Fru talman! Vi fick höra från Crister Carlsson att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Det håller jag verkligen med om. Jag tycker att alla som arbetar ska känna trygghet i att pengarna räcker till även vid månadens slut. Därför är det förfärande att i dag ta del av den rapport som bland annat Majblomman har tagit fram och som visar att många ensamstående föräldrar inte har råd att äta sig mätta i slutet av månaden, så som ekonomin ser ut i dag.

Det är otroligt viktigt att regeringen ser med allvar på den situation som många som är alltför dåligt betalda, till exempel anställda inom äldreomsorgen eller vårdbiträden på våra sjukhus, befinner sig i. Deras ekonomiska situation borde prioriteras högre än de miljonärer som regeringen har sänkt skatten för, nu senast med ett förslag om att det ska vara mycket lägre skatt för dem som jobbar med att förvalta riskkapital. Deras inkomster ska inte längre beskattas som lön utan som avkastning på kapital.

I måndags träffade jag en av alla dessa ensamstående mammor som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, som tar alla de där extrapassen och ändå känner att det inte går ihop i slutet av månaden.

Ännu värre är det för dem som inte längre kan jobba. Man kanske har blivit sjuk eller drabbats av en olycka som gör att man har en funktionsnedsättning, eller man kanske är född med en funktionsnedsättning som gör att man kanske aldrig kommer att kunna försörja sig genom arbete. Dem beskattar regeringen extra hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Det är inte acceptabelt som det är i dag med dagens prisnivåer. Dessutom är lönesättningen ojämställd på ett sätt som missgynnar kvinnodominerade yrken. Det skulle regeringen verkligen kunna ta tag i – satsa på välfärden och se till att det går att leva på exempelvis en vårdbiträdeslön även om du är ensamstående och även om du av något skäl har valt att inte leva med den som du brukade leva med. Vi vet ju att det finns gott om goda skäl att lämna exempelvis en våldsam relation. Ekonomin ska inte hålla tillbaka kvinnor som behöver göra det.

Regeringen säger att man sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Men vet ni vilka som får mest skattesänkningar av den här regeringen? Jo, det får som sagt de som jobbar med att förvalta riskkapital. Det handlar om mångmiljonbelopp som nu ska gå till ett fåtal individer som knappast är samhällets mest utsatta eller de vi pratar om här som tar ett extra pass i vården.

Jag tycker att regeringen prioriterar helt fel. Jag tycker att man blundar för att det finns en stor grupp människor som faktiskt arbetar och ändå inte får ekonomin att gå ihop. Regeringen pratar gärna om de små skattesänkningarna för låg- och medelinkomsttagare, men när vi sitter i skatteutskottet och hanterar enorma belopp som ska gå till några av dem som redan tjänar mest känner man att det inte riktigt är ärlig menat.

Jag skulle också vilja höra hur Crister Carlsson resonerar om alla dem som inte kan jobba. Varför straffar man dem med högre skatt? Vem som helst kan få ett barn som har en funktionsnedsättning som gör att man inte kan arbeta. Vem som helst av oss kan drabbas av en olycka som gör att vi hamnar där. Med regeringens politik får vi extra mycket skatt. Mest får de som är mest utsatta.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 9 Inkomstskatt. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 28 för tidseffektivitet i ärendets hantering.

Sverige står i ett tufft ekonomiskt läge. Arbetslösheten ligger på häpnadsväckande 10 procent, och matpriserna har på några år ökat med upp till 30 procent. Hur var det med Magdapriserna? Hur var det med att få ordning på ekonomin? Vart tredje hushåll kämpar nu för att få ekonomin att gå ihop. Varannan ensamstående förälder med låg inkomst har inte råd att ställa näringsrik mat på bordet. Barn oroar sig för familjens ekonomi. Sverige tappar i jämlikhetsindex. Man kan fråga sig hur Moderaterna och Sverigedemokraterna tänker med skattesänkningar för dem som redan har det väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! I dag bidrar en svensk löntagare 28 gånger mer till det gemensamma än vad någon med förmögenhet gör. Samtidigt uttrycker sig statsråden i medierna helt slentrianmässigt, utan att ha någon verklighetsförankrad skattepolitik för vanligt folk. När vanligt folk tvingas välja bort fritidsaktiviteter för sina barn uttrycker statsministern att man får bita ihop. Vi har en finansminister som ger tips om att handla billigare mat när vi ser hur barnen äter mer skolmat på måndagar och fredagar för att föräldrarna inte har råd att handla i samma utsträckning.

