Herr talman! Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets betänkande om jakt och viltvård. Även om Miljöpartiet inte har några reservationer vill jag ta tillfället i akt att prata lite om min och Miljöpartiets syn på jakt.

Jag var en av de drygt 290 000 personer som löste jaktkort förra året. Jag har varit med på jakt sedan jag var liten, och i höstas hade jag förmånen att få ta med mig en helt nyutexaminerad jägare på älgjakt. Min kompis har länge velat ta jägarexamen, och förra året blev det äntligen av - det kom lite corona i vägen. Som storstadsbo och utan jaktmark och erfarenhet undrade han om han fick hänga med mig, vilket han fick.

Det var roligt att kunna dela upplevelsen med någon och spännande att få agera lärare. Det handlade om var man placerar vapnet när man sitter still och hur man gör när man fikar. Det kom några orrhönor förbi, och vi diskuterade skillnaden mellan orrhönor och tjäderhönor - de ser nämligen inte alltid ut som i boken. Det passerade en ganska stor vildsvinsgalt, och jag blir alltid lika förvånad över hur tyst och snabbt de rör sig.

Även om vi två inte sköt någon älg gjorde laget det, så min vän fick vara med om att dra ut ett djur i skogen och delta i efterarbetet. Först var han lite chockad, för det är trots allt stora djur och mycket att ta hand om. Men han kom snabbt in i det och fick vara med på alla moment.

Det blev en minnesvärd dag för oss båda som gjorde honom än mer beslutsam att gå med i ett jaktlag och fortsätta med jakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Men det blev också tydligt för mig vilka olika förutsättningar vi har. Jag tillhör dem som har varit med sedan jag var liten. Jag ser min farbrors namn inristat i ett träd vid vissa av passen där jag sitter, och jag vet att han har suttit där och haft lika långtråkigt som jag har ibland. Min farfars bössa står hemma i skåpet, och den är nu skriven på min man. Även om jag inte fick träffa min farfar - han dog innan jag föddes - känns det häftigt att hans bössa får vara med. I kolven sitter en liten pigg för varje älg han har fällt. Själv har jag min farbrors bössa.

Många av oss har jagat, men samtidigt kan vi se att många av de nya jägarna är födda i storstaden och kanske inte har relationen till naturen, det vill säga de ser jakt som något annat. Många har ändå en känsla för naturen och vill komma ut, och jakten är en del i detta. Men det är ett av flera olika intressen.

Den svenska allemansrätten är bland det finaste vi har. Många ska samsas. Det kan vara jakt, men det kan även vara fråga om fiske, svamp- och bärplockning och att vandra. Det handlar om att vara ute och gå i skogen - nu för tiden kallas det för att skogsbada.

Turismen växer sig starkare - utländsk turism och även inhemsk turism. I naturturismen handlar det just om naturupplevelserna. Här kan våra intressen krocka med varandra. Ett naturturismföretag kan vara beroende av att ett visst djurliv ska finnas för att få gäster. Man säljer samma älg, bäver eller vargyl från samma flock flera gånger till olika grupper. Om man tar på sig jägarhatten är det ett villebråd just där och då. Skogsägare vill att deras plantor ska växa samtidigt som det finns älgar som gillar att mumsa i sig dem. Här finns alla dessa olika intressekonflikter.

Kort sagt finns lika många målkonflikter här som överallt annars. Men det finns en liten skillnad, nämligen att jägare har vapen med sig - och vapen väcker känslor. Här behöver vi som är jägare se till att vi har ett etiskt och bra förhållningssätt. Vi som har varit, och är, jägare ska bjuda in de nya så att de får förståelsen för naturen och kan vara med.

Förutom att det finns många målkonflikter mellan människor och olika intressen finns också målkonflikter bland djuren. Det blir fler och fler olika djurstammar i Sverige. Det finns fler klövvilt än på länge; kronhjort, dovhjort, älgar och vildsvin. Alla nyttjar markerna på olika sätt.

Tyvärr förvaltar vi sällan detta som en helhet. Det är art för art, ibland med flerårsförvaltning - men vi ser inte till helheten. Där anser vi i Miljöpartiet att det ska vara en total ekosystembaserad förvaltning. Det ska vara en flerartsförvaltning som också ser till markens bärighet, hur många djur som kan vara där, och även andra djur ska vara en del, till exempel rovdjur. Det måste vara en fungerande biologisk mångfald. Sedan kan vi skatta på räntan.

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att jakt är en del av det större naturintresset, men det är också något som kräver ansvar. Jag har själv svårt för hajpen för jaktfilmer där det smäller i ett, kryllar av djur och allt är skjutbart. Det säljs jaktresor med skottgaranti, och det finns godsjakt med uppfödda änder som fälls i tiotal - ofta hundratal.

