John Widegren

Herr talman! Jag tackar för anförandet från Vänsterpartiet. Jag reagerar nog på lite liknande sätt som Daniel Bäckström från Centerpartiet gjorde på vissa saker. Jag skulle vilja ha klargöranden kring en del frågor.

Vänsterpartiet lyfter här väldigt mycket att man är tveksam till det svenska brukandet i skogen i dag, huruvida det är hållbart eller inte. Man lyfter att man vill skydda väldigt mycket mer natur, både allmänt i skogen och kanske framför allt i den fjällnära skogen. Enligt vad jag förstår är det förslag liknande det som Skogsutredningen hade kopplat till fjällnära skog, där man pratade om ett längre bälte.

Det vi då ska komma ihåg, herr talman, är att över 50 procent av den fjällnära skogen redan är skyddad och tagen ur produktion. Vad skulle det innebära om vi fortsätter att ta mark ur produktion i den fjällnära skogen? Det skulle innebära att vi tar död på landsbygden i dessa områden genom att det då inte längre finns incitament för entreprenörer att finnas här. Det finns då inte incitament för människor runt skogsindustrin att finnas i dessa områden, där skogen är den huvudsakliga näringen.

Detta skulle också ta bort möjligheten för enskilda skogsägare att låna pengar och utveckla sina landsbygdsföretag, för skogen är garanten som gör att dessa människor får låna pengar och kan bedriva sin näringsverksamhet.

Det hade varit intressant att höra vad Vänsterpartiet har för lösning på detta när man nu vill lägga en död hand över dessa områden i den fjällnära skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Det beror på att vi från Moderaternas sida, och flera av våra samarbetspartier, inte vill fortsätta att ta mer mark ur produktion. Vi har sett detta som ett stort problem. Det som har skett framför allt de senaste åtta åren är att alltmer mark har tagits ur produktion, vilket är väldigt olyckligt när skogen ska göra så mycket annat.

Detta är en av de tydligaste signalerna. Anledningen till att vi tar bort pengar för att skydda mer natur är att vi tycker att gränsen för hur mycket mark som ska tas ur produktion börjar närma sig.

Vad har då regeringen gjort, och vad tänker regeringen göra? Regeringen har gjort en hel del, särskilt när det gäller EU-frågorna. Medan den förra regeringen visade ett ganska litet intresse för att över huvud taget vara representerad på viktiga möten har denna regering på flera sätt tagit tag i stafettpinnen när det gäller skogen och skogsfrågorna och på så sätt kunnat motverka till exempel hur RED skulle slå igenom i fråga om hur vi får använda våra restprodukter. Den här regeringen har verkligen visat framfötterna när det gäller EU och skogen.

Precis som man kunde läsa i läckta dokument i Altinget för ungefär två veckor sedan håller regeringen på att ta fram direktiv för en ny skogsutredning som ska hantera ett flertal av de problem som vi har sett under de gångna mandatperioderna, även med koppling till de tillkännagivanden som finns rörande skogen.

Jag skulle säga att regeringen under den korta tid den har suttit i hög grad har tagit tag i skogsfrågorna. Jag ser till exempel med tillförsikt fram emot vad den nya skogsutredningen ska leda till, just för att vi vill stärka den enskilde skogsägarens möjlighet och inte låta honom inskränkas alltför mycket av myndigheterna.

Vi har dessutom sett till Naturvårdsverkets rapportering av skyddad natur och att Sverige ska rapportera i art- och habitatdirektivet, som övriga länder gör. Det händer alltså en hel del från regeringen kopplat till skogen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan och engagemanget.

Det är verkligen inte något bondeväder ute; det kan vi vara överens om. Varmt och soligt tidigt i maj är inte ett väder som vi vill ha vare sig för jordbruket eller för skogen i detta läge. Vi skulle behöva ha en sval och regnig vår. Lantbrukarna brukar säga att allt regn före midsommar är av godo, som alla känner till.

Granbarkborren är ett väldigt stort problem. Trenden har varit positiv de senaste två åren, men det finns ju stora farhågor om att det vänder uppåt igen om vi nu får en rejäl torrsommar. Det viktigaste arbete man kan göra är att vara ute i sin skog och vara snabb med att plocka och hugga så fort man misstänker minsta angrepp. Detta är inte någonting som det behöver avsättas medel till, för det är en åtgärd som betalar sig själv om man vidtar den i rätt tid.

Vi har faktiskt haft diskussioner om beredskap för att det blir en väldigt torr sommar, kanske framför allt när det gäller brandskydd för skogen. Det gäller att man inte blir tagen på sängen utan att det finns beredskap. Den diskussionen finns både hos Tidöpartierna och på Regeringskansliet. Det finns en plan för att hantera detta om det uppstår en kris.

Jag hoppas och tror att de enskilda skogsägarna själva har den bästa kontrollen över granbarkborreangreppen. Jag hoppas och tror även att den offentliga skogen - den statliga skogen och skyddade områden - hanteras på ett normalt sätt för att vi ska undvika kraftiga granbarkborreangrepp.

Fru talman! Nu ska vi återigen prata om skogspolitik i kammaren. Det gör vi ofta, och det är alltid roligt, alltid givande och alltid viktigt.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, fru talman.

Politiken, EU, myndigheterna, miljörörelsen och så vidare - alla vill de på ett eller annat sätt ha del av den svenska skogen. Det har också blivit tydligare under de senaste åren att fler och fler känner att de har en del i den svenska skogen. Det alltför få kommer ihåg i den diskussionen, fru talman, är att skogen ägs av någon. Det finns en skogsägare bakom skogen. Kanske har ägaren tagit hand om skogen över generationer, på sitt och sin familjs sätt, för att leva av och bruka skogen.