Fru talman! Det är i sådana tider som Moderaterna och Sverigedemokraterna sänker skatten markant för dem som tjänar över 66 000 kronor i månaden.

Samtidigt som dessa stora skattesänkningar sker väljer Moderaterna och Sverigedemokraterna att beskatta folk som oturligt nog har råkat få en permanent sjukdom eller slitit ut sig på jobbet. Den så kallade funkisskatten innebär att de som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning betalar högre skatt än de som arbetar. Man kan inte tro att det är sant. Inte nog med att de redan tampas med sin sjukdomsbild ska de också bli straffade med en högre skatt.

Fru talman! Den svenska arbetsmarknaden har lett oss till ett fantastiskt välstånd, vilket är unikt i världen. Den har gynnat företag, innovationer och arbetstagare. Fler arbetstillfällen med bra löner har gett oss en stark välfärd. Utöver detta har partsförhållandet mellan fack och arbetsgivare tillsett att vi har haft en stabil modell där det inte förekommer en massa vilda strejker. En hög organisationsgrad hos facken kommer att fortsätta att stärka den modell som har burit oss till det välstånd vi har i dag.

Fru talman! År 2018 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgiften, men 2019 avskaffades den av de högerkonservativa partierna. Vi vill att skattereduktionen för det fackliga medlemskapet ska återinföras, inte minst för att vara likvärdigt med arbetsgivarens avdragsrätt för serviceavgiften till arbetsgivarorganisationerna.

Under hösten 2024 gav regeringen i uppdrag till en utredare att se över beskattningen av särskild vinstandel, det vill säga carried interest. Låt mig tala klarspråk: Regeringen gav i uppdrag att sänka skatten för riskkapitalister. Nu när utredaren har presenterat sitt förslag innebär det mycket riktigt att riskkapitalisterna ska få sänkt skatt. Bland dem som gynnas av förslaget finns också en av Moderaternas största bidragsgivare.

Fru talman! Sverige behöver ett skattesystem som är tydligt, förutsägbart och okomplicerat. Vi behöver ett rättvist skattesystem med vanligt folk i fokus. Men den här regeringen gör tvärtom, nämligen belönar de redan rikaste. I tider av internationell ekonomisk osäkerhet och krig i vårt närområde behöver vi stabila statsfinanser. Är det då verkligen rimligt och rättvist att de som tjänar mindre är de som ska bidra mest? Samtidigt rapporterar nyheterna om svenska privatjet och jetsetliv för rika gymnasieelever i Alperna. Detta sker samtidigt som vi står inför det största säkerhetshotet sedan andra världskriget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Försvaret behöver växa. Samhällsberedskapen ska bli mycket mer robust. Har Sverige verkligen råd att inte jämna ut skatten så att de som har ett extremt överflöd kan bidra i större utsträckning? Det är av denna anledning som vi socialdemokrater anser att en skattereform ska se över långsiktigt hur de med stora tillgångar och de med de högsta inkomsterna kan bidra mer till Sveriges välfärd, försvarsmakt och övriga delar av totalförsvaret. Detta skulle gynna vanligt folk, Sveriges säkerhet, våra finanser, och det skulle även öka skattesystemets legitimitet. I tider som dessa behöver vi ett ledarskap som ser till hela Sveriges befolkning, inte en regering som bara ser till att sänka skatten för riskkapitalister.

(Applåder)

Fru talman! I dag behandlar vi som bekant skatteutskottets omfattande betänkande om inkomstskatt. Det är ett ämne som berör oss alla och som har direkt inverkan på vår frihet som individer.

Skattepolicyn är inte bara en fråga om siffror utan även en fråga om hur vi möjliggör för varje individ att axla sin egen frihet och potential i samhället. En väl genomtänkt skattepolitik kan ge såväl samhället som oss individer verktyg att forma det liv vi önskar, att delta aktivt i civilsamhället och att stödja varandra i olika engagemang.

Mot bakgrund av detta är det viktigt att inkomstskatten är inte bara transparent utan även rättvis. Med rättvis menas inte enbart skatteförmåga utan även att någon som väljer att utbilda sig och som sliter och arbetar hårt ska få ta del av avkastningen från sina värdefulla insatser.

