John Widegren (M) svarade Daniel Bäckström i en replik om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2022/23:41 Lördagen den 17 december” den 17 dec 2022.
Daniel BäckströmC· i en replikJag tackar den ärade ledamoten Widegren för hans många viktiga reflektioner och synpunkter på det läge vi befinner oss i avseende svensk livsmedelsproduktion och förutsättningarna för de gröna näringarna. Jag hade inför…Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.
Vänner i miljö- och jordbruksutskottet! En del säger att framtiden är ljus, och det hoppas jag verkligen. Nuläget är lite mörkare, det kan vi vara helt överens om. Först kom en pandemi som påverkade Sverige på ett antal olika sätt och sedan kom Rysslands anfallskrig mot Ukraina som omedelbart påverkade oss extremt mycket. Det utgiftsområde som vi debatterar i dag, nämligen livsmedel, areella näringar och landsbygd, påverkades väldigt mycket.
Livsmedelsproduktionen i världen är normalt på en bra nivå, även om en växande befolkning också kräver en växande produktion. Allt det förändrades den morgon i februari då bomberna började falla över Ukraina. Tillgången på livsmedel i världen förändrades hastigt.
Ryssland och Ukraina är bland världens största exportörer av vete. Vete är det viktigaste livsmedlet vi har, efter vattnet. Insatsmedel från dessa länder är extremt viktiga för Europas och övriga världens jordbruk. Den exporten förändrades, precis som exporten av vete, under den här tiden och fram till i dag.
Vad har då detta inneburit? Jo, ökande svält på Afrikas horn - och den kommer att fortsätta - och att vissa länder slutit sig när det gäller export av viktiga insatsmedel och även färdiga jordbruksprodukter. Detta visar tydligt hur viktigt det är att ha en egen produktion.
Sverige har tagit tillgången för given under en längre tid. Vi moderater kommer inte undan ansvar - vi har också varit naivt inställda i den här frågan och tyckt att den inhemska livsmedelsproduktionen inte varit så viktig. Våra ögon har öppnats, absolut. Vi vill se en stärkt livsmedelskedja i Sverige och ett stärkt försvar. Vi vill ha en ökad produktion av energi i Sverige och ökad produktion i skogarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi behöver se om vårt eget hus och värna oss själva i den här situationen, men också ta större ansvar när det kommer till export av till exempel livsmedel. Export av livsmedel var ju ett av de viktiga målen i livsmedelsstrategin som antogs i den här kammaren 2017. Den var fantastiskt bra då och antogs brett av alla partier. Målen i strategin var tydliga: ökad produktion, ökad export och så vidare. Men tyvärr har man inte uppnått dem, trots den förra regeringens tre handlingsplaner.
Det var nog inte någon här inne som trodde att handlingsplanerna var hela medicinen för att leva upp till livsmedelsstrategin, men de var allt som kom. I övrigt kom ingenting för att stärka konkurrenskraften ute på gårdsnivå. Jordbrukarna, som i grunden ändå är de som ska öka livsmedelsproduktionen, fick inte de verktyg eller de signaler som krävdes för att göra det.
Det är såklart olyckligt när det blir på det här viset eftersom Sverige är ett land som skulle kunna producera väldigt mycket mer mat. Spannmålsproduktionen har nyttjats hårt. Där klarar man inte mycket mer. På den miljon hektar som det produceras spannmål kan skördarna säkert ökas lite till, men då måste modern teknik användas - till exempel gensaxen, GMO-grödor och så vidare.
Spannmålsskördarna har ökat sedan 90-talet med i storleksordningen 2 ton per hektar. Man har alltså kunnat öka dem, men det är ju genom att man kunnat maximera produktionen.
Vi har 1 ½ till 2 miljoner hektar åkermark som vi i princip bara kan producera gräs på. Och på en stor andel av den åkermarken produceras ingenting i dag. Vi putsar i princip ned gräset där, eftersom konkurrenskraftsförhållandena är för dåliga. Man anser att det inte är värt att producera mat på de arealerna. Det är främst i norra Sverige. Här har vi en jättepotential för att stärka svensk livsmedelsproduktion.
