John Widegren (M) svarade Emma Nohrén i en replik om Jordbrukspolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Emma NohrénMP· i en replikSjälvklart ska vi inte ha onödig administration. Det är vi alla överens om. Vi vill ha regelförenklingar, men det får inte gå ut över djurvälfärd eller andra delar. Vi måste ha vissa regelverk och kunna följa dem. Men om…Herr talman! Timmen är sen när vi debatterar jordbrukspolitik här i dag, men det är en alltför viktig fråga för att vi ska skynda på.
Sällan har väl ett omvärldsläge tydligare visat på vikten av ett robust lantbruk och jordbruk. När Ryssland för drygt ett år sedan invaderade Ukraina och startade sitt fruktansvärda krig fick det följdverkningar över hela världen. Ökade bränslepriser drev upp priset på transporter. Det blev problem för jordbrukare när transportvägar kapades. Vi fick till och med problem när det gäller de som svälter och behöver stöd via FN-program, för utsädet - vetet - från Ukraina kunde inte komma ut. Det var en blockad.
Jordbruket och att ha mat på bordet är bland det absolut viktigaste som finns. Förutom mat producerar jordbruket material och energi och är den absolut viktigaste motorn i omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är nyckeln till den del av samhällsekonomin som ska se till att omställningen sker - och samtidigt en avgörande del för att vi ska ha en levande landsbygd.
Det senaste året har verkligen varit ett stresstest. Vi ser att det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har orsakat stora svårigheter för svenskt lantbruk. Därför måste vi bygga upp den här robustheten och se till att vi har en ordentlig självförsörjning och försörjningstrygghet. Vi i Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade baslivsmedel - grönsaker, frukt och vegetabilier - men även se till att vi har en inhemsk produktion av andra insatsvaror och utsäde.
Nu har vi börjat i det stora, herr talman, och jag tänker att jordbruksfrågorna går från det stora - geopolitiken - ända ut till kapillärerna längst ut.
Samtidigt som vi måste stötta lantbruket och se till att det överlever, liksom att vi får en bra försörjningstrygghet, måste det vara med och bidra till den snabba omställningen. Tyvärr är det så att jordbruket i dag står för en stor del av Sveriges totala klimatutsläpp. Därför behöver jordbrukssektorn egna klimatmål och färdplaner för hur de ska uppnås.
Förbrukningen av fossila bränslen är förstås en betydande del, framför allt i produktionen av konstgödsel. För att ställa om jordbruket måste energin i maskiner och transporter komma från förnybara källor, såsom biobränslen, vätgas och el. Därför vill vi i Miljöpartiet se att det införs en biopremie för lantbruket, vilket föreslogs i utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk, som kom för ett par år sedan. Där ser vi också förslag som handlar om just drivmedel, gödsel och foder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Det är dock inte bara när det gäller det fossilfria och att minska klimatutsläppen som vi måste ställa om. I den här omställningen måste vi nämligen se till att de andra miljöåtgärderna också hänger med. Det krävs omfattande miljöåtgärder inom jordbruket, en stärkt biologisk mångfald och att vi kan öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar, utöver livsmedel. Där behöver olika ekosystemtjänster, som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald, räknas in.
De senaste åren - under en ganska lång period, ska jag säga - har fokus legat på storleksrationalisering. Vi har premierat stordrift framför smått. Men för att kunna ha ett levande lantbruk och en mångfald och för att kunna skapa alla dessa olika nyttor måste vi se detta ur ett bredare perspektiv. Vi i Miljöpartiet vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna ska stimuleras, få stöd och kunna använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster.
Samtidigt ska de förstås producera bra och näringsrik mat och andra råvaror. En del i att komma dit är ekologiskt jordbruk, som är lite av en spjutspets när det gäller frågorna om ökad hållbarhet. Vi ser att den typen av jordbruk har en ökad andel ekosystemtjänster. Det använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel och minskar belastningen av kemikalier och gifter på mark och dricksvatten.
Just nu ser vi att priserna på mat totalt har gått upp, även på ekoprodukter - och tyvärr väljer många bort de produkterna. De jordbrukare som har ställt om och gått före och som producerar dessa har stora problem. Där måste vi ta ansvar och se till att dessa jordbrukare inte går omkull eller att allt det arbete de lagt ned försvinner. Offentlig sektor har ett särskilt ansvar att hålla de inköpsmål som finns. Vi måste också se till att vi premierar detta inom EU, när vi pratar om den nya CAP:en och så vidare.