Skogspolitik

Vi har sedan 1993 en väldigt väl anpassad skogspolitik i Sverige. Den innebär frihet under ansvar och att produktion och miljö ska väga lika. Det är en politik som svenska skogsägare har levt upp till väldigt väl och en politik som vi moderater kan fortsätta att stå bakom. Men tyvärr har man glidit längre och längre ifrån den politiken, fru talman. På olika sätt har man gått ifrån det avreglerade - det som gav skogsägarna makten över sin egen skog. Det är en utveckling som är väldigt oroande.

I tidningen Land Skogsbruk kunde vi för en tid sedan läsa om skogsägaren Lars Carlsson i Dalarna. Han ville avverka en granskog som var ansatt av både barkborre och andra tråkigheter, så det var dags att börja om.

En förening passade på att ge sig ut och inventera och hittade knärot i avverkningsområdet, och det blev ett avverkningsstopp. Skogsägaren Lars Carlsson kom dock överens med myndigheten om hur han skulle arbeta med detta, och han var beredd att undanta en del - jag tror att det handlar om 10 procent - i just det avverkningsområdet för att främja och behålla knäroten men ändå kunna fortsätta att bruka och leva på sin skog.

Nu väntar han på utfallet i Mark- och miljööverdomstolen. Det har gått snart två år sedan avverkningsanmälan lämnades in. Detta är en skogsägare som på olika sätt vill ta hänsyn men som vill leva på det han faktiskt äger. Det handlar om skog som är viktig - som är motorn - för landsbygden, särskilt i områden som Hedemora i Dalarna där skogen kan vara den allra viktigaste delen i företagandet på landsbygden.

Detta är ett exempel på hur artskyddsförordningen fungerar. Vi har debatterat den i kammaren, och på Moderaternas och Centerpartiets initiativ riktades det under förra mandatperioden ett antal tillkännagivanden om detta. En del av dem är genomförda, och en del av dem behöver hanteras - skyndsamt.

Vi ser fortfarande problemet att skogsägare tack vare artskyddsförordningen själva ska utreda huruvida staten får inskränka den enskildes rätt att bruka den skog man har grundlagsskyddad äganderätt till. Det är en helt felvänd ordning, och det måste vi ändra på.

Vi anser att inte heller frivilligheten gällande att undanta skog fungerar. Det handlar om den frivillighet som skogspropositionen under den förra mandatperioden skulle leda fram till. Vi ser gång på gång hur skogsägares brukande blir inskränkt, och det innebär inte frivillighet. Trots att vi var så rörande överens i denna kammare om att det var dit vi ville komma har det inte tydligt nog gått fram till våra myndigheter hur de ska jobba gentemot skogsägarna.

Jag har ett exempel. För ett par månader sedan pratade jag med en förvaltare som hade lämnat in en avverkningsanmälan om ett lövbestånd. Beståndet innehöll mestadels asp men även ungefär 10 procent ädellöv. Myndigheten svarade att ärendet måste hanteras med samråd då det gällde ett ädellövsbestånd. Förvaltaren och skogsägaren kunde tydligt visa att det inte handlade om ett ädellövsbestånd och bestred myndighetens svar - varvid det gick några veckor till, och sedan kom det ett brev från myndigheten om att man ger området formellt skydd.

Var är frivilligheten då? Var är kommunikationen med skogsägaren? Den finns inte. Vi ser dessa problem gång på gång, fru talman. Vi har glidit ifrån den av denna kammare beslutade skogspolitiken, som innebär frihet under ansvar, därför att det är så många som inte litar på skogsägarna.

Detta är skogsägare som över tid har brukat skogarna, byggt upp stora virkesförråd och under de senaste 30 åren ökat produktionen med 1 miljon kubikmeter om året. De har de senaste 30 åren ökat ett antal av de biologiska värdena kopplat till död ved i skogen, till gamla träd, till antal lövträd och till antal fåglar i skogen. Detta är kurvor som pekar uppåt, och det sker med hjälp av skogsägarens frihet under ansvar. Ändå vill man på olika sätt inskränka det grundlagsskyddade ägandet och brukandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det här är ett problem som denna regering ser väldigt allvarligt på och kommer att ta hand om med diverse utredningar under mandatperiodens gång. Men det är också så att denna regering kommer att behöva jobba kraftfullt gentemot EU, vilket regeringen redan har gjort.

Det har kommit ett antal förslag från kommissionen under denna period - jag tror att det är i storleksordningen åtta olika förslag från EU som rör skogen. Vi kan nog vara rörande överens om att det svenska självbestämmandet över skogen inte riktigt finns längre, utan nu handlar det mer om att försöka att på ett bra sätt jobba med dessa EU-förslag så att de landar på ett för Sverige bra sätt. Till exempel är förslaget om restoration law på gång; det ligger i pipeline.

Jag kunde för ett par veckor sedan ta emot en rapport som konsultbyrån Macklean hade tagit fram just för att sätta fingret på vad som händer när vi ska sluta att bruka skogen. Vad händer om vi tar bort 10 procent av brukandet i skogen? Det handlar om ungefär 80 000 småhus, ungefär 200 miljoner människors toalettpapper och alla småhus i Östergötland och Sörmland, som skulle kunna värmas upp av restprodukter från dessa 10 procent. Allt detta skulle ske om vi tog 10 procent mer skog ur produktion i Sverige.

Sedan kan vi växla upp procenten och följa talen för att verkligen förstå vad det innebär. Det innebär 3 miljarder mindre i skatteintäkter till staten. Det innebär minskade exportintäkter på ungefär 15 miljarder. Man måste förstå dessa saker när man vill inskränka eller minska brukandet av den svenska skogen.

Fru talman! Om vi hade kunnat se att de svenska skogsägarna gör detta på ett dåligt sätt - att de inte tar hand om skogen och naturen på ett bra sätt - hade jag kunnat förstå det krig som bedrivs mot enskilda skogsägare, men vi är ju inte där. Svenska skogsägare gör detta på ett föredömligt sätt, vilket gör att de kan leverera virke till den svenska skogsindustrin.

Vi kan leverera miljönytta. Vi levererar stor klimatnytta när vi brukar vår skog och håller den i tillväxt.