Detta är inte jakt för mig - inte jaktetiskt. För mig är jakt att vi ska skatta på räntan av naturen och få ett bra hållbart kött som har varit i det fria i naturen fram till dess att skottet avlossas. Viltet är allas fram till dess att skottet avlossas. Därför måste vi ha en etisk jakt, bete oss på ett bra sätt och utöva en förvaltning som accepteras av alla. Alla intressen måste vara företrädda med respekt för naturen, respekt för andra som vistas i naturen och förstås respekt för djuren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

(Applåder)

Herr talman! Tack, Tomas Kronståhl, för ett väldigt bra anförande! Det var så bra att jag nästan skulle ha kunnat hålla det själv. Vi är eniga om det absolut mesta av det som togs upp i anförandet. Det visar att vi har stor enighet i frågan, så det är mest av nyfikenhet jag tar replik.

Tomas Kronståhl yrkar bifall till reservation nummer 3 om stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen. Ja tack, mer än gärna! Vi är eniga om det.

I ställningstagandet i reservationen står det så här: "Jakten är en viktig del i många människors liv. Den stärker landsbygden och håller människor samman. Sverige är ett avlångt land, där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi tycker att det är viktigt att värna det lokala och vill att beslut om en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas. Det är viktigt att viltförvaltningen decentraliseras och att de lokala viltförvaltningsdelegationernas lokala förankring stärks för att kunna få ett bättre stöd för viltförvaltningen." Jättebra!

Det fanns ett tillkännagivande om det här 2015. Det avskrev Tomas Kronståhls regering i skrivelse 2016/17:75.

Det kom ett nytt tillkännagivande om precis detta 2018, och det har inte den föregående regeringen - eller de föregående regeringarna - gjort någonting med.

Vad är det som gör att Socialdemokraterna har bytt inriktning nu? Det är ett byte som jag verkligen välkomnar, för här har vi ju redan ett tillkännagivande som vi kommer att arbeta med i den nuvarande regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Tack, Tomas Kronståhl, för svaret!

Jag har full förståelse för att Tomas Kronståhl inte har full koll på vad som hände här 2015, men det är ändå rätt intressant att se den förändring som skett hos Socialdemokraterna - en förändring som jag verkligen välkomnar eftersom vi som sagt har ett tillkännagivande på det här området och det är något som den nuvarande regeringen jobbar med.

En annan fråga som Tomas Kronståhl tog upp var skyddsjakt på stora rovdjur.

Vi hade en hantering - jag minns inte om det var i fjol eller för två år sedan - där vi tog fram ett tillkännagivande om just detta att det måste bli lättare att få till skyddsjakt. Då handlade det om att revidera Viltskadecenters riktlinjer för skyddsjakt. Det blev ett tillkännagivande 2021, måste det ha varit. Inte heller på den fronten har vi sett att det hänt någonting. Men det kommer att hända saker, och det är tydligen så att Socialdemokraterna har ändrat inriktning även vad gäller synen på skyddsjakt. Eller vad är det som har hänt där?

Herr talman! Det var två fantastiskt intressanta anföranden, måste jag börja med att säga. Det visar att detta kanske är några av de frågor som vi är allra mest överens om i utskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jaktens tradition i Sverige är stark. Acceptansen för jakt i Sverige är också otroligt hög. Jag tror att den är närmare eller till och med har passerat 90 procent hos civilbefolkningen, höll jag på att säga, alltså hos dem som inte är jägare. Det är otroligt högt.

Ute i Europa växer tyvärr de motstående krafterna på ett annat sätt. Där pumpas det också in väldigt mycket pengar i jaktmotstånd. Det pumpas in pengar i motstånd mot att använda löshundar vid jakt och så vidare. Löshundsjakten är ju kanske ett av våra absolut finaste kulturarv här i Sverige. Vi jagar på ett ansvarsfullt och etiskt sätt och använder våra hundar på ett bra sätt.

Jag konstaterar att Miljöpartiet inte ens har en reservation i årets jaktbetänkande och att Vänsterpartiet inte ens är här. Jag tänker därför att de helt enkelt instämmer i regeringens politik när det kommer till jaktfrågor.

Skämt åsido, herr talman: Jag yrkar såklart bifall till utskottets förslag till beslut i dess helhet.

Jag sa precis att ute i Europa växer motståndet mot jakten. Vi ser också på vissa håll i Sverige hur mindre krafter vill bedriva sabotage gentemot jakt, hur man hotar och ställer till med sabotage mot människor som bedriver eftersök eller licensjakt på våra stora rovdjur. Detta är något vi aldrig kan acceptera och något regeringen ser otroligt allvarligt på. Det här måste få ett stopp. Om man inte tycker om jakt får man bevisa den demokratiska vägen att det inte är rätt att bedriva jakt, inte genom att vara ute och hota, hata och sabotera.

Jag ser detta själv när jag numera ordnar en jakt hemma på mina jaktmarker. Eftersom jag är jaktledare har jag en genomgång på morgonen, och jag säger till alla skyttar innan vi ger oss ut i skogen: Titta på era jakttorn så att det inte är några avsågade ben! Detta är något som vi aldrig behövt tänkta på förut. Nu händer det gång efter annan att det saboteras jakttorn och så vidare, och så händer det olyckor på grund av den lilla klick av illvilja som finns mot den svenska jakten.