Herr talman! Då handlar det om en livsmedelsstrategi 2.0 där vi ska ge gårdarna konkurrenskraft. Vi behöver såklart se ett sänkt kostnadsläge. Vi behöver se långsiktig ägande- och brukanderätt. Vi behöver se minskat regelkrångel och byråkrati. Och vi behöver se ett förbättrat myndighetsarbete och myndighetsbemötande. Det är nämligen en av de största farhågorna lantbrukare i Sverige ser i dag, mina vänner. Ska just myndighetsarbetet och myndighetsbemötandet få vara begränsningen för hur mycket mat vi producerar i Sverige?
Många av förslagen är sådant som inte behöver kosta särskilt mycket pengar. Det är viktigt att vi kan lägga en restriktiv budget i det läge Sverige befinner sig i nu. Klarar vi inte att hantera inflationen och vända den trenden under det kommande året har vi nämligen inte möjlighet att göra några satsningar över huvud taget, och vi kommer att se en fortsatt trend med vikande livsmedelsproduktion i Sverige. Inflationen är det viktigaste vi har att vända på i nuläget. Då behöver vi ha en restriktiv budgetpolitik.
Det finns andra farhågor kopplat till både jordbruket och skogsbruket. Det är det som just nu sker på EU-nivå. Det kommer ett antal strategier kopplade till skogen men även till jordbruket från EU, som på ett eller annat sätt vill minska produktionen. Jag vet att vissa partier i riksdagen hejar på vissa av de förslag som nu kommer från EU. Men det som de skulle kunna leda till är direkt farligt när det gäller minskad produktion.
EU:s livsmedelsstrategi Farm to Fork innebär att man ska minska växtnäringsanvändningen med 50 procent, minska växtskyddet med 50 procent och öka andelen ekologiskt. Och längst ned på sista raden skriver man att vi ska öka livsmedelsproduktionen. Det går inte ihop. USDA var tidigt ute och sa att det inte går ihop, att det kommer att leda till minskad livsmedelsproduktion i Europa och till fler människor i svält. Kommissionen hade väldigt svårt att ta det till sig. Nu har det kommit ett antal konsekvensanalyser också på någon europeisk sida. Jag hoppas därför att man tar det till sig. Men i många av förslagen driver man på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
I en rapport från kommissionen kunde vi för två veckor sedan läsa om den nya taxonomin och ett antal förslag i det nya taxonomiförslaget. De var rent gräsliga. De skulle innebära kraftigt minskad produktion i Sverige och Europa, när produktionen behöver öka.
Det må låta som att man inte bryr sig om något annat än produktion. Men vi vet, precis som jag sa i mitt replikskifte tidigare, att vi i Sverige har en hållbar produktion när det kommer till både jordbruk och skogsbruk. Därför är det nu viktigt att den här regeringen tar chansen att peka ut en ny väg för svenskt jord- och skogsbruk. Det är det som stärker svensk landsbygd. Då kan vi öka produktionen på ett hållbart sätt, fortsätta producera enligt svenska hållbarhetsaspekter och tänka på de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna. Då kommer vi framåt.
Den här regeringen är beredd att vända på det som nu behöver vändas på. Den regering som har suttit vid makten under åtta års tid har nämligen tydligt visat att de inte klarade det. Livsmedelsproduktionen har gått ned. De har inte stått upp för Sverige på ett tillräckligt kraftfullt sätt när det har kommit förslag från EU. Det vill den här regeringen ändra på.
Jag vill passa på att önska talmannen, Riksdagsförvaltningen, miljö och jordbruksutskottets kansli och alla mina vänner i utskottet en god jul och ett gott nytt år. Vi ses här igen efter helgerna. Men jag antar att jag först har någon liten replik att hantera.
