Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Att psykiatriska diagnoser är den vanligaste anledningen till sjukskrivning är inget nytt. Så har det varit i många år.

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, och under 2024 har sjukfrånvaron nått nya rekord. Oavsett yrke är det kvinnor som löper dubbelt så stor risk att bli sjuka på grund av stress, vilket Försäkringskassan också konstaterar i en nyligen släppt rapport.

Den diagnos som leder till flest långa sjukfall är utmattningssyndrom, som orsakats av långvarig negativ stress. Under våren 2024 var det 43 500 personer som var sjukskrivna på grund av stress. 34 300 av dessa var kvinnor. Det är en ökning med 25 procent om man jämför med samma tidpunkt under 2019.

Försäkringskassan har tidigare rapporterat om att kvinnor i högre utsträckning drabbas av längre sjukskrivningar, och det är kombinationen av en dålig arbetsmiljö och dubbel arbetsbörda som bland annat ligger bakom den högre sjukfrånvaron hos just kvinnor.

Försäkringskassan redogör i en annan rapport för att det bland personer med psykiatriska diagnoser var hela 86 procent som uppgav att arbetet hade bidragit till deras sjukskrivning.

Forskningen är tydlig med att arbetsmiljö är en avgörande orsak bakom utvecklingen, där vi kan se strukturella problem särskilt inom kvinnodominerade branscher. Vi vet att många kvinnor arbetar inom välfärden i kontaktyrken nära människor som har stora hjälpbehov. Där finns också betydande arbetsmiljöutmaningar, inte minst när det gäller den befintliga obalansen mellan ställda krav och faktiska resurser som finns att tillgå på arbetsplatsen.

Fru talman! Vi kan även notera att det finns en ökad risk för män som arbetar i välfärden och har dubbel arbetsbörda, även om den gruppen är mindre.

Under 2023 utgjorde stressrelaterad sjukdom 21 procent av den totala utbetalade sjukpenningen, motsvarande 9,2 miljarder. Det är 14 procent mer än året innan. Och vi kan se att den trenden är uppåtgående.

Med anledning av utvecklingen är det viktigt att Sverigedemokraterna, tillsammans med regeringen, nu genomför en rad träffsäkra åtgärder. Låt oss titta på vad vi har aviserat i budgeten inför nästkommande år. Vi utvecklar bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Vi anslår 20 miljoner kronor, som ska göra det enklare för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och samtidigt verka för att ta till vara företagshälsovårdens expertresurser.

På samma sätt som det tar lång tid att utveckla ett utmattningssyndrom är ett systematiskt arbetsmiljöarbete en långsiktig investering för en hållbar arbetsmiljö och friska medarbetare.

Att enbart visa intresse för höga siffror i sjukfrånvaron och att så snabbt som möjligt försöka få ned dessa löser inte grundproblemet. Lösningen handlar bland annat om att ta ett helhetsgrepp om den psykiska ohälsan och att på riktigt välja förebyggande insatser med en förståelse för att effekterna inte kommer direkt. Därför är det ganska svårt att helt hålla sig inom ramarna för det utgiftsområde vi debatterar, när det krävs en mer övergripande beskrivning av vad vi tillsammans med regeringen faktiskt gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Jag vill därför passa på att nämna att vi möter den ökande psykiska ohälsan, som är orsaken till nästan hälften av alla längre sjukskrivningsfall, med en rad strategiska insatser på området. Bland annat gör vi en riktad satsning på primärvården och första linjens vård när det gäller arbetet med psykisk ohälsa. Där tillför vi en halv miljard för 2025.

Vi arbetar med att säkerställa vård i tid och på rätt vårdnivå, vilket givetvis är helt avgörande utifrån ett sjukförsäkringsperspektiv. Exempelvis riskerar obehandlad psykisk ohälsa att förvärra sjukdomstillståndet och förlänga återhämtningstiden. Det här är därför avgörande satsningar för att bland annat motverka långtidssjukskrivningar.

Sverigedemokraterna och regeringen har även tillsatt en utredning för att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi med syftet att skapa en bättre arbetsmiljö för alla. Vi är överens med regeringen om att Sverige ska ha ett arbetsliv där arbetsrelaterade sjukdomar och skador förebyggs i största möjliga mån och att vi måste fokusera på åtgärder för att säkerställa just detta. Sedan är det givetvis lika angeläget att bli bättre på att omhänderta de fall där detta trots allt händer.

