Karin Rågsjö

Fru talman! Forskning är ju fantastiskt. Människor kan leva längre, och det är underbart. Men det finns också avarter. Jag tänker på den danska läkemedelsjätten Novo Nordisks omtalade diabetesmedicin Ozempic, vars försäljning i Sverige ökade med 34 procent till ungefär 977 miljoner 2024. Detta är det fjärde mest sålda läkemedlet i Sverige.

Man kan säga att Ozempic vräks ut okontrollerat, speciellt från nätläkare, inte bara till dem som lider av diabetes och svår övervikt utan också till dem som inte är nöjda med sina kroppar.

Finns det inte mer vi kan göra för att pressa ned kostnaderna?

Fru talman! Min fråga går till Acko Ankarberg Johansson.

Politik innebär att prioritera, och ni har prioriterat lägre skatt för de rikaste. Samtidigt höjer ni kostnadstaket för högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 kronor till 3 800 - dessutom endast det första trappsteget så att patienten betalar 75 procent i stället för 50 procent. Så prioriterar ni.

Arbetslösa är en ökande skara. De får räkna med 450 kronor mindre i plånboken. Matpriserna har gått upp 25 procent sedan 2022.

Varifrån ska pengarna tas? Det kanske den ensamstående trebarnsmamman frågar sig som måste ha läkemedel mot sina kroniska sjukdomar, kontinuerliga läkarbesök, transporter, mat, kläder till barnen och så vidare. Varför gör ni livet så tufft för så många? Hur tänker ni? Finns det inte andra vägar vi kan ta?

Fru talman! När det gäller ekonomisk brottslighet och så vidare finns det ju ett område som Sverigedemokraterna är helt ointresserade av. Det är den enorma marknad som har uppstått när det gäller exempelvis välfärdsbolag, hvb-hem, vaccinationscentraler - you name it. Det handlar om när det är påtagligt att pengarna bara rullar ut till just maffian, om jag får uttrycka mig så, fru talman. Där har ni noll intresse, vad jag ser. Det finns egentligen inga skarpa åtgärder för att täppa till det.

Men ni vill gärna brandskatta organisationer, små organisationer som knappt överlever. Jag har aldrig någonsin, fru talman, sett ett piggt förslag från Sverigedemokraterna om hur det civila samhället ska boostas, alltså blomstra, utan det handlar hela tiden om diverse floskler som ni lämnar ut när det gäller just islamism och så vidare. Det tar liksom aldrig slut.

Jag skulle vara väldigt glad, fru talman, om det fanns några idéer runt det civila samhället från Sverigedemokraterna. Det vore enastående bra.

Fru talman! Vi har inte en enda debatt i denna kammare utan att Sverigedemokraterna omedelbart börjar prata om islamism. Men jag har några frågor till Leonid Yurkovskiy.

Den första frågan är: Hur anser Sverigedemokraterna att vi ska utveckla det civila samhället? I de förslag som har lagts har jag mest sett hur ni ska avveckla det civila samhället. Hur beaktar ni att en mängd organisationer har fått fart genom Allmänna arvsfonden? Hur ska de annars få fart i en nedbankad budget från den SD-beroende regeringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Nästa fråga är: Ser ni något alternativ till arvsfonden? Är det kusinarv som är alternativet?

Fru talman! Det här ärendet berör ekonomisk brottslighet lite grann. Vill man verkligen titta på brottslighet inom välfärden tycker jag att man ska ta sig en titt på välfärdsbolagen. Det är ett hett tips till sittande regering.

Det var med en viss lättnad jag läste regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Allmänna arvsfonden - pengar som söker mening.

Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden. Den övergripande slutsatsen är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt och att ett nytt system för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente bör införas. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att inleda en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden.

Jag anser att det är en ganska märklig rapport. Man har exempelvis inte tittat på förutsättningar för organisationer att driva verksamhet och inte heller på betydelsen av arvsfonden. Den känns ganska grund. Jag blev väldigt förvånad, med tanke på Riksrevisionens andra, väldigt bra rapporter.

