Martina Johansson

Herr talman! Tack, Larry Söder, för anförandet! Vi har många gånger varit överens om många olika frågeställningar när det gäller barnets bästa inom familjerätten. Jag blir glad över att ledamoten säger att vi just nu lappar och lagar i en lagstiftning som är gammal. Grunden i lagen är ju trots allt att man och kvinna är gifta och har gemensamma barn. Det är vad föräldrabalken utgår ifrån.

Jag har ställt frågan till regeringen om man inte vill se över lagen. Jag har fått till svar att man inte riktigt är där, men att man jobbar jättemycket för att modernisera lagstiftningen. Jag hoppas därför att Larry Söder får gehör hos regeringen. Jag upplever att han inte har fått det hittills.

Men låt mig komma till frågan om juridiskt ombud för barn. Det satt ju ganska långt inne för regeringen att ändå tillsätta den utredningen, och då var det inte Kristdemokraterna som var mest motvalls. Det ska jag ändå ge Larry Söder. Men inför den debatt vi hade i höstas kom ett debattinlägg med ett löfte om att tillsätta denna utredning under våren. Nu är ju våren inte slut än. Men löftet var också att det skulle bli en dialog med bland annat samtliga partier inför utredningen.

Min fråga till ledamoten är: Kommer det att bli en dialog? Om utredningen ska tillsättas under våren borde ju dialogen nu ha kommit igång, om det ska vara en dialog på riktigt.

Herr talman! Jag förstår att det inte är enkelt att hoppa rakt in i detta stora och breda område. Det finns dock barn som tillkommer via värdmödraskap i länder utanför EU, och de blir därför inte inkluderade i detta. Vad jag vet godkänner inte Sverige än så länge föräldraskap där barn till exempel har tillkommit via värdmödraskap. Om jag har fel i frågan får någon rätta mig.

Jag hoppas verkligen att Moderaterna står vid sitt ord och fortsätter driva dessa frågor, och jag hoppas också att Moderaterna jobbar vidare med andra frågor som är viktiga för barn. Det gäller till exempel att barn automatiskt ska få två vårdnadshavare när de föds, oavsett om föräldrarna är gifta eller inte. Så är inte fallet i dag. Barn kan ju ha fler än två vårdnadshavare när de föds, på grund av en annan familjekonstellation. Denna rätt har de inte heller i dag.

Att ha tillgång till rätt föräldrar tidigt i livet är viktigt för barn. Min förhoppning är att Moderaterna tar tag i dessa frågor. De har inte visat det hittills, men jag hoppas att de gör det eftersom det är viktigt. Om vi talar om barnets bästa vet vi det kan ses ur många olika perspektiv. Då gäller det att ha rätt föräldrar vid rätt tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes anförande och välkomnar henne till ett av riksdagens mest spännande och viktiga områden. Jag brukar säga att vi talar alldeles för lite om dessa frågor, trots att de är otroligt viktiga. Barnets bästa är vad vi ska ha för ögonen. Jag är väldigt glad över att det händer saker på området. Centerpartiet har under många år drivit på i frågor som dessa, bland annat för kunskapshöjande åtgärder.

Även om ledamoten är ny på området tänkte jag ta upp ett ämne som vi hade uppe för diskussion under förra mandatperioden. Vi satt då tillsammans i opposition och behandlade ett betänkande om att reglera internationellt fastställda föräldraskap när det gällde samkönade äktenskap.

I den utredning som låg till grund för betänkandet fanns också förslag om hur vi skulle kunna reglera föräldraskap som tillkommit via värdmödraskap i ett annat land. Den förra regeringen, som leddes av Socialdemokraterna, valde att inte ta med detta förslag, och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet landade då i att skriva ett särskilt yttrande. Vi lyfte fram hur viktigt det är att ta dessa frågor vidare. Barn som föds via värdmödraskap i ett annat land måste fortfarande ha tillgång till sina föräldrar, det vill säga de som ska vara föräldrar i Sverige.

Kommer Moderaterna, som nu leder en del av regeringens arbete, att ta frågorna vidare så att förslaget om att alla barn säkerställs rätt till sina föräldrar, oavsett hur barnet har tillkommit, lyfts in?

Herr talman! Barn och unga är det viktigaste vi har. Inget barn ska behöva fara illa. Därför måste vi fokusera på tidiga insatser och motverka våld och annat som barn ibland utsätts för.

Det gäller att detta görs väldigt tidigt i ett barns liv och att de som träffar barn kan fånga upp signaler och samverka för att framför allt motivera föräldrar att hjälpa och stötta sina barn på rätt sätt eller ta emot hjälp i de fall då de brister. Ibland kommer treåriga barn till förskolan med smutsiga kläder. Då är det där vi behöver sätta in insatser.

Herr talman! Tyvärr upplever jag och Centerpartiet att man ofta börjar i fel ände när man talar om tidiga insatser. När man talar om förebyggande insatser handlar det om en senare period, när man har missat de treåriga barnen, och vad det leder till om barnen inte får den hjälp och det stöd de behöver.

Fokus i debatten, även när det handlar om socialtjänstens område, är ofta på att motverka och minska brott. Självklart måste det göras, men det är inte allt. För att motverka brott måste vi börja i rätt ände.

Den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning redovisar avslutade barnavårdsutredningar. Där kan vi se att skälet till att man blir aktualiserad av socialtjänsten i 26 procent av fallen är konflikt i familjerelationer. I 24 procent av fallen är skälet att barnet utsatts för fysiskt eller psykiskt våld. I 21 procent av fallen handlar det om att man brister i omsorg. I 5 procent av fallen handlar det om barnets egen kriminalitet.

Jag vill inte förminska detta, men jag vill ändå lyfta upp att vi måste börja mycket tidigare i stället för att lägga all energi på att prata om brottsförebyggande åtgärder. Det blir annars resultatet när vi missar de tidiga åren.

Herr talman! Det är en sådan bredd som vi i Centerpartiet saknar i samtalet om att ställa om ett samhälle så att alla barn och unga får en chans att må bra. Om vi på sikt ska kunna bryta gängkriminaliteten måste vi säkerställa att alla barn kan växa upp tryggt för att i framtiden bli trygga unga vuxna och sedan trygga vuxna.