(Applåder)

Herr talman! Här har vi väl några av de frågor där våra åsikter skiljer sig åt, om vi nu ska leta reda på dem. Det handlar bland annat om konflikten mellan till exempel betesdjur och de stora rovdjuren, och mellan användningen av hundar vid jakt och de stora rovdjuren.

Vi moderater tycker inte att det är rimligt att en lantbrukare ska få höjda kostnader för att freda sig mot rovdjuren. Det finns visserligen bidrag för stängsel och så vidare, men man har samtidigt sett att de rovdjursavvisande stängslen inte fungerar till hundra procent. Man vet också vilken kraftigt höjd kostnad det innebär att sköta dessa stängsel, till exempel genom gräsröjning. Dessa kostnader tycker inte vi ska belasta jordbrukaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Moderaterna har under de år vi lagt egen budget i opposition avsatt extra pengar för ersättningar vid rovdjursangrepp och liknande. Vi tyckte att det var viktigt, och vi tycker fortfarande att det är viktigt, att man får pengar när man blir angripen av rovdjuren. Men vi tror faktiskt att en lättare skyddsjakt - skyddsjakt vid första angrepp - skulle kunna höja acceptansen väldigt mycket för dem som ska leva och verka nära rovdjuren. Vi tycker i det här läget när rovdjursstammarna har byggts upp och vi vill minska dem, vilket vi kommer att klara och ändå behålla rovdjursstammarna, att nummer ett är att öka livsmedelsproduktionen, stärka krisberedskapen och stärka det svenska jordbruket.

Om det gång på gång visar sig att rovdjuren - kanske i det här fallet främst vargen - är ett väldigt stort problem måste det hanteras. Det går bara att göra genom att kraftigt minska vargstammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag skulle kanske inte uttrycka det som företräde. Men jakten är en del av äganderätten. Du får förvalta viltet på din egen egendom. Du är jakträttsinnehavare om du äger mark. På det sättet kommer det före en del av de andra intressena.

Allemansrätten, som ledamoten lyfte fram tidigare, är absolut en av våra fina sedvänjor. Men allemansrätten får inte brukas så att den till exempel stör pågående markanvändning eller jakt. Det vet vi. Så är det. På det sättet kommer jakten före.

Sedan om någon vill bedriva verksamhet, naturturism eller naturföretagande på någon annans mark - då förutsätter jag att den som vill bedriva den verksamheten har kontakt med markägaren och gör upp ett avtal om det, eftersom det ju skulle innebära en inskränkning av ägandet. På det sättet menar alltså vi från Moderaternas sida att jakten kommer före.

Herr talman! Jag tackar återigen för frågorna. Det är intressanta frågor.

Varför ska vi starta en ny myndighet som ska hantera frågor som en annan myndighet redan hanterar? Men lite av grunden finns i det jag sa tidigare. Vi tänker också att man ska plocka uppgifter från andra myndigheter för att samla allt som är kopplat till jakten och viltvården under ett paraply. Så har det i alla fall varit när vi har drivit på för att få igenom tillkännagivanden.

Det ska absolut inte leda till nya kostnader för jägarna. Det är inte meningen. Det handlar om att se över hur man ska kunna hantera det i budgetarbetet. En del medel kommer att kunna plockas från Naturvårdsverket och så vidare. De får medel för jakten i dag.

Det finns som sagt ingen anledning att stå och spekulera om hur det eventuellt skulle kunna se ut. Regeringen kommer att hantera det och titta på det under den kommande perioden. Men jägarkåren har nog sällan eller aldrig haft en så jakt- och jägarvänligt inställd regering. Det innebär att det kommer att landa på bästa möjliga sätt för jägarna.

Jag är övertygad om att när energin väl börjar läggas på frågan kommer den att landa på ett bra sätt. Och jag är övertygad om att det blir ett sätt som passar också Socialdemokraterna, herr talman.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Frågan om en viltmyndighet kom också upp i ett av alla tillkännagivanden som kom till under den socialdemokratiska regeringens tid. Jag förstår tanken och ingången när det gäller de uppdrag som i dag ligger hos Svenska Jägareförbundet. Men det behöver fortfarande finnas en myndighet - det är knappt att man kan tro att det är en moderat som står här och säger det, men det behöver vi ha.

Ett antal uppgifter som rör jakten och är kopplade till myndighetsfrågor ligger nämligen hos Naturvårdsverket. Historiskt sett har Naturvårdsverket inte varit jägarnas bästa vän. Det förtroendet är i mångt och mycket ganska skadat. Därför tror vi att en viltmyndighet skulle kunna vara en väg framåt i de frågorna. Vi tror också att man skulle kunna lyfta över andra frågor, till exempel licenshantering och annat som skulle kunna hamna under en viltmyndighet.

Men jag ska inte föregripa någonting. Jag vet att man på Regeringskansliet nu tittar på en viltmyndighet. Om inte annat är ledamoten Kronståhl väl inkörd på melodin att det bereds på Regeringskansliet, herr talman. Det är väl det jag kan säga just nu. Det bereds på Regeringskansliet.

Herr talman! Det var två fantastiskt intressanta anföranden, måste jag börja med att säga. Det visar att detta kanske är några av de frågor som vi är allra mest överens om i utskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jaktens tradition i Sverige är stark. Acceptansen för jakt i Sverige är också otroligt hög. Jag tror att den är närmare eller till och med har passerat 90 procent hos civilbefolkningen, höll jag på att säga, alltså hos dem som inte är jägare. Det är otroligt högt.

Ute i Europa växer tyvärr de motstående krafterna på ett annat sätt. Där pumpas det också in väldigt mycket pengar i jaktmotstånd. Det pumpas in pengar i motstånd mot att använda löshundar vid jakt och så vidare. Löshundsjakten är ju kanske ett av våra absolut finaste kulturarv här i Sverige. Vi jagar på ett ansvarsfullt och etiskt sätt och använder våra hundar på ett bra sätt.