Fru talman! Regeringen har inte aviserat några förslag om att avveckla Allmänna arvsfonden. Det är hälsosamt för regeringen att inte alltid göra som SD vill. Det tycker jag är bra.

Allmänna arvsfonden har haft mycket stor betydelse för civilsamhällets utveckling och för flera generationer svenskar. Sedan starten 1928, alltså för snart 100 år sedan, har arvsfonden finansierat tiotusentals projekt som har lett till exempelvis allmän förskola, mödra- och barnavårdscentraler och personlig assistans. Även hjälptelefonen hos Bris, Glada Hudik-teatern, Cirkus Cirkör, Friends och Självmordslinjen har sina ursprung i projekt finansierade genom Allmänna arvsfonden. Just det har Riksrevisionen nog missat på något konstigt sätt.

Fru talman! Vänsterpartiet ser positivt på att utveckla Allmänna arvsfonden och tror att några av Riksrevisionens förslag kan bidra till det, men att avveckla fonden vore att gå i helt fel riktning när det gäller civilsamhället. Allmänna arvsfonden bidrar med 800 miljoner kronor om året till unga, personer med funktionsnedsättningar och äldre. En stor del av stödet går självklart till utveckling av verksamheter.

Riksrevisionen har inte granskat detta på ett värdefullt sätt. Regeringen har också svarat hyfsat bra. Trots det vill vi påpeka att man måste kunna utveckla Allmänna arvsfonden. Det är alltid viktigt att utveckla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Regeringen nämner några åtgärder i skrivelsen. Men det behövs också ett samlat grepp. Det saknar vi. Det finns också en oro för att man i nästa sväng ska återkomma med något när det gäller ärvdabalken som slår undan benen för civilsamhället och där man inte har någon som helst respekt för vad som i så fall kommer att hända.

Regeringen bör skyndsamt återkomma med en plan som stärker och tryggar arvsfondens långsiktiga arbete. Om man ställer upp för civilsamhället måste det ges förutsättningar. Det är något att fundera på. Vi anser att det brinner i knutarna.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag tänker också på placerade barn. Sis ska vi kanske inte prata om - det blir en extrem debatt - men HVB-hem, som är en skamfläck, tycker jag. Man placerar barn från kommunerna som behöver det yttersta, och de får någonting helt annat.

Detta är ett megaproblem. Det handlar inte om gängkriminalitet. Det handlar om en svensk maffia som vi har. Då menar jag att man nog måste ta lite skarpare tag än att bara förstärka Ivo. Det krävs andra tag.

Jag skulle önska att kommunerna fick ett större ansvar, att de skulle ta tillbaka de här hemmen och få pengar för dem. De skulle då alltså, så att säga, ha resurser att tillgå från HVB-hemmen, som kostar väldigt mycket. Det kostar väldigt mycket att ha barn placerade. Då ska barnen få det bästa. Nu får de inte det. De får ingenting, känns det som.

Jag vet inte om det i den nya socialtjänstlagen finns ett krav på att socialtjänsten ska besöka barnet och prata med barnet. Det är också oerhört viktigt. Detta har man förbisett väldigt länge i väldigt många kommuner.

Sedan gäller det detta med att stötta föräldrar. Det är förstås superviktigt. Jag undrar om man verkligen stöttar föräldrar genom att ha vitesföreläggande om de inte går in och jobbar med sina barn och så vidare. Det handlar om förtroende. Hur bygger man förtroende? Jo, det gör man genom att kommunicera med föräldrar. Jag tror inte att det kan vara jätteavancerat. Jag tror inte att man kan hota föräldrar att göra ett arbete, så att säga, för sina barn. De flesta föräldrar vill sina barn väldigt gott. Men man måste också förstå vilken kontext de lever i. Är det socialarbetare som står med något slags bila tror jag inte att det blir gott samarbete.