Vi presenterar sammantaget ett tillskott till Försäkringskassan på nästan 900 miljoner kronor för 2024, och rejäla tillskott planeras även för kommande år. Det ger myndigheten goda förutsättningar att arbeta för att minska handläggningstiderna, stärka servicen och minska de felaktiga utbetalningarna. Det kommer också att ge bättre förutsättningar att motverka bidragsbrotten.

Fru talman! Utöver de åtgärder jag redogjort för ser vi över möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning under en kortare tid. Vi kommer också att arbeta vidare med förutsättningar för partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Det här är förslag som Sverigedemokraterna länge har drivit på för, och vi är väldigt glada över att det nu finns en samsyn om att arbeta vidare med detta.

Det är också glädjande att vi tillsammans med regeringen nu höjer ersättningarna till personer med sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sverigedemokraterna och regeringen ser också till att stärka sjuk- och aktivitetsersättningens grundskydd genom en anknytningsprincip som innebär krav på en lång tids anknytning till Sverige för att få fullständig rätt till socialförsäkringens grundskydd.

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi i Sverigedemokraterna har sagt nej till förslag om en återgång till ett mer restriktivt regelverk i sjukförsäkringen, vilket enligt oss skulle leda till ett försämrat sjukförsäkringssystem. Det viktigaste för Sverigedemokraterna är att Sverige har ett välfungerande och rättvist sjukförsäkringssystem som utvecklas till det bättre, och vi kommer alltid att stå upp för det vi tycker är rätt och riktigt.

Sverigedemokraternas ambition är att fortsätta sitt politiska arbete i den riktningen. Vi anser absolut inte att sjukförsäkringen är fullständig, och vi är väl medvetna om att mer måste göras. Sverige ska vara ett land med en välfärd att lita på, och förutsättningarna för detta skapar vi bäst genom vårt samarbete med regeringen. Sverige behöver stabilitet och rätt fokus framåt, och det är min övertygelse att Tidösamarbetet kommer att kunna leverera just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag har ju precis hållit ett anförande på nästan åtta minuter där jag redogjorde för många av våra satsningar. Ledamoten måste alltså vara lite mer uppmärksam.

Ska vi diskutera vad vi faktiskt gör eller vad Vänsterpartiet än en gång påstår att Sverigedemokraterna kommer att göra? Jag förstår Vänsterpartiets okunskap när det kommer till hur det faktiskt är att styra och ta ansvar för ett land. Trots att Vänsterpartiet har funnits i svensk politik i över 100 år har ni nämligen aldrig någonsin suttit i en regering, Isabell Mixter. Ni har aldrig någonsin intagit den formella rollen i ett samarbete. Ni kan strössla hur mycket pengar ni vill och lova allt till alla - det är inte trovärdigt.

Berätta i stället för mig hur ni ska samla majoritet för era förslag! Hur ska ni styra landet tillsammans med Socialdemokraterna, som gärna pratar om vilka satsningar man vill göra men inte anslår en enda krona för att genomföra satsningarna? Och hur ska ni för den delen samarbeta med Centerpartiet, som vill minska anslagen på utgiftsområdet? Berätta gärna hur ni ska få ihop det!

Fru talman! Ledamoten säger att fler fick möjlighet att vara sjukskrivna längre tack vare Vänsterpartiet. Är det målsättningen - att fler ska vara sjukskrivna längre? Jag tycker att det låter väldigt problematiskt.

Vi ska ju motverka att människor hamnar i den situationen. Den som ändå gör det ska givetvis få ett ordentligt stöd från samhället. Men det är väl det som ska vara målet, det vill säga att motverka exempelvis den psykiska ohälsan, vilket jag pratade om i mitt anförande. Det är där vi ska lägga fokus, inte på att fler ska vara beroende av bidrag längre eller må dåligt längre. Vi ska fokusera på rätt insatser.

Vänsterpartiets förslag bygger på att ge allt åt alla utan en tanke på att skapa drivkrafter eller innovation. Det är tydligt.

