Crister Carlsson

Fru talman! Vi debatterar SkU9 Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Lagändringarna är tänkta att gälla från den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.

Mandatperioden inleddes med hög inflation som pressade ned Sverige i en lågkonjunktur, och sedan har vi behövt hantera den turbulens som följt efter handelskrig och tullhot.

När viktiga handelspartner som Tyskland går svagt kan vi inte räkna med draghjälp utifrån. Detta har fordrat att man aktivt har stöttat såväl välfärd som hushåll, och när inflation och räntor har sjunkit har det krävts åtgärder för att få igång den svenska tillväxten.

Regeringen har stärkt ekonomin för vanliga, hårt arbetande, människor. En barnfamilj får behålla ungefär 1 800 kronor mer per månad med regeringens politik. Skatten har sänkts på bland annat arbete och pension, och förskoleavgiften har sänkts. Även skatten på sparande har sänkts.

Svenskarna får betydligt mer kvar att leva på. Även sänkningen av reduktionsplikten spelar stor roll för människor, speciellt för dem som likt mig bor där kollektivtrafiken inte fungerar som här i Stockholm, där man bara kan ställa sig vid en hållplats och så kommer det en buss. 500–600 kronor per tankning spelar roll för en undersköterska som kanske måste pendla flera mil per skift. Efter mer än 30 år i vården vet jag hur det är att vända på varje krona.

Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga gör också att exempelvis den enskilda livsmedelshandlaren kanske kan anställa en till ung person.

Anledningen till att vi nu sänker matmomsen är att många familjer har svårt att få ekonomin att gå ihop. Matpriserna har ökat under en längre tid. Nu har vi fått ned inflationen, som är roten till de stigande matpriserna, och matprisökningarna har minskat. Därför ser vi nu till att sänka momsen på livsmedel, om än temporärt, för att många människor behöver tillfälligt ekonomiskt stöd i form av lägre matpriser så att deras privatekonomi stärks.

Alla svenskar får billigare matkassar. För en barnfamilj kan det handla om att matkassen blir 6 500 kronor billigare per år. För ett hushåll med två pensionärer kan matkassen bli 4 400 kronor billigare per år.

De som tjänar minst får störst kostnadssänkning i relation till sina inkomster. Man kan dra en parallell till att skattehöjningar drabbar dem som har minst marginaler mest.

Den tillfälligt sänkta matmomsen kommer också att bidra till den ekonomiska återhämtningen. Om familjer har mer pengar över efter att de köpt mat kan de kanske spendera pengarna, vilket stärker ekonomin.

Skatteintäkterna beräknas minska med 16 miljarder kronor 2026 och med 21 miljarder kronor 2027.

Fru talman! Det har höjts röster om att matvarujättarna och speciellt en viss matvarukedja gör enorma övervinster, som en del kallar det, och det finns de som vill införa en ny myndighet för att hålla koll på detta. Att införa en ny myndighet bara för att hålla koll verkar ganska märkligt och mindre genomtänkt när det är en tillfällig lagändring, och framför allt blir det dyrt. Vi bör i stället minska antalet myndigheter.

Men jag håller delvis med. Ett vakande öga kan vara på sin plats då det även finns matvarukedjor knutna till vänstersidan som gör miljardförluster men som inte har lägre priser för det. Man måste hålla koll på att de inte täcker sina förluster genom den sänkta matmomsen.

Hur säkerställer man att den sänkta matmomsen faktiskt kommer att leda till lägre matpriser? Detta är i slutändan upp till matbutikerna. Här förväntar man sig att matjättarna ska ta sitt ansvar. Vi tar vårt ansvar genom sänkt matmoms, och nu får matjättarna agera.

Det kommer att inrättas en matpriskommission som noga ska följa matprisernas utveckling. Konsumentverket kommer att få i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter, såsom Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket och SCB, följa prisutvecklingen.

Vinstmarginalen hos handlarna ligger på ungefär 2–3 procent. Vissa tjänar stora pengar, många får det att gå ihop och andra lever på marginalen.

Särskilt lågprisbutiker saknas i många kommuner. Bättre konkurrens inom dagligvaruhandeln kan bidra till pressade priser, ökad tillgänglighet och bättre utbud för hushållen.