Centerpartiet brukar ofta tala om kvalitetsuppföljning. Jag är överens med regeringen om att många bra saker görs. Även jag väntar på den nya socialtjänstlagen, som ska bygga på evidensbaserade metoder. Det är ganska märkligt att vi har väntat till 2025 innan vi säger att vi ska ha evidensbaserade metoder i socialtjänsten. Här är vi alltså helt överens. Men jag saknar ändå en uppföljning av kvaliteten. Vi måste få det vi vill ha när vi fattar olika beslut här i kammaren och när vi ger myndigheter olika uppdrag.

Om vi inte kan följa upp kvaliteten så att vi vet att det vi gör leder till något bättre för enskilda barn och unga vet vi ju heller inte vilka insatser vi ska göra sedan och vilka beslut vi ska fatta nästa gång. Förslag och beslut som kommer låter ofta bra i varje enskild del, men när vi lägger dem samman vet vi inte om det verkligen blir bra för barn och unga. Jag saknar svar på detta.

Låt mig ge ett exempel på när vi i Centerpartiet har reagerat. Ofta diskuterar vi Sis, den myndighet som ska ta hand om de mest utsatta barnen. Nyligen har myndigheten redovisat ett mått på kvalitetsförbättring – antalet rymningar har minskat. Det är jättebra att barn och unga inte rymmer från den verksamhet där de ska få vård och omsorg. Men vi vet inte om rymningarna minskat på grund av att man är bättre på att låsa dörren eller för att vården och omsorgen har blivit bättre. Kanske känner de inte längre ett behov av att rymma utan ser snarare att de får stöd och hjälp att bryta sitt beteende.

Jag ställde en fråga till generaldirektören om hur man följer upp kvaliteten. Till svar fick jag höra att det görs genom in- och utskrivningssamtal med barnen och de unga när de kommer till verksamheten och när de lämnar den. De flesta verkade tycka att det är bra.

Om detta är den kvalitetsuppföljning man har blir jag rädd. Det finns ju så mycket mer att följa upp. Jag hoppas och tror inte att detta är den enda kvalitetsuppföljningen, utan jag hoppas verkligen att man har mer. Men om detta är det svar som jag får när jag ställer en sådan fråga kan det här inte vara frågor som man ofta ställer, det vill säga hur man följer upp kvaliteten. Annars hoppas jag att man hade svarat att man gör det på fler sätt.

Herr talman! Jag har varit inne på att vi på många områden är överens med regeringen om att vi behöver göra saker och vilka saker vi behöver göra. Här vill Centerpartiet fortsätta att bidra. Vi vill samarbeta med både regeringen och alla andra partier i kammaren. Jag tror att alla partier vill det, för egentligen vill vi ju alla att kriminaliteten ska minska och att alla barn och unga ska få de insatser som de behöver.

I början av januari förra året bjöd regeringen in till ett möte där vi skulle prata om hur vi tillsammans kunde arbeta för att lösa problemen. Vid mötet sades att vi skulle ses igen för att fortsätta arbetet. I rummet upplevdes ändå att det fanns ett intresse av att jobba vidare. Det har nu gått över ett år, och vi har inte blivit inbjudna till något nytt möte för att jobba tillsammans.

Detta är ett av skälen till att Centerpartiet nu föreslår en barnrättskommitté som kan jobba med dessa frågor. Då kan vi gemensamt ta steg för steg för att öka kvaliteten och få ett helhetsperspektiv över socialtjänstens arbete. Det kan inte vara en ny fråga för varje ny regering, utan det måste vara något som gäller över mandatperioden så att vi kan säkerställa att alla barn och unga får den hjälp som de behöver.

Socialdepartementet arbetar bra och engagerat, men det smittar inte av sig på allt övrigt arbete som regeringen gör, vilket en tidigare talare också var inne på.

Avslutningsvis vill jag sammanfatta Centerpartiets syn på dessa frågor, herr talman. Barn är barn. De behöver vård och omsorg tidigt i livet. Om vi missar det kommer vi att behöva fortsätta med de symtom som kommer av att barn och unga far illa och hamnar i kriminalitet. Vi måste bli bättre på att följa upp kvaliteten för att veta våra insatser gör skillnad.

Jag yrkar bifall till reservation 19, men vi står självfallet bakom våra övriga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Fru talman! Jag kan bekräfta det goda arbete framåt som vi alla gör. Under den förra mandatperioden drev vi kristdemokrater och centerpartister tillsammans på den dåvarande regeringen när det gäller detta arbete.

Jag har också alltid pratat mycket om evidensbaserat och hur vi följer upp och så vidare, så där är vi överens. Men återigen: Vi vidtar olika åtgärder, men vi utvärderar inte vad de faktiskt får för effekt för det enskilda barnet innan vi vidtar fler. Risken finns ju att vi med goda intentioner skapar olika åtgärder som i slutändan inte ger det vi faktiskt vill ha.

Jag tycker att det är en brist att vi på en fråga till generaldirektören om hur man följer upp kvaliteten kring det enskilda barnet inte fick svar på hur man jobbar med det i vardagen utan bara att man baserar det på ett inskrivningssamtal och ett utskrivningssamtal. Det händer ju så mycket däremellan. Jag hoppas verkligen att det sker ett annat kvalitetsarbete och en annan uppföljning än vad vi fick redovisat.

Vi kan mäta antalet avvikelser, alltså hur många som väljer att rymma från våra institutioner. Det har minskat. När det gäller personer som är dömda och avtjänar straff på Sis har det inte skett några rymningar alls de senaste åren. Det är väldigt bra, men - som jag sa i mitt anförande - beror det på att dörrarna är låsta på ett bättre sätt eller på att vården och omsorgen blivit bättre? Jag tycker att det är ganska stor skillnad. Jag vill känna trygghet i att det handlar om att vården och omsorgen blivit så mycket bättre att färre personer vill avvika.

Fru talman! Tack, Christian Carlsson, för anförandet!

Som jag sa i mitt anförande är Centerpartiet överens med regeringen när det gäller många av de åtgärder som den har vidtagit för att förbättra situationen inom Sis, för vi vet alla att verksamheten där behöver förbättras.

Det som jag och Centerpartiet saknar är dock hur vi ska veta att det faktiskt blir bättre. Vi har alla samma ambition: att vården av och omsorgen om våra mest skyddsvärda personer ska bli bättre, men hur vet vi att det blir så?

Utgångspunkten för Centerpartiets följdmotion när det gäller rapporten var att vi ville att regeringen skulle återkomma om att kvaliteten för den enskilda individen ska följas upp årligen. Även om jag står bakom de åtgärder som vidtagits vet jag inte om de faktiskt ger det som vi är ute efter.

