Anders Karlsson

Fru talman! Jag delar den uppfattningen. Vi har egentligen i grunden en stor samsyn. Men i och med att vi behöver mer kapital in handlar det väl om att lyckas med detta och göra de rätta prioriteringarna.

Som jag också lyfte upp: När man hållit på i 40 år med en del viktiga, självklara investeringar inser var och en att det går åt fruktansvärt mycket resurser i planeringen. Detta måste vi komma bort ifrån så att vi jobbar smartare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 juni.)

Fru talman! Det är en klok fråga. Det ligger ju mycket pengar i infrastrukturen. Det ser vi i hela planen. Till slut hamnar man i att man lägger saker och ting mot varandra. Båda dessa satsningar anser jag är viktiga. Båda delarna ska fram, absolut!

Jag tycker, precis som jag lyfte här tidigare, att just alternativ finansiering är en väg framåt som vi måste prova i lite större utsträckning där kalkylen är positiv. Då handlar det i grunden egentligen om mer pengar in i systemet. Men har vi plus i kalkylen kan man absolut gå den vägen.

Sedan har vi lärt oss många andra saker för att optimera den järnväg vi har. Det kan vara att få ökad hastighet på godsjärnvägen för att ytterligare optimera den räls vi har. Vi ska göra vad vi kan för att optimera den struktur vi har.

Men det är inget snack: När vi släpper på mer trafik från Europa måste vi fatta de här besluten så att det inte kommer att se ut som i Tyskland, med konvojer av lastbilar i två filer. Det är ingen rolig syn.

Fru talman! Debatt i infrastrukturfrågor verkar vara väldigt spännande. Vi har hört mycket klokskap här i dag, och lika mycket klokskap har vi hört i utskottet under den här perioden, som är intressant att se.

Det är dock tufft att vara Jönköpingsbo eller att komma från Jönköpings län. Speciellt tufft är det att vara moderat eller kristdemokrat, för de får inte alltid sina beslut att gå den rätta vägen. Det finns undantag; riksväg 40 är alldeles utmärkt. Den gillar vi.

Vi har dock behov av fler stambanor. Det blev stopp i Jönköping, men nu pratar vi nya stambanor igen. Dem kan vi debattera i Almedalen nästa vecka. Det är samma moderater som har fått gå med på stopp för den struktur som vi behövde. Detta är en prioriteringssak som man måste göra; jag säger inte annat.

Det är precis som vi har diskuterat här: Mycket av pengarna går till underhåll. När så mycket går till underhåll tycker jag att man måste tänka nytt och tänka på alternativ finansiering. Jag tycker att det har varit lite för lite diskussion i dag om just alternativ finansiering. Varför kan vi inte, när en kalkyl ser positiv ut, släppa lite på det här och försöka få in lite mer av alternativ finansiering?

En av de delar som man blir förvånad över är fortfarande Örnsköldsvik, rondellen på E4:an och den förbifart som man har jobbat med i 40 år. Det är extremt dålig luft i Örnsköldsvik. Detta borde ha varit åtgärdat, men man har alltså jobbat med det i 40 år och fortsätter att jobba med det. Det blir liksom inget stopp. Här finns möjligheter med alternativ finansiering, och här finns möjlighet att släppa fram det kapital som skulle kunna se till att det här blir färdigt.

Min vädjan till regeringen, oavsett vilken regering vi får, är att försöka få det här till ett ja. Den här regeringen klarade inte av det, men vi måste få det till ett ja.

Detta verkar alltså ha ramlat ur planen, liksom de flaskhalsar vi har i Jönköpings län. En åtgärd där skulle också ha varit bra för att få järnvägen att rulla på ett effektivare sätt.

Att plocka bort saker och ting ur planen över huvud taget är ett sätt att minska möjligheten för en effektiv och bra planering för kommuner och regioner. Som jag ser det är det lika dumt som att ta bort permanenta uppehållstillstånd. Detta är ju något som egentligen är definitivt, och borde vara definitivt, och när man börjar plocka bort de här delarna blir planeringsmöjligheterna betydligt sämre. Här tycker jag att vi borde tänka till för att få en bättre struktur i våra investeringsbeslut.

Fru talman! Jag vill tacka för den här tiden i trafikutskottet. Jag vill också tacka utskottets ordförande Ulrika Heie, som lärt mig mycket och ibland också talat om vad jag ska göra och inte göra.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Regeringen har under senare år tydligt uttalat principen att staten inte bör äga bolag där det saknas tydliga skäl för ägandet. Denna hållning kom bland annat till uttryck vid försäljningen av Bilprovningen 2024.

