John Widegren (M) svarade Malin Larsson i en replik om Skogspolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:111 Onsdagen den 24 maj” den 24 maj 2023.
Malin LarssonS· i en replikJag tackar ledamoten Widegren för svaret. Om det finns en plan skulle det vara spännande att höra lite mer om den. Det jag hörde i svaret var att det hänger på den enskilda skogsägaren. I samband med tidigare…Fru talman! Nu ska vi återigen prata om skogspolitik i kammaren. Det gör vi ofta, och det är alltid roligt, alltid givande och alltid viktigt.
Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, fru talman.
Politiken, EU, myndigheterna, miljörörelsen och så vidare - alla vill de på ett eller annat sätt ha del av den svenska skogen. Det har också blivit tydligare under de senaste åren att fler och fler känner att de har en del i den svenska skogen. Det alltför få kommer ihåg i den diskussionen, fru talman, är att skogen ägs av någon. Det finns en skogsägare bakom skogen. Kanske har ägaren tagit hand om skogen över generationer, på sitt och sin familjs sätt, för att leva av och bruka skogen.
Skogspolitik
Vi har sedan 1993 en väldigt väl anpassad skogspolitik i Sverige. Den innebär frihet under ansvar och att produktion och miljö ska väga lika. Det är en politik som svenska skogsägare har levt upp till väldigt väl och en politik som vi moderater kan fortsätta att stå bakom. Men tyvärr har man glidit längre och längre ifrån den politiken, fru talman. På olika sätt har man gått ifrån det avreglerade - det som gav skogsägarna makten över sin egen skog. Det är en utveckling som är väldigt oroande.
I tidningen Land Skogsbruk kunde vi för en tid sedan läsa om skogsägaren Lars Carlsson i Dalarna. Han ville avverka en granskog som var ansatt av både barkborre och andra tråkigheter, så det var dags att börja om.
En förening passade på att ge sig ut och inventera och hittade knärot i avverkningsområdet, och det blev ett avverkningsstopp. Skogsägaren Lars Carlsson kom dock överens med myndigheten om hur han skulle arbeta med detta, och han var beredd att undanta en del - jag tror att det handlar om 10 procent - i just det avverkningsområdet för att främja och behålla knäroten men ändå kunna fortsätta att bruka och leva på sin skog.
Nu väntar han på utfallet i Mark- och miljööverdomstolen. Det har gått snart två år sedan avverkningsanmälan lämnades in. Detta är en skogsägare som på olika sätt vill ta hänsyn men som vill leva på det han faktiskt äger. Det handlar om skog som är viktig - som är motorn - för landsbygden, särskilt i områden som Hedemora i Dalarna där skogen kan vara den allra viktigaste delen i företagandet på landsbygden.
Detta är ett exempel på hur artskyddsförordningen fungerar. Vi har debatterat den i kammaren, och på Moderaternas och Centerpartiets initiativ riktades det under förra mandatperioden ett antal tillkännagivanden om detta. En del av dem är genomförda, och en del av dem behöver hanteras - skyndsamt.
Vi ser fortfarande problemet att skogsägare tack vare artskyddsförordningen själva ska utreda huruvida staten får inskränka den enskildes rätt att bruka den skog man har grundlagsskyddad äganderätt till. Det är en helt felvänd ordning, och det måste vi ändra på.
Vi anser att inte heller frivilligheten gällande att undanta skog fungerar. Det handlar om den frivillighet som skogspropositionen under den förra mandatperioden skulle leda fram till. Vi ser gång på gång hur skogsägares brukande blir inskränkt, och det innebär inte frivillighet. Trots att vi var så rörande överens i denna kammare om att det var dit vi ville komma har det inte tydligt nog gått fram till våra myndigheter hur de ska jobba gentemot skogsägarna.
Jag har ett exempel. För ett par månader sedan pratade jag med en förvaltare som hade lämnat in en avverkningsanmälan om ett lövbestånd. Beståndet innehöll mestadels asp men även ungefär 10 procent ädellöv. Myndigheten svarade att ärendet måste hanteras med samråd då det gällde ett ädellövsbestånd. Förvaltaren och skogsägaren kunde tydligt visa att det inte handlade om ett ädellövsbestånd och bestred myndighetens svar - varvid det gick några veckor till, och sedan kom det ett brev från myndigheten om att man ger området formellt skydd.
