John Widegren (M) svarade Kajsa Fredholm i en replik om Skogspolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:111 Onsdagen den 24 maj” den 24 maj 2023.
Kajsa FredholmV· i en replikTack så mycket, John Widegren, för din fråga! Den fjällnära skogen är, som jag sa i mitt anförande, ett av de största områdena med orörd skog och naturskog. Det här bältet går från Dalarna och norröver. Vi är helt…Herr talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om skogspolitik. Vänsterpartiet står bakom alla yrkanden i vår motion, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 18, som handlar om skydd av skogar med höga naturvärden.
I Sverige består landytan till 70 procent av skogsmark, och skogen förser oss med en rad värdefulla ekosystemtjänster som vatten- och luftrening och ger oss dessutom viktig träråvara.
Den svenska skogen står i dag inför stora utmaningar, för det är ett högt tryck på skogen. För att mildra klimatkrisen och förbättra utvecklingen när det gäller den biologiska mångfalden behöver skogen bidra mer. Skogen ska också leverera råvara till en rad produkter som ska kunna ersätta fossila bränslen, plast och tunga byggmaterial. Detta är en del i den gröna omställning vi nu befinner oss i, och den är viktig för både jobb och svensk ekonomi. Men här finns en konflikt om fortsatt hög avverkning eller mer skyddad skog. Mycket står på spel, och olika intressen står emot varandra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Kommer skogen att klara allt detta, öka den biologiska mångfalden och inbindningen av koldioxid och samtidigt leverera mer träråvara? Nja, jag tror inte att det är möjligt.
Herr talman! Den biologiska mångfalden är en grundförutsättning för allt i skogen. Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i sin helhet är att betrakta som tillräckligt hållbart för att vi ska kunna nå våra klimatambitioner och bevara en hög biologisk mångfald. Vår inställning är att produktionsmålen behöver vara underställda miljö- och klimathänsynen.
För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar ska brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem och biologisk mångfald måste vara ramen för hur skogarna nyttjas, och inom dessa ramar bör ett hållbart brukande förse oss med råvaror och energi som bland annat kan ersätta fossil energi och andra råvaror med stor klimatpåverkan.
Att vi på ett hållbart sätt nyttjar vår skogsråvara är helt avgörande för att vi ska kunna möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden, och dessa kriser måste lösas tillsammans.
I dag sker avverkning av skogar med höga befintliga naturvärden, så kallade värdekärnor, trots att det råder stor brist på dessa naturmiljöer för en mängd hotade växt- och djurarter. Dessa skogar har ofta hög variation och är ofta naturskogsartade.
Naturvårdsverket anser att stora ansträngningar bör göras av såväl staten som skogsbruket för att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Trots att den tidigare regeringen hade ambitionen att inga skogar med höga naturvärden skulle avverkas underlät man att vidta åtgärder för att förhindra det. Därmed försvåras kontinuerligt möjligheten att bevara de kvarvarande livsmiljöerna för missgynnade arter i skogsbruket. Regeringen bör skyndsamt ta fram förslag på lagstiftning i syfte att stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden.
Herr talman! Den svenska fjällnära skogen är ett unikt område med stora naturskogar och höga naturvärden. Naturskogarna i fjällområdet är några av de få intakta skogslandskap som fortfarande finns kvar i Europa. Vänsterpartiet anser att det är av högsta prioritet att dessa skogar skyddas.
Mark- och miljööverdomstolen kom 2020 med vägledande domar som konstaterar att skogsägare som inte får avverka i fjällnära skog på grund av att det finns höga naturvärden har rätt till ersättning från staten. Vi anser att regeringen nu måste säkerställa att natur- och kulturvärdena långsiktigt bevaras och att statliga medel finns tillgängliga för att ersätta de markägare som har rätt till ersättning.