Jag konstaterar att Miljöpartiet inte ens har en reservation i årets jaktbetänkande och att Vänsterpartiet inte ens är här. Jag tänker därför att de helt enkelt instämmer i regeringens politik när det kommer till jaktfrågor.

Skämt åsido, herr talman: Jag yrkar såklart bifall till utskottets förslag till beslut i dess helhet.

Jag sa precis att ute i Europa växer motståndet mot jakten. Vi ser också på vissa håll i Sverige hur mindre krafter vill bedriva sabotage gentemot jakt, hur man hotar och ställer till med sabotage mot människor som bedriver eftersök eller licensjakt på våra stora rovdjur. Detta är något vi aldrig kan acceptera och något regeringen ser otroligt allvarligt på. Det här måste få ett stopp. Om man inte tycker om jakt får man bevisa den demokratiska vägen att det inte är rätt att bedriva jakt, inte genom att vara ute och hota, hata och sabotera.

Jag ser detta själv när jag numera ordnar en jakt hemma på mina jaktmarker. Eftersom jag är jaktledare har jag en genomgång på morgonen, och jag säger till alla skyttar innan vi ger oss ut i skogen: Titta på era jakttorn så att det inte är några avsågade ben! Detta är något som vi aldrig behövt tänkta på förut. Nu händer det gång efter annan att det saboteras jakttorn och så vidare, och så händer det olyckor på grund av den lilla klick av illvilja som finns mot den svenska jakten.

Det lyftes tidigare här föredömligt hur vi genom folkrörelsen har byggt upp jakten sedan Svenska Jägareförbundets start 1830. Vi har byggt upp viltstammarna. Vissa viltstammar har vi byggt upp alldeles för mycket. I vissa områden lokalt behöver vi hantera för stora viltstammar. Svenska Jägareförbundet har varit väldigt bidragande i detta. Jag tror att Svenska Jägareförbundet även i framtiden kommer att vara en väldigt viktig part gentemot staten i denna fråga.

Det finns tillkännagivanden, och även reservationer i dagens betänkande, om hur Svenska Jägareförbundets uppdrag ska se ut i framtiden. Detta är väl någonting för regeringen att hantera efter de tillkännagivanden som har lämnats.

Som sagts bedriver vi i dag jakten - framför allt kopplat till älgen, herr talman - med våra viltförvaltningsdelegationer, älgförvaltningsgrupper under det och ända ned på älgskötselområdesnivå. Det är bra. Detta system har vi haft i tio år, och nu börjar det dyka upp en hel del utvärderingar av det. När vi väl har sett allas intresse av dessa utvärderingar får vi väl helt enkelt sätta oss ned och se hur vi tar det vidare.

Det är inget att sticka under stol med att älgen i vissa områden i Sverige i dag har det ganska tufft. Det beror delvis på ett för högt jakttryck men även på att älgen lider under stora angrepp av älglöss, med kraftiga sårbildningar och så vidare. Älgen har det ganska tufft, och det är någonting som vi behöver ta hand om. Älgen är vårt stora och fina högvilt, hela grunden och symbolen för den svenska jakten. Det är någonting som vi ska vara väldigt rädda om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det talas om en flerartsförvaltning, kanske på liknande sätt som vi förvaltar älgen. Ja, nej, kanske, skulle jag säga. Det är nämligen inte givet. Älgen har vi gått med på att förvalta på det här sättet, men egentligen innebär älgförvaltningen en inskränkning i äganderätten. Jakten är en av de finaste delarna vi har i äganderätten, men när vi har släppt ifrån oss älgen in i ett system som i grunden hanteras av staten har vi släppt ifrån oss en del av äganderätten.

Därför är jag orolig över talet om en flerartsförvaltning. Det skulle också kunna leda till mer inskränkningar i vår äganderätt när det kommer till att förvalta viltet.

Moderaterna tror fortfarande på att markägare, brukare och jägare tillsammans ska kunna komma framåt i dessa frågor. Jag är helt övertygad om att vi kan hitta system för hur vi fortsatt kan hantera viltstammarna på det viset.

Det är nämligen som jag sa tidigare: I vissa områden har vi alldeles för stora viltstammar, vilket i dag går ut över livsmedelsproduktionen. Är det något vi säkert vet är det att vi ska öka vår livsmedelsproduktion i Sverige. Då får inte för stora viltstammar vara hindret som gör att vi inte klarar av det. Där behöver vi hitta verktyg för att komma framåt.

Herr talman! Vildsvinen talas det ofta om i denna kammare. Det är bara att konstatera att de verktyg som införts och de förändringar som gjorts kopplat till vildsvinsstammen har gjort att denna är på väg nedåt ganska kraftigt i Sverige. Delvis beror det på att kunskapen har vuxit bland jägarna. Man är effektivare i sin vildsvinsjakt. Det beror även på de beslut vi tagit här i riksdagen om effektivare hjälpmedel för vildsvinsjakten. Men det beror också på ett ökat sjukdomstryck på vildsvinen.

Detta gör att vildsvinen inte är en lika het potatis som de varit under lång tid. Jag tror att det är viktigt att markera det. Precis som älgen ibland får bära hundhuvudet för allt dåligt som sker i skogen får vildsvinen bära hundhuvudet för allt dåligt som sker på åkermarken. Så är det inte.

Herr talman! Inte en jaktdebatt i kammaren utan att vi pratar om våra rovdjur! De stora rovdjuren går det ganska bra för i Sverige. Stammarna växer. På vissa håll växer de väldigt fort, egentligen rakt över alla arter. En del tycker att detta är bra. En del ser problem. Jag menar att vi nu behöver ta ett samlat grepp om de stora rovdjuren och göra en plan för hur stora rovdjursstammar vi ska ha. Det har pratats mycket om vargen, men vi behöver ta ett samlat grepp om alla rovdjur i Sverige för att hitta en balans.