Var är frivilligheten då? Var är kommunikationen med skogsägaren? Den finns inte. Vi ser dessa problem gång på gång, fru talman. Vi har glidit ifrån den av denna kammare beslutade skogspolitiken, som innebär frihet under ansvar, därför att det är så många som inte litar på skogsägarna.
Detta är skogsägare som över tid har brukat skogarna, byggt upp stora virkesförråd och under de senaste 30 åren ökat produktionen med 1 miljon kubikmeter om året. De har de senaste 30 åren ökat ett antal av de biologiska värdena kopplat till död ved i skogen, till gamla träd, till antal lövträd och till antal fåglar i skogen. Detta är kurvor som pekar uppåt, och det sker med hjälp av skogsägarens frihet under ansvar. Ändå vill man på olika sätt inskränka det grundlagsskyddade ägandet och brukandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Det här är ett problem som denna regering ser väldigt allvarligt på och kommer att ta hand om med diverse utredningar under mandatperiodens gång. Men det är också så att denna regering kommer att behöva jobba kraftfullt gentemot EU, vilket regeringen redan har gjort.
Det har kommit ett antal förslag från kommissionen under denna period - jag tror att det är i storleksordningen åtta olika förslag från EU som rör skogen. Vi kan nog vara rörande överens om att det svenska självbestämmandet över skogen inte riktigt finns längre, utan nu handlar det mer om att försöka att på ett bra sätt jobba med dessa EU-förslag så att de landar på ett för Sverige bra sätt. Till exempel är förslaget om restoration law på gång; det ligger i pipeline.
Jag kunde för ett par veckor sedan ta emot en rapport som konsultbyrån Macklean hade tagit fram just för att sätta fingret på vad som händer när vi ska sluta att bruka skogen. Vad händer om vi tar bort 10 procent av brukandet i skogen? Det handlar om ungefär 80 000 småhus, ungefär 200 miljoner människors toalettpapper och alla småhus i Östergötland och Sörmland, som skulle kunna värmas upp av restprodukter från dessa 10 procent. Allt detta skulle ske om vi tog 10 procent mer skog ur produktion i Sverige.
Sedan kan vi växla upp procenten och följa talen för att verkligen förstå vad det innebär. Det innebär 3 miljarder mindre i skatteintäkter till staten. Det innebär minskade exportintäkter på ungefär 15 miljarder. Man måste förstå dessa saker när man vill inskränka eller minska brukandet av den svenska skogen.
Fru talman! Om vi hade kunnat se att de svenska skogsägarna gör detta på ett dåligt sätt - att de inte tar hand om skogen och naturen på ett bra sätt - hade jag kunnat förstå det krig som bedrivs mot enskilda skogsägare, men vi är ju inte där. Svenska skogsägare gör detta på ett föredömligt sätt, vilket gör att de kan leverera virke till den svenska skogsindustrin.
Vi kan leverera miljönytta. Vi levererar stor klimatnytta när vi brukar vår skog och håller den i tillväxt.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för anförandet. Vi delar engagemanget för skogen.
Jag läste häromdagen en artikel om hur man redan nu ser hur antalet granbarkborrar ökar i de fällor som Skogsstyrelsen har satt ut. Det har varit väldigt varmt och fint väder, och då kommer borrarna fram och svärmar. Detta väcker såklart en stor oro inför sommaren, framför allt om sommaren blir torr och varm. Som väderprognoserna ser ut just nu är det precis det som den kommer att bli.
Vi vet att granbarkborrarna gör enormt stor skada på våra granskogar. Det är stora ekonomiska värden som förstörs. Man kan jämföra det med stora skogsbränder - sommaren 2018 var det 32 miljoner kubikmeter gran som dödades av borrarna, medan ungefär 2 miljoner kubikmeter skog försvann i bränderna. Granbarkborrarna gör enorm skada.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Anslaget för skötsel av natur, som regeringspartierna har skurit ned på, kunde ju användas bland annat till att förebygga granbarkborreangrepp. Utifrån den stora risk som redan nu finns inför kommande sommar undrar jag om ledamoten Widegren kan svara på vilken beredskap regeringspartierna har inför detta.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan och engagemanget.
Det är verkligen inte något bondeväder ute; det kan vi vara överens om. Varmt och soligt tidigt i maj är inte ett väder som vi vill ha vare sig för jordbruket eller för skogen i detta läge. Vi skulle behöva ha en sval och regnig vår. Lantbrukarna brukar säga att allt regn före midsommar är av godo, som alla känner till.