Jag besökte handlaren i Sörsjön för en tid sedan. Det är ett litet ställe i norra Dalarna som inte ens har 100 invånare och där det är långt till nästa by med affär. Jag kan säga att de definitivt inte blir rika på sin handel där, utan de är glada om de kan fortsätta att hålla öppet och få det att gå runt. Alla handlare skär alltså inte guld med täljkniv, tvärtom.

Nu sänker vi matmomsen tillfälligt. Sedan följer vi utvecklingen och ser vilken effekt det här får. Man kan dock vara säker på att vi och våra samarbetspartier alltid har hårt arbetande människors bästa för ögonen. Det ska löna sig att jobba.

(Applåder)

Herr talman! Frågan går till landsbygdsminister Kullgren.

Dalarna, där jag bor, och Gävleborg drabbades nyligen av den värsta stormen på tio år. Stora arealer av skog blåste omkull. Nu är det viktigt att man tar hand om skogen innan barkborrar och röta förstör träden – det är tur att det är vinter nu. Men skogsägarna behöver skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen om det skadade området är större än en halv hektar. Skogsstyrelsen har sedan sex veckor på sig att handlägga en anmälan.

LRF har lyft frågan och sa i SVT att det skulle behövas ett så kallat krisundantag. Men är det rimligt att man ska behöva skicka in en avverkningsanmälan på stormskadad skog? Träden ligger ju redan där och måste tas om hand oavsett, kanske skyndsamt.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i skatteutskottets betänkande SkU8 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten och avslag på motionen.

Ett bra företagsklimat skapas genom en kombination av attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen, både på lokal och på nationell nivå. Det kan handla om att skapa en miljö där företag kan växa, anställa och bidra till exempelvis välfärden.

Viktiga faktorer är förslagsvis bra regelverk och en byråkrati som är enkel, tydlig och förutsägbar och minskar den administrativa bördan för företagare. Konkurrenskraftiga skatter och incitament för investeringar uppmuntrar företagande och tillväxt. Tillgång till relevant utbildad arbetskraft, det vill säga kompetensförsörjning, är avgörande för företagens utveckling. Väl utbyggd digital och fysisk infrastruktur såsom vägar, tåg och flygplatser underlättar transporter och kommunikation. En stabil och rättssäker miljö ger trygghet för investeringar och affärsverksamhet.

Vad gäller rättssäker miljö anpassar dagens förslag svensk lag till EU-rätten. Den nuvarande lagstiftningen har visat sig stå i konflikt med etableringsfriheten enligt EU-rätten, särskilt efter vägledande domar från både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Herr talman! Baserat på en dom i EU-domstolen har det slagits fast att de svenska riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna – ett väldigt långt och krångligt ord – utgör en begränsning av EU:s etableringsfrihet. Begränsningen består i att bolag som betalar ränta till koncernbolag i andra EU-länder behandlas sämre än om motsvarande koncernbolag varit svenska.

Förslaget gynnar rättssäkerhet och likabehandling. Genom lagändringen undviker Sverige framtida överträdelseärenden och säkerställer likabehandling mellan svenska och utländska företag inom EES.

Förslaget ska också motverka skatteplanering. Syftet med de riktade reglerna är att hindra koncerninterna upplägg där räntebetalningar används för att komma undan den svenska beskattningen.

Avdrag förbjuds bara vid konstlade upplägg. Företag som har legitima affärsmässiga skäl påverkas alltså inte negativt. Bara upplägg som saknar verkligt innehåll och har som skäl att mygla träffas av den nya begränsningen.

Om en tvist skulle uppstå ligger bevisbördan på Skatteverket. Myndigheten måste då visa att upplägget är konstlat. Det krävs inte att företag i onödan ska lägga stora resurser på att bevisa sin oskuld. Om problem trots allt skulle uppstå, herr talman, är regeringen tydligt ålagd att agera och justera. Utskottet anser också, med tanke på vad som framgår i motionen, precis som regeringen, att det inte går att specificera den föreslagna bestämmelsen konstlat upplägg ytterligare.

Sammanfattningsvis är företagens framgångar och tillväxt direkt kopplade till samhällets förmåga att finansiera och upprätthålla en hög nivå av välfärd. Utan ett fungerande näringsliv skulle skatteintäkterna minska och resurserna för välfärdstjänsterna inte räcka till. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Herr talman! Frågan går till sjukvårdsministern.