Det är samma sak när vi har för stora klövviltsstammar i vissa områden. Det går ut över vår livsmedelsproduktion. Och det är samma sak när vi får för stora rovdjursstammar. Det går ut över vår livsmedelsproduktion.

Jag läste senast i förrgår att vissa lantbrukare i Skåne nu väljer att plantera igen sina mindre naturbetesmarker, på grund av den växande vargstammen i Skåne. Här förlorar vi biologisk mångfald, men vi förlorar också svensk livsmedelsproduktion i ett läge när den behöver öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Det finns många andra viktiga saker jag skulle vilja prata om i en jaktdebatt. Men jag vill avsluta med att säga att även om man inte tror det när man tittar ut just nu närmar vi oss sommaren. Jag hoppas att alla under sommaren ska kunna smaka något gott från det vildas rike som grillats. Det är en fantastisk tillgång som vi hanterar. Och en viktig del i jakten är att vi kan ta fram ett bra, fint och härligt kött att grilla.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaren.

Jag tycker inte heller att vi behöver ha en ekonomisk diskussion, men jag fick en fråga från talarstolen om just ekonomi. Därför var jag tvungen att ta den.

Jag förstår Miljöpartiets ingång i det här. Man kopplar det till biologisk mångfald, klimatet och så vidare. Men faktum kvarstår att det absolut största problemet vi har här just nu är den skenande inflationen. Den får komma först när det gäller det ekonomiska arbetet, absolut.

Då kan man ta steget in i nästa fråga. Tycker ledamoten att vi har stora problem när det gäller klimatarbete, till exempel i svenskt jordbruk? Jag vet att man kommer att prata om fossila bränslen och så vidare. Men vi vet också att Sverige har en produktion som är långt mycket bättre än det allra mesta när det gäller klimat. Vår stora utmaning är att vi behöver öka produktionen mycket i Sverige.

Vi har stora problem med biologisk mångfald, absolut, men det är främst kopplat till naturbetesmarkerna och inte någon annanstans. Inte ingen annanstans, men det är främst i våra naturbetesmarker som vi har de här problemen.

Då kommer vi osökt tillbaka till grundförutsättningarna för att vara lantbrukare. Det är där vi har de stora utmaningarna. Det är det som gör att fler och fler lantbrukare väljer att lägga ned.

Det talas här om att vi haft en alldeles för hårt driven storleksrationalisering. Ja, men det är ju för att det inte fungerat med någonting annat på grund av skatteläget, på grund av regelkrångel och på grund av administration. Om vi inte tvärvänder hela den utvecklingen kommer det att fortsätta på precis det här viset. Det kommer att bli större och större enheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Sedan ska vi komma ihåg, herr talman, att de stora enheterna också producerar mycket mat. Det är där vi producerar maten.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag hör ett antal saker som jag har lite svårt att få ihop, men vi kommer inte att hinna diskutera alla dem. Till exempel har jag lite svårt att få ihop hur vi ska öka vår självförsörjning samtidigt som vi kraftigt ökar den ekologiska produktionen. Men det är inte det jag tänker fråga om.

Det pratas här om pengar som har försvunnit, och det pratades tidigare om den extremt svåra ekonomiska situation som vi befinner oss i. Den tror jag att vi är högst medvetna om.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet verkar inte riktigt lika medvetna om den. Tittar man på deras budgetförslag ser man ett antal hundra miljoner extra som inte finns utan är pengar som man måste hämta, låna. Då menar jag de totala budgetarna, inte utgiftsområdesbudgetarna. Det här är moment som skulle driva på inflationen kraftigt i ett läge när vi behöver trycka ned inflationen.

Ledamoten vet ju precis som jag att budgetarbete handlar om prioriteringar. Det är jätteolyckligt om småbrukare kommer i kläm i det här, absolut, och det är något som man ska titta på. Men handlar inte det här om något annat?

Ledamoten lyfter fram lantbrukare som har många olika verksamheter. Det tror inte jag att de har bara för att de tycker att det är kul att jobba 16-18 timmar om dagen vissa perioder. De har det för att få det att gå ihop ekonomiskt.

Är det inte bättre att titta på de grundläggande ekonomiska förutsättningarna för lantbruk, särskilt de lite mindre lantbruken som kanske är enmansföretag eller fåmansföretag? De har belastats med så mycket administration att de allihop skulle behöva ha en egen administratör för att få sin verksamhet att snurra på och leva upp till alla krav på journalföring och annat som krävs. Är det inte bättre att ta tag i företagsamheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Frågorna om elstöd ligger ju inte riktigt på vårt bord i miljö- och jordbruksutskottet. Det är helt klarlagt att det har gått ut elstöd till jordbrukare med enskild firma; det har vi sett. Vi har också sett att Försäkringskassan i dag har sagt att det inte ska betalas tillbaka, för detta är företag som skulle vara berättigade till det här stödet under sommaren när övriga stöd ska betalas ut till företag.

Vad gäller diskussionen om norr och söder i detta känner jag inte riktigt att jag är tillräckligt påläst för att ta den. Vi har haft diskussioner kring detta förut, det vill säga att elpriserna under en längre tid har varit högre i söder. Det har varit ett av motiven. Men vill man gå in djupare på frågan får jag nog bli svaret skyldig och i stället hänvisa till någon inom näringsutskottet eller till ett statsråd som jobbar med elstödsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Herr talman! Jag tackar för en intressant fråga från ledamoten. Jag ska inte säga att jag är den absolut bästa att svara på just det rent ekonomiska när det gäller vad de människor som är mest utsatta i samhället just nu ska göra för att få vardagen att gå ihop. Det tror jag att Elisabeth Svantesson svarar på bättre än vad jag gör.

Men jag kan säga något kopplat till livsmedelsfrågor och så vidare som vi debatterar här. En viktig sak som faktiskt är gjord för att stärka enskilda människor - alla har inte haft nytta av den, men väldigt många - är det stora elstödet som har betalats ut. Det har gett extra kontanter till väldigt många människor. Vissa saker inom olika system räknades upp vid nyår. Det har också gett vissa människor lite mer pengar att röra sig med.