Det lyftes tidigare här föredömligt hur vi genom folkrörelsen har byggt upp jakten sedan Svenska Jägareförbundets start 1830. Vi har byggt upp viltstammarna. Vissa viltstammar har vi byggt upp alldeles för mycket. I vissa områden lokalt behöver vi hantera för stora viltstammar. Svenska Jägareförbundet har varit väldigt bidragande i detta. Jag tror att Svenska Jägareförbundet även i framtiden kommer att vara en väldigt viktig part gentemot staten i denna fråga.

Det finns tillkännagivanden, och även reservationer i dagens betänkande, om hur Svenska Jägareförbundets uppdrag ska se ut i framtiden. Detta är väl någonting för regeringen att hantera efter de tillkännagivanden som har lämnats.

Som sagts bedriver vi i dag jakten - framför allt kopplat till älgen, herr talman - med våra viltförvaltningsdelegationer, älgförvaltningsgrupper under det och ända ned på älgskötselområdesnivå. Det är bra. Detta system har vi haft i tio år, och nu börjar det dyka upp en hel del utvärderingar av det. När vi väl har sett allas intresse av dessa utvärderingar får vi väl helt enkelt sätta oss ned och se hur vi tar det vidare.

Det är inget att sticka under stol med att älgen i vissa områden i Sverige i dag har det ganska tufft. Det beror delvis på ett för högt jakttryck men även på att älgen lider under stora angrepp av älglöss, med kraftiga sårbildningar och så vidare. Älgen har det ganska tufft, och det är någonting som vi behöver ta hand om. Älgen är vårt stora och fina högvilt, hela grunden och symbolen för den svenska jakten. Det är någonting som vi ska vara väldigt rädda om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det talas om en flerartsförvaltning, kanske på liknande sätt som vi förvaltar älgen. Ja, nej, kanske, skulle jag säga. Det är nämligen inte givet. Älgen har vi gått med på att förvalta på det här sättet, men egentligen innebär älgförvaltningen en inskränkning i äganderätten. Jakten är en av de finaste delarna vi har i äganderätten, men när vi har släppt ifrån oss älgen in i ett system som i grunden hanteras av staten har vi släppt ifrån oss en del av äganderätten.

Därför är jag orolig över talet om en flerartsförvaltning. Det skulle också kunna leda till mer inskränkningar i vår äganderätt när det kommer till att förvalta viltet.

Moderaterna tror fortfarande på att markägare, brukare och jägare tillsammans ska kunna komma framåt i dessa frågor. Jag är helt övertygad om att vi kan hitta system för hur vi fortsatt kan hantera viltstammarna på det viset.

Det är nämligen som jag sa tidigare: I vissa områden har vi alldeles för stora viltstammar, vilket i dag går ut över livsmedelsproduktionen. Är det något vi säkert vet är det att vi ska öka vår livsmedelsproduktion i Sverige. Då får inte för stora viltstammar vara hindret som gör att vi inte klarar av det. Där behöver vi hitta verktyg för att komma framåt.

Herr talman! Vildsvinen talas det ofta om i denna kammare. Det är bara att konstatera att de verktyg som införts och de förändringar som gjorts kopplat till vildsvinsstammen har gjort att denna är på väg nedåt ganska kraftigt i Sverige. Delvis beror det på att kunskapen har vuxit bland jägarna. Man är effektivare i sin vildsvinsjakt. Det beror även på de beslut vi tagit här i riksdagen om effektivare hjälpmedel för vildsvinsjakten. Men det beror också på ett ökat sjukdomstryck på vildsvinen.

Detta gör att vildsvinen inte är en lika het potatis som de varit under lång tid. Jag tror att det är viktigt att markera det. Precis som älgen ibland får bära hundhuvudet för allt dåligt som sker i skogen får vildsvinen bära hundhuvudet för allt dåligt som sker på åkermarken. Så är det inte.

Herr talman! Inte en jaktdebatt i kammaren utan att vi pratar om våra rovdjur! De stora rovdjuren går det ganska bra för i Sverige. Stammarna växer. På vissa håll växer de väldigt fort, egentligen rakt över alla arter. En del tycker att detta är bra. En del ser problem. Jag menar att vi nu behöver ta ett samlat grepp om de stora rovdjuren och göra en plan för hur stora rovdjursstammar vi ska ha. Det har pratats mycket om vargen, men vi behöver ta ett samlat grepp om alla rovdjur i Sverige för att hitta en balans.

Det är samma sak när vi har för stora klövviltsstammar i vissa områden. Det går ut över vår livsmedelsproduktion. Och det är samma sak när vi får för stora rovdjursstammar. Det går ut över vår livsmedelsproduktion.