I svaret om följdmotionen står det att utskottet inte är berett att ta något initiativ i frågan, men där står ingenting om varför. Varför, ledamoten Christian Carlsson, vill regeringen inte göra en kvalitetsuppföljning baserat på de åtgärder som vidtagits och som vi ser faktiskt gör skillnad för det enskilda barnet?

Fru talman! Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt. Barn och unga har rätt till stöd och omsorg även om föräldraförmågan brister eller om det är ett eget beteende som gör att barnet behöver stöd.

I den bästa av världar får barn och unga, om föräldraförmågan brister, hjälp i ett tidigt skede hemma i sin egen bostad. I vissa fall misslyckas vuxensamhället, och i värsta fall får barnet placeras utanför hemmet. Då är Sis ett av alternativen där barn och unga med störst behov kan få vård och omsorg.

Sis har fått mycket kritik de senaste åren, och kritiken ges fortfarande.

Fru talman! Orsakerna till att kritiken har pågått i många år är att vi under många år har haft en dålig uppföljning av verksamhetens och vårdens innehåll. Lokalerna har varit dåligt underhållna, och det har varit en dålig anpassning till samhällsförändringar. Det här är inte nytt utan har pågått i många år. Flera regeringar har varit ansvariga, och flera riksdagar har inte följt upp verksamheten på ett tillräckligt bra sätt.

Den rapport från Riksrevisionen som ligger på bordet i dag, en rapport från maj 2024, visar på ytterligare kritik när det gäller styrning, uppdrag och innehåll.

Regeringen har svarat med att beskriva och redovisa de åtgärder som har vidtagits. Många av åtgärderna står Centerpartiet bakom - de är bra åtgärder. Men jag undrar ändå om vi får det vi vill ha. Hur följer vi upp att det blir kvalitet för det enskilda barnet eller den unga personen? Hur vet vi att en ung person har förändrat sitt beteende efter att ha fått vård inom Sis?

Fru talman! Jag upplever att vi inte riktigt får svar på frågorna. Vi får svar på vissa parametrar som är lite mer av ett fast värde. Vi får svar på hur många avvikelser som har skett tidigare. Frågan är då om avvikelserna har minskat på grund av att fler dörrar har låsts eller för att vården och behandlingssätten har blivit bättre så att avvikelser inte längre är intressanta. Jag önskar att jag visste att detta beror på den förbättrade vården och omsorgen, men jag känner mig inte helt trygg i att det är så.

Jag saknar en uppföljning av kvaliteten i vården. Jag saknar ett gemensamt arbete i riksdagen. Våra barn och unga är faktiskt lika viktiga som arbetet med försvaret eller energifrågorna. Vi i Centerpartiet anser att vi borde genomföra ett gemensamt parlamentariskt arbete som följer upp barns och ungas rättigheter.

Fru talman! Varför är det så viktigt? Jo, för att barnen är vår framtid. Vi måste säkerställa att våra barn får den bästa vården och omsorgen som finns. Jag har en fundering över varför regeringen inte vill lägga större vikt vid årliga kvalitetsuppföljningar. I Centerpartiets följdmotion för vi fram önskemålet att regeringen ska redovisa resultaten av åtgärderna för riksdagen angående uppföljningen av kvaliteten för barnet. Svaret från regeringspartierna i utskottet är att några initiativ inte bör tas. Men det anges inga skäl. Varför vill inte regeringen göra en uppföljning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

I dag hade vi besök av generaldirektören i utskottet, och jag frågade hur man gör för att följa upp om kvaliteten för det enskilda barnet har blivit bättre. Jag fick svaret att intervjuer görs vid in- och utskrivning och att det är få som svarar - men de som svarar är nöjda.

Men jag undrar fortfarande hur man följer upp att vården och omsorgen för den enskilda faktiskt blir bättre. Hur mäter man kvaliteten när barn klagar? Hur går det systematiska arbetet till för att ta emot de klagomål som kommer in till den oberoende klagomålshanteringen?

Fru talman! Centerpartiets följdmotion handlar om att få en årlig uppföljning av kvaliteten, baserad på det enskilda barnets eller den unges verklighet. Jag yrkar bifall till reservation 7.

Fru talman! Centerpartiet lade förra mandatperioden fram förslag om lättnader i strandskyddet för att ge landsbygden bättre förutsättningar. Nu, tre år senare, lägger regeringen fram nästan samma förslag. Eftersom regeringen tidigare har inspirerats av våra förslag undrar jag om landsbygdsministern kan tänkas inspireras ytterligare för att förbättra för landsbygden genom att omvandla regeringens utflyttningsbidrag, som ska få människor att flytta från landet, till förmån för ett rekryteringsstöd för att få människor att flytta inom landet till våra välfärdsyrken på landsbygden.

Fru talman! Barn är barn. Barn är egna individer och inte bihang till oss vuxna. Barn har egna rättigheter och också skyldigheter. Men det är vuxensamhället som ansvarar för att skydda våra barn och säkerställa att deras rättigheter blir genomförda.

Fru talman! Barnkonventionen har varit svensk lag i några år. När beslutet om detta fattades ville Centerpartiet egentligen att det skulle vara en del av grundlagen, men det var inte det som fick majoritet i kammaren. Vi tänkte att det kunde bli ett tydligare sätt att säkerställa barns rättigheter. Och precis som tidigare talare har varit inne på kan konventionen i sig vara svårtolkad. Men vi har den som lag, och sedan dess har vi alla gemensamt arbetat för att stärka barns rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Som kommentar till vilket parti som är det bästa barnrättspartiet tänker jag: Tänk om Sverige kunde bli det bästa barnrättslandet, där vi gemensamt, alla partier i Sveriges riksdag, krokar arm och arbetar för att hela tiden hitta utvecklingsområden!

Fru talman! Den rapport från Riksrevisionen som vi i dag debatterar eller samtalar om - jag vet inte vilket begrepp vi ska använda oss av - visar på att det finns brister inom socialutskottets och utbildningsutskottets områden. Den går inte in så mycket på andra områden där jag upplever att det också finns brister, vilket jag kommer att återkomma till.

Centerpartiet har ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller svaret på rapporten. Det visar att regeringen har en bra ambition och har vidtagit många bra åtgärder för att stärka barns rättigheter. Där är vi många gånger överens med regeringen.

Fru talman! Centerpartiet saknar dock några olika delar, såsom uppföljningen. Jag är glad att regeringen nu inspireras av mina återkommande frågeställningar om hur vi ska följa upp att de beslut vi fattar ger det som vi vill ha och gör skillnad för våra barn och unga.