Vi har alla säkerligen nåtts av den tragiska händelsen i Gävleborg, där en ambulanssjukvårdare blev mördad i tjänsten. Gärningsmannen har, skulle det senare visa sig, och varit våldsam mot personalen vid ett tidigare tillfälle. Men detta spreds inte vidare på grund av sekretesslagen, vad jag förstår.

Det är inget nytt problem att sekretesslagen, som i detta fall, hindrar att information får spridas vidare till övrig blåljuspersonal, fast det handlar om farliga personer. Detta har ambulanssjukvården påpekat i säkerligen 20 år. Vad har ministern för tankar och förslag för att denna tragiska händelse inte ska upprepas?

Fru talman! Jag hörde ingen riktig fråga från ledamoten Andersson. Jag vill ställa en fråga till honom.

I sitt tal sa han att Socialdemokraterna har utövat påtryckningar vad gäller Öresundsavtalet och att S har kämpat för det. Då måste jag tänka till och fundera. Varför har det inte hänt under de åtta år när Socialdemokraterna satt i regeringen? Varför har det inte hänt tidigare?

(Applåder)

Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

(TREDJE VICE TALMANNEN: Detta får ses som en retorisk fråga eftersom det var en slutreplik.)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)

Fru talman! Tack för frågan, Marcus Andersson! Det här är ju en evig diskussion vi har mellan partierna.

Jag anser, precis som jag säger, att man genom att stärka företagen och innovationen och få hit innovatörer – som många gånger kan vara rika – stärker hela Sveriges ekonomi. Vi får en större kaka att dela på. Det är det vi måste sträva efter. Sveriges ekonomi måste bli större.

Socialdemokraterna pratar hela tiden om de rika, och jag funderar på vilka de rika egentligen är. Socialdemokraterna vill till exempel inte höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. Många som jobbar inom vården hamnar över den gränsen. Till exempel sjuksköterskor som har en vidareutbildning och relativt hög lön och som jobbar mycket övertid kommer över brytpunkten.

Tycker ledamoten Andersson att de människorna ska klås på ännu mer skattepengar? En person kanske till exempel åker från sin familj på julaftons morgon, så att barnen får fira sin jul själv, och får då lite övertid och pengar i handen. Borde den personen då inte få behålla åtminstone hälften i sin plånbok?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU19 Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

I det här ärendet verkar vi vara tämligen överens över partilinjerna. Det Moderaterna strävar efter, där det är möjligt, är att sänka skatten. Hittills har vi prioriterat att sänka skatten för vanliga löntagare. Vi sänker skatten på arbete för att motivera fler att ta ett jobb och så att vanliga människor kan få behålla mer av sina pengar. Vi sänker skatten på ISK för att uppmuntra svenskar att spara mer och skaffa sig till exempel en insats till sin bostad.

Moderaterna och Tidöpartierna vill dock alltid dessutom förenkla, förtydliga och inte minst ta bort skadliga skatter. I det här fallet blir det en förenkling och ett förtydligande. Bakgrunden till förslaget är det nya Öresundsavtalet med Danmark som trädde i kraft i december 2024 och som ställer krav på att svensk lag säkerställer beskattningsrätt för Sverige även i de fall där arbete utförs i hemviststaten eller tredjeland.

Enligt nuvarande SINK-regelverk gäller redan att visst arbete utomlands ska anses som arbete utfört i Sverige. Detta gäller dock inte uthyrd arbetskraft, vilket nu förtydligas. Du bor i Danmark men jobbar tillfälligt för ett svenskt företag via ett danskt bemanningsföretag. Du arbetar på distans från Danmark, och med den nya regeln kan Sverige beskatta din inkomst. Det räcker alltså inte att arbetet fysiskt sker utanför Sverige; om kopplingen till den svenska arbetsgivaren är stark nog kan det ändå anses som arbete utfört i Sverige.

Det gäller att vi i Sverige behåller vår skattekraft i Sverige för att finansiera skola, vård, omsorg och mycket annat. Men kan det vara en idé och rättvist att sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta? De åtnjuter ju inte de sociala förmånerna på samma sätt som vi som bor i Sverige. Förslaget skulle då innebära sänkt skatt för cirka 90 000 personer som är bosatta utomlands.