När det gäller livsmedel och vikten av att köpa det som är svenskt håller jag såklart med ledamoten. I dag har det varit en lite extra intressant dag. Det började med att en väldigt liten småföretagare gick ut och sa att man tänkte sänka sina priser på livsmedel. Sedan kom en av våra livsmedelskedjor under eftermiddagen med beskedet att de sänker priserna på 100 vanliga varor. Så förhoppningsvis kanske vi snart vänder denna negativa trend och den rusande inflationen.

Regeringens absolut viktigaste uppgift just nu är nämligen att få bukt med inflationen. Ju fortare vi får bukt med inflationen, desto fortare kan vi skapa mer ekonomiska möjligheter, sänka skatterna och komma med ekonomiska reformer som leder till ett bättre samhälle för alla. Huvudsakliga uppgiften just nu är alltså att pressa ned inflationen.

Herr talman! Jag tackar för ledamotens engagemang i frågorna. Precis som ledamoten säger har det nog talats lite för lite om livsmedelssäkerhet i beredskapssyfte under en längre tid. Det har i alla fall bekymrat mig under väldigt lång tid.

När jag motionerade om en livsmedelsstrategi redan 2007 i mitt eget parti tittade man på mig lite grann som om jag var en idiot. Vad ska det vara bra för? Moderaterna har nämligen precis som andra partier här varit alldeles för naiva i dessa frågor. Det må så vara när det är fred, allt rullar på och produktion och marknad rör sig framåt.

Men nu har vi sett två kriser de senaste åren - först en pandemi och sedan ett krig. Då ser vi att det krackelerar. Och det är då vi blir påminda om att vi i Sverige har dragit ned vår produktion.

Ledamoten säger att jag nog vet många åtgärder som behöver vidtas. Ja, det gör jag. Ett antal utredningar är på gång, och någon är redan igång. Livsmedelsstrategin 2.0 är igång. Dessa arbeten måste få löpa på.

Det som vi också behöver göra är att ge bönderna en tro på att vi faktiskt vill förändra och göra det bättre i detta läge. De vill ha långsiktiga spelregler - en stark äganderätt, ett myndighetsarbete som faktiskt fungerar, myndigheter som de känner jobbar med dem och inte mot dem. Vi behöver se över vissa försvårande åtgärder. Vi har drivit fram en storleksrationalisering i svenskt jordbruk. Vi har stora maskiner i dag. Helt plötsligt rimmar de ganska dåligt med vissa delar i till exempel miljöbalken. Miljöbalken behöver ses över för att rimma med svensk, modern livsmedelsproduktion. Det finns ett antal åtgärder. En del är igång, och fler kommer att sättas igång.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Jag tror precis som ledamoten att det är en väldigt osäker tid just nu. Vi såg att flera verksamhetsgrenar förra året hade all time high i fråga om resultat, medan andra hade det betydligt tuffare.

Vi går egentligen in också i 2023 med denna osäkerhet. Lite beroende på vad som kommer att hända i Ukraina och vad som kommer att hända vädermässigt för svenskt jordbruk i år kan det slå oerhört mycket fram och tillbaka när det gäller var våra verksamheter kommer att hamna.

Jag är alldeles övertygad om att regeringen också följer detta med största osäkerhet. Vi kommer kanske att behöva vidta åtgärder för att stötta svenskt jordbruk, vilket vi gjorde även förra året när det i början av året såg ut att bli en mycket värre situation än vad det faktiskt blev. Ledamoten var själv med och var drivande i dessa frågor, precis som jag och flera andra här i kammaren. Vi får inte stänga dessa dörrar.

Men samtidigt har vi börjat arbetet med den nya livsmedelsstrategin som ska göra att vi förhoppningsvis slipper stå här framöver och prata om krispaket i svenskt jordbruk. Det är ju det vi vill bort ifrån.

Vi såg att stora delar av Europa inte hade några krispaket till sina jordbruk förra året, för de behövde inte det. De hade samlat bättre i ladorna. Det är alltså detta vi vill komma bort ifrån.

Jag blir också väldigt orolig. Vi såg att antalet förprövningar minskade, precis som ledamoten sa. Det har investerats mindre, och framför allt i animaliesektorn där det borde investeras mer.

Livsmedelsstrategin finns nu ute hos alla intressenter fram till hösten, och vi hoppas få in ett antal olika konkreta förslag på hur vi stärker svenskt jordbruk på både kort och lång sikt. Och vi måste vara alerta om det krävs extra åtgärder under tiden.

Herr talman! Kära vänner! Klockan är tjugo över nio. Det är över tolv timmar sedan debatten började i den här kammaren i dag. Då handlade debatten om Sveriges inträde i Nato - en jätteviktig säkerhetsfråga. Vi avslutar kvällen med debatten om jordbrukspolitik - en jätteviktig säkerhetsfråga. Jag ska såklart inte säga att det här är ännu viktigare än det som debatterades i morse, men det är verkligen viktigt, herr talman. Vi har tydligt sett, redan under pandemin, hur marknader och annat sviktar lite när det gäller att förse varandra med produkter, reservdelar och så vidare.

Jordbrukspolitik

Vi har sedan kriget i Europa bröt ut för lite över ett år sedan fått en ännu svårare situation när det gäller försörjningen av framför allt livsmedel runt om i världen. Även när det gäller insatsmedel kopplat till livsmedelsproduktion har vi sett hur brister har uppstått. Vissa problem har lösts, men vi står fortfarande med en kraftigt minskad försörjning med framför allt vete från Ukraina.

I Sverige har vi under en längre tid, herr talman, minskat vår produktion i jordbruket. I början av 90-talet hade vi en självförsörjning på cirka 75 procent. I dag pratar vi, som vi brukar säga i denna kammare, om att ungefär varannan tugga är importerad. För vissa livsmedel har vi en högre försörjning medan vi har en lägre för andra.