Det pratas om att Vänsterpartiet har funnits i svensk politik i 100 år. Sverigedemokraterna har funnits i 36 år. Det är lite skillnad. Ändå har vi åstadkommit ganska mycket mer. Vi är ett formellt stödparti. Det har Vänsterpartiet inte uppnått än. Jag ser att det är väldigt svårt för Vänsterpartiet att göra det med tanke på den spretande oppositionen.

Det må vara att Vänsterpartiet själva anser att de har den bästa politiken, men ni har ju helt uppenbart inte fått väljarnas stöd för att genomföra den. Jag är ödmjuk inför det faktum att det finns väldigt mycket kvar att göra inom sjukförsäkringen. Men jag tycker ändå att vi har lagt fram ett budgetförslag som i sin helhet är bra för Sverige, och det är jag stolt över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: I all välmening påminner jag om språket i kammaren och att alla talar via talmannen och inte direkt till varandra.)

Fru talman! Målet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är att frånvaron på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Syftet med sjukförsäkringen är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att hjälp finns att få när man drabbas av sjukdom som gör att man inte kan arbeta.

Samtidigt är det viktigt att riksdagen bevakar att regelverket inte bidrar till inlåsningseffekter utan att utformningen motverkar onödigt långa och många sjukskrivningar. Det måste finnas tydliga incitament för både individen och andra aktörer, som Försäkringskassan och arbetsgivare, att agera för snabb återgång i arbete. Fokus måste vara på rehabilitering med tydligt definierade avstämningstillfällen.

I den här debatten vill jag inleda - då jag kanske framöver kommer att måla en ganska dyster bild av verkligheten - med att påminna kammaren om att sjukfrånvaron på väldigt lång sikt är historiskt låg. Skillnaden mellan könen är dock uppenbar. Halva befolkningen, kvinnorna, är mer sjukskrivna, längre sjukskrivna och oftare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. För kvinnorna finns det dessutom större regionala skillnader i sjukskrivningsstatistiken.

Fru talman! Vi kan också se en ökning av sjuktalen under 2023. Ökningen består till stor del av sjukskrivningar som pågår längre än ett år. Detta förklaras delvis av de förändringar som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen 2021 och 2022, då det blev lättare att vara sjukskriven under en längre tid. Det är uppenbart att vi måste fortsätta att följa den här utvecklingen mycket noga.

Statsrådet Anna Tenje har tagit flera initiativ i fråga om sjuktalen. Senast skedde det i form av rundabordssamtal tillsammans med kommuner och regioner för att diskutera exempelvis sjukfrånvaron hos kvinnor som jobbar i offentlig sektor och att vi gemensamt måste kraftsamla. Alla aktörer måste kliva fram.

Fru talman! Syftet med sjukpenningen är att människor ska komma tillbaka till arbete så snart det är möjligt. Vi vet att en egen inkomst, arbetskamrater och rutiner är oerhört viktigt. Det innebär trygghet, sociala sammanhang och möjligheten att ha en mer stabil ekonomi. Därför är det framför allt de långa sjukskrivningarna som oroar mig.

Vart fjärde sjukfall har pågått längre än två år, och många av dem beror helt eller delvis på psykisk ohälsa. Sådana här siffror har vi inte haft sedan Socialdemokraterna styrde sjukförsäkringen under tidigt 2000-tal. Människor gömdes och glömdes då för att putsa statistiken. Människor med arbetsförmåga blev förtidspensionerade, och unga med funktionsnedsättningar blev helt borträknade.

Till skillnad från de rödgröna ser vi moderater potentialen i människor. Den moderatledda regeringen ser behovet av att unga med exempelvis aktivitetsersättning får ökat stöd och ger därför i uppdrag till Försäkringskassan att utreda förutsättningarna för arbetsförberedande och arbetslivsinriktade insatser. Vi tror att alla har möjlighet att bidra, och vi vill ge dem möjlighet att göra det. Vi kan dessutom konstatera att vi med ett blomstrande näringsliv och ett stort behov av personal inom stora delar av välfärden inte heller har råd att räkna ut människor. Tvärtom måste fler vara med och bidra och jobba för ett rikare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Jag oroas som sagt också över att kvinnor mitt i livet som arbetar inom skola, vård och omsorg är särskilt drabbade av sjukfrånvaro. Kvinnor med dessa viktiga yrken är oftare sjuka än män både i samma yrkesgrupp och i andra yrken. De sticker ut i statistiken. Därför är regeringens paket av åtgärder för att på olika sätt stärka återgången till arbete viktigt. Flera instanser måste kroka arm, och det behövs ett brett arbete med sjukvården, arbetsgivare och företagshälsovården samt med Försäkringskassan och andra avgörande myndigheter.