En närbesläktad skatt är exitskatten, som är väl värd att nämna. År 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en ny utredning för att se över beskattningen av kapitaltillgångar för personer som flyttar utomlands. Och det är nog en kvalificerad gissning att det när Socialdemokraterna pratar om att ”titta på skatten” handlar om att höja och inte sänka.

År 2023 lades denna utredning självklart ned av nuvarande regering. Argumenten mot exitskatt är flera: Den skrämmer bort investerare och företag. Sverige blir oattraktivt när man inte kan lita på staten. Färre investeringar i landet gör oss fattigare och minskar skatteintäkterna. Det är egentligen moraliskt fel att staten låser in människor i länder. Skatten tas ut på tillgångar och inte inkomster. Individernas pengar är låsta i företagets värde; det är inte pengar man har i handen. Det låser in kapital, och en stark ekonomi med tillväxt kräver rörligt kapital där pengarna kan investeras i nya smarta idéer.

En annan aspekt som är kopplad till detta är att dessa regler inte får försvåra generationsskiften i familjeföretag, till exempel när barn till företagare bor utomlands.

Skattereformerna kring ägande har skapat trygghet som gör att framgångsrika företagare väljer att stanna i Sverige. Skatt på ägande i sig och inte på avkastning är enormt skadligt för framgångsrika växande företag, då det på papperet kan se ut som om det finns stora värden trots att det i praktiken kanske inte finns likviditet att betala skatten med.

Jag läste en artikel om att tusentals förmögna individer har sökt sig bort från England då man tagit fram nya regler som innebär höjd skatt på inkomster och kapitalvinster. Svenska rådgivare rapporterar om en ökad hemflytt bland svenskarna, vilket såklart är bra för oss. Här menar kritiker att Storbritannien riskerar att förlora inte bara stora skatteintäkter utan också kompetens och investeringar.

Samma fenomen har man sett i Norge, men vi har även haft det i Sverige. När skatterna på arv och gåva och därefter förmögenhetsskatten avskaffades var det för att locka tillbaka framgångsrika entreprenörer till Sverige. Den riktigt stora fördelen som uppstod är att entreprenörer, som ofta är smarta innovatörer, stannar kvar eller kommer tillbaka till Sverige för att utveckla sina bolag eller starta nya. Man investerar sin kompetens och sitt kapital i sina företag här, vilket skapar jobb och välstånd. Det kan väl aldrig vara fel?

De som menar att det skulle vara ett problem att Sverige har fått fler framgångsrika entreprenörer borde svara på hur Sverige skulle bli bättre om dessa lämnade landet. Låt oss inte skapa detta problem här i Sverige igen!

(Applåder)

Fru talman! Frågan går till statsrådet Ebba Busch. Det gäller en fråga som har tagits upp tidigare här i kammaren, men det är väl värt att påminna om den igen.

Den gäller ett EU-direktiv om fiskars vandring och dammutrivningar som konsekvens. Det här gör många av dem som bor och verkar runt de ungefär 10 000 dammar som finns i Sverige bekymrade. Följden av detta skulle bli förödande för kulturvärden och ekosystem. Många dammar producerar dessutom el. Med tanke på omvärldsläget behöver vi robusthet på elproduktionsområdet. Men dammarna hjälper även till att förhindra översvämningar vid stora vattenflöden.

Kan ministern skicka några lugnande besked till dem som bor och verkar runt dessa dammar?

Fru talman! Jag är jätteglad över att regeringen tagit tag i frågan om en bättre samexistens med rovdjuren i Sverige. Sverige ska ha gynnsam bevarandestatus för varg men absolut med ett lägre antal än i dag.

Jag bor i Dalarna, och där är frågan väldigt infekterad. Problematiken har varit stor. Låt mig ge ett exempel på vad frågan handlar om. Om en jägare ser en skabbräv avlivas den rakt av för att den ska slippa lida. Men om man till exempel avlivar en trafikskadad varg riskerar man åtal, så det törs man inte göra.