Vi anser att det behövs en strategi för att säkerställa att de fjällnära skogarna får ett långsiktigt formellt skydd. Även Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har tydliggjort behovet av ökade medel för skyddet av fjällnära skogar. Naturvårdsverket har också konstaterat att det behövs särskilda insatser för att bevara stora naturskogar som i dag förvaltas av de statliga skogsförvaltarna. Regeringen bör tillse att en strategi presenteras med nödvändiga anslagsmedel samt ersättningsmarker från Sveaskog för att säkerställa att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt kan bevaras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Regeringen bör även tillse att en översyn av skogspolitiken genomförs i syfte att stärka måluppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå ett hållbart nyttjande av naturresurser. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall sluta naturvårdsavtal eller bilda biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav med hög andel naturvärden.
Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruk, även kallat kalhyggesbruk. Över 95 procent av de brukade skogarna i Sverige förvaltas genom trakthyggesbruk, och den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.
Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären, och Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealen med mer kontinuitetsskogsbruk i stället för kalhyggesbruk. Att öka inslaget av kontinuitetsskogsbruk där i stället särskilt utvalda träd eller mindre grupper av träd avverkas kan således ge vinster både för den biologiska mångfalden och för klimatet samt stärka skogens sociala värden.
Men det behövs även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygd som klimatnytta liksom den biologiska mångfalden. För landsbygden kan det även bidra till en förbättrad livsmiljö och stärkta förutsättningar. För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägare, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången.
Avslutningsvis: Vi behöver en frisk och välmående skog som kan både ge oss träråvara på ett hållbart sätt och leva upp till målen om biologisk mångfald och till våra klimatmål.
Herr talman! Detta är angelägna frågor både kort- och långsiktigt. Jag har särskilt fäst mig vid en av de avslutande punkterna i Kajsa Fredholms anförande. Det handlar om uppfattningen att trakthyggesbruket på sikt bör fasas ut. Det är Vänsterpartiets hållning. Jag har också sett att ni har en målformulering om att 30 procent ska förändras till 2030, kopplat till trakthyggesbruken. Det är en ganska hög ambition.
Vänsterpartiet föreslår i sin reservation - och detta lyfts också i anförandet - att ett ekonomiskt stöd från staten ska ges till de berörda. Jag skulle vilja veta hur Vänsterpartiets helhetsperspektiv ser ut här, alltså vilka ekonomiska konsekvenser det får för statens budgetmedel fram till 2030 om man skulle nå Vänsterpartiets första etappmål.
Det nämndes att omställningsstödet skulle vara under en övergångstid. Hur ser då konstruktionen på omställningsstödet ut, med tanke på att det får så stora ekonomiska konsekvenser för den som inte får genomföra sitt aktiva skogsbruk i enlighet med sin planering och utnyttja hyggesmöjligheterna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Herr talman! Det var väldigt många frågor här. Men det är bra att Daniel Bäckström har läst i alla fall våra yrkanden väldigt noga och kanske även vår motion.
Vi anser att det i dag är alldeles för stor del av skogen som brukas genom kalhyggesbruk. Vi står inför en klimatkris. Vi behöver friska ekosystem för att kunna mildra den klimatkrisen, och då behöver vi bruka en större del av skogen på det sätt som vi anser vara hållbart. Vi ser också att det kommer att behövas medel från samhället för att hjälpa till. Som Miljöpartiet också lyfte behövs det kunskap och utbildning för att lära sig metoder, men det kommer även att behövas medel för en övergång till ett hållbart skogsbruk.
Vi satsar i vår budget 4 ½ miljard mer än regeringen på olika åtgärder för skogen, bland annat för att en övergång ska kunna uppmuntras och genomföras.
Då är min fråga till Centerpartiet: Vad har ni i er budget för att till exempel ersätta skogsägare? Jag tänker på alla de skogsägare som nu vill skydda sin skog och på att det inte finns medel till det.