Regeringen avser exempelvis att stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Vi behöver också förbättra den grundläggande strukturen för ett systematiskt arbete med försäkringsmedicin. Detta ska ske tillsammans med första linjens arbete med psykisk hälsa och satsningar på primärvården - som visserligen hanteras i ett annat utgiftsområde men som i allra högsta grad påverkar arbetet med en friskare befolkning.

Fru talman! Den budgetproposition som ligger på bordet har ett stort och viktigt fokus på just rehabiliteringsarbetet för att se till att fler ska kunna komma tillbaka till arbete. Därför stärker vi budgeten för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Vi ger också ansvariga myndigheter i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Budgetpropositionen innehåller också möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning och arbetsträning. Den innehåller ett borttagande av den övre åldersgränsen för byte till kortare karenstid för egenföretagare. Systemet harmoniseras också för att slopa den så kallade hemlandstiden inom sjuk- och aktivitetsersättning i likhet med de förändringar som gjordes för garantipensionen 2023.

Regeringen agerar också för att säkerställa att socialförsäkringsförmåner inte kan underlätta och möjliggöra för den som är misstänkt eller dömd för ett allvarligt brott att hålla sig undan utredning, lagföring eller straffverkställighet. Man kan ju tro att detta redan skulle ha hänt, men så är inte fallet. Nu agerar dock regeringen, och det är viktigt och välkommet.

I budgetpropositionen gör vi en kraftsamling kring kärnverksamheten genom stärkt ärendehandläggning och ökat fokus på att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Försäkringskassans egen kontrollenhet brukar beskriva det som att varje satsad krona ger 11 kronor tillbaka. Våra myndigheter har inte haft tillräckligt med verktyg eller uppdrag att ta just krafttag mot bidragsbrotten. Det är rent av stötande att se vilka enorma summor som går till kriminella. Det är hög tid att strypa den kriminella ekonomin!

Fru talman! Samhällets gemensamma kraft och stöd ska finnas där när man drabbas av sjukdom. Det ska vara en hjälpande hand och en varm famn att luta sig tillbaka mot när sjukdom drabbar en. Men det ska sedan vara en mjuk knuff tillbaka till arbete och tillbaka till sammanhanget. Det ska finnas goda förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv. Det är centralt att verka för en god arbetsmiljö samt rehabiliterings- och anpassningsåtgärder med fokus på att motverka många och långa sjukskrivningar. Vi behöver utveckla samarbetet mellan olika aktörer i sjukskrivningsprocesserna. Det gör vi nu i samband med denna budget, som innehåller viktiga steg på vägen för en friskare befolkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare och Viktor Wärnick (båda M).

Fru talman! Jag kan inleda med att säga att jag inte över huvud taget håller med om Isabell Mixters beskrivning av budgeten. Tvärtom gör vi satsningar på regionerna och kommunerna.

Framför allt vill jag också säga att jag inte skäms ett dugg för att vi föreslår skattesänkningar för vanligt folk. Jag skäms inte ett dugg för att vi går tillbaka till principen om hälften kvar vid lönehöjning. Jag skäms inte ett dugg för att en genomsnittlig löntagare i exempelvis Surahammar får behålla ungefär 3 300 kronor mer på ett år i dessa ekonomiskt kärva tider. Jag skäms inte ett dugg för att arbete ska löna sig och för att de som ställer klockan och går till arbetet ska få behålla lite mer av sina surt förvärvade pengar. Jag skäms inte ett dugg över det. Det tycker jag inte att någon annan heller ska göra.

Det är detta som är nyckeln. Nyckeln är inte mer och fler bidrag, utan nyckeln är att arbete ska löna sig. De som ställer klockan ska få behålla lite mer av sina egna pengar. Det är viktigt för Sveriges ekonomi. Det är viktigt för individerna. Detta är helt rätt prioritering, enligt min mening.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Isabell Mixter, för att du någonstans visade på hur ni helt ignorerar vad vi säger i denna kammare, inte läser budgeten och inte ens vet vem som är statsminister i Sverige!