Ett stort problem när det gäller samexistens med varg uppstår när en jägare är ute och jagar och får sin hund uppäten, som ledamoten Beckman sa alldeles nyss. Vi måste hålla fast vid ungefär 170 vargar, som vi ju trodde att man hade fattat beslut om tidigare.

Fru talman! Exakt den situationen har jag varit i. Jag har inte varit i en våldsam relation, men däremot har jag skilt mig. Det var precis när jag höll på att utbilda mig till sjuksköterska. Jag hade det väldigt dåligt ställt, helt enkelt. Jag vet precis hur man fungerar i de situationerna.

Jag säger dock i alla fall att sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare kommer att göra att de får en annan ekonomisk situation. De skattebördor som vänstersidan vill lägga på kommer aldrig att gynna låginkomsttagare. Vi kan bara se hur vänstersidan till exempel vill trycka ned kvinnligt företagande. Det är ju oftast kvinnor som jobbar i rutföretagen, och rut vill man ta bort. Man vill skapa en situation där svartjobben i stället ökar. Det kommer de ju att göra om man tar bort rutavdragen.

Jag ser ändå att regeringen har en bra plan även för låg- och medelinkomsttagare.

(Applåder)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan. Men som jag sa i anförandet sänker regeringen skatten för både låg- och medelinkomsttagare. Jag vet också hur det är att gå från familjen till jobbet en lördag och inte ha alltför fet lön.

Jag anser som sagt att arbete måste löna sig. De skattesänkningar som regeringen nu ger till både låg- och medelinkomsttagare ger en extra bonus för att gå till jobbet. Jag ser med tillförsikt på regeringens vidare arbete i den här frågan och hoppas att man som vårdbiträde ska kunna känna om inte att man är välavlönad så åtminstone att man får en lön som är acceptabel.

Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU9 Inkomstskatt.

En av regeringens främsta prioriteringar har varit att bekämpa inflationen och lätta på kostnadstrycket för hushållen. Jag törs inte säga att kampen mot inflationen i samråd med Riksbanken är vunnen, utan det är ett ständigt pågående jobb. Men regeringen har skiftat fokus vad gäller inflationen från bekämpning till uppsikt.

Regeringen jobbar också för att skapa bättre förutsättningar för ekonomin att växa på sikt. En god ekonomisk tillväxt lägger grunden för ett samhälle som växer och blir starkare – ett samhälle där fler människor försörjer sig själva och bidrar till investeringar i rättsväsendet, försvaret, välfärden och mycket mer som är nödvändigt. Syftet är alltså att göra den ekonomiska kakan större så att alla får mer av den.

Fru talman! Man får allt som oftast höra att Moderaterna och Tidöpartierna bara vill sänka skatten för höginkomsttagare. Men vi sänker skatten för dem som jobbar och har jobbat och för dem med låga och medelhöga inkomster. Det är både rätt och rättvist att den som är med och bygger Sverige ska få behålla mer av sina egna pengar.

Jag anser att utbildning måste löna sig. Den som pluggar vidare kämpar i kanske upp till sex år på universitet eller högskola och får många gånger en studieskuld på flera hundratusen kronor. Tanken är att detta ska kompenseras av högre löner, men enligt OECD lönar det sig inte alls i samma utsträckning att studera i Sverige som i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Så fort lönen går över drygt 50 000 kronor per månad inträder den så kallade statliga inkomstskatten. Från och med den punkten kommer varje löneökning, varje bonus och varje extra timme att beskattas med minst 50 procent. En sjuksköterska eller läkare som jobbar mycket, tar många övertidspass och kommer över brytgränsen borde väl åtminstone få behålla hälften av sin lön när de ställer upp. De åker ifrån sin familj och tar ett extrapass på julafton för att det fattas folk eller åker till jobbet från sin familj en ljummen fredagskväll när det doftar grillat i kvarteret. Är det verkligen rätt att höja skatterna för vårdpersonal som ställer upp och tar extrapass för samhällets bästa?

Fru talman! Sänkta skatter gör Sverige rikare. Det gör att det lönar sig mer att jobba, utbilda sig och anstränga sig, och det är viktigt för svensk tillväxt och konkurrenskraft. Framtidens välfärd kan bara byggas med en växande ekonomi. Se bara på borttagandet av värnskatten, som drog in mer pengar till statskassan än vad själva skatten gjorde! Det är väl ändå ett tydligt tecken på vad alltför höga och skadliga skatter kan göra.

