Herr talman! Anna-Caren Sätherberg har frågat mig när regeringen kommer med ett förslag om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Jag vill börja med att säga att regeringen tycker att det är viktigt att möta det stora intresse som finns hos konsumenterna kring mat. Att få veta var maten kommer ifrån, hur djuren vuxit upp och var fisken fångats är viktigt för konsumenternas möjlighet att göra medvetna val. Regeringen vill att konsumenterna ska få veta var köttet som serveras på restauranger kommer ifrån så att de har möjlighet att välja svenskt kött. Det är bra för miljön och djurvälfärden, och det är bra för Sveriges självförsörjningsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag informerade om i mitt svar på den skriftliga frågan 2022/23:865 till Anna-Caren Sätherberg i augusti 2023 aviserade EU-kommissionen i sin strategi från jord till bord att man avsåg att se över möjligheten att utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning och att det skulle ske inom ramen för en revidering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, den så kallade livsmedelsinformationsförordningen. Regeringen valde hösten 2022 att inte undersöka möjligheterna att införa nationella bestämmelser om ursprungsinformation utan i stället invänta EU-gemensamma bestämmelser.

Enligt handlingsplanen till strategin från jord till bord skulle EU-kommissionen presentera ett förslag till revidering av livsmedelsinformationsförordningen under det fjärde kvartalet 2022. Detta ändrades sedan till mars 2023. Sverige planerade för och var berett på att ta om hand förslaget under vårt ordförandeskap. Dock har inget förslag presenterats, och ingen ytterligare information har förmedlats från EU-kommissionen vad gäller förslaget.

I och med att vi nu går in i en period av val till Europaparlamentet och att en ny EU-kommission ska utses efter det lär inget förslag om revidering av livsmedelsinformationsförordningen presenteras inom en överskådlig framtid. Det är beklagligt då EU-gemensamma regler när det gäller utökad ursprungsmärkning hade varit att föredra både för funktionen av den inre marknaden och för Europas konsumenter.

I ljuset av denna utveckling skulle det kunna vara lämpligt att titta på andra sätt att ge konsumenterna möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Varannan tugga av det vi äter är importerad. Varannan tugga. Det här är något som inte kan upprepas nog många gånger, särskilt inte i det läge vi befinner oss i just nu där beredskapsfrågan står högt upp på agendan.

Mat är ju en av krisberedskapens viktigaste funktioner, för utan näring och energi fungerar inte vi människor över huvud taget. Men även om vi vet att hungriga magar är dåligt i kris fortsätter den svenska självförsörjningsgraden att ligga på katastrofalt låga nivåer. Det är en trend som vi måste vända.

Under pandemin kunde vi se att efterfrågan på svenska produkter gick upp. Tyvärr har den trenden nu vänt, och vi ser att importen ökar. Det beror till stor del på att vi återigen går ut och äter på restaurang, där majoriteten av råvarorna är utländska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det blev med andra ord tydligt att när konsumenterna själva kunde välja, då valde de svenskt. Därför kan man fråga sig varför det skulle vara mindre viktigt att ange var köttet kommer ifrån på ett kafé jämfört med i en butik.

Ursprungsmärkning av kött på restaurang och i storhushåll, som vi diskuterar här i dag, skulle inte bara göra det tydligare för gästerna utan också sätta press på restaurangägarna att köpa in svenska produkter för att möta kundernas efterfrågan. Det skulle i sin tur stimulera svensk livsmedelsproduktion och göra oss mindre sårbara.

Herr talman! För mig personligen är det jätteviktigt att veta var köttet kommer ifrån. Oavsett om jag står hemma och gör kålpudding eller om jag går ut på lunchrestaurang och köper den där vill jag veta, och det är jag inte ensam om. Som min kollega Anna-Caren Sätherberg sa är det jätteviktigt. Åtta av tio svenskar tycker att man ska kunna ta del av den här informationen för att kunna göra ett medvetet val.

Som vi varit inne på beror det här på att svenska produkter symboliserar starkt djurskydd och låg antibiotikaanvändning, och det innebär ett mervärde för konsumenterna. Trots det uppskattar grossistbranschen att andelen svenskt kött inom storkök och restaurang ligger på ungefär 40 procent. Det rimmar ju inte alls.

Herr talman! Det är lätt att vara efterklok, men det är beklagligt att regeringen när den tillträdde valde att dra tillbaka den anmälan som Socialdemokraterna i regeringsställning skickade in till EU-kommissionen. Nu är det som det är, och då får vi laga efter läge.

Tyvärr har det visat sig att det inte finns något färdigt förslag på nya gemensamma regler för ursprungsmärkning av kött på restauranger inom unionen. Därför vill jag fråga landsbygdsministern hur länge regeringen tänker avvakta innan man agerar för att införa egna nationella bestämmelser på det här området.