Jag tog upp ett exempel i mitt anförande om en person i Surahammar som får behålla 3 300 kronor mer per år. Det beräknas på en medelinkomst, ungefär samma som en genomsnittlig förskollärare eller lärare i tidigare årskurser i Surahammar har. Precis den person som ledamoten säger inte får behålla mer är faktiskt den som får mer pengar i plånboken. Den personens arbete lönar sig. Detta gör skillnad för den person som tar hand om barnen när vi andra kan arbeta. Det är dessa personer som får det bäst. Det är de som faktiskt får mer av denna skattesänkning. Det är för dem vi gör det här.

Ulf Kristerssons lön kommer att vara hög oavsett detta, för han är statsminister och har det jobbet. Men de som sliter i vården är de som får behålla mer av våra skattesänkningar. Det är de som får lön för mödan.

Detta visar att man inte över huvud taget bryr sig.

I denna budget finns det tydliga satsningar på rehabilitering och arbetsmiljö. Man måste nämligen komma tillbaka till arbete efter en sjukskrivning. Det är att komma tillbaka till arbete som är målet, inte mer och fler bidrag.

Man kan läsa Vänsterpartiets budgetmotion. De föreslår 16 miljarder i ökade bidrag. Var ska de pengarna komma ifrån? Vilka ska arbeta och säkerställa välfärdens finansiering när fler och fler ska gå på bidrag och hamna i olika typer av bidragsfällor med Vänsterpartiets politik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

I vänsterns Sverige verkar det vara otänkbart att stärka människors självständighet och att göra människor fria från bidragsberoende. Det verkar helt otänkbart i Vänsterpartiets Sverige, men i Moderaternas Sverige är det detta som är målet. Fler ska arbeta. Fler ska komma tillbaka till arbete. Man ska orka ett helt arbetsliv. Det ska också löna sig i pensionen. Där har vi en viktig skillnad mellan Vänstern och Moderaterna, för Moderaterna säger: Arbete ska alltid löna sig.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Som talman får jag fortsatt påminna om att vi talar via talmannen och inte, som det så gärna blir, använder "du" och talar med varandra.)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Vi kan alla drabbas av sjukdom eller skada, och när det sker är det viktigt att det finns hjälp och stöd från vårt samhälle, naturligtvis i det korta perspektivet men också som en trygghet om processen för att komma tillbaka efter det som hänt blir lång.

Utgångspunkten för oss kristdemokrater är att socialförsäkringar ska ge en grund till en ekonomisk trygghet vid olycka eller sjukdom oavsett var och när i livet du befinner dig. Samtidigt tror vi att det finns mycket mer som kan göras för att fler inte ska behöva bli sjuka. Hur socialförsäkringar är uppbyggda och hur de fungerar har stor betydelse för såväl människors trygghet som människors beteende och drivkrafter för att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi förespråkar ett trygghetssystem i samhället som ger en ekonomisk trygghet, men det ska också för valfrihetens skull finnas kompletterande lösningar och personligt ansvarstagande. Socialförsäkringssystemet ska stimulera den enskilde att delta i åtgärder som leder till en god hälsa och också till en snabb återgång till arbetslivet efter en eventuell sjukdom eller skada. För att detta ska ske behövs också tillgång till rehabilitering och annat stöd både från samhället och från arbetsgivaren. Arbetsgivaren behöver se till att den som har och kan få en arbetsförmåga får god tillgång till detta stöd.

Fru talman! För att minska sjukskrivningstalen rejält är det också viktigt med det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet måste ses i ett brett perspektiv. Det gäller att inte bara fokusera på arbetsplatsen och de problem som uppstår där, utan det krävs också en politik som brett bidrar och ger stöd och valmöjligheter inför alla livets utmaningar. Vi behöver minska stressen och skapa förutsättningar för en förbättrad folkhälsa. Möjligheterna att få en balans i sitt livspussel påverkas av den förda politiken.

Vi kristdemokrater anser att politiken i största möjliga mån ska undvika att styra och ställa över människors liv. I stället ska man skapa förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop vardagen och öka människors vardagsmakt och valfrihet. Ofta har vi i historiens ljus sett steg i motsatt riktning, hur man vill styra mer både för enskilda och för barnfamiljer.

