Fru talman! Vi ska debattera skatteutskottets betänkande nummer 19 om lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Sverige har en modern arbetsmarknad med en befolkning som arbetar på flera olika sätt. Vi har arbetare som befinner sig på plats, och vi har tjänstemän som distansarbetar. Vi har också till exempel en andel löntagare som är utomlands bosatta personer som utför arbetet utomlands på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige. Det är just för dessa som lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta behöver justeras.

Fru talman! Sverige har ett gott samarbete med våra nordiska grannländer, och det finns en mängd synergieffekter som vi bara kan dra nytta av när vi jobbar tillsammans på den internationella arenan. Det inbringar således skatteintäkter till Sverige och respektive land när vi gör på detta sätt.

Mycket av vår nordiska regions styrka är att vi eftersträvar en aktuell och flexibel arbetsmarknad och har skattelagstiftningar som möjliggör nationell och regional tillväxt. Den 23 september 1996 undertecknade de nordiska länderna ett multilateralt avtal för att undvika dubbelbeskattning för just inkomst och förmögenhet. Det var ett tydligt kliv in i den moderna arbetsmarknaden med det så kallade nordiska skatteavtalet.

I en värld av tullar och nationalistiska rörelser är det viktigt att Sverige tar ansvar och fortsätter med främjande samarbeten för att bygga avtal för just en flexibel och stark regional arbetsmarknad. Det ska finnas en tydlig och modern skattelagstiftning och bestämmelser i intern rätt som säkerställer beskattningen av inkomster som staterna har tilldelats beskattningsrätt för.

Fru talman! Vi socialdemokrater har kämpat för att få ett nytt Öresundsavtal på plats. Nu när det träder i kraft från och med den 1 januari 2025 gäller ett nytt skatteavtal mellan just Sverige och Danmark, det så kallade Öresundsavtalet. Avtalet gäller skatter på inkomster från och med inkomståret 2025, det vill säga inkomster som kan deklareras 2026. Den kamp vi förde och alla de påtryckningar vi gjorde har burit frukt.

Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Öresundsregionen är en omfattande arbetsmarknad för Sverige och Danmark. Öresundsavtalet är viktigt för alla som jobbar. I till exempel Skåne är det extra viktigt. Sverige och Danmark behöver med Öresundsregionen vara en ledstjärna i världen och visa hur gynnsam gemenskapen mellan våra grannländer är för ekonomi, företagande och individ. Denna gemenskap underlättar även i vardagen för dem som bor i regionen och vill röra sig fritt mellan länderna.

År 2000 fick svenskar och danskar en spännande möjlighet när Öresundsbron invigdes. Våra länders arbetsmarknader utvidgades ytterligare i former som man bara hade drömt om. År 2003 undertecknades det första Öresundsavtalet, som möjliggjorde för regionens invånare att röra sig fritt, jobba och bo på ett sätt som inte tidigare varit lika aktuellt. Bron blev inte bara ett infrastrukturprojekt och ett landmärke utan även en metafor för just en gränsöverskridande vardag.

Fru talman! Efter en viss tid uppstod utmaningar och moderniseringsbehov för Öresundsavtalet. Arbetspendlarna i regionen hade stött på diverse frågor och byråkratiska hinder. Detta var uppenbart under många år, och vi socialdemokrater har kämpat för att få en förändring på plats.

Öresundsavtalet är en viktig fråga i skatteutskottet för oss socialdemokrater. Sveriges invånare har länge förtjänat ett nytt avtal. Därför har vi drivit frågan sedan 2012. När vi styrde tog vi initiativ till en översyn och inledde även förhandlingar om ett nytt avtal. Vi har även under den nuvarande regeringen fortsatt att vara drivande för en ny överenskommelse.

Med ett tydligt skatteavtal stärker vi Sveriges konkurrenskraft och gör vardagen enklare för vanligt folk. Öresundsavtalet bidrar till Sveriges investeringar och ekonomi och skapar fler arbetstillfällen.

Den ökade pendlingen ligger i fas med det nya Öresundsavtalet. Sedan 2020 har antalet pendlande stigit gradvis, och helårsstatistiken av pendlande räknades upp till 20 119 personer 2023.