Det är många olika miljömål som ska uppnås samtidigt som vi ska ha den här produktionen. Vi har naturbetesmarker, vilket har varit uppe tidigare - betade marker, vilket ger ökad biodiversitet och förstås även en god djurvälfärd för många av de djur som är ute. De skapar även ett kulturlandskap, som vi vill och har som mål att bevara. Här finns det dock problem.
Förra måndagen var jag längst ut i kustbandet på västkusten, där jag bor, och hälsade på lantbrukare på Lyr. Som så ofta när det kommer till de gröna näringarna har man inte bara ett ben att stå på, utan man har många. Man måste ha flera olika verksamheter igång. Just de här lantbrukarna har mellan 22 och 24 verksamheter - alltifrån att sköta snöröjningen till att ha djur som betar mosaikmarkerna ute på öarna.
Ofta är skötseln av värdefull natur någonting som administreras via länsstyrelsen. Det finns kanske ingen lönsamhet; man får inte tillbaka pengarna vid slakt av djuren, utan det måste till extrapengar för att man ska kunna göra de här insatserna för ekologisk mångfald och kulturlandskapet.
Här har dock den nya regeringen dragit bort pengar. Med tanke på de ord vi hörde från ledamoten från Moderaterna tidigare vet jag inte om regeringen vet vad den har gjort, höll jag på att säga. Det pratades varmt om lantbruket och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Från förra året hade Västkuststiftelsen, som är en av de stora som administrerar det här, 140 000 kronor per reservat. Det låter inte så mycket, men i år är det ännu mindre. Det är knappt 40 000 - 38 000 är det.
För det får man inte många liter diesel till att köra ut sina djur och hämta hem dem igen. Det räcker bara till 190 meter stängsel om man ska stängsla in sina djur så att de inte rymmer. Det är alltså en ruta på knappt 50 gånger 50 meter. Det räcker till sju bänkar med bord om man vill ha turister där. Det räcker till tolv kor på bete i sex månader. Men kor lever ju året runt, som vi vet, och om man ska köpa vinterfoder till dem har man bara råd med tre och en halv ko. Ja, ni förstår själva.
Arbetet som man gjort under så lång tid är det som definierar kulturlandskapet, och det främjar djurvälfärden och den biologiska mångfalden.
Jag undrar om ni från regeringspartierna och samarbetspartierna vet om hur det här slår mot småbrukarna som lever i de här markerna.
Jag vill också yrka bifall till reservation 29, som handlar om just betesmarker, hagmarker och slåtterängar.
Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
Jag hör ett antal saker som jag har lite svårt att få ihop, men vi kommer inte att hinna diskutera alla dem. Till exempel har jag lite svårt att få ihop hur vi ska öka vår självförsörjning samtidigt som vi kraftigt ökar den ekologiska produktionen. Men det är inte det jag tänker fråga om.
Det pratas här om pengar som har försvunnit, och det pratades tidigare om den extremt svåra ekonomiska situation som vi befinner oss i. Den tror jag att vi är högst medvetna om.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet verkar inte riktigt lika medvetna om den. Tittar man på deras budgetförslag ser man ett antal hundra miljoner extra som inte finns utan är pengar som man måste hämta, låna. Då menar jag de totala budgetarna, inte utgiftsområdesbudgetarna. Det här är moment som skulle driva på inflationen kraftigt i ett läge när vi behöver trycka ned inflationen.
Ledamoten vet ju precis som jag att budgetarbete handlar om prioriteringar. Det är jätteolyckligt om småbrukare kommer i kläm i det här, absolut, och det är något som man ska titta på. Men handlar inte det här om något annat?
Ledamoten lyfter fram lantbrukare som har många olika verksamheter. Det tror inte jag att de har bara för att de tycker att det är kul att jobba 16-18 timmar om dagen vissa perioder. De har det för att få det att gå ihop ekonomiskt.
Är det inte bättre att titta på de grundläggande ekonomiska förutsättningarna för lantbruk, särskilt de lite mindre lantbruken som kanske är enmansföretag eller fåmansföretag? De har belastats med så mycket administration att de allihop skulle behöva ha en egen administratör för att få sin verksamhet att snurra på och leva upp till alla krav på journalföring och annat som krävs. Är det inte bättre att ta tag i företagsamheten?
Herr talman! Självklart ska vi inte ha onödig administration. Det är vi alla överens om. Vi vill ha regelförenklingar, men det får inte gå ut över djurvälfärd eller andra delar. Vi måste ha vissa regelverk och kunna följa dem. Men om det är för mycket regler och de inte fyller något syfte ska de förstås tas bort. Det har vi varit överens om i denna kammare många gånger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Ledamoten sa i ett tidigare replikskifte att vi ska lämna de ekonomiska frågorna till finansministern. Jag kan ändå kommentera att i vår stora budget - den riktiga budgeten, höll jag på att säga - lånar vi pengar. Det är helt riktigt. Vi lånar 100 miljarder. Vi gick också plus i det här landet med 180 miljarder förra året, så det finns pengar. Men anledningen till att vi anser att det är värt att låna pengar nu är hur läget ser ut när det gäller klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.