Mot denna bakgrund finns det skäl att granska varför staten genom Postnord fortsatt äger tryckeriet Postnord Strålfors på en konkurrensutsatt marknad, utanför kärnuppdraget om samhällsomfattande posttjänst.

Min fråga är: Varför ska staten äga ett tryckeri och samtidigt acceptera att ett statsägt bolag bedriver en offensiv förvärvsstrategi på en marknad där privata aktörer sedan länge verkat under konkurrens?

Herr talman! Vi debatterar i dag MJU23 Förenklingar i jaktlagstiftningen.

När man läser det här betänkandet funderar man på om man ska kalla det förenkling eller modernisering. Man ser inte så mycket förenklingar i betänkandet.

Det som är väldigt bra med det här är att vi får större möjlighet att bedriva jakt på säl. Men det kommer lite sent. Om man lyssnar på fiskarna får man höra att många av de mindre aktörerna har gått över till annan teknik än nät och den typen av enklare teknik. Även på de små båtarna har man gått över till bottentrål i många fall. Detta är på grund av problematiken med både säl och skarv. Med den här förändringen kommer det att finnas möjlighet att fortsätta med nät, men det här kommer lite fem i tolv.

I utskottet fick vi i dag en indikation om att Tjeckien lyssnat på Sveriges ingångar om en skarvförvaltning, något som även fiskarna vill få till.

Detta är två positiva saker som går i en riktning som gör att näringen får det klart bättre. Det blir alltså ett ja när det gäller säljakt.

Däremot tycker jag att det vore rimligt att få återkoppling om effekterna av den här förändringen, det vill säga hur fisket kommer att förändras och hur mycket säl som kommer att skjutas med den nya lagstiftningen. Den återkopplingen vore lämplig för att förstå det som vi beslutar om.

Nästa del rör sekretess, något som vi absolut inte borde behöva diskutera, men eftersom rovdjursfrågan är så känslig vore det lämpligt att få in detta i lagstiftningen. Även där är det alltså ett tydligt ja från Centerpartiet.

Märkning av djur för forskningsändamål, vilket också finns med i betänkandet, är också helt okej, bara det inte stör jakten och medför risk för olyckor för dem som ska utföra märkningen. Det gäller att det här görs på lämpliga tider.

Den del som man kanske reagerar mest på och som kan bli fel är den som handlar om att följa skadade djur in på annans mark. Vi har i dag redan en rutin för detta, där vi i jaktlagen kommer överens om hur vi hanterar en situation med ett skadat djur.

I betänkandet beskriver man att det är lämpligt att ta kontakt med ett annat jaktlag. Det som kan hända med den här skrivningen och förändringen är att jägarna inte lyssnar på ordet lämpligt. Skulle de inte göra det finns det risk att både ett, två och tre lag kommer ut samtidigt. Återigen ser jag en risk för olyckor, och man vill inte ha skjutolyckor vid jakt. Som jag ser det får man nog tänka till lite när det gäller hur man ska uttrycka det här så att man fångar upp de här delarna. Det här är egentligen ingen förenkling utan mer en gränsförändring i lagstiftningen.

Det viktiga när man gör förändringar är att få genomslag och en förståelse i hela jägarkåren, och den är stor. Redan i dag finns ganska mycket diskussioner om detaljer, om vad som gäller och inte gäller och om hur man hanterar lagstiftningen. Här gäller det att vara jättetydlig med hur delarna om eftersök av djur kommer att se ut så att de får önskad effekt.

Fru talman! Vi debatterar i dag TU16, om slopad introduktionsutbildning för övningskörning. Det är en ganska smal men viktig del för dem som ska ta körkort.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 om uppföljning av föreslagen lagförändring.

Den här förändringen ska ses i ljuset av att vi inte är nöjda med den introduktionsutbildning av våra handledare som har funnits i 20 år. Den har brister och har fått kritik under lång tid, så en förändring är nödvändig. Vi har lyssnat in olika vägar framåt, och det har landat i ett förslag som vi är överens om.

När man gör en sådan här förändring är det ganska självklart att göra en uppföljning. Oavsett om det blir nej till vår reservation anser jag därför att man bör överväga den i alla fall. När man gör så här stora förändringar måste man göra efterkalkyler.