Jobbskatteavdraget för dem under 66 år innebär en skattesänkning med upp till nästan 4 000 kronor i månaden. Det ökar för månadsinkomster upp till 39 592 kronor. Exakt hur stort jobbskatteavdraget blir beror alltså på hur hög arbetsinkomst man har.

I förhållande till lönen är skattesänkningen störst i de lägre inkomstskikten. Samma år man ska fylla 67 år är inkomstskatten lägre. Det beror på det förhöjda grundavdraget, som ger lägre skatt på både lön och pension, samt det förhöjda jobbskatteavdraget som ger lägre skatt på lön från 67 års ålder.

Det högre grundavdraget för äldre innebär lägre skatt på både lön och pension. Det gäller alltså från januari det år man ska fylla 67 år. Det innebär också att äldre motiveras att stanna kvar i yrkeslivet, där de kan dela med sig av sin erfarenhet och få social samvaro och därmed kanske slippa ensamhet, som är ett stort problem bland äldre människor.

En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med var sitt mediansparande på investeringssparkonto får över 10 000 kronor i lägre skatt år 2025 jämfört med 2024. På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med var sitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt år 2025 jämfört med 2024.

Bor man dessutom i ett glesbygdslän, exempelvis mitt hemlän Dalarna, där man pendlar långt och där kollektivtrafiken inte alls täcker behovet för till exempel skiftjobbare och där bilen är ett måste betalar man nu åtminstone 10 kronor lägre per liter för bränslet. Det ska man inte glömma bort, och det är viktigt för hårt ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

I en värld där arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad blir för höga skatter ett problem. En allt större del av vår ekonomi kommer från innovativa och högspecialiserade företag vars själva existens bygger på att det finns en stor tillgång till högutbildad arbetskraft. En nyutexaminerad ingenjör, som har kostat staten flera miljoner att utbilda, gör ingen nytta för Sverige om han eller hon efter examen väljer att ta sin talang utomlands, där lönerna är högre och skatterna lägre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

I Norge höjde man förmögenhetsskatten, vilket fick till följd att rekordmånga mångmiljonärer och miljardärer flyttade utomlands. Det här mönstret har vi haft tidigare också i Sverige. Men vill vi ha det så att företagare tar med sig jobben utomlands?

Det kanske låter som att jag är någon multimiljardär eller rik storföretagare som vill komma undan skatter. Nej, jag har jobbat i vården som både undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska för att sedan vidareutbilda mig. Detta har jag gjort i 30 år med en allt annat än fet lön.

Men, fru talman, jag förstår att det är viktigt med rätt förutsättningar för våra företag, små såväl som stora, och även för rika människor som många gånger är innovatörer och skapar jobb. Då kommer nämligen den ekonomiska kakan, som jag sa i inledningen, att bli större, vilket innebär att vi får högre pensioner, bättre välfärd och ett rikare Sverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag skulle vilja rikta några frågor till finansministern vad gäller läget i den ryska ekonomin.

När det nu har gått drygt 1 000 dagar sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes kan vi konstatera att ryska förehavanden är något vi i Sverige har att förhålla oss till. En del i den ryska propagandan är hur man i Ryssland beskriver sin egen ekonomi.

Jag vet att finansministern har varit aktiv i att belysa hur verkligheten ser ut för rysk del och att den ligger långt ifrån den som landet självt kommunicerar utåt. Hur ser situationen egentligen ut i dag, och har finansministern någon prognos för hur utvecklingen kommer att se ut framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i skatteutskottets betänkande SkU4.

Personer som återgår i arbete efter pensioneringen kan i dag pausa den allmänna pensionen från staten. Däremot är det inte möjligt att pausa den kollektivavtalade tjänstepension som betalats in av arbetsgivaren. Det leder till att många pensionärer som återgår i arbete utan att ha koll på skatterna riskerar ett rejält ekonomiskt bakslag när de deklarerar.

