John Widegren

Herr talman! Jag ska inte ta någon längre energidiskussion, men hade vi valt att rösta på ett annat sätt i den här kammaren i januari 2020 hade vi självklart suttit i en lite annan situation just nu när det gäller elen.

När det gäller miljö och klimat och neddragningar i budgeten ska vi komma ihåg att nivåerna är historiskt höga när det gäller de här frågorna inom alla dessa utgiftsområden i jämförelse med tidigare budgetar. Det finns mycket pengar till miljö- och klimatsatsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi tror, kanske till skillnad från den andra sidan inklusive Socialdemokraterna, på skogsägaren och hans möjlighet att bevara höga naturvärden och så vidare samtidigt som han får behålla ägande, brukande- och bestämmanderätten över sin skog. Det är därför jag återkommer till att man inte behöver fortsätta att ta mer och mer mark ur produktion. Den så kallade äganderättsutredningen - egentligen Skogsutredningen - som ledde fram till skogspropositionen handlade i princip bara om hur vi skulle komma på nya förslag om hur vi tar mer mark ur produktion. Det var det slutresultatet blev. Vi tycker i stället att det får vara upp till skogsägaren att bestämma hur han vill bruka sin skog.

När det gäller förslaget om ett 100 mil långt reservat för fjällnära skog tyckte jag att Sverigedemokraternas representant föredrog väldigt tydligt vad det skulle innebära att göra den typen av inskränkningar i områden där vi redan har skyddat mer än hälften av skogen. Vi måste lugna ned oss och börja rapportera på ett korrekt sätt till EU enligt artikel 17 när det gäller skydd av natur, klassning av naturtyper och så vidare. Här behöver vi stanna upp. Under tiden ska vi inte hålla på och pumpa ut en massa pengar för att ta mer mark ur produktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Det är klart att vi alla ska hoppas på bättre tider. Vi får förutsätta att vi är på väg mot bättre tider.

Det finns dock en hel del att hantera i det läge vi befinner oss i. Vi har kraftigt ökad inflation. Den ökade tyvärr även i den senaste avstämningen vi fick. Vi har också läget med energin, på grund av den forna regeringens något eller ganska - det är ett understatement - naiva syn när det gäller energiproduktionen i Sverige. Det gör att Sverige nu sitter i ett extremt svårt läge med höga elpriser och så vidare.

Det är ingen hemlighet att vi moderater tycker de saker som ledamoten nämnde i sin frågeställning om satsningar för att ta hand om redan skyddad natur och så vidare. Moderaterna har under en längre tid sagt: Se till att ta hand om redan skyddad natur på ett bättre sätt än genom att starta en massa nya projekt och ta mer mark ur produktion.

När man inte tar ny mark ur produktion frigör man också pengar till att sköta redan skyddade områden, friluftsområden, stigar och så vidare. Vi tycker nämligen inte att vi in absurdum ska fortsätta - som om the sky is the limit - ta mer mark ur produktion. På det sättet frigör man medel.

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vänner i miljö- och jordbruksutskottet! En del säger att framtiden är ljus, och det hoppas jag verkligen. Nuläget är lite mörkare, det kan vi vara helt överens om. Först kom en pandemi som påverkade Sverige på ett antal olika sätt och sedan kom Rysslands anfallskrig mot Ukraina som omedelbart påverkade oss extremt mycket. Det utgiftsområde som vi debatterar i dag, nämligen livsmedel, areella näringar och landsbygd, påverkades väldigt mycket.

Livsmedelsproduktionen i världen är normalt på en bra nivå, även om en växande befolkning också kräver en växande produktion. Allt det förändrades den morgon i februari då bomberna började falla över Ukraina. Tillgången på livsmedel i världen förändrades hastigt.

Ryssland och Ukraina är bland världens största exportörer av vete. Vete är det viktigaste livsmedlet vi har, efter vattnet. Insatsmedel från dessa länder är extremt viktiga för Europas och övriga världens jordbruk. Den exporten förändrades, precis som exporten av vete, under den här tiden och fram till i dag.

Vad har då detta inneburit? Jo, ökande svält på Afrikas horn - och den kommer att fortsätta - och att vissa länder slutit sig när det gäller export av viktiga insatsmedel och även färdiga jordbruksprodukter. Detta visar tydligt hur viktigt det är att ha en egen produktion.