Jag hoppas att det framöver kommer uppdrag till Socialstyrelsen eller annan lämplig myndighet att ta fram bra metoder som våra olika kommuner och regioner kan använda i vardagen så att det verkligen blir så bra som vi vill för varenda unge.

Jag och Centerpartiet saknar också helheten hos regeringen, för det här spänner över fler områden än socialutskottets och utbildningsutskottets. Det spänner över frågor som samhällsbyggnad och över justitieutskottets ansvarsområden.

Det som egentligen oroar mig när vi pratar om barns rättigheter ligger utanför rapportens granskning, och detta vill jag återkomma till. Det finns till exempel diskussioner om att sänka åldern för när man kan dömas till straff om man har begått ett brott. Där, fru talman, vill jag återkomma till att barnkonventionen säger att barn är barn. Att vuxensamhället i vissa fall misslyckas med att tidigt ge rätt stöd och insatser till barn kan vi ju inte lasta barnen för.

Jag är övertygad om att om vi fokuserar på straff i stället för på vård och behandling för barn skapar vi inte trygga individer, utan vi skapar otrygga individer med ilska och misstro mot vuxensamhället. Det de behöver är i stället vård, omsorg och behandling.

Fru talman! Det är denna syn på vissa barn som oroar mig, inte det stora arbete som vi gör gemensamt i bland annat socialutskottet. Vissa barn har inte samma rättigheter.

När det gäller Riksrevisionens rapport yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. Vi står bakom det svar som regeringen har lämnat.

Fru talman! Vi har budgetdebatt om familjeekonomi 2024. Föräldraförsäkring är till för att ge föräldrar möjligheter att ge sina barn en god vård och omsorg. Det handlar också om att både barn och föräldrar ska kunna anknyta till varandra. För att det ska vara så behövs en modern familjeförsäkring som har valfrihet och som utgår från barnets bästa. Den måste också bygga på olika familjekonstellationer och yrkesvalssituationer, studier och egenföretagares möjligheter.

Förra året var vi överens med regeringen om att öka antalet dubbeldagar till 60. Men Centerpartiet skulle egentligen vilja låta det vara ett helt köksbordsbeslut utan någon begränsning. Det borde vara upp till föräldrarna att välja vad som är bra.

Detta gör att det blir en ökad flexibilitet. Vi var också överens med regeringen om att det är bra att man ska kunna dela föräldradagar med någon annan vuxen som är viktig för barnen.

Fru talman! Det finns ganska många likheter mellan Centerpartiet och regeringen när det gäller den här typen av frågor. Däremot är vi inte överens om flerbarnstillägget för barn nummer två, som vi vill stryka. Det beror på att vi ser att det inte har gett den träffsäkerhet som var grundidén - att man skulle kunna utjämna skillnader mellan familjer med och familjer utan barn. Det är skälet till att vi vill se över detta.

Vi hamnar ofta i prat om jämställdhet och jämställt uttag av föräldraledighet när vi diskuterar föräldraekonomi. Det är en viktig del att mammor och pappor får samma värde för sina barn och att mammor och pappor i möjligaste mån delar lika på föräldraledigheten.

När man tittar på statistiken ser man att när pappor är hemma mer är inte mammor hemma mindre, utan mammor är då fortfarande hemma ungefär lika mycket som tidigare fast med en lägre ersättning eller ingen ersättning alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Då vet inte jag om det viktigaste är att diskutera hur många föräldradagar som ska vara knutna till den ena eller den andra föräldern. Det finns någon mekanism i detta som gör att kvinnorna väljer att vara kvar hemma även om männen är hemma mer. Jag tror att det mer handlar om normer och värderingar, och jag tror att det finns andra frågor i föräldraförsäkringen som vi behöver ta en gemensam diskussion om så att vi ska få det som vi tror är det bästa för barnen, nämligen att knyta an till bägge föräldrarna. Vi behöver hitta sätt att få kvinnan att gå tillbaka till arbetsmarknaden.

Även om jag tidigare har sagt att det finns en stor likhet mellan Centerpartiet och regeringen när det gäller familjeekonomi finns områden där jag vill påstå att det finns en stor skillnad mellan regeringen och Sverigedemokraterna. De berör familjers leverne och ekonomier, nämligen hur vi kan agera i fråga om destruktiva relationer, oavsett om det är män eller kvinnor som står för våldet.

Fru talman! När det gäller bodelningsprocesser som hanteras inom familjerättens område tog det ungefär två år för regeringen att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag för snabbare hantering av en bodelningsprocess så att man kan ta sig ur en destruktiv relation.

Man har nu lovat att tillsätta en utredning om att barn ska få eget ombud i vårdnadstvister. Det är två jätteviktiga reformer där regeringen har halkat efter och inte tagit bollen tillräckligt snabbt. För varje dag som en man eller kvinna är kvar i en destruktiv relation, eller ett barn befinner sig i en familj där det råder en stor tvist, är en förlorad dag.

Ytterligare ett område där regeringen inte är med i fråga om familjens totala situation är när man behöver lämna en destruktiv relation, nämligen att ha ekonomi att lämna relationen. Centerpartiet har länge drivit frågan om en lämnapeng. Vi har inte finansierat den inom det här området utan inom området brottsförebyggande arbete. Men jag tar upp frågan därför att vi i det här fallet är överens med Miljöpartiet. Miljöpartiet har lagt frågan om ekonomi inom det här området. Här behöver regeringen steppa upp så att familjemedlemmar kan lämna en destruktiv relation.

Jag vill också uppmana regeringen att fortsätta att jobba med flexibel och modern föräldraförsäkring som gör att vi kan få en bättre jämställdhet framöver vid uttag av föräldradagar. Med detta vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande. Och sedan vill jag passa på att önska talmannen och alla i kammaren en god jul och ett gott nytt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Jag vet inte riktigt hur mycket diskussionen om vilken regering Centerpartiet väljer att stötta efter valet hör hemma på just detta budgetdiskussionsområde, men jag ska ändå säga så här: Som centerpartist tar jag ansvar för min politik. Jag tar ansvar för det jag vill förmedla och för det jag vill förändra i Sverige. Som ledamoten sa tidigare är Centerpartiet ett parti som står i mitten och hittar möjligheter att träffa överenskommelser i politiken med olika partier.

Jag och Centerpartiet kommer att stötta en regering som står för människors grundläggande värderingar, som ser till att små och medelstora företag får möjlighet att ta sig framåt och som ser klimatomställningens möjligheter och inte dess brister.