Herr talman! De nya förslagen innebär bland annat att det under de första fem utbetalningsåren blir möjligt att göra uppehåll i en påbörjad utbetalning av ålderspension och efterlevandepension från en pensionsförsäkring. Det blir även möjligt att förlänga utbetalningstiden efter att den har påbörjats. Motsvarande ändringar föreslås även för utbetalning från olika pensionssparkonton. Meningen med de föreslagna ändringarna är att göra det möjligt att bättre anpassa pensioneringen efter vad som passar en själv.

Det här innebär en bra möjlighet, herr talman, för den som ångrar sig efter att en gång ha gått i pension. Kanske tycker man att pensionärslivet är ganska tråkigt eller vill stärka sin ekonomi, eller både och. Det finns då fördelar med att börja jobba igen - om man orkar, såklart. Man träffar människor. Ensamhet är som bekant ett ganska stort problem i samhället, och speciellt bland äldre. Man bidrar med sin erfarenhet, man minskar kompetensbristen och arbetsgivare får större tillgång till erfarna medarbetare som kan bidra med sin kompetens även efter pensionen.

Vi måste använda de resurser och den kompetens som finns hos äldre när vi har kompetensbrist i Sverige, och detta utan att ekonomiska bakslag drabbar individen. Förslaget är alltså väldigt bra, och det gynnar både pensionärer och samhället i stort.

Att kunna pausa pensionsutbetalningarna innebär flera skattemässiga fördelar för dem som går in i och ut ur arbete. Om du exempelvis väljer att arbeta deltid eller ta ett tillfälligt jobb under din pension kan du pausa dina pensionsutbetalningar och därmed undvika onödigt höga skatter på din inkomst, då pensionsutbetalningar läggs ovanpå lönen. Det måste alltid löna sig att jobba, och med den här reformen blir det en vinn-vinnsituation för individ, arbetsgivare och samhälle.

Herr talman! Det är inte mer än rimligt, tycker jag, att Sveriges pensionärer själva ska kunna välja hur de vill lägga upp sin pension efter ett långt arbetsliv, och det är egentligen konstigt att det här förslaget inte har kommit tidigare med tanke på att alla verkar tycka att det är ett bra förslag. Frågan har också tagits upp under en längre tid. Enligt uppgift har 12 procent av dem som är 70-75 år och som har tjänstepension angett att de är missnöjda med den utbetalningstid de har valt. Den här gruppen kommer alltså förhoppningsvis att ha nytta av lagändringen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Detta är ännu ett bra förslag från regeringen och ännu en fråga där Tidösamarbetet levererar.

(Applåder)

Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Frågan går till statsrådet Romina Pourmokhtari. Jag har en likalydande fråga som den som ställdes av ledamoten Bengtsson tidigare, men jag vill i alla fall betona konsekvenserna av rivningar av dammar. De är förödande för kulturvärden och ekosystem, och fastighetsägares bryggor blir stående i gyttjepölar.

Vissa dammar producerar el. Med tanke på omvärldsläget behöver vi robusthet i elproduktionen, och det här är en fin energikälla. Dammar hjälper dessutom inte minst till att hindra översvämningar.

Kan ministern skicka några lugnande besked till de boende kring dammar i Sverige som är hotade?

Fru talman! Jag har en fundering också här. Vad är tänker sig Miljöpartiet i stället, och vad kostar det?

Vi kan i alla fall inte blunda för att 16 000 hantverkare skulle ha blivit arbetslösa, för det är vad man säger. Det handlar inte om att de jobbar någon annanstans, för då hade de säkert gjort det. Det är en stor kostnad.

Sedan, när det handlar om renovering av fullt fungerande kök, badrum eller vad det nu kan vara, undrar jag vad som menas med fullt fungerande badrum och kök. Det finns faktiskt ett behov av underhåll under den tid man bor i ett hus. Vad som är ett fullt fungerande kök är en ganska relativ åsikt när det gäller hur ett hus mår. Många säger att man måste ha ett underhåll under den tid man bor i ett hus, till exempel av ventilationen, som jag nämnde i mitt inledande anförande. Utan bra ventilation blir det fukt i huset, och de som bor där får hälsoproblem. Vad kostar inte det?

Jag tycker att det rotavdrag som vi har i dag är en bra åtgärd. Vi måste värna våra hus för att miljön ska må bra framöver. Om vi inte gör något åt husen får vi ju riva dem till slut och bygga nya. Vad är det för miljövinst i det?