Vi ser just nu att vi tappar försörjningsprocent framför allt på animaliesidan. Egentligen borde det vara precis tvärtom, för det som vi skulle kunna öka i Sverige är just animalieproduktionen. Vi vet att vi har en ganska hårt pressad växtodling. Där har vi nog inte så mycket mer att hämta eftersom vi har drygt 1 miljon hektar åkermark som vi kan ha spannmålsodling på i Sverige. Vi har knappt 1 ½ miljon hektar som vi i princip bara kan producera gräs på i Sverige. Det är gräs som vi bäst förädlar genom våra djur.

Herr talman! Det antogs en livsmedelsstrategi här i kammaren 2017. Den hade tydligt uppsatta mål: Vi skulle öka vår produktion, vi skulle öka vår självförsörjning och vi skulle öka vår export. Inget av dessa mål har vi lyckats nå, och snart närmar vi oss 2030 då vi ska ha nått dem. Vad beror detta på? Beror det på att våra bönder inte är tillräckligt bra? Nej, absolut inte. Våra bönder är i absolut världsklass när det kommer till produktion. Våra bönder levererar några av världens högsta produktionsresultat både inom animaliesektorn och inom växtodlingen.

Ändå, herr talman, har vi en av Europas lägsta lönsamheter när det kommer till jordbruk. Vad beror det på? Jo, det beror delvis på att vi har valt att ha ett högt skattetryck. Vi har valt att reglera, försvåra och ha jobbiga regelverk som trycker ned det svenska jordbruket i stället för att lyfta upp och premiera det. Det är en väldigt märklig inställning som har funnits i Sverige under lång tid.

På 80-talet bestämde vi att det svenska jordbruket skulle bli världens renaste. Flera av oss har i dag varit på ett seminarium och sett hur duktiga vi är i Sverige när det gäller antibiotikaanvändningen inom svensk djurproduktion. Detta bestämde Sverige sig för. Vi skulle anpassa våra system efter djuren, medan övriga EU i mångt och mycket fortfarande försöker anpassa sina djur efter systemen. Vi i Sverige vet att detta inte fungerar.

Svenskt jordbruk är i absolut världsklass, inte bara när det gäller antibiotikaanvändningen utan även när det gäller växtskydd. En stor del av de växtskyddsmedel som används i den svenska konsumerade maten kommer från importerade livsmedel. För insektsmedel är procentsatsen till och med över 80 procent från importerade livsmedel.

Svenskt jordbruk har varit otroligt innovativt när det gäller teknikutvecklingen. Vi använder och har under en längre tid använt oss av gps-utrustning och skördekartering. Vi markkarterar, och vi gödslar precis det som grödan, årsmånen och jordmånen vill ha. Därför ligger vi på höga produktionsresultat i svenskt jordbruk.

Vi har en fantastisk duktig jordbrukarkår som ligger i framkant, och ändå har vi partier i denna kammare som vill fortsätta att reglera, styra, försvåra och öka administrationen för svenskt jordbruk och som hejar på dåliga förslag som kommer från till exempel EU. Man visar även en misstro mot det svenska jordbruket och vill ha en ökad administration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Det kommer inte att fungera. Svenskt jordbruk kommer att må bäst av en ökad frihetsgrad. Det kommer dessutom att leda till att svenska jordbrukare mår bättre. Jag har en ledartext här, herr talman, från tidningen ATL, med rubriken Ohållbar livsmedelsproduktion om vi själva inte mår bra. Det kom också en forskningsrapport för en tid sedan som pekade på att arbetsmiljön och arbetshälsan inom jordbruket är dålig och blir sämre.

Självförsörjningsgraden ska gå från 50 procent upp till helst 100 eller kanske till och med över 100 procent så att vi kan exportera mer, men jordbrukarkåren mår inte bra. Detta beror inte bara på att man kanske jobbar mer än dubbelt så mycket som de flesta i denna byggnad gör i dag utan även på en väldigt begränsad lönsamhet, som jag sa tidigare. Det beror också på att det finns aktivister som tycker att det är fritt fram att härja runt böndernas gårdar, djurhagar och så vidare och på att vi har en alldeles för kraftig och växande rovdjursstam i Sverige.

Alla dessa saker gör att svenska lantbrukare inte mår så himla bra. Därför, herr talman, är det nu dags för verkstad. Jag vet att Socialdemokraterna har slagit sig för bröstet flera gånger för den livsmedelsstrategi som kom 2017 och som var ett jättebra initiativ.

Allt har inte varit katastrof, absolut inte, men vi har inte lyckats vända trenden när det kommer till produktionen. Det är därför regeringen nu tar ett nygrepp om livsmedelsstrategin och lanserar livsmedelsstrategin 2.0. Nu tar vi om det en gång till, för nu behöver det synas ända ut till gårdarna. Nu behöver lantbrukarna själva känna att de har med sig Sverige och politiken. Nu ska vi öka vår livsmedelsproduktion. Jag lovar er alla här inne, mina vänner, att Sveriges bönder har kunnandet och viljan, och vi ska ge dem verktygen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Tack för svaren. Jag tror att svenskt jordbruk i år upplever ett väldigt bra år inom de flesta verksamhetsgrenarna, rent ekonomiskt. Nästa år ser värre ut.

Vi tog fram ett krisstöd i riksdagen, som dock hade kunnat bli ännu större om vi hade gått på Moderaternas linje. Men med det sagt - jag är inte för krisstöd, och Sverige ska inte utmärka sig som ett av få länder inom EU som behöver krisstöd till sitt eget jordbruk och till sin egen livsmedelsproduktion varenda gång det kärvar ihop sig lite. Vi har nyttjat ganska många krisstöd de senaste åren, med start 2018 då det var torrår.