Herr talman! Vi har haft de budgetmässiga diskussionerna tidigare. Det jag vill uppehålla mig kring är just Vänsterpartiets väldigt tydliga långsiktiga ambition att helt fasa ut trakthyggesbruket. Det får oerhört stora konsekvenser för den svenska skogsproduktionen. Jag tänker också på etappmålet till 2030 - nästan en tredjedel av trakthyggesbruket skulle då förändras. Då är det en väldigt viktig signal från Vänsterpartiets sida till svensk skogsnäring och till skogsägarna. Hur tänker man att detta praktiskt ska lösas? Jag kan inte tänka mig att de 4,5 miljarder som nämns tillnärmelsevis skulle räcka för att fasa ut trakthyggesbruket.
När det gäller koldioxid och den växande skogens viktiga betydelse för att binda koldioxid är det en cykel. När det är färdigväxt är det en nettonollutsläppssummering. Det är den växande skogen som binder, och då behöver det också brukas utifrån det perspektivet.
Men frågan gäller alltså hela det grundläggande perspektivet. Om Vänsterpartiet skulle styra skogspolitiken skulle trakthyggesbruket fasas ut, och det skulle göras tämligen snabbt.
Då är frågan: Vad handlar detta om för pengar? Men framför allt undrar jag utifrån ett perspektiv som handlar om privat skogsägande. Hur lång tid kommer jag, som skogsägare, att kunna ta del av detta omställningsstöd? Vad handlar det om för pengar för att täcka de stora inkomstbortfall som det skulle innebära om ett aktivt skogsbruk inte får genomföras? Vad skulle det innebära om Vänsterpartiet får genomföra dessa väldigt drastiska åtgärder?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Herr talman! Det står i vårt yrkande att trakthyggesbruket på sikt behöver fasas ut. Det finns en anledning till att det står "på sikt". Relativt snabbt, som ledamoten säger, tror jag inte att det kommer att gå. Det har ledamoten alldeles rätt i. Vi har inte satt någon tid där, utan det är ett arbete som behöver påbörjas. Man börjar i liten skala, och sedan måste man skala upp. Vi har då också lagt ett antal miljarder mer i medel än regeringen.
Jag tror alltså inte att ledamoten behöver vara så orolig för detta. Sedan behöver vi faktiskt ställa om många näringar, och skogen är en näring som står under omställning i den gröna omställningen för att man ska klara klimatet. Kalhyggesbruket är ett problem i dag, för vi behöver minska utsläppen väldigt snabbt. Det tar 20 år innan ett kalhygge har vuxit upp så mycket att det återigen suger upp bra med koldioxid.
Det är detta svar jag har.
Herr talman! Jag tackar för anförandet från Vänsterpartiet. Jag reagerar nog på lite liknande sätt som Daniel Bäckström från Centerpartiet gjorde på vissa saker. Jag skulle vilja ha klargöranden kring en del frågor.
Vänsterpartiet lyfter här väldigt mycket att man är tveksam till det svenska brukandet i skogen i dag, huruvida det är hållbart eller inte. Man lyfter att man vill skydda väldigt mycket mer natur, både allmänt i skogen och kanske framför allt i den fjällnära skogen. Enligt vad jag förstår är det förslag liknande det som Skogsutredningen hade kopplat till fjällnära skog, där man pratade om ett längre bälte.
Det vi då ska komma ihåg, herr talman, är att över 50 procent av den fjällnära skogen redan är skyddad och tagen ur produktion. Vad skulle det innebära om vi fortsätter att ta mark ur produktion i den fjällnära skogen? Det skulle innebära att vi tar död på landsbygden i dessa områden genom att det då inte längre finns incitament för entreprenörer att finnas här. Det finns då inte incitament för människor runt skogsindustrin att finnas i dessa områden, där skogen är den huvudsakliga näringen.
Detta skulle också ta bort möjligheten för enskilda skogsägare att låna pengar och utveckla sina landsbygdsföretag, för skogen är garanten som gör att dessa människor får låna pengar och kan bedriva sin näringsverksamhet.
Det hade varit intressant att höra vad Vänsterpartiet har för lösning på detta när man nu vill lägga en död hand över dessa områden i den fjällnära skogen.
Herr talman! Tack så mycket, John Widegren, för din fråga! Den fjällnära skogen är, som jag sa i mitt anförande, ett av de största områdena med orörd skog och naturskog. Det här bältet går från Dalarna och norröver. Vi är helt övertygade om att detta behöver skyddas.
Jag håller inte alls med om att detta skulle vara som att lägga en död hand över dem som bor där och som brukar. Det finns många möjligheter att använda skogen på sätt som kan vara kommersiellt lönsamma och även för andra ändamål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Som jag sa förut lägger vi 4 ½ miljard mer i budgeten för skydd av skog, och detta är just en av anledningarna. Då vill jag ställa frågan till John Widegren: Varför drar regeringen ned på anslagen till skydd av skog? Det vore kul att få en förklaring till det när väldigt många skogsägare faktiskt väntar på ersättning och när det är långa köer.
Herr talman! Jag tackar för svaren. Vi är nog inte riktigt överens när det kommer till den fjällnära skogen - så kan vi väl säga.
Jag hör vad som sägs. Vänsterpartiet menar att man vill lägga 4 ½ miljard mer till skydd av natur och så vidare. Jag kan tycka att det i en tid när den viktigaste uppgiften är att pressa ned inflationen är lite magstarkt att, som Vänsterpartiet, låna 100 miljarder i sin statsbudget. Det är inte en ansvarsfull ekonomisk politik. Och det är klart att man får mycket medel att strössla omkring sig när man lånar pengar till sitt budgetförslag.
Det fördes en diskussion här kring kontinuitetsskogsbruk kontra trakthyggesbruk. Vi har en gång i tiden i princip förbjudit kontinuitetsskogsbruket i Sverige just för att det inte levererade skog, virke och råvara på ett tillfredsställande sätt. Jag tror absolut att skogsägarna i dag själva kan avgöra huruvida skogen passar för ett trakthyggesbruk eller ett kontinuitetsskogsbruk. Jag är själv skogsägare, och jag nyttjar båda brukandeformerna där det passar.
Enligt EU:s skogsstrategi skulle man i mycket högre grad använda sig av just kontinuitetsskogsbruk. Balanskommissionen tog fram en ekonomisk rapport, som man presenterade förra sommaren, om vad det skulle innebära för Sverige rent kostnadsmässigt. Här talar vi alltså om hundratals miljarder. Den effekten skulle det bli för Sverige.
Man kan väl inte från Vänsterpartiets sida mena att man ska låna de pengarna i statsbudgeten? Det är hundratals miljarder. Det är miljarder till skogsägarna men också miljarder till svensk skogsindustri.
Man måste faktiskt på ett trovärdigare sätt föredra vad dessa förändringar av den svenska skogspolitiken skulle innebära för landet Sverige och för landet Sveriges ekonomi.
Herr talman! Nu blev det väldigt yvigt, med EU-nivå och allt möjligt. När det gäller årets budget har vi inte lånat 100 miljarder. Vi kommer att lägga fram ett investeringspaket på 700 miljarder med klimatinvesteringar, och där kommer det självklart att finnas åtgärder för den gröna omställning som även behöver göras i skogen.
Det är inte så att vi vill att all skog inte ska brukas, utan vi vill att en större del ska brukas med kontinuitetsbruk. Detta behöver vi också göra. Jag menar, i både FN och EU har vi ju klimatlöften som vi ska hålla, och vi har även våra egna klimatmål. Därför tycker jag att det blir väldigt yvigt och nästan oansvarigt att påstå att vi inte skulle värna skogsindustrin, när skogsindustrin kan ställa om och bruka skogen på ett hållbart sätt.