Jag läste senast i förrgår att vissa lantbrukare i Skåne nu väljer att plantera igen sina mindre naturbetesmarker, på grund av den växande vargstammen i Skåne. Här förlorar vi biologisk mångfald, men vi förlorar också svensk livsmedelsproduktion i ett läge när den behöver öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Det finns många andra viktiga saker jag skulle vilja prata om i en jaktdebatt. Men jag vill avsluta med att säga att även om man inte tror det när man tittar ut just nu närmar vi oss sommaren. Jag hoppas att alla under sommaren ska kunna smaka något gott från det vildas rike som grillats. Det är en fantastisk tillgång som vi hanterar. Och en viktig del i jakten är att vi kan ta fram ett bra, fint och härligt kött att grilla.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Frågan om en viltmyndighet kom också upp i ett av alla tillkännagivanden som kom till under den socialdemokratiska regeringens tid. Jag förstår tanken och ingången när det gäller de uppdrag som i dag ligger hos Svenska Jägareförbundet. Men det behöver fortfarande finnas en myndighet - det är knappt att man kan tro att det är en moderat som står här och säger det, men det behöver vi ha.

Ett antal uppgifter som rör jakten och är kopplade till myndighetsfrågor ligger nämligen hos Naturvårdsverket. Historiskt sett har Naturvårdsverket inte varit jägarnas bästa vän. Det förtroendet är i mångt och mycket ganska skadat. Därför tror vi att en viltmyndighet skulle kunna vara en väg framåt i de frågorna. Vi tror också att man skulle kunna lyfta över andra frågor, till exempel licenshantering och annat som skulle kunna hamna under en viltmyndighet.

Men jag ska inte föregripa någonting. Jag vet att man på Regeringskansliet nu tittar på en viltmyndighet. Om inte annat är ledamoten Kronståhl väl inkörd på melodin att det bereds på Regeringskansliet, herr talman. Det är väl det jag kan säga just nu. Det bereds på Regeringskansliet.

Herr talman! Jag tackar återigen för frågorna. Det är intressanta frågor.

Varför ska vi starta en ny myndighet som ska hantera frågor som en annan myndighet redan hanterar? Men lite av grunden finns i det jag sa tidigare. Vi tänker också att man ska plocka uppgifter från andra myndigheter för att samla allt som är kopplat till jakten och viltvården under ett paraply. Så har det i alla fall varit när vi har drivit på för att få igenom tillkännagivanden.

Det ska absolut inte leda till nya kostnader för jägarna. Det är inte meningen. Det handlar om att se över hur man ska kunna hantera det i budgetarbetet. En del medel kommer att kunna plockas från Naturvårdsverket och så vidare. De får medel för jakten i dag.

Det finns som sagt ingen anledning att stå och spekulera om hur det eventuellt skulle kunna se ut. Regeringen kommer att hantera det och titta på det under den kommande perioden. Men jägarkåren har nog sällan eller aldrig haft en så jakt- och jägarvänligt inställd regering. Det innebär att det kommer att landa på bästa möjliga sätt för jägarna.

Jag är övertygad om att när energin väl börjar läggas på frågan kommer den att landa på ett bra sätt. Och jag är övertygad om att det blir ett sätt som passar också Socialdemokraterna, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag skulle kanske inte uttrycka det som företräde. Men jakten är en del av äganderätten. Du får förvalta viltet på din egen egendom. Du är jakträttsinnehavare om du äger mark. På det sättet kommer det före en del av de andra intressena.

Allemansrätten, som ledamoten lyfte fram tidigare, är absolut en av våra fina sedvänjor. Men allemansrätten får inte brukas så att den till exempel stör pågående markanvändning eller jakt. Det vet vi. Så är det. På det sättet kommer jakten före.

Sedan om någon vill bedriva verksamhet, naturturism eller naturföretagande på någon annans mark - då förutsätter jag att den som vill bedriva den verksamheten har kontakt med markägaren och gör upp ett avtal om det, eftersom det ju skulle innebära en inskränkning av ägandet. På det sättet menar alltså vi från Moderaternas sida att jakten kommer före.

Herr talman! Här har vi väl några av de frågor där våra åsikter skiljer sig åt, om vi nu ska leta reda på dem. Det handlar bland annat om konflikten mellan till exempel betesdjur och de stora rovdjuren, och mellan användningen av hundar vid jakt och de stora rovdjuren.

Vi moderater tycker inte att det är rimligt att en lantbrukare ska få höjda kostnader för att freda sig mot rovdjuren. Det finns visserligen bidrag för stängsel och så vidare, men man har samtidigt sett att de rovdjursavvisande stängslen inte fungerar till hundra procent. Man vet också vilken kraftigt höjd kostnad det innebär att sköta dessa stängsel, till exempel genom gräsröjning. Dessa kostnader tycker inte vi ska belasta jordbrukaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Moderaterna har under de år vi lagt egen budget i opposition avsatt extra pengar för ersättningar vid rovdjursangrepp och liknande. Vi tyckte att det var viktigt, och vi tycker fortfarande att det är viktigt, att man får pengar när man blir angripen av rovdjuren. Men vi tror faktiskt att en lättare skyddsjakt - skyddsjakt vid första angrepp - skulle kunna höja acceptansen väldigt mycket för dem som ska leva och verka nära rovdjuren. Vi tycker i det här läget när rovdjursstammarna har byggts upp och vi vill minska dem, vilket vi kommer att klara och ändå behålla rovdjursstammarna, att nummer ett är att öka livsmedelsproduktionen, stärka krisberedskapen och stärka det svenska jordbruket.