(Applåder)
Herr talman! Jag instämmer ändå i mycket av det ledamoten säger i sitt anförande. Men jag tänker att han i sitt anförande också instämmer i Sverigedemokraternas ledamots åsikt om att det kommer att bli bättre, någon gång. Vi vet dock inte när. Först måste ni ju komma överens.
Jag skulle vilja citera en text och se om ledamoten känner igen den. Det står: Vi kommer att "vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden. - - - Friluftslivet och naturen ska vara tillgänglig för alla. Det behövs mer statliga resurser för att sköta och förvalta områden med värdefull natur, samt för att rusta upp befintliga och vid behov skapa nya leder i nationalparker och statliga naturreservat". Det kommer från Moderaternas valmanifest, ifall ledamoten undrade.
Herr talman! Jag vill ställa en fråga. Nu ser vi den budget som den moderatledda regeringen har presenterat, och den rimmar inte riktigt med de vallöften man presenterade. I stället för satsningar på de områdena är det precis här som man med nästan kirurgisk precision väljer att skära ned.
Min fråga till ledamoten blir: Är det som Sverigedemokraternas ledamot sa tidigare: att det kommer att bli bättre tider och att ni kommer att göra de satsningarna någon gång, men definitivt inte det här året?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Herr talman! Det är klart att vi alla ska hoppas på bättre tider. Vi får förutsätta att vi är på väg mot bättre tider.
Det finns dock en hel del att hantera i det läge vi befinner oss i. Vi har kraftigt ökad inflation. Den ökade tyvärr även i den senaste avstämningen vi fick. Vi har också läget med energin, på grund av den forna regeringens något eller ganska - det är ett understatement - naiva syn när det gäller energiproduktionen i Sverige. Det gör att Sverige nu sitter i ett extremt svårt läge med höga elpriser och så vidare.
Det är ingen hemlighet att vi moderater tycker de saker som ledamoten nämnde i sin frågeställning om satsningar för att ta hand om redan skyddad natur och så vidare. Moderaterna har under en längre tid sagt: Se till att ta hand om redan skyddad natur på ett bättre sätt än genom att starta en massa nya projekt och ta mer mark ur produktion.
När man inte tar ny mark ur produktion frigör man också pengar till att sköta redan skyddade områden, friluftsområden, stigar och så vidare. Vi tycker nämligen inte att vi in absurdum ska fortsätta - som om the sky is the limit - ta mer mark ur produktion. På det sättet frigör man medel.
Herr talman! Jag tackar för svaret. Men jag tror inte att vi har följt samma debatt. Skogsstyrelsen har verkligen varnat för det rättsliga som just nu sker på området. Skogsägare har faktiskt rätt att få kompensation för de avverkningar man inte får göra eller den skog som man frivilligt vill skydda. Det var vi väldigt överens om. Trots det väljer ledamotens parti och regeringen att skära ned fullständigt på det området, även när det gäller kompensation för skog.
Herr talman! Det är märkligt. Man säger att äganderätten ska vara stark. Det står i vårt betänkande: "Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till." Vi vet också att det just nu är en massa som vill ha sina rättigheter prövade i domstol. Trots det ser vi den totala minskningen både i utgiftsområde 20 och i utgiftsområde 23, som vi debatterar i dag. Ledamoten får gärna hjälpa mig förstå hur man tänker göra det här.
Jag måste också kommentera eldiskussionen. Alliansen tog fram en energiöverenskommelse. Alliansen höjde effektskatten. Sedan kom vi gemensamt överens om en energiöverenskommelse där vi till slut tog bort effektskatten på kärnkraft. Det var 2019. Menar ledamoten på allvar att Socialdemokraterna på tre år på något sätt har förstört svensk energi? Det går jag helt enkelt inte med på, herr talman.
Herr talman! Jag ska inte ta någon längre energidiskussion, men hade vi valt att rösta på ett annat sätt i den här kammaren i januari 2020 hade vi självklart suttit i en lite annan situation just nu när det gäller elen.