Herr talman! Jag tänker på skogen. Ledamoten lyfte ju fram klimatet som ett stort bekymmer i skogen. Jag håller med! Det är väl framför allt så att vi ser fler torrperioder, ett annat insektstryck och så vidare. Klimatet har däremot också blivit en garant för en ökad produktion. Jag reflekterar över det som Skogsstyrelsen lade fram i sina SKA-analyser om framtidens skogsbruk. Där sa man att möjligheten till ökad produktion i svensk skog är just klimatet, för att vi har valt att ta så mycket mark ur produktion och fortsätter att ta mark ur produktion. Skogspropositionen var egentligen ett antal förslag på hur vi tar ännu mer mark ur produktion.

Från moderat sida ser vi det som ett stort problem. Vi tycker inte att vi ska öka andelen mark tagen ur produktion. Hur resonerar Socialdemokraterna om det nu när vi får dessa tydliga analyser, från till exempel Skogsstyrelsen, som visar att vi är på gränsen när det gäller om vi ska kunna öka produktionen eller inte på grund av att vi har tagit så mycket mark ur produktion.

Herr talman! Jag tänker så här: Socialdemokraterna höll ju ett riktigt brandtal här om allt man har genomfört och vad Socialdemokraterna tyckte och tänkte. Det är tydligare i dag än vad det var så länge man hade en samarbetsregering tillsammans med Miljöpartiet, för då var man försvinnande tysta i de här frågorna som hanteras av miljö- och jordbruksutskottet.

Under 1980-talet bestämdes att svenskt jordbruk skulle bli världens renaste. Vi stärkte djurskyddet, och vi började anpassa systemen efter djuren i stället för att som i många andra länder i Europa försöka anpassa djuren efter systemen. Vi har sänkt användningen av växtskydd kraftigt, och vi har börjat med precisionsodling. Vi har välutbildade, duktiga lantbrukare i Sverige - lantbrukare som inom de flesta verksamhetsgrenar producerar kanske bland de högsta produktionsresultaten i världen. Ändå är vi ett av de sämsta länderna när det kommer till lönsamhet i jordbruket.

Under Socialdemokraternas tid vid makten infördes livsmedelsstrategin med dess tydliga målbilder och det som jag nog tyckte var det viktigaste målet i den strategin - att vi skulle öka livsmedelsproduktionen. Fram till 2030 skulle vi se resultat av strategin. Men vi är ju inte alls där, herr talman! Och vi ökar inte vår livsmedelsproduktion. Nu är vi i ganska svåra tider då det snarare finns risk för att vi kommer att minska vår livsmedelsproduktion.

Ser Socialdemokraterna några andra stora strukturella problem som gör att vi inte klarar att leva upp till strategins målsättningar?

Herr talman! Jag tackar för förtydligandet om hur detta skulle kunna försvåra granbarkborrearbetet. Jag menar fortfarande att just frågan om granbarkborren inte ska behöva vara ett problem för att det saknas medel. Det är nog snarare tydliga riktlinjer som krävs för att hantera granbarkborreproblematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När det gäller artskyddet lade Centern och Moderaterna under våren tillsammans fram ett utskottsinitiativ som stöttades av flera partier. Vi fick igenom ett antal tillkännagivanden, som såklart behöver tillgodoses. En del av detta är redan hanterat; ikraftträdandet skedde den 1 oktober, tror jag. Men den stora puckeln är inte hanterad, och den gäller utredningsansvaret för enskilda skogsägare. Detta hoppas och förutsätter jag att regeringen kommer att titta vidare på under den här mandatperioden, för det är en stor stötesten.

Rätten till ersättning gäller absolut. Det är klart att man ska ha rätt till ersättning när man nekas brukande av sin egendom. I svensk grundlag, Europakonventionen, FN:s mänskliga rättigheter och så vidare ser vi att det finns en äganderätt. Jag tror att man som ledamot i Centerpartiet nog behöver vara mindre orolig för att äganderätten inte kommer att stärkas och hållas på en hög nivå med en moderatledd regering än med en sådan regering som vi sett under de åtta gångna åren.

Vad gäller medel i budgeten är det fortfarande historiskt mycket pengar på flera av utgiftsområdena som ledamoten lyfter fram i sitt anförande. Finns det inte pengar i budget kan man heller inte ta mark ur produktion.

Herr talman! Jag hänger nog inte riktigt med i resonemanget, men jag kanske kan få ett klargörande i nästa replik. Varför skulle det leda till ökade granbarkborreangrepp? Det är svårt att förstå. Vi har en metod för hur vi hanterar granbarkborren i dag, med hugg och sök och så vidare, som fungerar på ett bra sätt. De stora problem som vissa markägare upplevt har uppstått när de här frågorna inte har hanterats i formellt skyddad skog eller statlig skog. Men en insats vid rätt tillfälle vid ett eventuellt granbarkborreangrepp innebär ju ett nettoöverskott. Att det skulle behövas statliga pengar för att hantera det har jag svårt att se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I skogsutskicket som gjordes före valet från Moderaternas sida talade vi om stärkt äganderätt, en annan skogspolitik och så vidare. Jag är ganska övertygad om att mycket av det kommer att genomföras. Men mycket av det handlar inte om pengar i budgeten utan om hur vi ska skriva våra regleringsbrev och hur våra myndigheter ska jobba gentemot enskilda skogsägare.

Ett exempel gäller den fjällnära skogen. Vi har ett bekymmer med de punkter som finns i skogsvårdslagen i dag gällande just fjällnära skog. Jag ser ett problem i detta och skulle gärna se över det. Jag kommer att framföra till regeringen under mandatperioden att vi behöver se över det, eftersom det i princip innebär att det är omöjligt att bruka den här skogen i dag. Även det är ett tecken på hur vi vill jobba för att stärka äganderätten.

Sedan kan vi såklart inte få igenom alla saker som vi säger. Vi ska förhandla om detta fyra olika partier emellan. Men jag är ganska övertygad om att dessa fyra partier värnar ägande och brukande på ett lite annorlunda sätt än de partier som Centern valde att samarbeta med under förra mandatperioden. Det är nog svårare att få igenom politik för att värna ägande och brukande med de partierna.