Crister Carlsson

Herr talman! Har man räknat ut, Hanna Westerén, vad det egentligen kostar att som i ert förslag ge 50 procents rotavdrag på de energieffektiviserande åtgärderna, exempelvis bergvärme, vattenburen värme, solceller, dörrar, fönster eller tilläggsisolering? Vad är skillnaden i kostnad för de 30 procent som regeringen lägger fram i sitt förslag för att renovera hela huset? Det är stor skillnad mellan 30 och 50 procent. 50 procent är faktiskt halva arbetskostnaden, och 30 procent är naturligtvis 30 procent av arbetskostnaderna. Har man räknat ut vad det kostar?

Herr talman! Ledamoten talar om resursslöseri. Är det resursslöseri att till exempel renovera köket under tiden man bor i ett hus? Det är ju klimatvänligt att renovera hus så att de håller över tid i stället för att falla ihop. Det talas om lyxrenoveringar, men jag förstår inte varför det dras upp att man renoverar fullt fungerande hus. Jag som person gör ju inte en renovering bara för att det är kul utan för att jag vill behålla huset över tid, och det finns naturligtvis en klimatnytta med det.

Det är också så att antalet personer i rotbranschen hade varit 11 000-16 000 lägre utan rot. Jag köper inte riktigt argumentet från ledamoten Hirvonen i det här ämnet. Jag skulle däremot vilja påstå att rotavdraget har varit väldigt bra över tid. Jag förstår inte heller varför Socialdemokraterna som tidigare styrde tillsammans med Miljöpartiet inte gjorde någonting åt rotavdraget då om man nu tycker att det är så hemskt.

(Applåder)

Herr talman! Det gällde just den vanliga människan, som anlitar rotföretag i rotbranschen, och att kopplingen längre tillbaka, alltså i andra och tredje led, skulle spela roll för rotavdraget.

Här har faktiskt regeringen ett tilläggsdirektiv för att man ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten. Man ska analysera byggsektorn och komma till rätta med de problemen.

Detta är två olika saker, som jag ser det. Att rotavdraget skulle ha effekt på just andra och tredje led kan jag inte riktigt förstå. Jag skulle gärna vilja att någon förklarar det för mig.

Sedan är det faktiskt så att också äldre människor utnyttjar rotavdraget. Och att personer som har en högre inkomst betalar vitt i stället för svart är väl bra, tycker jag.

Herr talman! Jag förstod inte riktigt frågan. Men jag kan säga något vad gäller att blanda äpplen och päron. Det gäller just detta med rotavdraget och arbetslivkriminaliteten, som finns bakom detta, och de svartarbeten som görs i andra och tredje led där bakom. Vad har det med rotavdraget i sig att göra? Vanliga människor kan nyttja rotavdraget.

Javisst, om jag anlitar person A för ett vitt arbete kan person A anlita person B svart, men jag förstår inte riktigt kopplingen mellan mitt rotavdrag och den vidare kopplingen bakåt. Det var lite det jag sa i mitt tidigare anförande också.

Vad gäller lyx-rot skulle jag vilja säga att det faktiskt är många äldre människor som använder sig av rotavdrag. De kanske inte orkar med att krypa omkring på golvet och spika lister eller vad de nu ska göra för någonting.

Jag tycker absolut att rotavdrag är bra. Sedan får vi se vad den utökade gränsen kommer att leda till, om vi får ytterligare vita arbeten i stället för svarta.

(Applåder)

Herr talman! Höjningen av rotavdraget är från den 1 juli till den 31 december i år. Den är endast tillfällig. Vi får väl se efter denna period hur det har fallit ut. Men om en person med höga inkomster använder rotavdraget fullt ut och inte betalar svart är väl det egentligen bra.

Jag har en bakgrund inom vården, så jag har inte tidigare haft några direkt feta löner, om man säger så. Mina arbetskamrater där, som inte heller har några feta löner, använder rotavdraget. Rotavdraget är faktiskt något som är bra för gemene man. Vi ser också att det har blivit en hel del fler jobb i rotbranschen.

Jag ser inga problem i detta. Men vi får som sagt naturligtvis avvakta och efter denna period, som sträcker sig året ut, se vad detta har lett till. Då får man helt enkelt göra en utredning om vad det har haft för effekter.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionen har i rapporten Svart på vitt - rotavdragets kostnad och effekter granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. Riksrevisionen kommer med både ris och ros i sin rapport.

Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkartjänster men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdrag i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

Riksrevisionen konstaterar i granskningen även att användningen av svarta löner inom byggindustrin har ökat samtidigt som hushållen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster. Det innebär att många rottjänster som uppfattas som vita i konsumentledet i själva verket betalas med svarta löner något eller några led tillbaka.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att problemen med arbetslivskriminalitet har ökat kraftigt i byggindustrin. Man bedömer därför att andra insatser än rotavdrag krävs för att motarbeta och motverka den typ av svartarbete och annan brottslighet som nu finns i flera av rotföretagen och i andra delar av byggindustrin.

Men här förstår jag inte riktigt logiken i det hela. Jag kanske tänker fel, men rotavdragets syfte är ju bland annat att minska attraktiviteten för vanliga människor att anlita svart arbetskraft, vilket Riksrevisionen också säger att det gör. Men vad har rotavdragets storlek och dess vara eller icke vara med svarta löner i andra och tredje led att göra? Så tänker jag. Om man tar bort eller minskar rotavdraget, minskar då den svarta arbetskraften i andra eller tredje led? Nej, troligtvis inte, utan då ska det till andra åtgärder.

Lösningen på de problemen är förstås omfattande, uthålliga och verkningsfulla insatser mot den grova kriminaliteten. Detta behöver kompletteras med en reform som åtgärdar grundproblemen. Här har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till Delegationen mot arbetslivskriminalitet om att analysera byggsektorn för att komma till rätta med problemen.

När man frågar hantverkarna om rotavdraget har betydelse för deras bransch säger 80 procent att avdraget har stor eller mycket stor betydelse. På vidare fråga om vad beslutsfattare bör göra blir svaret bland annat: Höj rotavdraget! Detta kommer från branschen själv.

Sedan hör man allt som oftast om lyx-rot. Jag har inga problem med att det är en del höginkomsttagare som använder rotavdraget och skapar jobb i byggbranschen om det leder till att man betalar vitt i stället för svart. Till exempel har vi överläkaren i onkologiska sjukdomar som säkerligen har en bra lön, går till jobbet, behandlar cancerpatienter och kanske jobbar över för att kapa köer i cancervården i stället för att måla huset, tapetsera eller byta skåp och lådor i köket. Läkaren håller nere vårdköerna, och snickaren får jobb och gör snickerijobbet hemma hos läkaren i stället.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har visat att sysselsättningen i nischen för rotarbete skulle ha varit 11 000-16 000 personer lägre utan rotavdraget. Vi talar alltså om 11 000-16 000 färre hantverkare som jobbar mot privatpersoner. Det visar hur otroligt viktigt rot är för folk ska ha råd att äga sitt boende.

Kritik riktas ofta mot att den största effekten av rot kommer i Göteborg och Stockholm, alltså storstäderna, eftersom lönerna är högre där, men rotavdraget är nästan ännu viktigare för oss som bor utanför storstaden. På många orter är bostadsvärdena så låga att inte lönar sig att bygga nytt, men med rot minskar i alla fall arbetskostnaderna drastiskt, så att det blir möjligt för en vanlig familj att byta tätskikt i badrummet, dra om elen eller dränera runt huset.

Herr talman! Socialdemokraterna har i sin budgetmotion för 2024 föreslagit ett reformerat rotavdrag med höjd subventionsgrad för energieffektiviserade åtgärder, exempelvis bergvärme, vattenburen värme och så vidare. Där föreslås en höjd subventionsgrad med 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Här anser jag man glömmer resten av huset. Ett eftersatt underhåll av huset kan snabbt påverka byggnadens skick, vilket kan få stora konsekvenser för både ekonomi och hälsa. Det skulle öka risken för att man behöver göra akuta reparationer. Ett exempel är ventilationssystem, som kan gå sönder helt om man inte underhåller det regelbundet och byter ut det innan det fungerar dåligt. Då kan det bli dyrt att reparera det akut och byta det. I värsta fall kan det också bli fuktskador på huset och hälsoproblem för dem som är i huset för att systemet inte fungerar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att Hanna Westerén blandar äpplen och päron. Hon blandar in arbetslivskriminalitet, vilket regeringen vidtar otroligt många åtgärder mot liksom mot välfärdskriminalitet.