Om det gång på gång visar sig att rovdjuren - kanske i det här fallet främst vargen - är ett väldigt stort problem måste det hanteras. Det går bara att göra genom att kraftigt minska vargstammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Herr talman! Med tanke på att mycket i Magnus Perssons anförande, i alla fall andra halvan, handlade om vargen och rovdjursförvaltningen har jag några frågor kopplat till Sverigedemokraternas avgörande betydelse för den nuvarande regeringskonstellationens maktinnehav.

Hela Tidöavtalet har förhandlats fram i en anda där Sverigedemokraterna har stakat ut riktningen för många olika politikområden men också starka överenskommelser med regeringen om vad som ska göras, hur det ska göras och förutsättningarna för att det ska göras under denna mandatperiod.

Jag har en fråga. Vi kan gå tillbaka ett år i riksdagen men även se på summeringen i dagens betänkande av de tillkännagivanden som den dåvarande riksdagen tog beslut om gentemot den dåvarande regeringen men som också gäller den nuvarande regeringen. Där fanns bland annat en bred överenskommelse som vann majoritet efter att vi tydliggjort vår ambition om 170 vargar. Detta var också riksdagens uppfattning utifrån majoritetsförhållandena för tillkännagivandet.

Varför finns ingen skrivning om detta i Tidöavtalet? Och varför har vi inte hört något om hur detta ska genomföras under mandatperioden från vare sig Sverigedemokraterna eller regeringen? Hur såg kravställningen ut för vargfrågan, som svarade för en stor del av anförandet?

Ledamoten berörde Skåne och tre revir. Var ska de 170 vargarna finnas, anser ledamoten? Är det i Värmland?

Herr talman! Inför valrörelsen och under den förra mandatperioden var detta en av de frågor som Sverigedemokraterna drev hårt och också profilerade sig i. Jag kan dock konstatera att det ännu inte finns med i någon överenskommelse hur man ska nå 170 vargar.

Regeringen har ändå en hyfsad majoritet för frågan, och tillsammans med Sverigedemokraterna har man en ännu större majoritet för att landa i den här målsättningen. Därför är det oerhört intressant att representanten för Sverigedemokraterna i denna viktiga jaktdebatt inte kan ge något svar utan hoppas att detta ska prioriteras eller komma med i förhandlingarna. Det är en signal, för fyra år kommer att gå fort.

Det är oerhört viktigt att frågan kommer framåt med tanke på att många runt om i Sverige lever med ett alltför högt rovdjurstryck. Vi delar den uppfattningen. En förutsättning för att det ska bli en ordentlig uppslutning kring hur vi ska sänka rovdjurstrycket är att fler landsändar driver frågan.

Bland andra de som bor i Värmland men också Örebro och Bergslagen har väntat på att detta ska bli en fråga som genomsyrar den politiska debatten på allvar, för det handlar om oerhört stora socioekonomiska effekter. Denna bild tror jag att vi delar.

Jag välkomnar engagemanget, men jag behöver ställa frågan igen: Hur ska Tidöavtalspartierna disponera mandatperioden så att vi får se resultat och når 170 vargar? Detta är den stora, övergripande frågan för mig under den här mandatperioden, utifrån jaktens förutsättningar i vårt land. Detta kommer vi att återkomma till.

Herr talman! Tack, Magnus, för ditt anförande! Jag är också imponerad av engagemanget, inte minst när det gäller rovdjurspolitiken, från din sida. Jag har ett par frågor med en lite annan ingång än jakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Den socialdemokratiska regering som satt tidigare skapade ett ganska lyckat arbetsmarknadsprojekt som hette Naturnära jobb. Det syftade till att lyfta individer som var nyetablerade i landet eller som hade stått långt ifrån arbetsmarknaden under en längre tid. Syftet med arbetsuppgifterna var att de skulle vara viktiga för samhället men också gynna de viktiga gröna näringarna, där vi har haft ganska svårt att få tag i svensk arbetskraft. Det gäller både skogsnäringen och jordbruksnäringen.

Det handlade också om att stötta viktiga frågor i samhället, till exempel bekämpandet av invasiva arter i både djurriket och växtriket. Jag läser Sverigedemokraternas motioner och annat och vet att de har varit engagerade i denna fråga och tycker att den är angelägen, och denna syn delar jag med Sverigedemokraterna.

De var också aktiva i arbetet när det gäller hjälp till att bygga så kallade rovdjursstängsel för framför allt lantbrukare och jordbrukare som beviljats statlig ersättning för att inhägna sin tamboskap för att skydda dem mot exempelvis angrepp från rovdjur. Den satsningen har regeringen nu tagit bort, och min fråga till ledamoten Persson är därför: Delar du regeringens bedömning att det inte var en bra åtgärd? Det var över 1 000 personer som fick jobb inom detta område.