Sverige har tagit tillgången för given under en längre tid. Vi moderater kommer inte undan ansvar - vi har också varit naivt inställda i den här frågan och tyckt att den inhemska livsmedelsproduktionen inte varit så viktig. Våra ögon har öppnats, absolut. Vi vill se en stärkt livsmedelskedja i Sverige och ett stärkt försvar. Vi vill ha en ökad produktion av energi i Sverige och ökad produktion i skogarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi behöver se om vårt eget hus och värna oss själva i den här situationen, men också ta större ansvar när det kommer till export av till exempel livsmedel. Export av livsmedel var ju ett av de viktiga målen i livsmedelsstrategin som antogs i den här kammaren 2017. Den var fantastiskt bra då och antogs brett av alla partier. Målen i strategin var tydliga: ökad produktion, ökad export och så vidare. Men tyvärr har man inte uppnått dem, trots den förra regeringens tre handlingsplaner.

Det var nog inte någon här inne som trodde att handlingsplanerna var hela medicinen för att leva upp till livsmedelsstrategin, men de var allt som kom. I övrigt kom ingenting för att stärka konkurrenskraften ute på gårdsnivå. Jordbrukarna, som i grunden ändå är de som ska öka livsmedelsproduktionen, fick inte de verktyg eller de signaler som krävdes för att göra det.

Det är såklart olyckligt när det blir på det här viset eftersom Sverige är ett land som skulle kunna producera väldigt mycket mer mat. Spannmålsproduktionen har nyttjats hårt. Där klarar man inte mycket mer. På den miljon hektar som det produceras spannmål kan skördarna säkert ökas lite till, men då måste modern teknik användas - till exempel gensaxen, GMO-grödor och så vidare.

Spannmålsskördarna har ökat sedan 90-talet med i storleksordningen 2 ton per hektar. Man har alltså kunnat öka dem, men det är ju genom att man kunnat maximera produktionen.

Vi har 1 ½ till 2 miljoner hektar åkermark som vi i princip bara kan producera gräs på. Och på en stor andel av den åkermarken produceras ingenting i dag. Vi putsar i princip ned gräset där, eftersom konkurrenskraftsförhållandena är för dåliga. Man anser att det inte är värt att producera mat på de arealerna. Det är främst i norra Sverige. Här har vi en jättepotential för att stärka svensk livsmedelsproduktion.

Herr talman! Då handlar det om en livsmedelsstrategi 2.0 där vi ska ge gårdarna konkurrenskraft. Vi behöver såklart se ett sänkt kostnadsläge. Vi behöver se långsiktig ägande- och brukanderätt. Vi behöver se minskat regelkrångel och byråkrati. Och vi behöver se ett förbättrat myndighetsarbete och myndighetsbemötande. Det är nämligen en av de största farhågorna lantbrukare i Sverige ser i dag, mina vänner. Ska just myndighetsarbetet och myndighetsbemötandet få vara begränsningen för hur mycket mat vi producerar i Sverige?

Många av förslagen är sådant som inte behöver kosta särskilt mycket pengar. Det är viktigt att vi kan lägga en restriktiv budget i det läge Sverige befinner sig i nu. Klarar vi inte att hantera inflationen och vända den trenden under det kommande året har vi nämligen inte möjlighet att göra några satsningar över huvud taget, och vi kommer att se en fortsatt trend med vikande livsmedelsproduktion i Sverige. Inflationen är det viktigaste vi har att vända på i nuläget. Då behöver vi ha en restriktiv budgetpolitik.

Det finns andra farhågor kopplat till både jordbruket och skogsbruket. Det är det som just nu sker på EU-nivå. Det kommer ett antal strategier kopplade till skogen men även till jordbruket från EU, som på ett eller annat sätt vill minska produktionen. Jag vet att vissa partier i riksdagen hejar på vissa av de förslag som nu kommer från EU. Men det som de skulle kunna leda till är direkt farligt när det gäller minskad produktion.

EU:s livsmedelsstrategi Farm to Fork innebär att man ska minska växtnäringsanvändningen med 50 procent, minska växtskyddet med 50 procent och öka andelen ekologiskt. Och längst ned på sista raden skriver man att vi ska öka livsmedelsproduktionen. Det går inte ihop. USDA var tidigt ute och sa att det inte går ihop, att det kommer att leda till minskad livsmedelsproduktion i Europa och till fler människor i svält. Kommissionen hade väldigt svårt att ta det till sig. Nu har det kommit ett antal konsekvensanalyser också på någon europeisk sida. Jag hoppas därför att man tar det till sig. Men i många av förslagen driver man på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I en rapport från kommissionen kunde vi för två veckor sedan läsa om den nya taxonomin och ett antal förslag i det nya taxonomiförslaget. De var rent gräsliga. De skulle innebära kraftigt minskad produktion i Sverige och Europa, när produktionen behöver öka.

Det må låta som att man inte bryr sig om något annat än produktion. Men vi vet, precis som jag sa i mitt replikskifte tidigare, att vi i Sverige har en hållbar produktion när det kommer till både jordbruk och skogsbruk. Därför är det nu viktigt att den här regeringen tar chansen att peka ut en ny väg för svenskt jord- och skogsbruk. Det är det som stärker svensk landsbygd. Då kan vi öka produktionen på ett hållbart sätt, fortsätta producera enligt svenska hållbarhetsaspekter och tänka på de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna. Då kommer vi framåt.

Den här regeringen är beredd att vända på det som nu behöver vändas på. Den regering som har suttit vid makten under åtta års tid har nämligen tydligt visat att de inte klarade det. Livsmedelsproduktionen har gått ned. De har inte stått upp för Sverige på ett tillräckligt kraftfullt sätt när det har kommit förslag från EU. Det vill den här regeringen ändra på.

Jag vill passa på att önska talmannen, Riksdagsförvaltningen, miljö och jordbruksutskottets kansli och alla mina vänner i utskottet en god jul och ett gott nytt år. Vi ses här igen efter helgerna. Men jag antar att jag först har någon liten replik att hantera.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaren.

Innebär detta alltså att Miljöpartiet inte tycker att dagens jordbruk och skogsbruk i Sverige är hållbart? Jag tolkar det så; Emma Nohrén får gärna redogöra för om det är rätt uppfattat.

Vi kommer tillbaka till kontinuitetsskogsbruk. Det kommer att leda till en mindre mängd råvara; det får vi vara helt överens om. Det fanns ju en anledning till att det nästan förbjöds i slutet av 40-talet - det levererade för lite råvara.

Är det inte bättre om markägarna själva får bestämma huruvida det ska vara kontinuitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk, precis som vi tycker att jordbrukarna själva ska välja om de ska vara ekologiska eller konventionella? Man jobbar på det sätt som bäst passar ens förutsättningar. Är det då inte dumt att med pekpinnar från politiken säga "Så här ska du göra!" när vi i stället borde ha mer frihet?

Miljöpartiet svarade tyvärr inte på vad det innebär att minska mängden råvara från skogsbruket och jordbruket och vad man tror att detta kommer att leda till. Balanskommissionen, tror jag, hade en intressant rapport som föredrogs i somras i Almedalen om vad det skulle innebära att ställa om skogsbruket från trakthyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk enligt det förslag som ligger på bordet från EU i samband med EU:s skogsstrategi. I runda slängar skulle det för skogsägare innebära minskade intäkter på 12 miljarder om året och för svensk skogsindustri minskade intäkter på 20 miljarder om året. Samtidigt skulle det göra att värdet på de svenska skogarna skrevs ned med 300 miljarder.

Jag tycker att detta är ganska stora summor, och man får nog fundera på vilka pengar som i stället ska betala för detta.

Ser Miljöpartiet problem med att vi får mindre råvara från jord- och skogsbruk med de förslag som Miljöpartiet lägger fram?

Fru talman! Jag känner att det håller på att bli lång dags färd mot natt innan vi blir klara, men det är ju fantastiskt roligt och viktigt att debattera de här frågorna!

Det var några saker som jag reagerade på under Miljöpartiets anförande och som jag skulle vilja få lite klarhet i. Jag känner såklart till Miljöpartiets ingångar i många av dessa frågor, men eftersom ledamoten är ganska ny på sin post kanske jag kan få lite nya förklaringar till hur man resonerar när det gäller de här ingångarna.

Det talades bland annat om ohållbarhet i jord- och skogsbruk och om bristande jordhälsa. Applicerar Miljöpartiet detta även på svensk jordhälsa? Applicerar Miljöpartiet "ohållbarhet" på svenskt jordbruk eller svenskt skogsbruk? Det hade varit intressant att höra resonemangen runt detta.

Ledamoten beskrev också sitt eget skogsbruk, vilket var intressant. Jag är också skogsägare och tänker väl inte riktigt likadant. Jag skulle inte påstå att mitt skogsbruk är ohållbart. Jag är dubbelcertifierad. Jag har trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Jag har skogsbete. Jag har naturreservat. Jag har ett naturvårdsavtal. Jag har nyckelbiotoper som ligger kvar.

Jag skulle säga att jag är ganska hållbar i mitt skogsbruk. Det förutsätter dock att jag har produktion på det andra, för precis som alla andra skogsägare har jag också ett ansvar att ta fram råvara för allt det som vi vill att skogen ska räcka till. Kontinuitetsskogsbruk i all ära, men det kommer att bli mindre råvara. Även med en omläggning till ekologiskt jordbruk kommer det att bli en mindre mängd råvara.

Detta talar man inte så ofta om från Miljöpartiets sida. Det hade varit intressant att höra ett resonemang om vad det innebär att vi ska producera mindre mat och producera mindre i skogen.