Det är ett ganska stort ansvar att ta på sig att vara handledare för elever. I det här fallet blev det kanske mer mängdträning än vad det hade varit innan, och det var liksom en av tankegångarna. Men med mer av något är det viktigt att göra rätt, och det är inte självklart att handledaren tar eget initiativ för att utbilda sig själv. Om man lär sig fel saker i olika trafiksituationer, till exempel hur man blinkar i en rondell eller var på vägbanan man ska befinna sig i olika trafiksituationer, kan det bli svårt att lära om när man kommer till trafikskolan och ska köra upp. I ett sådant läge skulle det därför kunna innebära fler lektioner för att rätta till det som man har lärt sig fel under den här perioden. Därför tror jag att man måste göra en översyn av hur det här ser ut.

Att det här är viktigt för de nya körkortstagarna är för att unga i dag är överrepresenterade i olycksstatistiken. Yngre förare är med om 50 procent fler olyckor det första året, och risken är ännu större den första månaden. Detta visar på behovet att göra rätt och få mycket träning men också att göra det på rätt sätt.

Trafikolyckor är även den vanligaste dödsorsaken bland äldre tonåringar, vilket är ytterligare ett skäl till att man måste pränta in riskerna med att vara i trafiken över huvud taget. Olyckorna beror många gånger på misstag, rutinfel och även medvetna felhandlingar.

Vi står bakom det som gäller utbildningen, men vi vill se en bättre översyn och ha med det i förslaget från början. Ska vi ha en säker trafikmiljö för våra ungdomar framåt, fru talman, ser vi uppföljning av den här förändringen som ett viktigt steg.

Fru talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande FiU28 Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling.

Riksrevisionen har gjort ett bra jobb. Jag noterar också att regeringen har skjutit till pengar för att Riksrevisionens synpunkter ska följas upp.

Bland annat rekommenderar Riksrevisionen Upphandlingsmyndigheten att ta fram riskanalyser. De som upphandlar offentligt bör tänka igenom upphandlingen, för som jag ser det har man ett egenansvar när man går in i en upphandling. Det finns ju flera verktyg.

Stora upphandlingar kan vara en risk för mindre aktörer. Då kan det vara enklare med en delad upphandling för att få bättre kontroll. När det gäller exempelvis förskolor behöver inte upphandlingen gälla fyra stycken, utan man kan upphandla dem två och två för att få in aktörer som man har bättre kontroll på lokalt. Denna möjlighet finns.

Riksrevisionen rekommenderar också att Konkurrensverket ska få utökad tillsyn över myndigheter och även öka sitt stöd till upphandlande myndigheter.

Regeringen har som sagt skjutit till mer pengar, och det är bra. Om man inte hade gjort det hade det varit svårt att få en effekt på just dessa punkter.

Det är också viktigt att använda den lagstiftning som finns, lag om offentlig upphandling, LOU, och lag om valfrihetssystem, LOV. LOV är möjlig att använda som ett instrument vid upphandlingar där flera aktörer ska utföra samma uppdrag i en kommun eller region.

Riksrevisionens kritik mot att arbetsrättsliga villkor inte följs upp är allvarlig. Även här har dock den som upphandlar ett ansvar att kontrollera om anbuden är seriösa. Samtidigt vet jag att möjligheten att göra det när man får in anbuden är begränsad. Det är dock utmärkt att Riksrevisionen tar upp detta i sin rapport.

Fru talman! Vi i Centerpartiet har en väldigt tydlig profil för sänkt skatt på arbete, ledamoten Ekegren. Men vi vill göra det på ett rättvist sätt, och det är möjligt att vi skiljer oss lite från andra partier gällande hur skattesänkningen ska se ut och hur en sådan skatteskala ska se ut.

För oss är det viktigt att insteget ska vara lågt. Man ska ha en låg beskattning i början av skatteskalan. Sedan har vi tagit bort de helt extrema skattemodeller som gällde på 80- och 90-talen – kända från Pomperipossadebatten, som Astrid Lindgren startade – där kapitalskatten lades över tjänsteinkomsten och det var marginalskatteeffekter på detta. De stora bitarna är gjorda, men vi har även en stor del kvar.

Vi tittar ofta på den nivå som Sverige har just nu, men vi måste även jämföra med andra, konkurrerande, länder. Vi måste också se vilken skadeeffekt som höjd skatt på arbete har, med tanke på den stora arbetslöshet som er regering har bidragit med här. Det är 500 000 som inte har ett jobb att gå till. Det finns bättre sätt.

När det gäller det som ledamoten inte uppfattade handlade det om egenavgifterna för företagarna. Den frågan är jätteviktig för att vi ska få fler företag och fler personer i arbete.