Vi vill se ett tydligt skifte bland annat inom familjepolitiken, där makt och inflytande över den egna vardagen flyttas från politiken till de enskilda familjerna. På det sättet kan stressade föräldrar och barn få mer tid med varandra samtidigt som det underlättar möjligheten att kombinera föräldraskap och arbetsliv.

Fru talman! All sjukdom går självklart inte att undvika. Men det ska ske ett starkt förebyggande arbete, och då måste hälso- och sjukvården finnas där. Hälso- och sjukvården ska ge vård när vi blir sjuka, men man har också ett hälsofrämjande uppdrag. De hälsofrämjande insatserna måste utvecklas. Varje person har ett eget ansvar, men flera samhällssektorer måste bidra för att människor ska ha en god psykisk hälsa och för att preventiva insatser ska fungera.

Regeringen gör, som sagts i tidigare inlägg, i nästa års budget satsningar mot psykisk ohälsa, som är en oroväckande trend i vårt samhälle. Det är viktigt att motverka denna trend med olika insatser.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som har nedsatt arbetsförmåga. Den som kan återfå arbetsförmågan ska få hjälp och stöd för att komma åter i arbete. Allt annat är ett slöseri med mänskliga och samhälleliga resurser.

Vi vill att man ser till människans möjligheter, och det är viktigt att det finns drivkrafter för att ta till vara varje persons arbetsförmåga. I dag kan en person som arbetar och får ersättning till 50 procent inte öka sin arbetsinsats med 10 procentenheter även om det skulle vara möjligt enligt läkaren. Detta är för att vi har fasta steg om 25, 50, 75 och 100 procent i sjukförsäkringen. Det tillvaratar inte den enskilda personens fulla förmåga och möjlighet till ökad arbetsinsats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi kristdemokrater har sedan lång tid tillbaka förespråkat en större flexibilitet med en procentsats utan fasta steg mellan 20 och 100 procent. Vi vet att det går att ha ett sådant system. Vårt grannland Norge, till exempel, har inga steg i sitt system.

En flexibel sjukförsäkring kan också vara mer tillåtande mot människor som har förlorat någon närstående. Detta kan komma hastigt i livet. Det är många som sjukskriver sig på grund av sorg, och i dag existerar möjligheten för den som arbetar i ett företag med kollektivavtal att få viss ledighet i samband med dödsfallet. Men därefter är systemet trubbigt, något som försvårar för människor som förlorat någon att komma tillbaka i normal arbetsförmåga i rätt takt.

Fru talman! Precis som sagts tidigare behöver det vara fokus på rehabilitering och på att motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Det behöver finnas avstämningstillfällen, och åtgärder behöver sättas in för att motverka ohälsa och öka arbetsutbudet.

Vi ser en positiv trend med ökad livslängd för våra medborgare. Det betyder också att fler behöver arbeta, kanske även längre i livet, och då måste vi skapa en grund som gör att samhället klarar av de behov som finns när det gäller omvårdnad och även ekonomiskt.

Ett annat förslag i budgeten för nästa år är att fler ska stimuleras att starta och bedriva näringsverksamhet högre upp i åldrarna. Det handlar om att ändra gränsen, som i dag är 55 år, för att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen. Vi tar bort den gränsen, och det är bra. Det öppnar för att egenföretagare över 55 år får valfrihet att välja karenstid på lika villkor som alla andra företagare. Detta skapar ökad trygghet och stimulerar till ökat företagande i gruppen.

Fru talman! Man kan konstatera att oppositionens förslag spretar, som på många områden. S satsar visserligen mer, men inte så mycket mer; man ligger ganska nära regeringens budget. Vänstern och Miljöpartiet satsar frikostigt på detta område, och man kan fundera över finansieringen. C satsar faktiskt mindre.

Tidöpartierna har utifrån väljarnas svar i valet 2022 enats om ett politiskt handlingsprogram som ger en ny inriktning för Sverige, och det gäller även på detta område, socialförsäkringsfrågorna. Vi resonerar oss fram till en gemensam linje, men man kan fundera på hur oppositionen kommer att hantera det, bland annat utifrån hur det ser ut på detta område.

Vi kristdemokrater ger som sagt vårt stöd till utskottets förslag till beslut gällande budget.