Vi höjer rotavdraget så att även vanliga människor, som jag känner från min bakgrund, som jobbar i vården och som absolut inte har några feta löner men som ändå använder sig av rotavdragen ska kunna få renovera sina hus och sina lägenheter. Jag förstår inte motsatsen här.

Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen måste naturligtvis företagen, och även vi med de åtgärder som regeringen nu föreslår, kunna motarbeta. Att vi tillfälligt höjer rotavdraget från 50 000 till 75 000 kronor från den 1 juli i år till den 1 januari 2025 berör inte detta. Jag förstår inte riktigt hur Hanna Westerén får ihop sina äpplen och päron.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen gör nu många saker. Man bekämpar framför allt inflationen. Det har varit prio ett i dag och under perioden.

Socialdemokraterna säger att de vill miljöeffektivisera. De vill såvitt jag förstår att det ska gå att göra högre avdrag för solceller, vattenburen värme och ett antal andra saker. Men det finns också andra saker att göra i ett hus.

För att ett hus ska hålla över tid och för att vi inte ska riva hela huset och bygga ett nytt så småningom måste man naturligtvis renovera. Som jag sa handlar det inte bara om vissa saker utan om hela huset. Det kan vara dräneringar runt ett hus. Om det till exempel luktar mögel i ett badrum eller i ett kök vill man naturligtvis renovera det. Det handlar inte om några lyxrenoveringar, utan det handlar om rent funktionella renoveringar så att man kan bo i och använda sitt hus över tid.

Herr talman! Vi debatterar som sagt tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Rotavdraget trädde första gången i kraft den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bland annat att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten samt att minska svartjobben.

Med rotavdrag kan du få skattereduktion för hushållstjänster genomförda hemma hos dig eller på ditt lantställe. Man kan få avdrag för arbetskostnaderna men inte för material och resor.

Man får dra av 75 000 kronor per år med rutavdraget per person. Men nu är förslaget att från den 1 juli 2024 ska taket tillfälligt vara 75 000 kronor även för rotavdraget. Dessa är alltså separerade.

Byggbranschen och våra byggnadsarbetare har det tufft. Det höga ränteläget och inflationen har försämrat kalkylen kraftigt för nybyggnationer och renoveringar. Vi har gjort vad vi har kunnat för att släcka inflationsbrasan, och det har gett resultat. Samtidigt har konjunkturen börjat vika, och vi har sett hur arbetslösheten har börjat stiga betydligt mer i byggbranschen än i näringslivet i stort.

För att stötta byggbranschen och minska risken för ökad arbetslöshet föreslår vi därför ett tillfälligt höjt tak i rotavdraget. Det ger incitament för att genomföra reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad redan i år, i stället för att man väntar tills räntor och byggmaterialpriser sjunkit. Det hoppas vi kommer att bidra till att upprätthålla produktionen och sysselsättningen i byggsektorn.

För att inte skada sysselsättningen i rutbranschen föreslår vi alltså separata tak för rot och rut. Det gör att de som använder ruttjänster fortfarande kan göra det, även om de väljer att renovera samma år, utan att minska rotutrymmet.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har visat att sysselsättningen i nischen för rotarbete hade varit 11 000-16 000 personer lägre utan rotavdraget. Det är 11 000-16 000 hantverkare färre som jobbar mot privatpersoner.

Det visar hur otroligt viktigt rot är för att människor ska ha råd att äga sitt boende. Kritik riktas ofta mot att den största effekten av rot landar i Göteborg och Stockholm, eftersom lönerna är högre där. Men rotavdraget är nästan ännu viktigare för oss som bor utanför storstan på landsbygden.

På många orter är bostadsvärdena så låga att det inte lönar sig att bygga nytt. Men med rot minskar i alla fall arbetskostnaderna så drastiskt att det blir möjligt för en vanlig familj att byta tätskikt i badrummet, dra om elen eller dränera runt huset och få hus som håller över tid, vilket bidrar till mindre miljöpåverkan.

Samtidigt som alla som jobbar fått se de senaste årens löneökningar brinna i inflationsbrasan och arbetslösheten i byggbranschen stiger föreslår vissa personer att rot borde avskaffas, vilket är helt fel i det här fallet.