Med dessa förslag ser jag möjligheter att samarbeta med de allra flesta partier i Sveriges riksdag. Utifrån hur väljarna väljer att rösta i valet 2026 på de partier som har möjlighet att samarbeta därefter kommer jag att svara på vilken regering Centerpartiet kommer att välja.

Fru talman! Jag tackar Isabell Mixter för repliken.

Jag vill börja med att säga att Centerpartiet ser människors möjligheter att komma tillbaka till arbete. Därför fokuserar vi på att se till att samordningen funkar. Vi vill att Finsam ska fungera och att Försäkringskassan tar ett mycket större ansvar än vad man gör i dag. Vi vill också se mer flexibla förmånsnivåer när människor går tillbaka till arbete efter sjukskrivning för att underlätta för dem att successivt ta sig tillbaka till arbete.

Vilken regering Centerpartiet kommer att sitta i efter valet kommer jag att kunna svara på när jag vet hur valresultatet ser ut och i vilken regering Centerpartiet får igenom sin politik.

Fru talman! I denna budgetdebatt anser jag att det är lämpligt att utgå från de mål som finns. De är konkreta, och de är inte så svåra att förstå.

För det första ska sjukfrånvaron inte variera mer än vad som är normalt för olika säsonger. För det andra ska osakliga regionala skillnader inte förekomma. För det tredje ska skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor minska.

Jag kan dock konstatera att regeringen genom sin politik kommer längre från målen. Man skulle ha kunnat förvänta sig att regeringen då gjorde en analys och kanske kom med konkreta förslag, men de uteblir även i år. Sjukfrånvaron ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Den huvudsakliga förklaringen till att sjukfrånvaron blir längre är förstås de regelförändringar som har införts gällande bedömning vid dag 180. Detta har konstaterats av Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen.

Under året har en utredare haft i uppdrag att utvärdera de senaste årens förändringar. Utredaren redovisar sina analyser i betänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022. Av redovisningen framgår bland annat att de lättnader som har gjorts vid dag 180 och dag 365 i rehabiliteringskedjan har inneburit att sjukskrivningarna har ökat. Resultatet visar också att återgången till den egna arbetsgivaren har minskat - alltså tvärtemot det som avsågs med förändringarna.

Fru talman! Ett antal remissinstanser framför dock att perioden för denna utvärdering har varit för kort och att en del av utvärderingen har skett under den period då covid-19 påverkade förutsättningarna. Centerpartiet tycker att det hade varit rimligt att gå vidare med utredningens förslag. För att hantera detta hade man kunnat använda statistik för en annan tidsperiod, som ligger längre från pandemin.

Under 2023 uppgick ohälsotalet för kvinnor till 26,6 dagar och för män till 18 dagar. Kvinnor stod således för en betydligt större del av sjukfrånvaron än män. Inte heller här finns någon analys från regeringens sida.

Vid en jämförelse av länens genomsnittliga sjukfrånvaro, där hänsyn tas till befolkningens sammansättning med mera, framgår att det också finns regionala variationer. Gotlänningarna har lägst sjukfrånvaro och värmlänningarna högst. Inte heller här ser vi någon analys.

Fru talman! En liten men viktig del i att få människor tillbaka i eget arbete är det som sker genom Finsam, de samordningsförbund där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar med regioner och kommuner för att hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden att komma tillbaka. Men tyvärr har möjligheten till uppföljning på individnivå minskat utifrån hur Försäkringskassan har tolkat lagstiftningen. Detta är beklagligt, och regeringen borde ha kunnat komma med ett förslag till förändring så att vi inte fortsätter dra denna fråga i långbänk.

I Centerpartiets budgetmotion föreslår vi ett system för att täcka höga sjuklönekostnader för företagare, något som Tidöpartierna har avskaffat. Detta är viktigt för många små och medelstora företagare - att våga anställa en person som har en sjukdomshistoria. Det här är något som alliansregeringen införde 2010, men övriga partier som gjorde det tillsammans med Centerpartiet står nu inte bakom det längre.

Då fanns det två tunga skäl till att införa systemet: dels att sänka tröskeln för att arbetsgivare skulle anställa, dels att underlätta för små företagare, som faktiskt tar ett stort ansvar. Att de små och medelstora företagen är bäst på att anställa personer som har en funktionsnedsättning eller en kronisk sjukdom hänger samman med att man verkar i lokalsamhället. Man känner människorna runt omkring sig och vet vad de kan och att de mår bra av att gå till ett arbete.

Fru talman! Det blev därför en riktig kalldusch för både funkisrörelsen och småföretagarna när regeringen tog bort skyddet mot höga sjuklönekostnader. En företagare sa att det kändes som att den här regeringen inte vill ha småföretag över huvud taget. Som jag har varit inne på tidigare i dagens debatter är det nämligen inte bara detta som slår mot småföretagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Eftersom vår rambudget har fallit i tidigare omröstningar har vi ingen reservation i detta betänkande, utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Att det sker fusk i våra välfärdssystem i Sverige är ett problem. Det skapar misstro. Här gör vi samma bedömning som regeringen, att det är ett stort problem som vi måste komma åt. Vi måste begränsa medvetet fusk och hjälpa föräldrar att göra rätt när det gäller tillfällig föräldrapenning.

Fru talman! Vem är det då som bär ansvaret för att det ska bli rätt? Är det Försäkringskassan, föräldrarna eller företagen som bär ansvaret? Från Centerpartiets sida vill vi inte lägga ansvaret på företagarna, utan vi vill hellre se att ansvaret hamnar mer hos Försäkringskassan och kanske hos föräldrarna.

Det förslag som regeringen har lagt på bordet ökar administrationen för våra företagare, för oavsett om det handlar om en eller flera minuter i den administration som ska ske är det ytterligare en arbetsuppgift som våra företagare ska genomföra. Det drabbar framför allt små och medelstora företag. Vi tycker inte att det är rimligt, för det är ju där arbetena skapas. Fyra av fem arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag.

Det är redan regeltungt hos våra företagare med den rapportering som ska göras på olika områden. Frågan är hur länge våra företagare orkar driva sina företag om de ska ha ytterligare bördor förutom det jobb de faktiskt gör varje dag.

Det här är en lagstiftning som ska börja gälla om några veckor. Hur ska företagen, framför allt de små företagen, kunna hinna förbereda sig? Och det är inte bara en del av det som regeringen har gjort för att belasta små och medelstora företag, utan Moderaterna och regeringen har också tagit bort skyddet mot höga sjuklönekostnader tidigare.