Fru talman! Tack, ledamoten Anders Ekegren, för den frågan! Jag märker att ledamoten har uppfattat Centerpartiets skattepolitik helt korrekt. Var vi kommer att befinna oss efter valet vet inte jag – jag tror inte att du vet det heller. Ledamoten Crister Carlsson gav en invit tidigare och sa att vi åtminstone är välkomna någonstans. Hur det blir står skrivet i stjärnorna fram till valdagen, men det blir ju ett kompromissande oavsett hur det blir.

Vi är väldigt tydliga i den här delen. Att sänka skattetrycket på arbete och förstärka det gällande miljöskadlig verksamhet tror jag att vi skulle kunna få en ganska stor bredd i acceptansen för av många partier efter valet.

Fru talman! Vi debatterar skatteutskottets betänkande SkU13 Inkomstskatt.

System för att finansiera ett lands kostnader är byggda väldigt olika i olika länder. Det beror på att länder har olika mycket naturresurser, och det beror på storleken på landet och hur tätbefolkat det är.

Sverige har valt att beskatta arbete mer än i många andra länder. Det leder till många negativa effekter, som jag återkommer till, men det totala skattetrycket är väl så högt i många andra länder. Vi var med utskottet i USA och såg då att flera stater har högre skattetryck än Sverige, dock inte på arbete utan genom en breddning av skattebasen. Centerpartiet vill sänka skatten på arbete och sänka arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för företag.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 26 under punkt 19 om grön skatteväxling. Vi vill växla skatt genom att sänka skatten kopplat till arbete och beskatta utsläpp, växthusgaser och miljöförstöring mer. Detta kommer att leda till att fler kommer i arbete. Vi kan inte göra som dagens regering och acceptera att det är 500 000 som inte har ett jobb. Det är den största skillnaden i välfärden: att inte ha ett jobb eller att ha ett jobb. Här måste vi göra skillnader, och lägre beskattning på arbete och lägre arbetsgivaravgifter går absolut i den riktningen.

Detta kommer att stärka företagens konkurrenskraft, men det uppstår kostnader på vägen som vi måste kompensera för så att företagens kostnader inte ökar när vi gör denna omställning. Det är viktigt att vi på det här området har långsiktiga spelregler som inte helt plötsligt ändras. Vi måste ha en långsiktig bild av vad vi vill med vårt skattesystem. Det här påverkar många branscher. Det påverkar transportsektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet, men många branscher kommer att påverkas.

I det här betänkandet tar vi också upp många enskildheter inom skatteområdet. Jag kommer att gå igenom några av dem som ligger med i betänkandet. En sak är stimulansen för solel, som har minskat med 60 öre per kilowattimme. Med tanke på att den precis har mer eller mindre stoppats måste vi ha en fortsatt stimulans av något slag. Centerpartiets förslag är att skatten på egenanvänd solel slopas.

En annan detalj är att konverterande av fossila bilar till fossilfria bilar behöver stimuleras. När regeringen sänker skatten på bensin och diesel, vilket har föreslagits, vill Centerpartiet att även bränslen som el följer med i sänkningen för att inte missgynna de elbilar som har svårt att få bra fart i försäljningen och som också är bra för miljön.

Rot- och rutavdrag för tjänster är också en sak som vi tar upp i betänkandet. De går också att använda som ett verktyg för att förbättra och stärka miljöeffekten och få en grön profil.

I den del av betänkandet som berör gåvor är vi positiva till det som gäller stöd för social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Centerpartiet vill också bredda gåvomöjligheten för kulturverksamhet.

Det är också, vilket har nämnts tidigare, ologiskt att beskatta sexuella tjänster, för dessa är ju olagliga. Här får man göra om och göra rätt. Vi måste få till en förändring, för det är orimligt att kvinnor utsätts för våld på grund av ett skattesystem.

Vi måste ta sikte på ett nytt och modernt skattesystem. Det är stort och komplext, och det är viktigt att man har ett transparent och lättförståeligt system för att få hög trovärdighet i det. De miljöeffekter som jag beskrev tidigare bör prioriteras, liksom återbruk och cirkulering av material. När det gäller detta, fru talman, är skatteverktyget väldigt effektivt.

Jag vill avsluta med att säga att utsläppen måste ned. Sverige kan mer!

Fru talman! Frågan var om ledamoten inte ser förstärkningar av utjämningssystemet som ett sätt att få en mer jämlik välfärd i hela landet. Det kan faktiskt vara så att även en kommun med lågt skattetryck slösar med sina pengar, som ledamoten uttrycker det. Det behöver inte vara den som har ett högt skattetryck.

En annan sak som ledamoten lyfte i sitt anförande är skatten på arbete. Centerpartiet anser att vi bör gå ännu längre när det gäller att sänka skatten på arbete, för den är skadlig i ett välfärdssamhälle.