(Applåder)

Fru talman! Det finns tre partier i oppositionen som står relativt nära varandra i denna budgetdebatt. Det är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet - tre partier som vill se att det avsätts mer pengar till sjukförsäkringen för att förbättra förutsättningarna för trygghet och återgång i arbete.

Sedan har vi Centerpartiet, i den breda mitten, som i princip inte föreslår något alls på området, samtidigt som vi ser hur illa fungerande sjukförsäkringen är i verkligheten.

Nu har det gått två år av mandatperioden. Vi har sett hur regeringen och Sverigedemokraterna kör det här landet i botten. Hushållen går på knäna. Sjukvården är i djup kris. Regeringen prioriterar miljarder till dem som redan har mest.

Jag vill ställa en enkel fråga till ledamoten: I vilken regering tänker sig ledamoten att Centerpartiet ska sitta? Är det Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson som är ledamotens statsministerkandidat?

Herr talman! Jag vill inleda mitt inlägg med en enkel övning som, med hjälp av några siffror, sammanfattar den splittring som råder mellan de fyra oppositionspartierna.

Jag börjar med Centerpartiets ambitioner inom det utgiftsområde vi berör i denna debatt. För år 2025 vill Centerpartiet spara 760 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Socialdemokraterna å sin sida vill spendera ungefär lika mycket som regeringen. Differensen - plus 2 promille - ligger praktiskt taget inom felmarginalen.

Till skillnad från dessa två partier, som vill spendera mindre än eller lika mycket som regeringen, har vi två utpräglat populistiska partier som är ytterst frikostiga med andras pengar, det vill säga med dagens och morgondagens skattebetalares pengar. Därför kan dessa partier lova både det ena och det andra, ty deras spenderbyxor verkar ha outtömliga fickor.

Miljöpartiet vill spendera 3,8 miljarder mer än regeringen, vilket är hela 16 gånger mer än vad Socialdemokraterna vill spendera. Detta betyder givetvis inte att miljöpartisterna är mer godhjärtade än andra, utan det betyder att deras sätt att hantera såväl andras pengar som statsfinanserna präglas av en påfallande ansvarslöshet och en total brist på förståelse för följderna av de egna förslagen. Här är det verkligen på sin plats att utropa att vägen till helvetet är kantad av goda föresatser.

Miljöpartisternas frikostighet är dock ingenting i jämförelse med det parti som slår alla rekord vad gäller både förståelseunderskottet och generositeten med andras pengar, nämligen Vänsterpartiet. Vänsterpartisterna vill spendera 16 miljarder mer än vad regeringen föreslår inom budgetområde 10. Det är fyra gånger mer än miljöpartisterna och 69 gånger mer än Socialdemokraterna, för att inte tala om skillnaden gentemot det sparsamma Centerpartiet, med vars hjälp de drömmer om att få bli en del av en framtida regering.

Så ser det ut på vänsterkanten - så disparat är synen på socialpolitiken och statsfinanserna bland oppositionspartierna.

Herr talman! Som en berömd nationalekonom brukade påpeka: Det finns inga gratisluncher. Än mindre finns det några gratis festmiddagar som de som Miljöpartiet och Vänsterpartiet lovar att bjuda svenska folket till, såväl inom det budgetområde vi diskuterar nu som inom de flesta andra. Det är givetvis dagens skattebetalare och kommande generationer som får betala för populisternas kalas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Därför föreslår dessa partier en kombination av stora skattehöjningar och en snabb skuldsättning, som i Miljöpartiets fall uppgår till sammanlagt 457 miljarder kronor för perioden 2025-2027. Vänsterpartiet vill givetvis ha ännu mer skatter och en skuldsättning som totalt hamnar på drygt 522 miljarder kronor för dessa tre år. Det är notan för dessa partiers generositet med andras pengar. Det är vad Socialdemokraternas tilltänkta samarbetspartier lovar.

Herr talman! Det finns en annan viktig aspekt som är värd att uppmärksamma i detta sammanhang. Det regelverk som utformar våra sociala försäkringar, och de attityder som påverkar dess utnyttjande, har en avgörande betydelse för viljan att arbeta mer och bidra till den gemensamma välfärden kontra viljan att leva på bidrag och konsumera välfärdens resurser. För att kunna ha en hållbar välfärd är det absolut nödvändigt att driva en konsekvent arbetslinje som är helt skild från den bidragslinje som präglar våra populistiska partier. Det är vad Sveriges historia under de senaste decennierna med all tydlighet lär oss angående sjuk- och aktivitetsförsäkringens utveckling.