Jag undrar vad statsrådet har för tankar om detta.

Herr talman! God jul, statsrådet! Jag börjar med att säga det.

Det är väl väldigt bra med en ny socialtjänstlag som blir mer aktiv, så att säga. Jag har själv jobbat som fältassistent i Solna. Vi var 16 fältassistenter i hela Solna. 1990 hade vi ekonomisk kris, och den har socialtjänsten ännu inte repat sig från. Man har fastnat bakom skrivborden, tycker jag.

Jag tycker inte att partierna ska skälla på varandra om vem som har sagt eller gjort vad, utan detta är ett gemensamt ansvar för väldigt många i den här salen - det blir färre och färre som är här, i och för sig.

Många av regeringens förslag har varit repressiva snarare än förebyggande, måste jag säga. En av mina frågor är: Vad anser statsrådet är förebyggande insatser egentligen?

Ni har tittat på Danmark och tagit med er de repressiva förslagen. De lyckosamma exemplen från Danmark handlar om att man just arbetade förebyggande väldigt intensivt på ett helt annat sätt än vi kommer att göra i Sverige.

Jag tänker också på skolan. Det är flera områden som är involverade i detta, och skolan har ju en extrem impact på barn tidigt. Där tycker jag inte att den SD-beroende regeringen har lyckats med att fånga in det. Man behöver börja väldigt tidigt. Man behöver ha förskola med personal som täcker upp och inte bara det allra nödvändigaste. Där tycker jag att man inte heller riktigt ser vart ni är på väg.

Jag tror att det är väldigt få femåriga barn som drömmer om att bli gängkriminella. Jag tror att barn som är fem år drömmer om att föräldrarna ska ha pengar att köpa mat för nästa dag. Så kan det se ut i Sverige i dag.

Fru talman! I den kris som ändå har varit inom sjukvården blir det svårare att så att säga härbärgera denna typ av riktning av de projekt, om jag får uttala mig så, som ni dirigerar ut. Finns det ingen grund att stå på blir det väldigt skakigt.

Det som jag hör från personalen är att det har varit en vårdkris. Det är så man uppfattar det. Det oerhört viktiga för patienterna är att det finns personal och kompetens på plats och att personalen inte har för mycket att göra och springer runt för mycket, som det är nu. Jag menar att staten ändå har ett grundansvar som ni inte tog under den stora kris som var och som ni inte har balanserat upp nu heller. Då blir det helt klart problem att härbärgera personal.

Jag tycker att er svaga punkt är att ni inte har gått in och tillräckligt backat upp regionerna under denna kris - det handlar förstås om statsbidragen - vilket hade behövts för att regionerna skulle kunna ta emot nya pengar och göra andra saker, exempelvis cancerstrategin, som är superviktiga.

För att kunna ta hand om riktade insatser behövs det en bra bas. Det har vi sett under åren. Jag skulle önska att man i stället jobbade mycket mer med statsbidrag och faktiskt inte gjorde denna typ av satsningar som är betydligt mindre och som blir projekt. Man ska jobba med dem i fyra år tillsammans med SKR. Man sluter en deal, och sedan ska man jobba med dessa frågor. Det är alltid svårt att utvärdera.

Jag hade velat se ganska mycket högre statsbidrag, om jag ska vara ärlig.

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för att du har beskrivit världsordningen så väl!

Jag har några tips på vägen från Vänsterpartiet som handlar om fritidskortet, som vi faktiskt stöder. Jag tycker dock att ni ska undersöka vad som händer med detta. Vi kan se att det är Försäkringskassan som fått ansvar för att dela ut kortet på något sätt, och det verkar vara lite kaos när det gäller det. Ett tips till partierna är alltså att kolla upp det så att inte fritidskortet blir en flopp, för det är ju kanske bra tänkt med fritidskort.