Granbarkborren är ett väldigt stort problem. Trenden har varit positiv de senaste två åren, men det finns ju stora farhågor om att det vänder uppåt igen om vi nu får en rejäl torrsommar. Det viktigaste arbete man kan göra är att vara ute i sin skog och vara snabb med att plocka och hugga så fort man misstänker minsta angrepp. Detta är inte någonting som det behöver avsättas medel till, för det är en åtgärd som betalar sig själv om man vidtar den i rätt tid.
Vi har faktiskt haft diskussioner om beredskap för att det blir en väldigt torr sommar, kanske framför allt när det gäller brandskydd för skogen. Det gäller att man inte blir tagen på sängen utan att det finns beredskap. Den diskussionen finns både hos Tidöpartierna och på Regeringskansliet. Det finns en plan för att hantera detta om det uppstår en kris.
Jag hoppas och tror att de enskilda skogsägarna själva har den bästa kontrollen över granbarkborreangreppen. Jag hoppas och tror även att den offentliga skogen - den statliga skogen och skyddade områden - hanteras på ett normalt sätt för att vi ska undvika kraftiga granbarkborreangrepp.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för svaret.
Om det finns en plan skulle det vara spännande att höra lite mer om den. Det jag hörde i svaret var att det hänger på den enskilda skogsägaren. I samband med tidigare granbarkborreangrepp har vi lyft fram att det är viktigt med informationskampanjer och så vidare för att få ut kunskapen om hur man ska agera och hantera det. Det finns ju även statliga marker som detta måste hanteras på, och då är det ju bra att det finns pengar i budgeten så att det kan hanteras.
Ledamoten Widegren tog i sitt anförande upp flera olika exempel på sådant som inte fungerar. Nu är det dock ändå ledamoten Widegrens parti, tillsammans med övriga regeringspartier, som styr. Vad gör man åt alla de problem och farhågor som ledamoten tog upp i sitt anförande? Nu har det gått åtta månader sedan regeringen tillträdde.
Ledamoten lyfte i sitt anförande också fram att detta måste hanteras skyndsamt, men än har jag inte sett några förslag. Vad händer, och när händer det i så fall?
Ledamoten Widegren nämnde också myndigheterna. De har faktiskt reagerat och agerat. De har skickat en hemställan till regeringen bland annat om skydd av skogar med höga naturvärden. På grund av de motsägelsefulla politiska signalerna har de svårt att utföra sitt arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Fru talman! Det beror på att vi från Moderaternas sida, och flera av våra samarbetspartier, inte vill fortsätta att ta mer mark ur produktion. Vi har sett detta som ett stort problem. Det som har skett framför allt de senaste åtta åren är att alltmer mark har tagits ur produktion, vilket är väldigt olyckligt när skogen ska göra så mycket annat.
Detta är en av de tydligaste signalerna. Anledningen till att vi tar bort pengar för att skydda mer natur är att vi tycker att gränsen för hur mycket mark som ska tas ur produktion börjar närma sig.
Vad har då regeringen gjort, och vad tänker regeringen göra? Regeringen har gjort en hel del, särskilt när det gäller EU-frågorna. Medan den förra regeringen visade ett ganska litet intresse för att över huvud taget vara representerad på viktiga möten har denna regering på flera sätt tagit tag i stafettpinnen när det gäller skogen och skogsfrågorna och på så sätt kunnat motverka till exempel hur RED skulle slå igenom i fråga om hur vi får använda våra restprodukter. Den här regeringen har verkligen visat framfötterna när det gäller EU och skogen.
Precis som man kunde läsa i läckta dokument i Altinget för ungefär två veckor sedan håller regeringen på att ta fram direktiv för en ny skogsutredning som ska hantera ett flertal av de problem som vi har sett under de gångna mandatperioderna, även med koppling till de tillkännagivanden som finns rörande skogen.
Jag skulle säga att regeringen under den korta tid den har suttit i hög grad har tagit tag i skogsfrågorna. Jag ser till exempel med tillförsikt fram emot vad den nya skogsutredningen ska leda till, just för att vi vill stärka den enskilde skogsägarens möjlighet och inte låta honom inskränkas alltför mycket av myndigheterna.
Vi har dessutom sett till Naturvårdsverkets rapportering av skyddad natur och att Sverige ska rapportera i art- och habitatdirektivet, som övriga länder gör. Det händer alltså en hel del från regeringen kopplat till skogen.