(Applåder)

Herr talman! Min kristallkula verkar vara bättre än landsbygdsministerns när det gäller att lägga fram förslag och kanske också se till att det blir verkställighet.

Ministern tog upp att han värnar restaurangbranschen. Restaurangbranschorganisationen Visita, som på den tiden absolut inte ville ha krav på ursprungsmärkning, tog 2016 initiativ till att låta sina medlemmar på frivillig väg informera gästerna. Man tyckte att detta var smidigare än ett lagkrav.

Herr talman! Alla initiativ i denna riktning är förstås bra, men resultatet visar att initiativet från 2016 inte var lyckosamt. När den före detta regeringen lade fram ett förslag om ursprungsmärkning sa också branschorganisationen att man tyckte att det var en god idé. Det finns alltså en bred samsyn bland Sveriges bönder, som tycker att det är en fantastisk idé, och bland Sveriges Konsumenter, som uppger att åtta av tio tycker det, och i restaurangbranschen, som också uttalat att de är positiva.

Som min kollega Sofia Skönnbrink sa såg vi den svenska andelen öka under pandemin, när vi inte gick på restaurang. Det berodde på att märkning under en längre tid varit en realitet i livsmedelsbutikerna. Så fort restaurangerna öppnade igen märkte vi att andelen svenskt gick ned.

Nu står vi här igen med samma frågeställning. Vi kan konstatera att det sedan augusti 2022 har gått åtminstone ett och ett halvt år, och i denna fråga har inget hänt trots att detta kunde ha varit infört för länge sedan. Jag kan ändå skönja en insikt hos SD-regeringen och att man nu, över ett år senare, är beredd att vidta åtgärder och kanske också ångrar att man drog tillbaka den socialdemokratiska regeringens anmälan om nationella bestämmelser om ursprungsmärkning av kött på restaurang, som lämnades till EU-kommissionen i augusti 2022.

Herr talman! Min och Socialdemokraternas stora förhoppning i dagsläget är naturligtvis att vi, om man nu kommer till insikt om att den strategi man valde i stället inte fungerade, också får se initiativ utifrån den insikten.

(Applåder)

Herr talman! Vi ser att frivillig märkning om svenskt ursprung har funkat väldigt bra på färdigförpackade livsmedel som säljs i butik. Den märkningen har varit framgångsrik och finns i dag på en stor och kontinuerligt ökande mängd produkter. Det är något jag själv letar efter när jag är och handlar - den runda, gula och blå märkningen.

Men märkning på frivillig grund har tyvärr inte alls fått samma genomslag på restauranger. Och jag upprepar att jag anser att konsumenter bör ha samma möjlighet att göra medvetna val oavsett om de köper sitt kött i butik eller äter på restaurang.

Eftersom båda deltagarna i debatten återupprepar detta vill jag säga att det handlade om att vi hade information om att kommissionen snart skulle komma med ett regelverk. Jag tror fortfarande att det bästa hade varit om vi hade fått ett EU-gemensamt regelverk kring märkning, när det var så nära förestående enligt de uppgifter vi hade då. Som sagt - det är alltid lätt att titta i backspegeln. Men enligt den information vi hade där och då var det inte långt kvar innan detta regelverk skulle komma. Att i Sverige då införa vårt regelverk för att sedan tvingas ändra efter några månader var vi inte beredda att chansa på.

Jag håller med Sofia Skönnbrink om att det är bra att fråga. Det kan man absolut göra redan nu. Jag har varit med om liknande grejer - det är inte alltid så bekvämt. Eftersom den frivilliga märkningen på restauranger inte har gått lika snabbt och bra - det är bara ett fåtal restauranger som gör detta i dag - och vi nu kan konstatera att den här kommissionen definitivt inte kommer att lägga fram något sådant här förslag tittar vi nu på hur vi ska gå vidare med nationella bestämmelser.

Herr talman! Förra landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg vet lika väl som den nuvarande landsbygdsministern att det är dumt att spekulera om hur saker och ting ska utformas innan vi har allt på bordet och det är berett i laga ordning, så jag tänker inte gå in i några detaljer kring detta.

Men låt mig vara tydlig. Jag vill att det ska vara lika enkelt att beställa svenskt kött och göra informerade val på restaurang som när man köper det i butik. Det är en viktig fråga.

Jag delar Anna-Caren Sätherbergs vision om att vi ska ha mer svenskt på tallriken och gärna också mer biodrivmedel producerat i Sverige i tankarna och så vidare. Det är jätteviktigt för vår försörjningstrygghet i landet.

Återigen: Vi kan konstatera att det inte blir några utökade EU-gemensamma bestämmelser, och därför får vi nu ta detta vidare och se hur vi ska få ordning på det på nationell nivå.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.