Ledamoten Hultberg nämner ett antal områden som vi absolut inte kan säga nej till. Cancervård är jättebra och likaså alla de här små flaggskeppen som seglar runt. Det nämns 1,4 miljarder och 1,3 miljarder, men om det inte finns någon grund att stå på blir det lite märkligt. Om man har diverse presskonferenser om de här satsningarna och samtidigt inte går in och förstärker tillräckligt med exempelvis statsbidrag blir det ju som att bygga ett hus utan grund. Förstår ledamoten vad jag menar, eller är jag för diffus så här sent på eftermiddagen?

Jag menar att det blir väldigt mycket fluff. Man kan ha väldigt många presskonferenser på löpande band, men det blir väldigt grunt. Det är ju nämligen så att det måste finnas personal ute i regionerna och på olika kliniker som kan jobba med de här frågorna på ett bra sätt. När vi märker att det inte är så blir det en krock mellan era vällovliga hugskott och verkligheten. När det gäller alla de riktade statsbidrag som väldigt många har använt sig av genom åren blir det väldigt mycket projekt och inte så mycket verkstad.

Herr talman! Rena rama Frankrike - ja, man kan fundera.

Det är dock inte bara Vänsterpartiet som säger det här. Det är också väldigt många inom näringslivet som undrar vad den här regeringen håller på med. Vem ska betala alla kärnkraftverken? Vem ska betala järnvägen? Vem ska bygga?

Herregud! Det är mörker över landet med den regering som finns, med stöd av SD som piskar på från baksätet! Jag är jättebekymrad, måste jag säga.

Om vi inte gör någonting kommer välfärden att krympa när vi ska betala för kärnkraftverken. Vi ska betala för järnvägen och allt annat. Vilka får betala, tror ni? Äldre inom äldreomsorgen och sjuka! Det tror jag.

Vi måste hitta andra rimliga vägar framåt Vi har räknat på det här. Vi har väldigt bra ekonomer på vårt kansli. Det kommer inte att bli sorgligt. Vi ska inte hämta upp några pengar ur källaren, utan man kan göra väldigt bra saker genom att komma överens om att man har minus 1 procent över konjunkturcykeln. Nu var vi och Miljöpartiet ganska ensamma om det, men vi kommer tillbaka i frågan.

Varför har det blivit så här med det fria vårdvalet i Stockholm? Det var en total etableringsfrihet. Jag ska säga att det till och med är väldigt många moderater i regionen som backar och säger att så här kan vi inte ha det. Det har kostat orimligt mycket att ha helt fria vårdval, och det har också lett till en väldigt tråkig utveckling för vissa patienter.

Vet ledamoten vad? Den nya majoriteten, inklusive Vänsterpartiet, är jättepoppis! Vet ledamoten varför? Jo, för vi har också sänkt arbetstiderna, och det gynnar hälso- och sjukvården totalt sett!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Snart kommer vargen, låter det som.

Vad vi tittar på är hur vi ska kunna få ihop dagens besvär i Sverige - dagens utmaningar, som alla säger, men som är problem. Det handlar om järnvägen, det handlar om omställningen och vilka som ska betala för det. Det handlar om ditten och datten som är livsviktigt för det här landet, och då anser vi att man måste lånefinansiera.

Vi har drivit att dagens överskottsmål för det finansiella sparandet bör ersättas med ett underskott på minus 1 procent över en konjunkturcykel och över den närmaste åttaårsperioden. I vår budget föreslår vi därmed att nya infrastruktur- och bostadsinvesteringar lånefinansieras.

Kvalitetshöjningen i den kommunala och regionala välfärden tillsammans med förbättrade försäkringssystem för hushållen ska vi förstås finansiera på ett helt annat sätt. Och vet ni vad som händer då? Med vårt förslag skulle Sverige fortfarande ha en av de lägsta statsskulderna i EU vid konjunkturcykelns slut 2032. Så är det. Det här är ingen hittepå-politik.

Jag är oerhört bekymrad. Jag ser inget ljus vid horisonten. Jag ser ganska mycket mörker. Om vi inte fixar järnvägen, om vi inte lyckas bygga fler bostäder och allt det som människor behöver, då tror jag att det blir genommörkt. Då behöver vi pannlampa för att ta oss fram.