Fru talman! Det har sagts förut, men det tål att sägas igen: Sverige har under lång tid haft bland det högsta skattetrycket i världen. Även marginalskatterna är bland världens högsta, vilket gör att motivationen hos löntagare eller företagare att anstränga sig lite extra dämpas. Det är en förlust för inte bara individen utan hela vårt samhälle.

När ansträngningar i form av slit och uppoffringar eller risktagande inte längre lönar sig i tillräcklig utsträckning riskerar vi att skapa ett samhälle där människor inte strävar efter att uppnå sin fulla potential. Jag är därför mycket glad över att Tidösamarbetet tar steg ifrån den destruktiva skattepolitik som länge har präglat vårt land.

Fru talman! Det civila samhället, som består av en mängd olika organisationer, föreningar och gemenskaper, utgör grunden för vårt sociala liv. Dessa strukturer växer ofta fram underifrån, utan statlig inblandning, och ger människor möjlighet att samverka. Men för att detta civilsamhälle fortsatt ska kunna fungera och blomstra krävs det reformer som stärker dess oberoende och potential.

Insatserna från civilsamhället bidrar signifikant till samhällsutvecklingen. Det handlar inte bara om att skapa socialt kapital utan även om att främja folkhälsa, demokrati och bevarandet av vårt värdefulla kulturarv. Genom att förstå och stödja individers centrala roll i det civila samhället kan vi stärka vår gemensamma frihet.

Det är viktigt att vi förbättrar villkoren för civilsamhället. Ekonomiskt stöd i form av gåvor är avgörande för många ideella verksamheter. Vi sverigedemokrater gläds därför särskilt åt att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet har återinförts genom det så kallade gåvoskatteavdraget.

Vi ser dock gärna fler förändringar. Det är nödvändigt att gåvoskatteavdraget vidareutvecklas för att ge civilsamhällets aktörer rimlig möjlighet att stå på egna ben ekonomiskt. Tyvärr är vår nuvarande modell administrativt betungande och snål jämfört med i många andra länder. Vi anser att taket för avdraget bör höjas för att öka den positiva påverkan på civilsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

För många allmännyttiga verksamheter innebär avdraget en stängd dörr. Det handlar om rättvisa och att erkänna värdet av det arbete som utförs av olika aktörer inom civilsamhället. Det är också viktigt att vi inte glömmer de juridiska personerna. Dessa har i dag inte möjlighet att göra en skattereduktion för gåvor. En sådan möjlighet skulle kunna få stor inverkan.

Fru talman! För tolv år sedan stod jag också här i talarstolen, då främst i egenskap av ledamot i civilutskottet som bland annat hanterar bostadspolitik. Vi såg då stora problem på bostadsmarknaden; unga ville flytta hemifrån men saknade ekonomiska möjligheter till det. I dag, tolv år senare, ser vi samma problem. Problemen var dessutom på intet sätt nya då heller.

Vi behöver skapa incitament för bosparande, vilket skulle ge de unga bättre förutsättningar att nå sitt drömboende. Avdragsgillt bosparande kombinerat med en skattereduktion skulle göra stor skillnad.

Fru talman! Kapitalförsörjningen för nystartade företag är en annan central fråga. Många innovativa idéer får aldrig se dagens ljus, enbart på grund av bristande finansiering. Genom att förbättra villkoren för personaloptioner kan vi attrahera talanger och möjliggöra för företag att växa.

Vi behöver se över hela skattesystemet för att skapa en mer rättvis och långsiktig struktur. Höga skatter kan kväva privat konsumtion och hämmar näringslivets utveckling. Det handlar om att utforma ett skattesystem som belönar arbete och investeringar i stället för att straffa dem. Det skulle i sin tur ge oss mer frihet att forma våra liv.

Avslutningsvis: Vi behöver göra en grundlig översyn av skattesystemet för att identifiera och eliminera inkonsekvenser. Vi måste ta itu med orättvisor som får allmänheten att tappa förtroendet för skattesystemet. Det handlar om att säkerställa en rättvis beskattning, oavsett var i vårt avlånga land man bor, och att arbeta för att vår gemensamma ekonomi stärks.

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga SD-reservationer men nöjer oss med att yrka bifall endast till reservation 30.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Marcusarna med C är i majoritet. Det är alltid kul att ta den debatten.