Vart har företagsperspektivet tagit vägen? Vart har regeringens arbetslinje tagit vägen? Det här är ju någonting som vi gemensamt tidigare har stått för.

Vilken företagare ska våga anställa en medarbetare med en sjukdomshistoria om man riskerar höga sjuklönekostnader? Det här är ju ingenting som bidrar till minskad arbetslöshet direkt. Centerpartiet börjar känna sig ensamt med att stå på företagens sida, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivar-deklarationen

Vi har tidigare haft kontroll av tillfällig föräldrapenning i Sverige, om jag minns rätt 2008-2013. Då var det förskolorna som lämnade in kontrollintyg om föräldrar som inte hade haft barnen på förskolan. Ett av skälen till att man tog bort detta var att det innebar en väldigt stor administrativ börda för förskolepersonalen som man inte ansåg var proportionerlig. Blir det mer proportionerligt om en företagare ska lämna de här uppgifterna? Det är min fråga.

Fru talman! Centerpartiet och jag är överens med regeringen och Moderaterna om att undra vad problemet är. Jag skulle vilja se ett bättre förslag, ett förslag som handlar mer om digitala system som Försäkringskassan möjligtvis ska ta ansvar för. Kan den enskilda medarbetaren eller den enskilda föräldern lämna in lönespecifikationer och säkerställa att man inte har tagit ut lön för de aktuella dagarna? Eller kanske vi ska gå vidare med de större företagen för att bygga ett hållbart system och därefter gå vidare med små och medelstora företag så att de också hinner ställa om. Vad händer med de företag som inte klarar av uppdraget när lagen träder i kraft?

Fru talman! Vi instämmer i problembilden, men vi vill se en annan lösning. Jag yrkar därför avslag på regeringens lagförslag och bifall till reservation 1.

Herr talman! Det är skönt att man kan ha ett replikskifte så att vi kan förtydliga vad det är vi står för. Vad är det vi har samsyn om, och var skiljer vi oss åt?

Det är klart att en ny lag är tidskrävande. Men återigen: Jag såg att detta var det verktyg som jag och Centerpartiet kunde använda för att tydliggöra vad vi vill. Vi tycker inte att det här är en begränsningsåtgärd som ska finnas tills vidare.

Låt mig ställa en retorisk fråga till ledamoten och hoppas att Moderaterna och regeringspartierna kan ta den utsträckta hand som jag i nuläget ändå ger. Jag skulle vilja se att vi kunde jobba gemensamt, för jag är helt övertygad om att vi då skulle komma ännu längre. Vi skulle få ännu bättre tidiga insatser, vård och behandling av de barn och unga som behöver det - för det är vi ju helt överens om.

Jag har ett antal gånger frågat varför inte regeringen kommer med tydliga återkopplingar på de insatser som regeringen gör och som är bra. Jag frågar igen: Vad ger de för effekt? Det är viktigt att veta för att vi inte ska bomma eller missa någonting. Vi ska inte ha insatser som inte ger det vi vill ha.

Jag avslutar med denna retoriska fråga och en önskan om gemensamma arbeten så att vi vet att vi verkligen gör allt vi kan för att inte fler barn ska hamna i kriminalitet och för att fler barn ska återgå till samhället.

Herr talman! Det låter som om jag och ledamoten Hultberg står långt ifrån varandra, men det gör vi faktiskt inte. Jag håller med om att kompetensen behöver öka, att lokalerna behöver förändras och att det behövs en annan typ av differentiering och en helt annan vårdkedja. Mycket av det jag tog upp i mitt anförande handlar om att vuxensamhället många gånger har misslyckats.

Vi är överens om att som situationen ser ut nu behövs den här typen av lag. Det som skiljer mellan mig och ledamoten Hultberg är att jag inte vill att den här lagen ska gälla tills vidare. Jag vill att det ska vara en lag som det krävs att vi omprövar med jämna mellanrum så att vi inte har den om vi inte verkligen behöver den.

Som riksdagsledamot har jag som verktyg att avslå liggande förslag och komma med ett motförslag som säger: Kom tillbaka med en likadan lag som gäller i ett år! Det är det verktyg jag har.

Jag har föreslagit för regeringen att vi gemensamt samlas när det gäller barns och ungas rättigheter och de olika typer av insatser som vi i dag sätter in, där vi många gånger är överens. Vi borde göra detta gemensamt, regeringen och samtliga partier i riksdagen, under ett paraply där vi kunde jobba för att säkerställa att vi verkligen gör rätt saker och inte missar någonting på vägen.

Men eftersom regeringen inte släpper in Centerpartiet och andra partier i den typen av diskussion där vi kan ta ett helhetsgrepp under ett helhetsparaply får jag använda mig av det verktyg jag har: att avslå förslaget men att be regeringen att göra en lag som är tillfällig så att vi inte tillåter denna typ av begränsningar längre än nödvändigt.

Så nej, jag är inte naiv. Men jag ser att lagen behöver vara tidsbegränsad.

Herr talman! Vi kan konstatera att samhället har misslyckats med vården och omsorgen av en del av de barn och unga som behöver någon form av stöd från samhället. Vi ser nu konsekvenserna av att insatser till familjer med behov inte kommit tillräckligt tidigt samtidigt som samhället inte förmått skydda barn och unga utan tidigare problematik från att dras in kriminalitet.

Resultatet av dessa misslyckanden är att vissa barn och unga begår mycket grova brott. Inte sällan handlar det om barn med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser och social utsatthet. För att de här barnen ska komma på rätt spår i livet och kunna leva ett normalt liv behövs rätt vård och behandling. Begränsnings- eller tvångsåtgärder mot unga ska som huvudregel endast användas i undantagsfall. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020 och innebär att alla beslut ska fattas utifrån barns bästa.

Herr talman! Misslyckandena i samhället har pågått i många år under flera regeringar, flera regionstyren och flera kommunstyren. Barnen och ungdomarna får betala priset för att vuxensamhället har svikit.

Att barn och unga far illa och begår hemska handlingar är inget nytt, men det har inte skett i så stor utsträckning tidigare, och det har inte varit så grova brott. Det är ett tecken på att samhället har misslyckats med att skydda barnen.

Att ge rätt stöd till barn och unga är det vi måste fokusera på dels för att motverka att fler dras in i kriminalitet, dels för att fler ska få framtidstro och kunna leva utan gängen. Fler ska lämna samhällsvården och leva ett så kallat vanligt liv.