När det gäller Stockholm försöker vi att vända utvecklingen med de fria vårdvalen. Det kan låta jättebra med fria vårdval, men man kan också titta på vad som har hänt i och med etableringsfriheten. Man kan titta på gynekologmottagningen som ligger under källaren i S:t Görans sjukhus och som har jätteproblem med sin vård. Man kan titta på vaccinationscentraler som åker runt med proverna i handväskan. Man kan titta på mycket!

Om vi ska ha fria vårdval måste vi också reglera dem och veta vad som sker, inte sant? Det har kostat så mycket för Stockholm att ha en viss koll på det här. Snacka om byråkrati!

Herr talman! Vad är väl en bal på slottet? Det undrar jag en dag som i dag, den 10 december, då det pågår Nobelfestligheter medan vi solidariskt sitter här i salen i stället för att vara med på partyt. Ministern kanske skulle ha varit med där.

Herr talman! Vi ska tala om vart pengarna går. Då är det relevant att fråga sig vad vi får för pengarna. Vad går skattepengarna till?

Jag tänkte ge ett litet axplock av händelser ur verkligheten. Bara under januari-oktober 2024 betalade Region Stockholm mer än 300 miljoner kronor till appläkare i olika bolag som har avtal med Sörmland. Varje gång någon från Stockholm eller andra regioner använder dessa appar får vi i regionen betala. Nätläkarna får nämligen betalt per kontakt. Det finns liksom inget kostnadstak. Hej, vad det går!

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har gjort en genomgång av den digitala vården, som är väldigt bra - digital vård är bra - som visade att cirka 25 procent av nätläkarkontakterna handlar om ny vård som annars inte skulle ges någon annanstans. Den visar också att digitala vårdbesök främst görs av barn, yngre och unga vuxna, storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden - alltså de som behöver vården minst.

Ni till höger brukar alltid säga att man måste vara effektiv inom vården. Att ta bort nätläkarnas möjlighet att mjölka regionerna på pengar måste väl ändå vara effektivt?

Herr talman! Nätläkarbolagen och andra privata utförare prioriterar de friskaste patienterna, som kräver minst insats men ger hög ersättning eftersom de är mest lönsamma. Det innebär att den offentliga vården i större utsträckning får ansvara för personer med mycket stora vårdbehov, vilket är resurskrävande och påverkar den offentliga vården.

Privata aktörers utbredning inom vården har gjort vinstmöjligheterna styrande för hur vårdresurserna fördelas, i stället för att låta behoven styra. Vänsterpartiet anser att den svenska hälso- och sjukvården behöver återgå till att styras med utgångspunkt i vårdbehov. De nyliberala dogmerna måste bytas ut. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov behöver bli verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ta tillbaka vården, och börja med att reglera marknaden! Vi har i dag tydliga bevis, också från min egen region, på att det kan vara patientfarligt att låta vinstintressen styra.

Herr talman! Det krävs långsiktiga förutsättningar för att bygga upp och bedriva god vård och omsorg. Tidningen Sjukhusläkaren har begärt ut och granskat lex Maria-ärenden som inkommit till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, under 2023. Det handlar om 237 dödsfall. Man identifierade dödsfall där chefsläkare eller analysledare har omnämnt vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist eller hög arbetsbelastning som bidragande orsak till dödsfallet. 100 dödsfall anses bero på sådana faktorer.

Kommer den SD-beroende regeringens budget, där man satsar på skattesänkningar för högavlönade, att minska risken för dödsfall på grund av just resursbrist, personalbrist och hög arbetsbelastning?