Det slår aldrig fel – Socialdemokraterna vill alltid höja skatter. En socialdemokrat vill alltid att individer ska betala mer till det gemensamma, oavsett vad som sedan händer med pengarna. Vi har ju sett konsekvenserna av den socialdemokratiska politiken. Trots höga skatter har välfärden i många fall försämrats. Självklart ska vi lämna efter oss ett betydligt bättre välfärdssamhälle än det vi började med. Men det är naturligtvis inte höga skatter som är lösningen. Tvärtom måste man säkerställa att de skatter vi tar ut från folket går till rätt saker. I många fall har vi sett att en tung skattebörda på till exempel innovativa företag eller personer som är framgångsrika kan ha motsatt effekt, om vi nu ser till landets bästa. Men som sagt slår det aldrig fel – Socialdemokraterna vill alltid höja skatter för alla.

Fru talman! Nu är det här sista repliken, och jag vet att Marcus inte har möjlighet att svara. Vi får se det som retoriska frågor: Är det så att Socialdemokraterna någonsin tycker att det ska löna sig att slita lite extra? Ska det löna sig att utbilda sig lite extra och att ta de där extraskiftena på jobbet? I många fall är det så att människor väljer att inte göra det om skattetrycket är för hårt och marginalskatterna är för stora, så att det helt enkelt inte lönar sig. Det är inte bara en enskild individ som drabbas negativt av det utan hela samhället.

Om man ska krama ur varenda skattekrona från de framgångsrika företagare vi har i Sverige blir det i slutändan så att de sticker till ett annat land. De kommer att flytta härifrån, och det kommer inte att gynna vare sig det svenska samhället eller någon individ. Man behöver helt enkelt se till samhällsnyttan, och man får ingen samhällsnytta av att vräka höga skatter på personer som vi behöver i vårt land.

(Applåder)

Fru talman! Inkomstskatt handlar om förhållandet mellan staten och den enskilde individen. Den här debatten handlar egentligen inte om inkomstskatt. Det handlar om den enskilde individen. Det handlar om människan. Det handlar om hon som bor i Limmared, i Sysslebäck eller i Gäddede i Strömsunds kommun i norra Jämtland. Låt oss flytta oss dit i dag – till Limmared, Sysslebäck eller Gäddede – och till dem som bor där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Har ni tänkt på att när politiker i väl utvalda slipsar eller i skräddade dräkter talar om landsbygden, då gör de det allt som oftast med ett perspektiv från Stockholm. Landsbygden är något annat som finns någon annanstans. Bara ordet landsbygden skapar ett avstånd, ett vi och dem. Som om landsbygden är någon annanstans, nästan inte Sverige på riktigt.

För mig som centerpartist är det något som ständigt skaver. Vi i Centerpartiet har sedan 1910 kämpat för demokrati och frihet. För oss finns inget vi och dem, för oss är det hela Sverige som gäller. Det handlar om den enskildes och därmed allas villkor. Det står alltid högst upp, oavsett om det handlar om sexuell läggning, jämställdhet eller stad och land. Det handlar om allas lika villkor.

Fru talman! I Sysslebäck i norra Värmland, ja, i själva verket en mil utanför, har boende samlats i en samfällighetsförening. Där kan de inte ta del av kommunal service utan måste gå ihop för att samordna bland annat snöröjning, vägunderhåll och renhållning.

Det är naturligtvis både kostsamt och tidskrävande. De är långt ifrån ensamma om denna lösning. Många boende runt om i Sverige har gått samman i samfällighetsföreningar för att förvalta gemensamma anläggningar som vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor.

Det som bekostas via skattsedeln i centralorten måste de i samfälligheten betala själva ur egen ficka. Det är inte rimligt. Därför anser vi i Centerpartiet att det bör införas ett landsbygdsavdrag, som vi kan kalla det, som skulle kunna innebära upp till 3 000 kronor mer i plånboken för boende som är med i samfällighetsföreningar. Det ska vara ett avdrag som kan göras i deklarationen.

Fru talman! I Gäddede i norra Jämtland är ett hus till salu just nu, med en betagande utsikt över sjön Hetögeln. Det är visning på fredag, såg jag. Utropspris är 850 000 kronor. Gäddede ligger inbäddat i fjällmiljö på gränsen till Norge. Hur är det att bo där? Kanske vill någon som är ansluten till fjällräddningen i Härjedalen och Jämtland flytta dit?

En förutsättning för att vi alla ska kunna vistas på fjället är att det finns fjällräddare. Ibland är det en felnavigering som gör att vandringen blir längre än man tänkt sig när vädret slår om. Ibland är det en fjällvan skidåkare från grannbyn som skadar sig och inte klarar att ta sig till närmsta fjällstation.

I Jämtland och Härjedalen finns i dag 175 fjällräddare. Det är ett frivilligt uppdrag, där fjällräddare måste ha skoter som passar för tuffa uppdrag samt kälke och bil med släp. I dag är dessvärre rättsläget oklart för fjällräddarna.

Frånsett det oklara rättsläget föreslår vi i Centerpartiet två omedelbara åtgärder för att stärka fjällräddningen. Det är dels att ett skoterbidrag införs på 50 000 kronor för frivilliga fjällräddare, dels att det inrättas ett stöd för rekognosceringsturer på 5 000 kronor per år. Rädda fjällräddningen, säger vi. Det kan tyckas som en detalj, men det handlar om hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Limmared ligger utmed järnvägen mellan Göteborg och Kalmar – Kust-till-kust-banan. Det är en järnväg som ärligt talat har museikvalitet. I Limmared ligger ett värdshus som serverar utsökta schnitzlar. Jag ska dit inom kort för att återvända till en del av min släkts rötter i Sjuhäradsbygden.

Att bo i Limmared är att bo i världen. När vi med nödvändighet ska ställa om vårt samhälle bort från det fossila ska vi se till att göra det med stor inkludering och med kloka ekonomiska mått och steg. Det ska vara lätt att vara Berndt och Märta i Limmared och byta från fossilbil till elbil, få upp solceller och energilager och dessutom tjäna på det.

Det fina med att använda skatteinstrumentet för att styra bort från det fossila är att det är lönsamt för både Sverige och den enskilde. Det är vinn-vinn. Sverige införde koldioxidskatt i början av 1990-talet. Vi ser nu många år senare hur vi har lyckats med det som kallas decoupling, det vill säga att frikoppla tillväxt i ekonomin från ökande koldioxidutsläpp.

Det är vetenskapligt bevisat flera gånger om, senast i en svensk forskningsstudie publicerad i The Review of Financial Studies. Det är då märkligt att regeringen driver en politik som leder till ökade utsläpp. Det är dumt både för klimatet och svensk och individuell ekonomi.

Använder man fikonspråk så handlar det om att internalisera negativa externaliteter. Det är konsten att inkludera saker som ger kostnader i samhället som i dag inte ingår i det ekonomiska systemet. Koldioxidskatten, eller för all del EU:s handelssystem med utsläppsrätter, lyckas med just detta.

Det handlar om att inkludera kostnader i ekonomin och styra vårt beteende till minskade utsläpp och stärkt ekonomi i förlängningen. Dessutom sätter ett generellt styrmedel som koldioxidskatt marknaden och därmed individen, i rörelse, och de billigaste lösningarna kommer till stånd. Man kan säga att det är i rak motsats till regeringens kärnkraftspolitik som i stället är av planekonomiskt snitt, dyrt och oflexibelt.

Vi i Centerpartiet har en uppsjö av förslag på inkomstskatteområdet, där både Märta och Berndt i Limmared, svenskt företagande och klimatet blir vinnare.

Det handlar om grön skatteväxling, det vill säga sänkt skatt på jobb och företagande samtidigt som det är höjd skatt på fossila utsläpp. Det är särskilt fokus på våra transporter och på en god fördelningspolitik så att enskilda inte drabbas kortsiktigt. Det handlar om ett förstärkt rotavdrag för energieffektivisering. Det handlar om att ta bort skatten på egenanvänd solel. Det handlar om sänkt skatt på andelsägande av solenergi. Det handlar om förbättrade villkor för kraftvärme, vattenkraft och energilager.

Ja, listan kan göras mycket lång.

För att hela Sverige yrkar jag bifall till reservation 17.

Fru talman! Att leva i Sverige är att leva i Limmared, Sysslebäck och Gäddede. Vi i Centerpartiet vill – jämte det uppenbara som handlar om intäkter till det allmänna – använda skatteinstrumentet för allas vår utveckling, till att utjämna villkoren människor emellan och till att förenkla tillvaron för alla.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska, som ni förstår eftersom jag är den andra talaren från Centerpartiet, behandla en enskild fråga. Det gäller en fråga som ingen annan har berört, nämligen att Skatteverket tar ut skatt på de pengar som utsatta kvinnor i prostitution får in från sexköpare, torskar. Det tycker Skatteverket är någonting att beskatta. Detta har Centerpartiet hela tiden kraftigt vänt sig mot.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 24.

Den här historien uppdagades och kom för första gången in i de beslutande kamrarna när det visade sig att polisen hade gjort ett besök i en lägenhet och hittat kontanter hos en utsatt kvinna i prostitution. De undrade var de kom ifrån och meddelade Skatteverket, varpå Skatteverket konstaterade att det var inkomst av vad det nu kallades i deklarationen. Det skulle tas upp för beskattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det ledde till en angelägen, viktig och omfattande debatt på olika sätt här i kammaren och i medierna. Det kom skriftliga frågor till finansministern, eftersom frågan ligger på Finansdepartementets bord, och det hölls interpellationsdebatter där finansministern sa att det här är orimligt. Man hänvisade till ett exitprogram. Ett sådant har nu kommit, vilket är bra, men det hindrar inte att man också ser över om Skatteverkets agerande är rimligt.

Vi föreslår att en utredning ska tillsättas för att stoppa det här, men det tycker inte regeringen behövs. Det är lite intressant. Jag har roat mig med att titta på vad regeringspartierna och Sverigedemokraterna skriver i betänkandet om varför man avfärdar det här. Man nämner att alla inkomster är skattepliktiga. Grundprincipen för inkomstbeskattning är att alla löner, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattebefriade. Fine! Det hade man kunnat göra något av, men det har man alltså inte velat göra.

Jag läser vidare i betänkandet: ”I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. – – – Med ’annan inkomstgivande verksamhet’ menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst.”

Tycker regeringen att prostitution är en hobby, eller menar man att det är ett arbete, eftersom det betraktas som att det kan ge inkomst av tjänst, eller ska man kanske lägga till i Skatteverkets direktiv eller i regeringens betänkande att man här också kan räkna in inkomster från olaglig och kriminell verksamhet? Att köpa sex är ju kriminellt. Men pengarna går via den utsatta kvinnan in i statens inkomster.

Man resonerar vidare om att inkomstslaget tjänst fungerar som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte är vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller näringsverksamhet. Här kanske man kan lägga till att det är okej att ta in inkomster från illegal verksamhet?

I betänkandet går man sedan över till att beskriva vad man i stället vill. Det är att ge kvinnor i prostitution stöd att upphöra med prostitutionen med hjälp av ett exitprogram. Det är jättebra. Det har vi längtat efter och pratat om länge. Vi såg verkligen fram emot den utredningen. Men att den gjordes står inte i motsats till att ge Skatteverket eller en utredning i uppdrag att se över om det är rimligt att ta ut skatt på pengarna.

Det man sedan skriver är det det egentligen handlar om. Det står så här: ”När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen uttalat att den noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och att underlätta för dem. I det arbetet framkom att det finns en risk att en skattebefrielse ökar utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution.”

Inkomstskatt

Det här är jätteintressant. Den passagen, herr talman, härrör nog från ett samtal som regeringen hade med diverse organisationer och myndigheter för att diskutera hur man kan hjälpa utsatta kvinnor i prostitution att ta sig därifrån genom stöd och skydd. Det som också angavs som anledning till att man efter det samtalet inte gick vidare med en utredning om att undanta prostituerades inkomster från beskattning var att om de skattebefrias riskerar det att öka den svarta marknaden, de svarta pengarna, och göra de prostituerade till en del av en kriminell marknad. Det var som om de inte redan i dag är det.

Jag undrar när det blev ett ansvar för redan utsatta kvinnor att hjälpa staten att bekämpa en annan kriminell ekonomi. Varför inte göra både och? Men det är alltså det här som gör att staten och regeringen inte går vidare med en utredning.

Vi pratar om utsatta kvinnor i prostitution. Det spelar ingen roll om det är en eller flera som har drabbats av att Skatteverket jagar pengar från utsatta kvinnor. Om det är en är det ändå en för mycket.

Vi pratar om kvinnor som utsätts för våld i en våldsform som ingår i regeringens övriga program att bekämpa. Vi pratar om utsatta kvinnor, och ska de betala skatt på de pengar de från in från sexköpare – ska de då även göra avdrag i deklarationen för kondomer, hivtest, lägenhet och resor? Hur ser den deklarationen ut?

Framför allt pratar vi om pengar som kommer från en kriminell verksamhet vars pengar hamnar bland statens inkomster och därmed finansierar din och min välfärd. Jag tycker att det är en dikeskörning utan dess like.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)