IPCC:s rapport kom i måndags. Den visar att vi måste göra saker här och nu. Jag tror att vi kommer billigare undan, eller vi vet att vi kommer billigare undan, om vi lånar pengar och gör insatser nu än om vi gör det sedan.
Vi vet också att de insatser som jag pratade om i talarstolen är dyrare att göra nu än de var förr, just på grund av klimatförändringarna. Till exempel har små kortlivade växter, örter, svårare att överleva nu därför att mossan kan växa året runt. Då måste man ha djur som är där och trampar ned, för när de här växterna har försvunnit är de borta.
Vi ser att invasiva arter ökar. Det är ett problem för både lantbrukare och allt annat, så de här insatserna är inte att göra fel. Det handlar om att göra rätt prioriteringar.
Herr talman! Jag tackar för svaren.
Jag tycker inte heller att vi behöver ha en ekonomisk diskussion, men jag fick en fråga från talarstolen om just ekonomi. Därför var jag tvungen att ta den.
Jag förstår Miljöpartiets ingång i det här. Man kopplar det till biologisk mångfald, klimatet och så vidare. Men faktum kvarstår att det absolut största problemet vi har här just nu är den skenande inflationen. Den får komma först när det gäller det ekonomiska arbetet, absolut.
Då kan man ta steget in i nästa fråga. Tycker ledamoten att vi har stora problem när det gäller klimatarbete, till exempel i svenskt jordbruk? Jag vet att man kommer att prata om fossila bränslen och så vidare. Men vi vet också att Sverige har en produktion som är långt mycket bättre än det allra mesta när det gäller klimat. Vår stora utmaning är att vi behöver öka produktionen mycket i Sverige.
Vi har stora problem med biologisk mångfald, absolut, men det är främst kopplat till naturbetesmarkerna och inte någon annanstans. Inte ingen annanstans, men det är främst i våra naturbetesmarker som vi har de här problemen.
Då kommer vi osökt tillbaka till grundförutsättningarna för att vara lantbrukare. Det är där vi har de stora utmaningarna. Det är det som gör att fler och fler lantbrukare väljer att lägga ned.
Det talas här om att vi haft en alldeles för hårt driven storleksrationalisering. Ja, men det är ju för att det inte fungerat med någonting annat på grund av skatteläget, på grund av regelkrångel och på grund av administration. Om vi inte tvärvänder hela den utvecklingen kommer det att fortsätta på precis det här viset. Det kommer att bli större och större enheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Sedan ska vi komma ihåg, herr talman, att de stora enheterna också producerar mycket mat. Det är där vi producerar maten.
Herr talman! Jag tycker att John Widegren talar till mig som om jag inte sett ett lantbruk.
Jag bor på landet. Jag har många vänner som är lantbrukare. Jag har lantbrukare i min familj. Flera av dem är faktiskt miljöpartister. Det är de för att de vill leva med naturen och leva av naturen men på ett hållbart sätt.
Däremot tror jag att min och John Widegrens syn på vad biologisk mångfald är kan skilja sig ganska mycket.
Vi hörde från talarstolen att rovdjuren är ett jättestort problem för våra lantbrukare. Ja, varg är ett problem för vissa när det gäller till exempel fårskötsel. Men det finns andra åtgärder än att bara skjuta bort allting. Skyddsjakt kan vi ha, men det finns också ett värde i att ha biologisk mångfald som fungerar där vi har rovdjur.
Vi behöver ha våra rara arter när det gäller växter och så vidare. Det här är ett fungerande system. Vi människor är förstås inne och pillar i det, men det här är något vi behöver göra. Och när vi ser att vi har klimatkris och kris för biologisk mångfald - vi ska ju faktiskt skydda 30 procent; vi har kommit överens om det globalt för att det är utarmning - måste vi alla dra vårt strå till stacken.
Där kommer jordbruken, skogsbruken och de gröna näringarna att ha en otroligt viktig roll. Det handlar inte om att de ska lägga ned, utan det handlar om att vi ska ha en produktion och ett sätt att sköta våra marker och producera som faktiskt bidrar till att öka biologisk mångfald och fånga in koldioxid och samtidigt producera mat. Det går att göra, och det hoppas jag att vi kan vara överens om att vi ska göra.