Vid ett seminarium som föreningen Hantverkarna deltog i här i riksdagen sa man att 80 procent anser att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverksbranschen. Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkstjänster.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Det handlar inte om att backa eller någonting sådant, utan det här är en budgetprocess som tar tid.

På tal om att sänka skatterna för höginkomsttagare gjorde även den förra socialdemokratiska regeringen det ganska bra. Man tog till exempel bort värnskatten, vilket verkligen är skatten för de högst betalda.

Jag tycker som sagt att vi har gjort det här på ett korrekt sätt. Vi har lagt in det i vår höstbudget och kommer nu att kompensera 57:orna. Vi är nöjda med det. Med det får jag tacka för replikskiftet.

Fru talman! När det handlar om så här stora summor och när man i stort sett får det i knät tar det tid att få in det i budgeten. Det finns liksom inte utrymme att så att säga bara snyta fram 3 miljarder kronor, utan det tar som sagt tid. Jag förstår liksom inte riktigt hur Vänsterpartiet tänker här. Finns det pengar att plötsligt bara skjuta in?

Självklart ska detta ingå i en budget, men det tar tid att få in det i en budget. Det är samma som med så mycket annat som ska in i en budget. Vi har stora satsningar på polisen och mot kriminaliteten, och vi ger mycket bidrag till Ukraina, till exempel. Vi ger ett antal miljarder till vården. Vi har alltså mycket att hantera samtidigt, så jag tycker faktiskt att det här har gått förhållandevis snabbt.

Fru talman! I dag debatterar vi en fråga som har stor betydelse för många: kompensationen för 57:orna. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Detta är inte bara en ekonomisk fråga utan också en fråga om rättvisa. Vi måste se till att vi som samhälle rättar till tidigare misstag och står upp för dem som har blivit orättvist behandlade.

57:orna, alltså våra medborgare födda 1957, har under de senaste åren drabbats hårt av förändringar i pensionssystemet. Dessa förändringar har lett till att denna grupp har fått betydligt lägre pension än vad som var tänkt. De har hamnat i en svår situation där de, trots många års hårt arbete och bidrag till vårt samhälle, befunnit sig i ekonomisk osäkerhet.

Det är av stor vikt för oss moderater och regeringen att det alltid ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Det är vår plikt att erkänna de misstag som har gjorts och att vidta åtgärder för att rätta till dem. Kompensationen visar att vi tar ansvar för att lösa dessa problem och att vi värnar om våra medborgares välfärd för dem som länge bidragit till att upprätthålla den.

Fru talman! I propositionen som vi diskuterar i dag föreslås att 57:orna ska kompenseras för de ekonomiska förluster de har lidit på grund av pensionssystemets förändringar. Denna kompensation är utformad för att ge dessa individer den ekonomiska trygghet de förtjänar. Det handlar inte bara om pengar utan också om att återställa den värdighet och trygghet som dessa medborgare har rätt till efter ett långt arbetsliv.

Den föreslagna kompensationen innebär en utbetalning som syftar till att täcka de förlorade pensionsinkomsterna. Detta är ett viktigt steg mot att återupprätta förtroendet för vårt pensionssystem och visa att vi står upp för våra medborgare.

Fru talman! Det är viktigt att förstå att de problem vi nu löser är ett resultat av beslut som fattades av den tidigare regeringen under Socialdemokraternas ledning. Deras reformer och förändringar i pensionssystemet har skapat den situation som 57:orna nu befinner sig i. Vi måste vara tydliga med att ansvaret för dessa beslut ligger hos dem och att vår regering nu arbetar för att ställa saker och ting till rätta.

Under Socialdemokraternas tid vid makten genomfördes flera reformer som ledde till dessa problem. Deras beslut har resulterat i att en hel årgång har drabbats av ekonomisk orättvisa. Vår regering har därför prioriterat att snabbt och effektivt, vill jag påstå, rätta till dessa fel och ge 57:orna den kompensation de ska ha.