Den SD-beroende regeringen föreslår ingen höjning av det generella statsbidraget för nästa år. Sjukvården är ju den del av välfärden som drabbats hårdast av regeringens neddragningar de senaste åren. För att kunna rikta det statliga stödet till vården, där behoven är som störst, föreslår Vänsterpartiet en förstärkning av sektorsbidraget till hälso- och sjukvården med ytterligare 5 miljarder kronor, utöver de 2 miljarder regeringen går in med. Vi föreslår också ett återhämtningsstöd, och det handlar om generella statsbidrag till välfärden på 20 miljarder - 10 miljarder av dem ska gå till sjukvården.

Detta handlar inte bara om det här året. Sjukvården har ju varit utsatt för olika besparingar och nedskärningar sedan 2011. Man måste också säga att samtliga partier är något skyldiga till detta. Men nu måste vi gå in med mer resurser. Vi går in med 6 miljarder mer än regeringen under 2025 till folkhälsa och sjukvård. Det ska kännas på golvet. Det ska kännas för personalen och självklart för patienterna.

I ett läge när de som arbetar inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen dagligen ser behoven växa levererar regeringen och Sverigedemokraterna en nedskärningsbudget, inte för att pengarna saknas utan för att man aktivt väljer att göra så. I detta läge föreslår man också en skattesänkning som är rekordstor, 34 miljarder, med en historisk snedvridning till förmån för höginkomsttagare. Temat blir på något sätt: för moderater, av moderater. Och ni andra partier hänger med på detta.

15 av 21 regioner uppgav nu, 2024, att de hade brist på personal när det gäller hälften eller fler av legitimationsyrkena, inklusive specialistsjuksköterskor och läkare med specialistkompetens. Det är en enorm varningsflagga. Att värdesäkra statsbidragen är därför en av våra viktigaste strukturreformer i dagsläget. Vi menar att staten bör garantera att det inte sägs upp personal inom välfärden. Att öka resurserna för att möjliggöra att man kan behålla personal är superviktigt.

Vi vill införa en resursfördelningsmodell och att man ska utreda en indexering av statsbidragen, så att de kan följa såväl befolknings- som prisutveckling. Det vore väl ganska relevant.

Vad säger vi nej till - för vi säger förstås också nej? Vi säger nej till regeringens förslag till prestationsbundna insatser, kömiljarder för att korta vårdköer. Då kanske ni tror att vi bara sitter och tycker på kammaren, men det gör vi inte. Vi har lyssnat på Vård- och omsorganalys och Riksrevisionen och läst deras utredningar. Riksrevisionen konstaterar att satsningen inte har haft någon tydlig, långvarig effekt på väntetiderna. Kömiljarderna kortar inte vårdköer, höjer inte kvaliteten i vården och går inte att förena med målet om en jämlik vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Detta räckte för att vi skulle rycka de pengarna, helt enkelt.

Primärvården mår dåligt. Generellt sett är primärvården den del av vårdkedjan som är i störst behov av upprustning i landets regioner. Begreppet nära vård är numera tyvärr ganska ihåligt. Vi ville alla genom en reform satsa på primärvården. Då var samtliga partier överens. 1 100 patienter per läkare låter suveränt, men det går inte så bra.

Ska primärvården vara basen i vårdkedjan krävs det en rad förändringar, herr talman. Då kan man inte stå och säga att pengar inte betyder något, som finansministern sa i sitt bevingade uttalande.

Primärvården måste rustas upp, och tillgängligheten måste förbättras på olika sätt. Arbetsmiljön behöver förbättras och arbetstiden förkortas inom hela vården. Det är prio ett för oss.

Vården kostar mer i glesbygd. Därför måste gemensamma resurser fördelas på ett bra sätt. Människor i glesbygdskommuner har en sämre hälsa än genomsnittet, medan boende i rika kommuner runt storstäderna, som jag själv, har en bättre hälsa. Därför avsätter vi 1 miljard till just detta i form av ett generellt statsbidrag.

Alla pratar om psykiatrin. Det finns olika nivåer på detta, alltså var man har ingången till psykiatrin. Psykiatrin är ett av sjukvårdens mest eftersatta områden. