John Widegren (M) svarade Daniel Bäckström i en replik om Jordbrukspolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Daniel BäckströmC· i en replikJag delar givetvis bilden att svensk jordbrukspolitik är en del av vår svenska säkerhetspolitik. Och ju fler företrädare här men också i samhället som förstår denna koppling, desto bättre är det för trycket att…Herr talman! Kära vänner! Klockan är tjugo över nio. Det är över tolv timmar sedan debatten började i den här kammaren i dag. Då handlade debatten om Sveriges inträde i Nato - en jätteviktig säkerhetsfråga. Vi avslutar kvällen med debatten om jordbrukspolitik - en jätteviktig säkerhetsfråga. Jag ska såklart inte säga att det här är ännu viktigare än det som debatterades i morse, men det är verkligen viktigt, herr talman. Vi har tydligt sett, redan under pandemin, hur marknader och annat sviktar lite när det gäller att förse varandra med produkter, reservdelar och så vidare.
Jordbrukspolitik
Vi har sedan kriget i Europa bröt ut för lite över ett år sedan fått en ännu svårare situation när det gäller försörjningen av framför allt livsmedel runt om i världen. Även när det gäller insatsmedel kopplat till livsmedelsproduktion har vi sett hur brister har uppstått. Vissa problem har lösts, men vi står fortfarande med en kraftigt minskad försörjning med framför allt vete från Ukraina.
I Sverige har vi under en längre tid, herr talman, minskat vår produktion i jordbruket. I början av 90-talet hade vi en självförsörjning på cirka 75 procent. I dag pratar vi, som vi brukar säga i denna kammare, om att ungefär varannan tugga är importerad. För vissa livsmedel har vi en högre försörjning medan vi har en lägre för andra.
Vi ser just nu att vi tappar försörjningsprocent framför allt på animaliesidan. Egentligen borde det vara precis tvärtom, för det som vi skulle kunna öka i Sverige är just animalieproduktionen. Vi vet att vi har en ganska hårt pressad växtodling. Där har vi nog inte så mycket mer att hämta eftersom vi har drygt 1 miljon hektar åkermark som vi kan ha spannmålsodling på i Sverige. Vi har knappt 1 ½ miljon hektar som vi i princip bara kan producera gräs på i Sverige. Det är gräs som vi bäst förädlar genom våra djur.
Herr talman! Det antogs en livsmedelsstrategi här i kammaren 2017. Den hade tydligt uppsatta mål: Vi skulle öka vår produktion, vi skulle öka vår självförsörjning och vi skulle öka vår export. Inget av dessa mål har vi lyckats nå, och snart närmar vi oss 2030 då vi ska ha nått dem. Vad beror detta på? Beror det på att våra bönder inte är tillräckligt bra? Nej, absolut inte. Våra bönder är i absolut världsklass när det kommer till produktion. Våra bönder levererar några av världens högsta produktionsresultat både inom animaliesektorn och inom växtodlingen.
Ändå, herr talman, har vi en av Europas lägsta lönsamheter när det kommer till jordbruk. Vad beror det på? Jo, det beror delvis på att vi har valt att ha ett högt skattetryck. Vi har valt att reglera, försvåra och ha jobbiga regelverk som trycker ned det svenska jordbruket i stället för att lyfta upp och premiera det. Det är en väldigt märklig inställning som har funnits i Sverige under lång tid.
På 80-talet bestämde vi att det svenska jordbruket skulle bli världens renaste. Flera av oss har i dag varit på ett seminarium och sett hur duktiga vi är i Sverige när det gäller antibiotikaanvändningen inom svensk djurproduktion. Detta bestämde Sverige sig för. Vi skulle anpassa våra system efter djuren, medan övriga EU i mångt och mycket fortfarande försöker anpassa sina djur efter systemen. Vi i Sverige vet att detta inte fungerar.
Svenskt jordbruk är i absolut världsklass, inte bara när det gäller antibiotikaanvändningen utan även när det gäller växtskydd. En stor del av de växtskyddsmedel som används i den svenska konsumerade maten kommer från importerade livsmedel. För insektsmedel är procentsatsen till och med över 80 procent från importerade livsmedel.
Svenskt jordbruk har varit otroligt innovativt när det gäller teknikutvecklingen. Vi använder och har under en längre tid använt oss av gps-utrustning och skördekartering. Vi markkarterar, och vi gödslar precis det som grödan, årsmånen och jordmånen vill ha. Därför ligger vi på höga produktionsresultat i svenskt jordbruk.