Genom att godkänna denna proposition visar vi att vi inte bara erkänner problemen utan också är villiga att ta ansvar för att lösa dem. Det är en fråga om att ge tillbaka den ekonomiska trygghet och värdighet som våra medborgare förtjänar. Vi skickar också en stark signal om att vi värderar rättvisa och att vi är redo att agera när orättvisor uppstår.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionen har granskat de väsentligaste förändringarna av skatteregler för förvärvsinkomster som genomfördes 2011 till 2023. Granskningen visar att de förändrade skattereglerna har lett till att inkomstskatten har sänkts med sammanlagt nästan 100 miljarder kronor. Detta omfattar flera tidigare regeringar: regeringen Reinfeldt, regeringen Löfven, regeringen Andersson och nuvarande regering.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en delvis förskönad bild, och rekommendationer lämnas om hur konsekvensanalyserna i propositionerna kan förbättras.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det i konsekvensanalyser av inkomstskatteförslag under den aktuella perioden har förekommit brister kring de förväntade effekterna på sysselsättning, antalet arbetade timmar och inkomstfördelning. Regeringen anser också att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen om konsekvensanalyser för inkomstskatteförslag är rimliga och viktiga.

Fru talman! Det är regeringens utgångspunkt att alltid beskriva konsekvenserna av ändrade skatteregler så korrekt och rättvisande som möjligt. Fördelningseffekter av inkomstskatteförslag redovisas i normalfallet för hela befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023

Regeringen delar Riksrevisionens bild att det saknas relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud. En sådan modell hade varit önskvärd och användbar i samband med att förslaget togs fram.

Enligt granskningen har förändringarna i inkomstskatterna mellan 2011 och 2023 resulterat i skattesänkningar på cirka 100 miljarder kronor per år, men ändringarna har lett till att incitamenten att arbeta har stärkts.

Riksrevisionens granskning bekräftar att det finns väldigt positiva sysselsättningseffekter av att sänka skatter på lägre inkomster och även se till att marginalskatter minskar. Därför var det bra att regeringen i budgetpropositionen för 2024 tog fram ett förstärkt jobbskatteavdrag som riktar sig främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

Effekterna blir att drivkrafterna för att arbeta ökar. Den sänkta inkomstskatten har lett till högre sysselsättning och fler arbetade timmar. Till följd av den sänkta skatten bedöms färre hushåll ha en låg ekonomisk standard.

De senaste jobbskatteavdragen på omkring 30 miljarder kronor har resulterat i att 25 000 fler människor har kommit i arbete, enligt Riksrevisionen. Detta ger i sin tur en större skattebas som ökar skatteintäkterna för staten, det vill säga att vi alla kan få en större bit av den stora skatteekonomiska tårta som vi tar av.

Det behöver löna sig bättre att jobba. Vi ser i dag en tudelad arbetsmarknad där vissa grupper hamnar i kläm och inte jobbar i samma utsträckning som andra grupper.

Svenska hushåll har drabbats av det besvärliga ekonomiska läget genom höga räntor och ökade priser. Regeringens ekonomiska plan ligger därför fast: Inflationen ska bekämpas samtidigt som utsatta hushåll och välfärden stöttas, arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att få upp den låga tillväxten.

År 2016 infördes avtrappningen av jobbskatteavdraget, och Riksrevisionen visar att detta haft betydande negativa effekter på antalet arbetade timmar och att det är tveksamt om det har lett till ökade skatteintäkter.

Fru talman! Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbättra konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag, bland annat genom att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar, oavsett i vilken riktning effekterna pekar, och redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson. Sedan den 1 januari 2023 gäller ett nytt avtal för tjänstepension för arbetstagare inom kommuner, regioner och kommunala bolag. Kostnaderna för avtalspensionen har ökat med cirka 60 miljarder kronor under perioden 2023-2024. Av denna summa kan cirka en femtedel, 11 miljarder, härledas till det nya pensionsavtalet, varav 8 miljarder i kommunerna och 3 miljarder i regionerna. Resterande kostnadsökning, cirka 49 miljarder, beror på att flera delar i pensionerna räknas upp med prisbasbeloppet, som följer inflationen. Det nya tjänstepensionssystemet bygger på en överenskommelse mellan SKR, Sobona och de fackliga organisationerna. Beslutet är i övrigt inte förankrat i riksdag och regering - allt detta enligt riksdagens utredningstjänst.

I förlängningen får alltså regeringen delvis stå för fiolerna när det gäller något som man inte haft möjlighet att påverka. Man får kanske prioritera ned eller bort andra viktiga saker som man planerat för, exempelvis inom vården. Hur ser finansministern på den bakbundenhet detta innebär?