När det gäller miljö och klimat och neddragningar i budgeten ska vi komma ihåg att nivåerna är historiskt höga när det gäller de här frågorna inom alla dessa utgiftsområden i jämförelse med tidigare budgetar. Det finns mycket pengar till miljö- och klimatsatsningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vi tror, kanske till skillnad från den andra sidan inklusive Socialdemokraterna, på skogsägaren och hans möjlighet att bevara höga naturvärden och så vidare samtidigt som han får behålla ägande, brukande- och bestämmanderätten över sin skog. Det är därför jag återkommer till att man inte behöver fortsätta att ta mer och mer mark ur produktion. Den så kallade äganderättsutredningen - egentligen Skogsutredningen - som ledde fram till skogspropositionen handlade i princip bara om hur vi skulle komma på nya förslag om hur vi tar mer mark ur produktion. Det var det slutresultatet blev. Vi tycker i stället att det får vara upp till skogsägaren att bestämma hur han vill bruka sin skog.
När det gäller förslaget om ett 100 mil långt reservat för fjällnära skog tyckte jag att Sverigedemokraternas representant föredrog väldigt tydligt vad det skulle innebära att göra den typen av inskränkningar i områden där vi redan har skyddat mer än hälften av skogen. Vi måste lugna ned oss och börja rapportera på ett korrekt sätt till EU enligt artikel 17 när det gäller skydd av natur, klassning av naturtyper och så vidare. Här behöver vi stanna upp. Under tiden ska vi inte hålla på och pumpa ut en massa pengar för att ta mer mark ur produktion.
Herr talman! Jag tackar den ärade ledamoten Widegren för hans många viktiga reflektioner och synpunkter på det läge vi befinner oss i avseende svensk livsmedelsproduktion och förutsättningarna för de gröna näringarna.
Jag hade inför den här debatten med mig frågeställningar liknande dem hos föregående replikör. Under flera år har vi arbetat sida vid sida, Centerpartiet och Moderaterna, för att stärka det enskilda ägandet ur ett skogsperspektiv och främja frivilliga vägar till formellt skydd. Jag känner till John Widegrens starka engagemang för de här frågorna och hans kompetens inom området.
Det är klart att man som skogsägare tagit del av det utskick som Moderaterna gjorde inför valet och där det berättas hur bra svensk skogspolitik skulle bli om Moderaterna fick bestämma. Men det gäller att tänka på helheten både en och två och tre gånger utifrån vad regeringen säger och vad som inte genomförs. Det finns många skäl till att man inte genomför saker. Men i det budgetförslag och den proposition som regeringen har lagt fram till riksdagen är det väldigt tydligt och konkret. Det här försvårar för enskilda skogsägare, drar ned resurserna till vård av natur och rekreationsvärden och kan också riskera att ge ännu större granbarkborreangrepp som konsekvens. Hur det kan det komma sig, John Widegren, att ni inte värnar det som ni så tydligt deklarerade inför valet utan gör stora neddragningar på området?
Herr talman! Jag hänger nog inte riktigt med i resonemanget, men jag kanske kan få ett klargörande i nästa replik. Varför skulle det leda till ökade granbarkborreangrepp? Det är svårt att förstå. Vi har en metod för hur vi hanterar granbarkborren i dag, med hugg och sök och så vidare, som fungerar på ett bra sätt. De stora problem som vissa markägare upplevt har uppstått när de här frågorna inte har hanterats i formellt skyddad skog eller statlig skog. Men en insats vid rätt tillfälle vid ett eventuellt granbarkborreangrepp innebär ju ett nettoöverskott. Att det skulle behövas statliga pengar för att hantera det har jag svårt att se.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
I skogsutskicket som gjordes före valet från Moderaternas sida talade vi om stärkt äganderätt, en annan skogspolitik och så vidare. Jag är ganska övertygad om att mycket av det kommer att genomföras. Men mycket av det handlar inte om pengar i budgeten utan om hur vi ska skriva våra regleringsbrev och hur våra myndigheter ska jobba gentemot enskilda skogsägare.