Med avtalet förenklar vi för både arbetsgivare och arbetstagare. Från och med nu gäller det även för de offentligt anställda personerna.

Fru talman! Regionens attraktivitet och tillväxt är viktig för Sverige och Danmark. Med bra och enkla avtal stärker vi regionen och konkurrerar med andra regioner. Det sker i en värld som blir alltmer sammanknuten och där Öresundsregionen har varit och fortsätter att vara en flexibel arbetsmarknad. Då kan vi locka till oss mer kompetens och investeringar.

Det har skett mycket i Öresundsregionen, och det kommer det att fortsätta göra. Därför är det viktigt att inte luta sig tillbaka och tänka att det är klart, att det är löst. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta följa avtalet.

Med Öresundsavtalet säkerställer vi ett framgångsrikt samarbete i Sveriges närområde. Det är grundstenen för att regionen och länderna ska kunna utvecklas och skapa arbetstillfällen. Detta understöder arbetsgivare och arbetstagare. Det stärker Sverige in i framtiden.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU19 Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

I det här ärendet verkar vi vara tämligen överens över partilinjerna. Det Moderaterna strävar efter, där det är möjligt, är att sänka skatten. Hittills har vi prioriterat att sänka skatten för vanliga löntagare. Vi sänker skatten på arbete för att motivera fler att ta ett jobb och så att vanliga människor kan få behålla mer av sina pengar. Vi sänker skatten på ISK för att uppmuntra svenskar att spara mer och skaffa sig till exempel en insats till sin bostad.

Moderaterna och Tidöpartierna vill dock alltid dessutom förenkla, förtydliga och inte minst ta bort skadliga skatter. I det här fallet blir det en förenkling och ett förtydligande. Bakgrunden till förslaget är det nya Öresundsavtalet med Danmark som trädde i kraft i december 2024 och som ställer krav på att svensk lag säkerställer beskattningsrätt för Sverige även i de fall där arbete utförs i hemviststaten eller tredjeland.

Enligt nuvarande SINK-regelverk gäller redan att visst arbete utomlands ska anses som arbete utfört i Sverige. Detta gäller dock inte uthyrd arbetskraft, vilket nu förtydligas. Du bor i Danmark men jobbar tillfälligt för ett svenskt företag via ett danskt bemanningsföretag. Du arbetar på distans från Danmark, och med den nya regeln kan Sverige beskatta din inkomst. Det räcker alltså inte att arbetet fysiskt sker utanför Sverige; om kopplingen till den svenska arbetsgivaren är stark nog kan det ändå anses som arbete utfört i Sverige.

Det gäller att vi i Sverige behåller vår skattekraft i Sverige för att finansiera skola, vård, omsorg och mycket annat. Men kan det vara en idé och rättvist att sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta? De åtnjuter ju inte de sociala förmånerna på samma sätt som vi som bor i Sverige. Förslaget skulle då innebära sänkt skatt för cirka 90 000 personer som är bosatta utomlands.

En närbesläktad skatt är exitskatten, som är väl värd att nämna. År 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en ny utredning för att se över beskattningen av kapitaltillgångar för personer som flyttar utomlands. Och det är nog en kvalificerad gissning att det när Socialdemokraterna pratar om att ”titta på skatten” handlar om att höja och inte sänka.

År 2023 lades denna utredning självklart ned av nuvarande regering. Argumenten mot exitskatt är flera: Den skrämmer bort investerare och företag. Sverige blir oattraktivt när man inte kan lita på staten. Färre investeringar i landet gör oss fattigare och minskar skatteintäkterna. Det är egentligen moraliskt fel att staten låser in människor i länder. Skatten tas ut på tillgångar och inte inkomster. Individernas pengar är låsta i företagets värde; det är inte pengar man har i handen. Det låser in kapital, och en stark ekonomi med tillväxt kräver rörligt kapital där pengarna kan investeras i nya smarta idéer.

En annan aspekt som är kopplad till detta är att dessa regler inte får försvåra generationsskiften i familjeföretag, till exempel när barn till företagare bor utomlands.