Samtidigt måste man få in finansiering. Ledamoten var negativ till en breddning av skattebasen, men på något sätt måste vi ändå få ihop detta. Om vi är överens om att vi vill få ned skattetrycket på arbete måste pengarna in någonstans. Jag undrar alltså också vilken väg Moderaterna vill gå.

Fru talman! Tack, ledamoten Crister Carlsson, för ditt anförande!

Jag häpnade lite över hur ledamoten beskrev skatteutjämningssystemet. Även om ledamoten nämnde att han menade att det kan vara så var ledamoten övertydlig med hur det kan uppfattas att kommuner som inte klarar sin ekonomi slösar med skattemedel. Precis som har beskrivits här är det stora skillnader i landet. I norra Sverige är skatten väsentligt högre än i södra Sverige, med undantag för höglandet och några andra delar.

Menar ledamoten att nuvarande skattesystem är tillräckligt för att få ett mer jämlikt samhälle genom just skatten? Jag anser att vi måste förstärka detta för att få ett bättre fungerande system.

Tittar man på de kommuner som har höga skatter ser man att de inte har bäst välfärd. Där görs många gånger prioriteringar. En del kommuner får ta bort exempelvis cykelvägar och annat som anses vara självklarheter för att klara av välfärdens kärna, som skola och omsorg.

Fru talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande FiU34 Offentlig upphandling.

Hur offentlig upphandling genomförs är av största vikt för både köpare och säljare med tanke på att det är skattepengar som hanteras. De regelverk som används är lagen om offentlig upphandling, LOU, och lagen om valfrihet, LOV. LOV används när man vill ha flera som kan leverera utifrån samma kriterier. Här kan man också ställa upp flera olika parametrar för att få det som önskas. I första hand tänker man dock på LOU eftersom den dominerar. Det uppfattas ofta som att det är lägsta pris som gäller, men även med LOU har man stora möjligheter att gå in med kvalitetskriterier, minimilön och andra krav vid upphandling.

Ett annat sätt att styra en upphandling är att dela upp den. Kommuner och regioner dominerar ofta inom sina områden, och genom att dela upp en upphandling kan fler vara med och lämna anbud, vilket är viktigt för att upprätthålla god konkurrens på ett givet område men också för att få bra klimatnytta.

Det är viktigt att kommuner och regioner är transparenta när de upphandlar vid offentlig upphandling. Som flera under debatten har varit inne på rör det sig om mycket skattepengar. Det nya som nu ska upphandlas gäller kris och beredskap, och även här är det viktigt med offentlig upphandling inom vård, omsorg och socialtjänst.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 6 under punkt 4 om miljökrav.

Att ställa miljökrav är en del av den offentliga upphandlingen, och jag ska ta några exempel. Är det något man kan kritisera den sittande regeringen för är det nämligen att den inte når miljökraven. Under en byggnation kan man exempelvis ställa krav på klimatsmart betong. Att kräva biobränsle, biogas, för kommunens arbetsfordon och bussar är ett annat exempel.

Man ska gå ett steg längre i kraven vid offentlig upphandling och ta med en helhet. Man kan inte bara ställa ett krav på biogas, utan man måste tänka på hela kedjan. Med tanke på att det på totalen rör sig om så stora belopp och att det handlar om att gynna en helhet för att uppnå klimatmålen anser jag att det offentliga måste vara med.

Om man för sju år sedan hade ställt krav på arbetsfordon med biogas hade det inte funnits biogas i tillräcklig mängd i exempelvis Stockholmsområdet. Om man hade haft mer av ett systemtänk för att få fram biogas hade nog biogasen blivit till klimatnytta tio år tidigare. I dag fungerar ju biogas på marknaden.

Biojetbränsle för flyget är en annan sak som nyligen har diskuterats. Det är ett miljömässigt bättre bränsle, och detta är något som bör ställas som krav när det gäller statligt flyg. El, där det är lämpligt, i stället för fossila bränslen är också självklart.

Att göra en delad upphandling är också ett sätt att korta transporterna och att använda lokala livsmedel på ett effektivare sätt. Där kan kommunerna ha möjlighet att påverka. Däremot finns det ganska stora begränsningar i hur en upphandling ska vara formulerad för att uppfylla regelverket. Man kan exempelvis inte använda begreppet ”svenska livsmedel”. Det fungerar inte vid upphandling om det ska göras korrekt.