Herr talman! Jag måste ändå rätta ledamoten Persson lite när det gäller att det här skulle ha varit en dålig satsning. Det har visat sig att över 40 procent av de individer som varit inskrivna för de här olika arbetena har gått till reguljärt arbete, vilket är ett lite bättre resultat än både Arbetsförmedlingen och många andra myndigheter kan prestera. Dessutom handlar det om sådant som jag trodde att även ledamoten brann för lite, såsom landsbygdsfrågor och bekämpning av invasiva arter. Det har även varit mycket jobb för friluftsliv och naturnära arbeten, vilket har varit väldigt viktigt i den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jag vill också ställa en annan fråga med anledning av ledamoten Perssons tal. Han jämför vargstammens utbredning i södra Sverige med den utbredning som skulle kunna ske i Norrland, till exempel i Lappland, där man har renboskap som jag anser mer är att likna vid tamdjur än en kronhjortsviltstam i Skåne. Tycker du inte att det är rätt att freda samerna från vargstammen, Magnus Persson? Tycker du att de inte gör rätt i att säga att det inte är möjligt att ha rovdjur av den sorten eftersom förutsättningarna för deras inkomst då försvinner?

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt. Det gläder mig att det trots vissa replikskiften ändå råder en stor enighet i kammaren om de här frågorna, som för väldigt många av oss i Sverige är oerhört viktiga. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Jakten är vårt största kulturarv i Sverige. Det är ett kulturarv som är otroligt viktigt att vårda, bevara och utveckla för framtiden. Som vi har hört här tidigare är bland annat den lokala anknytningen, som vi kommer tillbaka till, oerhört viktig. Den lokala anknytningen ser till att det blir hållbara viltstammar och en väl fungerande viltvård, för man vill vårda sina lokala viltstammar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Min gode kollega John Widegren nämnde i sitt anförande att en väldigt stor andel av svenskarna är positiva till jakt. Enligt den senaste undersökning som gjorts är det faktiskt så att 88 procent av alla svenskar är positiva till jakt. Det visar att vi har hanterat jaktfrågorna i Sverige på ett bra sätt. Det är ett bra betyg till jägarkåren, för om vi inte hade haft en jägarkår som skött sig hade det inte varit så.

Dessutom, herr talman, är det så att jakten är med och bidrar till ett klimatsmart närproducerat kött som är fantastiskt på tallriken - eller nu när det förhoppningsvis snart blir sommar: på grillen. Jakten är också av olika skäl viktig för många av oss som bor på landsbygden. Självfallet är det en trevlig, intressant och spännande fritidssysselsättning. Den ger i alla fall ibland mat på bordet. Men den är även med och ser till att landsbygden lever upp. Inte minst är älgjakten otroligt viktig. Man arrenderar ut jakt, så att det kommer in pengar till bygden. Lanthandeln lever upp, man hyr ut hus och så vidare. Det är ett sätt för oss som bor ute på landsbygden att dra in lite inkomster från det som vi har. Även därför är jakten väldigt väl värd att bevara och utveckla.

Sedan har vi också tyvärr, som vi hörde här tidigare, vissa organisationer och grupperingar som har helt fel fokus. Dessutom upplever vi kanske även att EU motarbetar oss i vissa delar. Det är oerhört viktigt, tror jag, för jaktens fortsatta vällevnad att vi klarar att flytta ned beslutanderätt från EU till en svensk kontext, men också att vi sedan fortsätter och flyttar ned den ytterligare från stat ned till region. Det ska alltså vara så mycket förankring och beslutande på lokal och regional nivå som möjligt.

Där är viltförvaltningsdelegationerna oerhört viktiga. Då handlar det också om att ha rätt sammansättning i dessa viltförvaltningsdelegationer. Man kan ju fundera på de förändringar som har gjorts där. Det känns snarare som att det är en nackdel att ha god kunskap i frågan och att man då inte kan få vara en del av viltförvaltningsdelegationen. Det är snarare andra intressen som har övervikten.

En del av det jag hade tänkt säga tog jag redan i replikskiftet med Tomas Kronståhl om stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen. Som sagt är vi eniga i detta, trots att det finns reservationer. Det finns ett tillkännagivande, och regeringen tänker fortsätta att driva de här frågorna under mandatperioden, vilket jag är glad för.

En annan fråga som flera tagit upp är det här med en samlad klövviltsförvaltning. I vissa delar av Sverige - de är inte många - har vi faktiskt sex olika klövviltsarter som samsas på samma marker. Dessutom börjar vi få alltmer av de stora fåglarna, som ställer till stora bekymmer. Det råder inget tvivel om att vi har en utmaning, men det här är absolut ett markägaransvar. Det är markägaren som ska se till att marken inte har mer vilt än vad den orkar bära. Det är oerhört viktigt. Här måste vi få ett samarbete mellan markägare, jägare och andra som eventuellt brukar marken. Jag tror att vi absolut klarar det på den nivån, men det är väldigt viktigt att vi kommer dit.