Skattereformerna kring ägande har skapat trygghet som gör att framgångsrika företagare väljer att stanna i Sverige. Skatt på ägande i sig och inte på avkastning är enormt skadligt för framgångsrika växande företag, då det på papperet kan se ut som om det finns stora värden trots att det i praktiken kanske inte finns likviditet att betala skatten med.

Jag läste en artikel om att tusentals förmögna individer har sökt sig bort från England då man tagit fram nya regler som innebär höjd skatt på inkomster och kapitalvinster. Svenska rådgivare rapporterar om en ökad hemflytt bland svenskarna, vilket såklart är bra för oss. Här menar kritiker att Storbritannien riskerar att förlora inte bara stora skatteintäkter utan också kompetens och investeringar.

Samma fenomen har man sett i Norge, men vi har även haft det i Sverige. När skatterna på arv och gåva och därefter förmögenhetsskatten avskaffades var det för att locka tillbaka framgångsrika entreprenörer till Sverige. Den riktigt stora fördelen som uppstod är att entreprenörer, som ofta är smarta innovatörer, stannar kvar eller kommer tillbaka till Sverige för att utveckla sina bolag eller starta nya. Man investerar sin kompetens och sitt kapital i sina företag här, vilket skapar jobb och välstånd. Det kan väl aldrig vara fel?

De som menar att det skulle vara ett problem att Sverige har fått fler framgångsrika entreprenörer borde svara på hur Sverige skulle bli bättre om dessa lämnade landet. Låt oss inte skapa detta problem här i Sverige igen!

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågan, Marcus Andersson! Det här är ju en evig diskussion vi har mellan partierna.

Jag anser, precis som jag säger, att man genom att stärka företagen och innovationen och få hit innovatörer – som många gånger kan vara rika – stärker hela Sveriges ekonomi. Vi får en större kaka att dela på. Det är det vi måste sträva efter. Sveriges ekonomi måste bli större.

Socialdemokraterna pratar hela tiden om de rika, och jag funderar på vilka de rika egentligen är. Socialdemokraterna vill till exempel inte höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. Många som jobbar inom vården hamnar över den gränsen. Till exempel sjuksköterskor som har en vidareutbildning och relativt hög lön och som jobbar mycket övertid kommer över brytpunkten.

Tycker ledamoten Andersson att de människorna ska klås på ännu mer skattepengar? En person kanske till exempel åker från sin familj på julaftons morgon, så att barnen får fira sin jul själv, och får då lite övertid och pengar i handen. Borde den personen då inte få behålla åtminstone hälften i sin plånbok?

(Applåder)

Fru talman! Min intention var inte att gå upp och ha ett replikskifte med ledamoten Crister Carlsson gällande betänkandet, men jag kunde inte låta bli när han tog upp den allmänpolitiska skattefrågan i sitt anförande. Jag kände att jag ändå ville bemöta det.

Jag är själv anställd i vården, Crister Carlsson, som stödassistent inom en kommunal verksamhet. Jag delar till viss del din bild i vissa frågor, men tyvärr kanske inte speciellt mycket rörande skattepolitiken. Det som är lite intressant är att du var inne på höga skatter när du benämnde hur och vem som skulle få skattesänkningarna. Vi har flera olika företrädare som är ute och pratar om till exempel marginalskatterna. Där kom det nyligen en rapport om hur hög inkomst man måste ha för att åka på en marginalskatt på 50 procent, och det visar sig att man då är uppe i 560 000 i månaden. Det visar den senaste statistiken. Ja, hör och häpna! Det är med de skattereduktioner som finns.

Det finns en jätteintressant rapport som man kan ta del av. Nu har jag tappat namnet på den, men det går säkert att googla fram vad rapporten heter.

Jag vet inte om vi riktigt delar samma bild av den statistik som finns. Det finns ett flertal olika redovisningar och undersökningar som påvisar att om skattesänkningar skulle generera ytterligare jobb är det inte direkt en vinnande faktor i den här frågan.

Återigen: Moderaterna och Sverigedemokraterna har konsekvent missbedömt läget. Arbetslösheten har nu stigit, och man skar ned på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det man ville göra var att sänka skatten för de allra rikaste.