Låt mig därför blicka tillbaka till den tid då det svenska ohälsotalet låg bland de högsta i världen och beröra hur denna svenska sjuka kurerades genom stramare socialförsäkringsregler och en mindre tillåtande attityd gällande socialförsäkringarnas utnyttjande.

År 2002 publicerade tre experter på området en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som hette just Den svenska sjukan.

I rapporten konstaterade man bland annat att år 2001 hade Sverige den högsta sjukfrånvaron av åtta jämförbara länder. När man analyserade en längre tidsperiod kunde man konstatera exempelvis att vårt land hade en sjukfrånvaro som var ungefär tre gånger högre än den tyska.

Det fanns inga demografiska eller andra strukturella variabler som kunde förklara en så stor differens. Det var i regelverket och inte minst i attityderna som en mer tillfredsställande förklaring till de observerade skillnaderna kunde hittas.

På den tiden upplevde Sverige inte bara en hög sjukfrånvaro utan också en formlig explosion gällande förtidspensioneringen, som var ett enkelt men bedrägligt sätt att hyfsa till arbetsmarknadsstatistiken.

År 2005 kulminerade den svenska sjukan sett till antalet personer som uppbar sjuk- eller aktivitetsersättning, som förtidspensioneringen hette från och med 2003. Då var det nästan 10 procent av arbetskraften eller drygt 554 000 personer som hade sjuk- eller aktivitetsersättning.

År 2022, 17 år senare, hade dessa siffror mer än halverats. Ohälsotalet har givetvis följt samma utveckling och gått ned från en topp på drygt 43 förlorade nettoarbetsdagar per sysselsatt person under första halvan av 00talet till 22,2 dagar år 2023.

Herr talman! Hur kunde denna mirakulösa läkning av den svenska sjukan ske? Kan en generell förbättring av våra levnads- och arbetsvillkor, vårt hälsoläge eller vår demografiska utveckling förklara detta? Det kan det inte, åtminstone inte på något substantiellt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Det var viktiga regeländringar och en förändrad attityd som var dunderkurens hemlighet. Den borgerliga alliansregeringen som tillträdde den 6 oktober 2006 spelade en avgörande roll i detta sammanhang.

Det var framför allt två reformer som var centrala.

Den första var jobbskatteavdraget, som infördes 2007 och förstärktes i fyra omgångar mellan 2008 och 2014. Det var en fundamental åtgärd i syfte att göra det mer lönsamt att arbeta i jämförelse med att få andra ersättningar eller bidrag. Enligt uppskattningar från Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet bidrog jobbskatteavdraget till en sysselsättningsökning på uppåt 120 000 personer.

Den andra viktiga reformen var införandet av rehabiliteringskedjan den 1 juli 2008. Den innebar att den sjukskrivnes arbetsförmåga och rätt till sjukpenning kontrollerades vid bestämda tidsgränser.

I sinom tid fick denna banbrytande reform stark kritik såväl från fackligt håll som från vänsteroppositionen, men i dag är den en omistlig del av vårt socialförsäkringssystem lika mycket som jobbskatteavdraget har blivit en bestående reform som den socialdemokratiskt ledda regeringen 2014-2022 inte vågade avskaffa.

Det var så den svenska sjukan kurerades, men den skulle med all säkerhet återuppstå om exempelvis Vänsterpartiets förslag om bland annat avskaffad karensdag och höjt tak i sjukersättningen skulle antas. Det är precis så man förstör den gemensamma välfärdens långsiktiga grund och hållbarhet. Som sagt: Vägen till helvetet är kantad av goda föresatser.

Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till utskottets förslag. Det är en konsekvent fortsättning av arbetslinjen som tillsammans med andra viktiga åtgärder, exempelvis förstärkningen av jobbskatteavdraget och avskaffandet av dess nedtrappning för de högsta arbetsinkomsterna, ger bra förutsättningar för ett Sverige som blir både rikare och tryggare.

(Applåder)