En rektor jag träffade i måndags sa något klokt, som jag känner att vi ibland behöver använda oss av i den här debatten. Om en elev inte klarar skolan är det inte elevens fel utan personalen på skolan som inte har gett eleven rätt förutsättningar. Vi borde alltså fokusera på att om en ung person har begått ett brott är det inte den unges fel utan vuxensamhället som misslyckats med att ge rätt stöd i rätt tid.

Herr talman! De barn och unga med störst behov av stöd, vård och omsorg som antingen är dömda för ett brott eller har tvångsomhändertagits med stöd av LVU och är på Sis högst säkerhetsklassade boenden har ett par saker gemensamt. De är barn, det vill säga under 18 år, och vuxensamhället har misslyckats med att skydda dem och ge rätt stöd, vård och behandling tillräckligt tidigt.

Herr talman! Om samhället har misslyckats, är det då barnen som ska bära konsekvenserna av det? Är det barnen som ska straffas med att låsas in på sina rum nattetid för att vi inte har gett rätt stöd i tid till familjen? Är det barnen som ska straffas för att vi inte har tillräcklig kompetens och tillräckliga behandlingsmetoder på våra Sis-hem? Är det barnen som ska straffas för att vi inte har tillräcklig bemanning nattetid som kan skapa lugn även då?

Att låsa in ett barn på hens rum nattetid är inte förenligt med barns rättigheter; det måste vi komma ihåg. Men, herr talman, även jag och Centerpartiet ser tyvärr att vi behöver ta tag i detta i dag, även om begränsningsåtgärder ska vara sista utvägen för att skydda barn och unga.

Centerpartiet har landat i att yrka avslag på lagförslaget som ligger på bordet i dag. Samtidigt föreslår vi en motsvarande lag - fast vi vill tidsbegränsa den. Den ska gälla i ett år. Vi vill att den lagen ska innehålla att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara med och fatta beslutet om avskildhet vid dygnsvila, precis som vid vård i enskildhet. Det ska också finnas tydlig dokumentation av riskbeteenden och att andra åtgärder inte är tillräckliga för att upprätthålla säkerheten.

Regeringen bör säkerställa att oberoende barnombud nu införs på Sis och återkomma inom ett år med en redovisning av effekterna av införandet av begränsningsåtgärder - även tidigare sådana - som vi har fattat beslut om, så att vi vet att de ger den effekt vi vill ha.

Herr talman! Regeringen har svarat på en rapport från Riksrevisionen med många bra åtgärder för att förbättra kvaliteten, bland annat på Sis. När besluten får effekt borde behovet av inlåsning minska.

Vi har som sagt beslutat om begränsning av elektronisk kommunikation och besök, men vad har det gett för effekt? Det måste vi få svar på innan jag vill fatta beslut om att Sis ska ha möjligheten att fatta den här typen av beslut tills vidare.

Herr talman! Jag måste be ledamoten Johan Hultberg, som tidigare stod i talarstolen och sa att Centerpartiet är naiva som vill yrka avslag på lagförslaget, att läsa hela vårt förslag. Vi säger faktiskt att den här typen av lagstiftning behövs, men inte att den ska gälla tills vidare. Det måste hela tiden ifrågasättas om detta är vad som behövs. Lagen bör innehålla bestämmelser om vilka som fattar beslut och vilka krav på dokumentation som bör gälla.

Framför allt får vi inte glömma att barnombud på Sis behövs nu. Det här kommer ju att påverka våra barn och unga.

Centerpartiet står bakom alla sina reservationer, och jag yrkar bifall till reservation nummer 9.

Fru talman! Tryggare hem för barn - det är fina ord om en ny lag med en portalparagraf som ska utgå från barnets bästa och barnets rätt att umgås och bo med tillräckligt goda föräldrar och inte med föräldrar som inte är det. Det är väldigt bra. Det är något som jag och Centerpartiet har kämpat för länge.

Det finns risk för våld för en del barn i vissa familjer. Det kan vara psykiskt, fysiskt eller verbalt våld. Det kan vara ekonomiskt våld. Det finns säkert fler former av våld. Då är det viktigt att de som arbetar med dessa frågor har den kompetens som krävs och att de har kunskap om hur man gör en riskbedömning, för allt som drabbar barnen syns inte. Det kan vara både mammor och pappor som är förövare. Därför är det viktigt att barnet måste få föra sin talan och vara delaktig.

Fru talman! I morse såg det anförande jag planerade att hålla lite annorlunda ut än det jag håller nu. Nu har regeringen nämligen äntligen aviserat en utredning om eget ombud för barn. Men att jag får göra om mitt anförande någon minut före debatten är det lilla. Ett eget ombud är ett stort och viktigt steg för de barn som i dag saknar en egen röst och inte får föra sin egen talan.

Frågan har lyfts av bland annat Centerpartiet vid några olika tillfällen under det här året, men tyvärr har vi vid de tillfällena bara fått höra "nej, vi gör inte detta nu" eller "vi tar det till våren, när vi ska hantera motioner". Det fick vi höra senast för några veckor sedan.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att hoppas att den här regeringen ska agera lite annorlunda än tidigare regeringar, oavsett vilka som suttit i dessa regeringar, och öppna för de frågor där vi är överens, stoppa undan stridsyxan och säga: Låt oss göra det här gemensamt! Låt oss gemensamt se över de direktiv som nu ska tas fram för att få en fullgod och bra utredning!

Jag kan dock inte annat än beklaga att detta kommer först nu. Vi hade kunnat ha haft en utredning på plats tidigare om vi bara hade arbetat gemensamt med detta för att spara varje månad som går att spara för dessa barn, som lever ett otryggt liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryggare hem för barn

Men även om det hela hade kunnat gå snabbare får jag ändå rikta ett tack till regeringen å barnens vägnar för att man nu har aviserat en utredning. Jag har inte sett den än. Det tog ett år att komma igång med den aviserade utredningen när det gällde bodelningsprocesser.

I den proposition vi nu diskuterar finns många bra förslag. Bland annat föreslås att barn ska ha ett eget ombud när det handlar om att utreda huruvida vårdnaden ska flyttas från ursprungsföräldrarna till familjehemsföräldrar. Förhoppningsvis får barn alltså ombud även vid andra tillfällen.

Men för att lagstiftningen ska bli ännu bättre hoppas jag att regeringen också kan börja rikta fokus på brottmål där barn är offer. I dag kan det ta många år innan en dom kan vinna laga kraft, även om en förälder är förövare och barnet är offer. Detta är något som skulle kunna påverka en utredning om vårdnad, boende och umgänge. Får man dessa processer att gå fortare är det ytterligare ett sätt att ge barnen ett tryggare hem.