Ett exempel gäller den fjällnära skogen. Vi har ett bekymmer med de punkter som finns i skogsvårdslagen i dag gällande just fjällnära skog. Jag ser ett problem i detta och skulle gärna se över det. Jag kommer att framföra till regeringen under mandatperioden att vi behöver se över det, eftersom det i princip innebär att det är omöjligt att bruka den här skogen i dag. Även det är ett tecken på hur vi vill jobba för att stärka äganderätten.
Sedan kan vi såklart inte få igenom alla saker som vi säger. Vi ska förhandla om detta fyra olika partier emellan. Men jag är ganska övertygad om att dessa fyra partier värnar ägande och brukande på ett lite annorlunda sätt än de partier som Centern valde att samarbeta med under förra mandatperioden. Det är nog svårare att få igenom politik för att värna ägande och brukande med de partierna.
Herr talman! Då ska jag förtydliga mig. Regeringens budget innehåller stora neddragningar på skötsel av redan skyddade områden och naturreservat. Det finns en tydlig koppling till risker som handlar om torka, granbarkborreangrepp och utbredning. Dessutom blir det minskade anslag till ingångsersättningarna kopplat till nekat avverkningstillstånd och artskyddsärenden. Konsekvensen blir att ännu fler skogsägare hamnar i ett moment 22, där man varken får avverka sin skog eller får den ersättning som man har rätt till. Det här är oerhört allvarligt utifrån ett makroperspektiv men inte minst utifrån den enskilde drabbade skogsägarens perspektiv. Vi har sett i fall efter fall de senaste åren hur det har varit väldigt tufft.
Nu driver den nya regeringen i en riktning som gör att det kommer att bli ännu värre. Jag kan inte riktigt se hur det här håller ihop med vad man sa i valrörelsen. När ansvarig minister på Finansdepartementet sitter och samordnar hela budgetarbetet väljer man att prioritera ned dessa oerhört centrala frågor, som handlar om att stärka Sverige som skogsnation. Vi vet att det här är intäktsfrämjande och skapar tillväxt som också är hållbar. Det är oerhört viktigt för en positiv landsbygdsutveckling. Uppenbarligen har de fyra samarbetspartierna, varav tre är regeringspartier, valt att göra tydliga nedprioriteringar efter att vi de senaste åren kämpat för att det ska vara så bra förutsättningar som möjligt. Än en gång: Hur kan det bli så här?
Herr talman! Jag tackar för förtydligandet om hur detta skulle kunna försvåra granbarkborrearbetet. Jag menar fortfarande att just frågan om granbarkborren inte ska behöva vara ett problem för att det saknas medel. Det är nog snarare tydliga riktlinjer som krävs för att hantera granbarkborreproblematiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
När det gäller artskyddet lade Centern och Moderaterna under våren tillsammans fram ett utskottsinitiativ som stöttades av flera partier. Vi fick igenom ett antal tillkännagivanden, som såklart behöver tillgodoses. En del av detta är redan hanterat; ikraftträdandet skedde den 1 oktober, tror jag. Men den stora puckeln är inte hanterad, och den gäller utredningsansvaret för enskilda skogsägare. Detta hoppas och förutsätter jag att regeringen kommer att titta vidare på under den här mandatperioden, för det är en stor stötesten.
Rätten till ersättning gäller absolut. Det är klart att man ska ha rätt till ersättning när man nekas brukande av sin egendom. I svensk grundlag, Europakonventionen, FN:s mänskliga rättigheter och så vidare ser vi att det finns en äganderätt. Jag tror att man som ledamot i Centerpartiet nog behöver vara mindre orolig för att äganderätten inte kommer att stärkas och hållas på en hög nivå med en moderatledd regering än med en sådan regering som vi sett under de åtta gångna åren.
Vad gäller medel i budgeten är det fortfarande historiskt mycket pengar på flera av utgiftsområdena som ledamoten lyfter fram i sitt anförande. Finns det inte pengar i budget kan man heller inte ta mark ur produktion.