Flera har här tidigare nämnt en ny viltmyndighet. Precis som det står i betänkandet avser regeringen att tillsätta en utredning för att främja en hållbar jakt och viltvård. En viltmyndighet är en del i detta. Sedan har vi ett antal tillkännagivanden från den tidigare mandatperioden som också kommer att hanteras i detta.

Herr talman! Även om det inte ligger på miljö- och jordbruksutskottet har vi ett otal tillkännagivanden i justitieutskottet som berör jägare såtillvida att det handlar om laglydiga jägare och sportskyttar och deras vapen. Även där har vi jättemånga tillkännagivanden som vi nu har att hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det handlar om att underlätta för den laglydige jägaren och sportskytten. Det är inte den som ska sättas dit. Det är våra gängkriminella på gator och torg som ska buras in och sättas dit. Det ska inte försvåra för den vanliga laglydiga jägaren.

Som värmlänning kan jag inte låta frågan om vargen gå mig förbi. Nu hade vi en ganska stor vargjakt i vintras, vilket var positivt. Dock hjälper det tyvärr inte vad gäller tillväxten.

Hemma i Östervallskog jagar vi varg, och jag hade glädjen att få vara med om det. Där hade vi en licens på sex vargar. Men när vi hade skjutit två avlyste länsstyrelsen av olika skäl. Tyvärr har vi sett den typen av hantering i flera revir. Det leder inte till att förtroendet och acceptansen för våra myndigheter ökar. Vi hörde här tidigare talas om hur Naturvårdsverket har agerat i vissa delar. Vi måste få till ett förtroende där även jägarna kan lita på staten.

Vad gäller vargen är det ingen tvekan om att vi kommer att fortsätta, precis som Tomas Kronståhl var inne på, att kämpa för att vargen ska flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i EU.

Vi ser nu hur större länder i EU, såsom Tyskland och Frankrike, blir alltmer aktiva. De börjar inse vilka problem som vargen ställer till med. Vi måste förändra regelverket där. Det måste vi även till vissa delar göra vad gäller björn, järv och lo, eftersom vi ser hur stammarna ökar.

Jag noterar att min talartid går alldeles för fort, herr talman.

Slutligen ska jag tala om älgen, vårt högvilt. Det är otroligt viktigt. Dock har vi vad gäller älgstammen väldigt stora lokala variationer. Vissa delar har en älgstam som ibland är för stor.

Sedan kan vi komma hem till mig i Värmland eller till andra delar där vi knappt ser älg längre. När jag satt här tidigare och väntade på debatten fick jag en snap från min kusin. Han hade tagit en bild på en älg. Hade det varit för 20 år sedan hade det varit en icke-fråga. I dag är det stort att få en bild på en älg i mina marker hemma i Värmland.

Herr talman! Det gäller inte bara vargen. Vi noterar även att det även är andra delar som är med. Vi ser att klimatförändringarna troligtvis kommer att trycka upp älgen längre norrut eftersom den sliter i värmen.

Älgen är vårt högvilt. Den måste vi ta vara på. Man måste även ge möjlighet till att ha en älgstam även i framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågan!

Vi är 100 procent eniga i de här frågorna om vikten av att driva detta för att få en lösning som är hållbar över tid och som fungerar hemma i verkligheten oavsett om vi bor i Säffle kommun, i Årjängs kommun eller var vi nu befinner oss.

Vi är i början av en mandatperiod. Det är nu man på något vis sätter avtryck. Det är därför man jobbar för fullt med direktiven till utredningen som jag nämnde tidigare för att främja en hållbar jakt och viltvård. Det är där delarna ingår. Man sätter det så högt på agendan; det är så viktigt att få igenom det. Det jobb som sker nu under det första året är så viktigt för att vi ska säkerställa och kunna komma så långt som möjligt i frågan.

Precis som min gode kollega John Widegren sa har vi nu en regering med väldigt stor samsyn i frågan. Vi har möjlighet att komma framåt. Det var inte alltid möjligt i det tidigare regeringsunderlaget som bland annat Daniel Bäckströms parti stödde.

Jag tror att vi till stora delar kommer att finna breda majoriteter för att komma vidare. På så vis kommer vi även att klara att hålla det över tid så att vi kan ha en framförhållning och veta vad som faktiskt gäller.

Det är precis som Daniel Bäckström sa. Det här är oerhört viktiga frågor för så många. Det är cirka 300 000 jägare som löser jaktkort på ett år. Det visar hur enormt viktig jakten är som företeelse.

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågorna! Det råder ingen tvekan om att vi delar synen vad gäller en hållbar vargförvaltning och oron över att detta kommer att växa oss ur händerna. Det gäller inte minst med tanke på att vi ser hur det här påverkar bland annat i Värmland, där vi lever och verkar.

Jag är riksdagsledamot och inte vare sig minister, statssekreterare eller något annat på den andra sidan vattnet. Jag sitter inte med och förhandlar om exakt hur detta kommer att plockas fram och hur de direktiv som man nu håller på med kommer att se ut. Det kan jag tyvärr inte svara Daniel Bäckström på här och nu.