Vi har en fantastisk duktig jordbrukarkår som ligger i framkant, och ändå har vi partier i denna kammare som vill fortsätta att reglera, styra, försvåra och öka administrationen för svenskt jordbruk och som hejar på dåliga förslag som kommer från till exempel EU. Man visar även en misstro mot det svenska jordbruket och vill ha en ökad administration.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Det kommer inte att fungera. Svenskt jordbruk kommer att må bäst av en ökad frihetsgrad. Det kommer dessutom att leda till att svenska jordbrukare mår bättre. Jag har en ledartext här, herr talman, från tidningen ATL, med rubriken Ohållbar livsmedelsproduktion om vi själva inte mår bra. Det kom också en forskningsrapport för en tid sedan som pekade på att arbetsmiljön och arbetshälsan inom jordbruket är dålig och blir sämre.
Självförsörjningsgraden ska gå från 50 procent upp till helst 100 eller kanske till och med över 100 procent så att vi kan exportera mer, men jordbrukarkåren mår inte bra. Detta beror inte bara på att man kanske jobbar mer än dubbelt så mycket som de flesta i denna byggnad gör i dag utan även på en väldigt begränsad lönsamhet, som jag sa tidigare. Det beror också på att det finns aktivister som tycker att det är fritt fram att härja runt böndernas gårdar, djurhagar och så vidare och på att vi har en alldeles för kraftig och växande rovdjursstam i Sverige.
Alla dessa saker gör att svenska lantbrukare inte mår så himla bra. Därför, herr talman, är det nu dags för verkstad. Jag vet att Socialdemokraterna har slagit sig för bröstet flera gånger för den livsmedelsstrategi som kom 2017 och som var ett jättebra initiativ.
Allt har inte varit katastrof, absolut inte, men vi har inte lyckats vända trenden när det kommer till produktionen. Det är därför regeringen nu tar ett nygrepp om livsmedelsstrategin och lanserar livsmedelsstrategin 2.0. Nu tar vi om det en gång till, för nu behöver det synas ända ut till gårdarna. Nu behöver lantbrukarna själva känna att de har med sig Sverige och politiken. Nu ska vi öka vår livsmedelsproduktion. Jag lovar er alla här inne, mina vänner, att Sveriges bönder har kunnandet och viljan, och vi ska ge dem verktygen.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Herr talman! Varmt tack, ledamoten Widegren! Jag känner ledamotens engagemang som föredömligt i dessa frågor.
Jag tänker uppehålla mig vid de svårigheter vi är inne i. Förra året var oerhört tufft på många sätt för primärproducenter och företagare. Vi känner väl till att det har varit väldigt få förprövningar, och också investeringsarbetet och återinvesteringsarbetet har halkat efter.
Om man drar ut linjen framåt, nu när det ändå har varit hyfsat positivt under några månader i vissa delar och verksamheter, ser man att prognosen pekar mycket nedåt igen för lantbruket under första kvartalet. När det gäller behovet av återinvesteringar och nyinvesteringar framöver för att kunna inte bara upprätthålla den nivå vi har i dag utan också nå de målsättningar som vi sedan tidigare är överens om i livsmedelsstrategin riskerar vi att inte klara det. Det blir oerhört stora konsekvenser av att det inte investeras tillräckligt i svenskt jordbruk.
Jag har en fråga till Moderaternas företrädare i dessa frågor. Ledamoten Widegren säger att det är dags för verkstad, och jag håller med om att det är oerhört hög tid för det. Vill John Widegren nämna några konkreta nya åtgärder som regeringen tänker vidta här och nu för att få fart på detta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.
Jag tror precis som ledamoten att det är en väldigt osäker tid just nu. Vi såg att flera verksamhetsgrenar förra året hade all time high i fråga om resultat, medan andra hade det betydligt tuffare.
Vi går egentligen in också i 2023 med denna osäkerhet. Lite beroende på vad som kommer att hända i Ukraina och vad som kommer att hända vädermässigt för svenskt jordbruk i år kan det slå oerhört mycket fram och tillbaka när det gäller var våra verksamheter kommer att hamna.
Jag är alldeles övertygad om att regeringen också följer detta med största osäkerhet. Vi kommer kanske att behöva vidta åtgärder för att stötta svenskt jordbruk, vilket vi gjorde även förra året när det i början av året såg ut att bli en mycket värre situation än vad det faktiskt blev. Ledamoten var själv med och var drivande i dessa frågor, precis som jag och flera andra här i kammaren. Vi får inte stänga dessa dörrar.
Men samtidigt har vi börjat arbetet med den nya livsmedelsstrategin som ska göra att vi förhoppningsvis slipper stå här framöver och prata om krispaket i svenskt jordbruk. Det är ju det vi vill bort ifrån.
Vi såg att stora delar av Europa inte hade några krispaket till sina jordbruk förra året, för de behövde inte det. De hade samlat bättre i ladorna. Det är alltså detta vi vill komma bort ifrån.
Jag blir också väldigt orolig. Vi såg att antalet förprövningar minskade, precis som ledamoten sa. Det har investerats mindre, och framför allt i animaliesektorn där det borde investeras mer.
Livsmedelsstrategin finns nu ute hos alla intressenter fram till hösten, och vi hoppas få in ett antal olika konkreta förslag på hur vi stärker svenskt jordbruk på både kort och lång sikt. Och vi måste vara alerta om det krävs extra åtgärder under tiden.
Herr talman! Jag delar givetvis bilden att svensk jordbrukspolitik är en del av vår svenska säkerhetspolitik. Och ju fler företrädare här men också i samhället som förstår denna koppling, desto bättre är det för trycket att åstadkomma utvecklingen.
Jag tror att Moderaterna redan vet ungefär vad som kommer att behövas. Och jag tror att även regeringen vet ungefär vad som kommer att behövas. Det har vi hört de senaste åren här i talarstolen när Moderaterna var aktiva i opposition tillsammans med andra kollegor i andra partier. Därför förstår jag inte riktigt att man hänvisar till ett långsiktigt strategiarbete när det egentligen i allra högsta grad handlar om att vidta åtgärder här och nu. Man hade chansen redan i budgetarbetet, och snart kommer en vårändringsbudgetprocess.
Svenskt jordbruk behöver åtgärder så att vi inte bara behåller nivån utan också har målsättningen att öka produktionen och även få försörjningstrygghet. Jag förväntar mig att samtliga partier på regeringssidan visar ett starkt engagemang och återkommer till riksdagen med mycket skarpa förslag som på kort sikt ger tydliga signaler om att åtgärder ger effekt också för utvecklingen av svenskt jordbruk. Det är nämligen mycket som står på spel. Förlorar vi ännu mer produktion nu i detta oerhört allvarliga säkerhetspolitiska läge - vi är redan importberoende, och vi har den ekonomiska situationen med räntehöjningar och annat som pressar företagen - då vet jag inte riktigt hur slutbilden kommer att bli. Jag kommer såklart att följa utvecklingen och hoppas att det inte bara blir regeringens strategi utan att det blir en strategi som har bred förankring när det gäller det fortsatta arbetet. Än så länge har vi inte sett signaler om detta och vad regeringen tänker innan detta presenteras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Vi får fortsätta att följa detta tillsammans.
Herr talman! Jag tackar för ledamotens engagemang i frågorna. Precis som ledamoten säger har det nog talats lite för lite om livsmedelssäkerhet i beredskapssyfte under en längre tid. Det har i alla fall bekymrat mig under väldigt lång tid.
När jag motionerade om en livsmedelsstrategi redan 2007 i mitt eget parti tittade man på mig lite grann som om jag var en idiot. Vad ska det vara bra för? Moderaterna har nämligen precis som andra partier här varit alldeles för naiva i dessa frågor. Det må så vara när det är fred, allt rullar på och produktion och marknad rör sig framåt.
Men nu har vi sett två kriser de senaste åren - först en pandemi och sedan ett krig. Då ser vi att det krackelerar. Och det är då vi blir påminda om att vi i Sverige har dragit ned vår produktion.
Ledamoten säger att jag nog vet många åtgärder som behöver vidtas. Ja, det gör jag. Ett antal utredningar är på gång, och någon är redan igång. Livsmedelsstrategin 2.0 är igång. Dessa arbeten måste få löpa på.
Det som vi också behöver göra är att ge bönderna en tro på att vi faktiskt vill förändra och göra det bättre i detta läge. De vill ha långsiktiga spelregler - en stark äganderätt, ett myndighetsarbete som faktiskt fungerar, myndigheter som de känner jobbar med dem och inte mot dem. Vi behöver se över vissa försvårande åtgärder. Vi har drivit fram en storleksrationalisering i svenskt jordbruk. Vi har stora maskiner i dag. Helt plötsligt rimmar de ganska dåligt med vissa delar i till exempel miljöbalken. Miljöbalken behöver ses över för att rimma med svensk, modern livsmedelsproduktion. Det finns ett antal åtgärder. En del är igång, och fler kommer att sättas igång.
(Applåder)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten John Widegren för hans anförande. Ledamoten är en duktig debattör och en erfaren lantbrukare.