Fru talman! När det gäller riskbedömningar och samtal med barn krävs särskilda kompetenser som kräver särskilda utbildningar.

Under förra mandatperioden gav den dåvarande oppositionen, som i dag är regeringspartier, tillsammans med bland andra Centerpartiet ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att detta skulle ses över. Tillkännagivandet handlade om enhetliga metoder som skulle vara evidensbaserade och om att det skulle vara en särskild utbildning för alla som är yrkesverksamma som jobbar med vårdnad, boende och umgänge. Detta finns inte, men ändå säger regeringen att man avskriver tillkännagivandet.

Jag uppfattar det som att regeringen försöker krypa ur det man stod bakom förra mandatperioden. Min tolkning är att regeringen inte prioriterar barnperspektivet i alla delar. Jag hoppas att jag har fel och att regeringen agerar även i de här frågorna framöver.

Fru talman! Låt mig ge en sammanfattning. Tack för en bra lag! Tack för att det förhoppningsvis snart finns en utredning! Jag kommer att fortsätta följa dessa frågor vad gäller både utbildning, evidensbaserade utredningar och samtal med barn, och det är för att alla barn ska få möjlighet att växa upp i ett tryggt hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi hamnar ofta i en diskussion om vad som hade kunnat göras tidigare och inte. Alla här är helt överens om att det har tagit alldeles för lång tid från det att frågan uppmärksammades. Vi hörde från Ann-Charlotte Hammar Johnsson hur det har funnits motioner långt före min tid i den här kammaren. Om vi sedan är kompisar eller inte med olika regeringar kan vi ta en annan diskussion om. Jag är dock glad att vi nu är här och att vi går vidare - självklart! Jag är också mån om att det blir en helhet.

Sedan får jag väl svara på detta med snabbheten. Ministern har absolut agerat snabbare än många av hans företrädare i den här frågan. Sedan regeringen tillträdde har man dock tagit fram ganska många lagstiftningar från idé till verkställighet på två år. Anledningen till att jag kritiserar ministern för saktfärdighet här är att det har tagit två år att tillsätta en utredning - jag vill bara klargöra det.

Huruvida det finns behov av tilläggsdirektiv eller inte kan vi nog fortsätta diskutera. Eftersom jag inte här får något löfte om att man tänker fortsätta arbetet med att fylla på med direktiv kan jag bara hoppas att ministern har rätt i att direktiven är tillräckliga och att detta verkligen blir den lagstiftning som vi vill ha.

Det är bra att det i direktiven är inlagt att se över betänketiden vid en separation eller en skilsmässa, även om man har barn under 16 år. Hade jag eller någon organisation fått möjlighet att vara med och ta fram direktiven hade vi dock kanske passat på att också titta på avgiften vid skilsmässa. De kronor det handlar om kan faktiskt utgöra den ekonomiska skillnad som avgör om man lämnar in en skilsmässoansökan eller inte. Och om betänketiden ska vara kvar, hur ser vi på försörjningsskyldigheten, som också är ett stort ekonomiskt medel när man förhalar?

Jag hoppas att vi vid en remissrunda kan samlas igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Gunnar Strömmer, för svaret till Eva Lindh!

För det första vill jag säga som Eva Lindh avslutade med. Jag vill rikta ett tack. Mitt tack kommer egentligen från de barn som inte har kunnat få starta två bra boenden och som nu ser möjligheten att de kanske kommer att få göra det framöver. Tacket kommer också från de män och kvinnor som har svårt att starta ett nytt liv och ett nytt boende efter en separation där de har en före detta partner som gör allt för att försvåra.

För det andra vill jag säga: Äntligen! Men det hade kunnat gå fortare att få fram utredningen. Det är ungefär två år sedan vi stod här för första gången, ministern och jag, och diskuterade snabbare bodelningsprocesser. Det var då ministern sa: Jag lovar att jag ska titta på frågan.

Det är ungefär ett år sedan som ministern stod här i kammaren och sa: Jag ska tillsätta en utredning. Jag vill nog påstå att ministern brukar kunna vara betydligt snabbare på andra frågeområden än detta, vilket jag tycker är synd.

För barnen som inte kan starta två bra boenden med sina föräldrar efter en separation är varje dag en väldigt lång dag. Den är betydligt längre än vad den är för oss vuxna.

Det är också en väldigt lång dag för de vuxna, de föräldrar, som har en osäkerhet och inte vet: Har jag pengar för att betala en bostad? Har jag pengar för att köpa mat? Det är därför att den andra parten förhalar. Detta är något som skapar dåligt mående hos både barn och vuxna.

För det tredje vill jag säga: Är jag nöjd med direktiven? Är direktiven tillräckliga? Jag är inte helt övertygad om att det är hela det vi skulle kunna göra.

Ministern och jag är ganska överens om att de verktyg som finns i dag inte fungerar tillräckligt. Då är frågan om det är fler liknande verktyg som behövs och vilka konsekvenser det får framöver för den som förhalar en bodelningsprocess. Jag ser inte riktigt den tydligheten i direktiven.

Ministern har tidigare varit inne på att man skulle behöva förändra rejält i de processer som pågår i dag. Men jag ser inte att det finns med i direktiven. Det är lite grann att göra lite samma sak men ändå lite skarpare.

Varför lyftes det inte in att kunna utreda hur ärenden snabbare kommer till domstol, så att det inte blir möjligt att fortsätta att förhala med en bodelningsförrättare utan så att man kommer dit snabbare om man inte kommer vidare? Verktygen används inte på rätt sätt i dag.

Hade man kunnat stoppa in fler saker att titta på i utredningen? Det tror jag. Man hade kunnat undersöka om man kan dela upp bodelningsprocessen på något sätt om det är väldigt mycket som är inblandat eller är problematiskt.

Jag hade uppskattat om jag med flera hade blivit inkluderade i framtagandet av direktiven. Det är en så pass viktig fråga. Det är riktiga barn och vuxna vi talar om som drabbas varje dag en process kan förhalas.

Jag har en fråga till ministern. Ibland fungerar det att fråga direkt i kammaren. Skulle vi inte kunna samlas och se över om det finns mer saker som vi skulle kunna lägga in i ett tilläggsdirektiv för att få dem heltäckande, så att vi inte förlorar mer tid om vi upptäcker att det kanske saknas saker på vägen?