Jag är dock ganska säker på att de tillkännagivanden som finns kommer att hanteras. Det har varit en väldigt stor tydlighet från minister, statssekreterare och så vidare på Regeringskansliet om att de tillkännagivanden som vi riktade under föregående mandatperiod är oerhört viktiga. De måste hanteras, och därför hanterar vi dem nu i utredningen för att snabbt komma vidare.

Det är återigen så, herr talman, att det är nu vi har chansen. I den regering som Centerpartiet stödde med Miljöpartiet och Vänsterpartiet kom man inte fram i de här frågorna. Med det nuvarande regeringsunderlaget är chansen betydligt större.

Fru talman! Vi lever i ett land fullt av naturälskande människor. Vi är många som söker lugnet i naturen och som finner tillvaron otillräcklig om vi inte får möjlighet att spendera tid i skogen - för lugnet i skogen är svårt att finna någon annanstans.

Vi är många som gör vad vi kan för att vårda och värna vår natur, och för många är detta starkt kopplat till just jakten, som vi debatterar här i dag. För många är jakt en viktig del av livet. Det är mycket mer än bara ett fritidsintresse - det är en del av en livsstil.

Jakten ger människor möjlighet att komma nära naturen och samtidigt göra en viktig insats för naturvården. Jakten bygger broar mellan generationer, skapar samhörighet och för en viktig del av vårt gemensamma kulturarv vidare. Jakten är en viktig del av livet på landsbygden och, fru talman, även en viktig del av förvaltningen av sunda viltstammar. Den är en viktig del av naturvården. Den insats den svenska jägarkåren gör förtjänar att lyftas.

Med jakten och viltvården följer viktiga insatser för den biologiska mångfalden. Det handlar om att hålla vildsvinsstammen i schack och att förvalta älgstammen på så sätt att betesskadorna begränsas samtidigt som det finns tillräckligt många älgar att skjuta för att kunna ta hem mat från skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det handlar om att hålla viltstammarna på en bra nivå så att trafikolyckorna inte blir för många och att bistå med eftersök när olyckan väl är framme.

För mig personligen är jakten starkt förknippad med att det finns söndagsstekar att tillaga och med trevlig samvaro över en god måltid.

Listan med exempel kan göras lång, men jag ska inte förlänga den här debatten mer än nödvändigt.

Jag tillåter mig dock att uppehålla mig något vid just den där söndagssteken, vid viltköttet. Viltkött är ett alldeles ypperligt livsmedel; det är nyttigt, gott och hållbart. Och det är en resurs som vi kan utnyttja på ett bättre sätt.

I den tid vi lever i behöver vi tänka nytt och använda våra gemensamma resurser klokt. Vi behöver tillvarata de livsmedel som finns på ett bra sätt. Här finns det många drivna entreprenörer som gör viktiga insatser. De tänker nytt och driver på utvecklingen, och de jobbar med kött från vilt som man inte alltid nödvändigtvis tar hand om som mat.

Ett spännande exempel, fru talman, som jag för ett tag sedan fick ta del av är en entreprenör i södra Sverige som förenar sina stora intressen i livet, jakt och matlagning. Han jobbar med att ta till vara kött från vildgäss. Gässen skapar stora problem för jordbruket i området, och därför jagar man dem. Detta kött är ofta en outnyttjad resurs. Här görs alltså ett arbete med att förädla köttet till goda maträtter - ett spännande arbete att följa och en viktig väg som fler behöver slå in på.

Just detta sätt att tänka - att ta ett problem och skapa möjligheter - är en viktig ingrediens i arbetet med att skapa en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Och det är ännu ett exempel på hur entreprenörer och företagare driver utvecklingen i samhället framåt.

Fru talman! Jag stannar där och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågan! Vi delar engagemanget för söndagssteken, märker jag. Jag är också uppvuxen med älgkött, primärt. Det var en lyx när man fick äta nötkött - så illa var det.

Till din fråga: Jag ser också problemen med att det har varit ett hårt tryck på älgstammen eftersom det har funnits många vargar. Jag bor själv i ett av de vargrevir där det bedrevs licensjakt under vintern. Man sköt tre av sex vargar, tror jag. Innan dess fanns det väldigt få älgar i området. Nu när man rör sig i skogen kan man faktiskt se att de har börjat komma tillbaka, så frågan är om vargarna hade tagit älgarna eller om älgarna hade flyttat; det får experterna uttala sig om.

Liberalernas ingång i denna fråga är först och främst att vargen är en viktig del av den svenska faunan, och vi tycker att stammen ska ha en gynnsam bevarandestatus. Vi ingår ju i ett regeringssamarbete där det pågår ett arbete kring denna fråga och är en del av de diskussionerna. Vi säger inte att vargstammen ska ned till exakt 170 vargar. Antalet bör baseras på vetenskap. Stammen bör vara livskraftig. Något exakt antal får du alltså inte av mig.