Ett annat exempel som vi har lyft fram är tvåtaktsmotorer. Ett sätt att fasa ut och att inte belasta miljön är att inte använda tvåtaktsmotorer. Vi vet ju att det är skadligt. Leverans av livsmedel i våra tätorter sker allt oftare som snabbleverans på moped. Det kanske inte är helt lämpligt att så mycket av detta handlar om tvåtaktsmotorer inne i ett tätbebyggt samhälle. Här skulle man absolut kunna ställa krav på ett annat sätt i en upphandling, men det handlar mer om miljökrav.

Ett område där vi absolut skulle kunna ställa krav handlar om den effektreserv vi har hos Svenska kraftnät. Där använder vi många gånger fossil olja trots att det finns alternativ, och vi skulle verkligen kunna ställa krav på fossilfria alternativ i den delen.

De här exemplen visar hur man kan använda upphandling som verktyg när utsläppen ska ned för att vi ska nå de nationella klimatmålen.

Fru talman! Jag värdesätter ändå att vi landar i fokus på olycksrisken.

Antalet dödsolyckor med cykel är 27 för 2024. Samtidigt var det 117 dödsolyckor med bil. Men i fråga om svåra skador blir antalet stort för cykel. Olyckorna har ökat med elskotrar, men det handlar inte om de allvarliga olyckorna. Troligtvis är det för att man står lägre på en elskoter, och då blir inte olyckorna fullt så allvarliga som med vanlig cykel. Samtidigt innebär volymökningen att det blir en olycksrisk, och då måste vi ha koll på den.

Precis som har tagits upp tidigare under eftermiddagen ska vi ha fullt fokus på att hjälmen är viktig för både cykel och elskoter.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnus Jacobsson för frågan.

Varför ställa olika trafikslag mot varandra? Jag instämmer i ledamotens beskrivning av frihetskänslan som en bil ger och nyttan. Här pratade jag egentligen om nyttan för folkhälsan och miljön. Den frihetskänsla jag kan känna i dag med en bil är att jag kan ta med en cykel även med bilen, speciellt i ledamotens hemtrakter på västkusten. Sommartid är det inte så lätt att parkera – det som skulle ge en frihetskänsla i det området.

Angående sträckan mellan Nässjö och Eksjö instämmer jag i ledamotens uppfattning. Precis som jag sa funderade jag över hur många som kommer att använda sträckan. Detta beror på att man hade skapat två-plus-ett-vägar som gjorde det enormt svårt att ta sig fram med cykel. Det fanns en logik i detta.

Jag lyfte fram vägen mellan Bodafors och Nässjö, som är sex kilometer, och den borde ha varit självklar för arbetspendling. Här finns inte en logik i fråga om att göra rätt prioritering, utan det beror på vem som betalar och de prioriteringar som görs i kommunen.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande 2025/26:TU13 Cykelfrågor.

Tittar man på definitionen av cykel ser man att den inte bara är vad man först tänker på. Också cyklar med elassistans, elsparkcyklar, rullstolar och även segways faller in under begreppet. Det blir lätt att vi bara tänker på traditionell cykling, och det stämmer väl många gånger i och med att den är helt dominerande, även om elsparkcyklarna ökar.

Cyklingen har många fördelar som gör att den bejakas. Cykling är bra för folkhälsan och ger snabba transporter. Om man ska någonstans här i Stockholm och tittar på en ruttplanering landar det ofta i att snabbaste sättet att ta sig fram är med cykel. Den har också förhållande låg investeringskostnad.

Men cyklingen har också nackdelar, såsom oskyddade trafikanter och stor risk för olyckor. Som vi har varit inne på är cykeln också stöldbegärlig som produkt. Här borde man väl använda ny teknik i lite större utsträckning än nu, gps-puck och annat, men det går ändå inte att komma ifrån att cykeln är stöldbegärlig.

Vi har ett stort cykelnätverk, fru talman, på 27 000 kilometer. Det är komplicerat att få in cykelvägar där en bilinfrastruktur redan är lagd. Kostnaden är förhållandevis hög.

Vi kan titta på kommunernas prioriteringar. Vi har ett skatteutjämningssystem som är viktigt för att skatteuttaget ska vara någorlunda rättvist och för att hålla ihop landet. Något liknande finns inte när det gäller infrastruktur för cykel. Här blir det stora skillnader. En mindre kommun med sämre ekonomi får många gånger välja bort cykelvägar för att klara välfärdens kärna, som skola, omsorg och kultur. Med tanke på hur viktigt det är med cykelvägar är det tråkigt att behöva göra de prioriteringarna.

Min hemkommun Nässjö har gjort en prioritering på sex kilometer som hade varit perfekt att lägga en cykelbana på, med tanke på att man lägger en reservvattentäkt som hade varit perfekt. Den gick inte. Däremot knyter man samman Nässjö och Eksjö längs med riksväg 40, som är två mil. Det kan verka långt, men vi kan titta på varför man gör det. Det var alltså en två-plus-ett-väg, där det blir hopplöst svårt att cykla – jag tror att det var Miljöpartiet som lyfte fram det i en reservation. Ibland blir det alltså tvunget att bygga ny infrastruktur för cykel vid två-plus-ett-vägar. Det är då bra att staten är med och finansierar de delarna.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 10 under punkt 4, Infrastruktur för cykling.

Riksrevisionen ger i sin rapport svidande kritik mot statens åtgärder när det gäller att skapa goda villkor för cykeltrafiken i Sverige. Man kan sammanfatta kritiken med att de är ineffektiva och inte leder till ökad eller säkrare cykling. Det är beklagligt att regeringen avfärdar mycket av de rekommendationer som Riksrevisionen ger.

Jag vill lyfta att Trafikverket i större utsträckning måste planera för nationella cykelleder och cykelbanor. Varför? Jo, cykling är bra för folkhälsan. Dessutom ska utsläppen ned, och cykling ger minimalt med utsläpp. Cykeln tar också förhållandevis liten plats i en trafiksituation. Kalkylen är alltså positiv.

Som många har varit inne på saknas det nationella mål. Varför ska man ha nationella mål, ledamoten Magnus Jacobsson? Just när saker och ting är väldigt positiva är det viktigt att ha nationella mål just för att förstärka det positiva. Det gäller cykling i allra högsta grad. Jag hör att samtliga här egentligen är väldigt positiva till cykling. I den föregående debatten om flyget var det inte alls på det sättet. Här är det ändå skillnad på trafikslagen.

Det vi bör prioritera är resor till och från arbetet eller skolan. Det skapas en trafikosäker situation när fler börjar köra sina barn till skolan, just vid av- och påstigning. Kan vi få en bättre förståelse för hur man uppträder i trafiken blir det säkrare när våra barn cyklar till och från skolan men också när vi cyklar till och från arbetet.

Jag vill också nämna cykel på järnväg. Vi ska inte bara tänka cykel från punkt A till punkt B utan också få in andra trafikslag som järnväg, så att man får med sig sin cykel eller elskoter på järnvägen på ett enklare sätt än i dag.

Den del som är problematisk är olyckorna. Det är också därför jag tycker att man ska ha ett mål. Har man ett mål för cykling lyfter man också upp det som är problematiskt, och det är olyckorna.

Olyckorna har ökat på totalen. Mellan 2022 och 2024 ökade antalet cykelolyckor från 700 till 800. Under samma period gick antalet bilolyckor ned med 300 för att 2024 ligga på 1 600. Cykelolyckorna ligger alltså på hälften av detta, och det är en väldigt hög andel. Då har jag bara tittat på svåra olyckor; det blir annorlunda om man tittar på olyckor tvärs över.

Vad avser de svåra olyckorna är tekniken i fråga om hjälmar viktig. Det finns bättre och sämre hjälmar, och det är viktigt att belysa frågan. Försäkringsbolagen är duktiga på att stimulera hjälmanvändandet, men det är ju för att olyckorna utgör en stor kostnad för försäkringsbolagen. Därför finns det ett egenintresse i att driva på i frågan.

Fru talman! Jag avslutar med att säga: Man cyklar för lite. Låt oss ändra på detta.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar finansutskottets betänkande 2025/26:FiU26 Kommunala frågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 under punkt 1, om det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Det är stora skillnader mellan kommuner i det här landet. Den som tittar på skattenivån i de olika kommunerna ser en tydlig bild: Norra Sverige har väsentligt högre skatt än södra Sverige, med undantag för småländska höglandet, där det råder någon sorts Norrlandsfenomen. Det kan skilja som mest 6 kronor. Den stora skillnaden får effekt när det gäller vad man kan göra och uppnå som kommun.

Det är viktigt att man på något sätt utjämnar dessa skillnader och inte väntar för länge. Jag har varit i riksdagen i drygt tre år. Jag har studerat detta och vad vi gör för att gå i den riktningen. Jag är inte särskilt imponerad av resultatet. Vissa förbättringar har i och för sig skett, men de har inte gjort någon avgörande skillnad. Det råder fortfarande stora skillnader mellan kommunerna. Så har det varit även under andra styren och under lång tid.

Fru talman! Det krävs mer övergripande förändringar på det här området och acceptans för den bild vi ser. Det är ett måste att vi får hela landet att hänga ihop. Då måste vi ta frågan om utjämning av skatten på allvar. Det är inte rimligt att norra Sverige, som har väldigt stora naturtillgångar och som levererar både el och andra resurser till de södra delarna av landet, har en väsentligt högre skattenivå. Detta är varken rimligt eller rättvist.

Utjämningssystemet borde ha mer fokus på hur tätt människor bor, gleshet och liknande förutsättningar än vad som är fallet i dag.

Vilka effekter får detta? Effekten blir många gånger, fru talman, att skolans resultat blir lidande. Det kan man till viss del kompensera genom att höja skatten, men det finns många gånger en gräns för detta. Det finns en gräns för medborgarnas acceptans för att gå den här vägen fullt ut.

Samtidigt diskuterar vi ju nästan en skolfråga i detta betänkande. När vi tittar på finansieringen är vi inne på effekten på skolan. Det är beklämmande att se att 20 000 elever i dag inte kan gå vidare till gymnasiet på grund av att skolan inte har klarat av att leverera en bra utbildning till dem. Detta är inte acceptabelt, och det behöver absolut inte se ut på det sättet. Om man låter kommunerna styra mer och använda sin klokskap och sin lokala förmåga att veta vad som behövs kan man få en betydligt bättre nivå än att ha 20 000 som inte kan gå vidare till gymnasiet.

Jag vill också säga något om friskolor. Om man som jag kommer från en mindre kommun, med drygt 30 000 invånare, är man ganska glad om man får någon friskola att visa intresse. Jag är i grunden för valfrihet. Den valfriheten gör många gånger att det blir lite lättare att göra ett positivt val. Alla passar kanske inte i den kommunala skolan, och genom att det finns friskolor kan man göra ett positivt val till en sådan skola.

Jag hade förmånen att få in en friskola som visade intresse och som vi sa ja till när jag var kommunalråd och hade ansvar för dessa frågor. När man gör en sådan manöver spänner också de befintliga kommunala skolorna bågen och visar att de kan lite mer. Man får alltså inte bara effekten att man får in en friskola och valfrihet, utan man kan också få andra positiva effekter.

När ytterligare friskolor ville gå in och ta över en tredjedel av den kommunala verksamheten var jag däremot inte med på banan. Jag insåg att riskerna med att få den typen av friskolor var väldigt stora för en mindre kommun.

För mig är det totalt självklart att friskolor måste ha möjlighet att göra vinst. Jag ser ett problem med att man säger att man inte vill ha vinst. Jag såg att John Bauer-skolan i Jönköping inte klarade sig. Problemet är mycket större om man får en förlust i friskolorna. När någon inte klarar av att bedriva en verksamhet har en kommunal skola ansvar för att ta över direkt. Det är mycket värre än att en friskola har möjlighet att ta ut vinst.

Man måste dock ställa samma krav på kommunala skolor och friskolor.

Jag är jättenöjd med Skolinspektionens sätt att utöva sin uppsiktsplikt. Men även kommunerna har uppsiktsplikt, också när det gäller friskolor. Även om det har krävts ett förtydligande av regeringen menar jag att kommunerna alltid har haft uppsiktsplikt även när det gäller friskolor.

Hur transparenta kommunerna är i sin redovisning av sin ekonomi är inte oviktigt. Det handlar om både resultat och investeringsbudget. Här har riksdagen röstat igenom ett förslag från regeringen om hur kommunerna kan hantera ett överskott på ett mer flexibelt sätt och mer som ett företag. Detta skedde i början av mandatperioden, och jag välkomnar det. Förslaget gör det lite enklare för en kommun att hantera sitt resultat, för det ska inte vara svårt. Det handlar dock inte om riktiga pengar utan om att få ihop ett resultat så att man resultatmässigt kan använda ett överskott. Kommunrevisionen ska också ha full koll, och transparensen måste som sagt vara stor när det gäller kommunal ekonomi.

När det gäller statliga pengar har många i dag tagit upp riktade statsbidrag kontra generella statsbidrag. Givetvis är kommunerna tacksamma för generella statsbidrag, för då kan de enklare göra sina egna prioriteringar. Här går det nu åt rätt håll, och detta får vi inte släppa på. Det är som med regelförenklingar; det är lätt att ramla tillbaka till det gamla så fort man tar nästa steg. Men de generella statsbidragen bör absolut prioriteras, och med tanke på hur överens vi har varit i frågan under dagens debatt borde det vara självklart att gå åt detta håll.