Det ekonomiska läget är oerhört tufft, både för bönderna och för våra medborgare. Regeringens finansminister Elisabeth Svantesson har uppmanat hushållen att hjälpa till att dämpa inflationen genom att välja billigare varor i butikerna. Hennes tips till hushållen var också att jämföra olika butiker med varandra och välja den billigare. Men vad regeringen skulle göra för att lindra krisen för de barnfamiljer, pensionärer och ensamstående som just nu vänder på varenda krona för att kunna sätta mat på bordet och låta sina barn äta sig mätta ville hon inte svara på.
Därför vill jag fråga ledamoten John Widegren om han kan svara på detta. Vad tänker Moderaterna göra för att våra barnfamiljer, pensionärer och ensamstående ska kunna fortsätta att köpa svensk näringsriktig mat som produceras av våra svenska bönder?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Herr talman! Jag tackar för en intressant fråga från ledamoten. Jag ska inte säga att jag är den absolut bästa att svara på just det rent ekonomiska när det gäller vad de människor som är mest utsatta i samhället just nu ska göra för att få vardagen att gå ihop. Det tror jag att Elisabeth Svantesson svarar på bättre än vad jag gör.
Men jag kan säga något kopplat till livsmedelsfrågor och så vidare som vi debatterar här. En viktig sak som faktiskt är gjord för att stärka enskilda människor - alla har inte haft nytta av den, men väldigt många - är det stora elstödet som har betalats ut. Det har gett extra kontanter till väldigt många människor. Vissa saker inom olika system räknades upp vid nyår. Det har också gett vissa människor lite mer pengar att röra sig med.
När det gäller livsmedel och vikten av att köpa det som är svenskt håller jag såklart med ledamoten. I dag har det varit en lite extra intressant dag. Det började med att en väldigt liten småföretagare gick ut och sa att man tänkte sänka sina priser på livsmedel. Sedan kom en av våra livsmedelskedjor under eftermiddagen med beskedet att de sänker priserna på 100 vanliga varor. Så förhoppningsvis kanske vi snart vänder denna negativa trend och den rusande inflationen.
Regeringens absolut viktigaste uppgift just nu är nämligen att få bukt med inflationen. Ju fortare vi får bukt med inflationen, desto fortare kan vi skapa mer ekonomiska möjligheter, sänka skatterna och komma med ekonomiska reformer som leder till ett bättre samhälle för alla. Huvudsakliga uppgiften just nu är alltså att pressa ned inflationen.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Vi socialdemokrater har lagt fram en rad förslag för att stötta dem som har det allra tuffast. Jag tycker att ledamoten precis som finansministern smiter lite grann ifrån sitt ansvar här. När det är kris och människor inte ens har råd med mat måste politiken kliva in och ta ansvar.
Ledamoten John Widegren var inne på elstödet, och det var den andra fråga jag tänkte komma till. Jag har tidigare debatterat elstödet med näringsministern här i kammaren. Det är ett elstöd som regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har bestämt att våra lantbruksföretag och andra företag i norr inte ska få del av, och det ska dessutom hemlighållas.
Nu har det dock visat sig att elstöd som skulle ha gått till privatpersoner i södra Sverige har gått till jordbruksföretag, som alltså egentligen ligger inom en helt annan sektor som styrs av EU:s jordbrukspolitik. Dessutom kanske det utgör otillbörligt statsstöd, så det här ställer ju till det en hel del.
Jag missunnar verkligen inte bönderna elstödet, men jag tycker att även bönderna i norra Sverige ska få del av det. Därför vill jag nu fråga ledamoten Widegren om bönderna i södra Sverige nu ska betala tillbaka stödet - och hur löser man i så fall det om utbetalningarna hemlighålls? Eller kommer bönderna i norra Sverige också att få elstöd via det stöd som egentligen skulle ha gått till vanliga hushåll?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Frågorna om elstöd ligger ju inte riktigt på vårt bord i miljö- och jordbruksutskottet. Det är helt klarlagt att det har gått ut elstöd till jordbrukare med enskild firma; det har vi sett. Vi har också sett att Försäkringskassan i dag har sagt att det inte ska betalas tillbaka, för detta är företag som skulle vara berättigade till det här stödet under sommaren när övriga stöd ska betalas ut till företag.
Vad gäller diskussionen om norr och söder i detta känner jag inte riktigt att jag är tillräckligt påläst för att ta den. Vi har haft diskussioner kring detta förut, det vill säga att elpriserna under en längre tid har varit högre i söder. Det har varit ett av motiven. Men vill man gå in djupare på frågan får jag nog bli svaret skyldig och i stället hänvisa till någon inom näringsutskottet eller till ett statsråd som jobbar med elstödsfrågorna.
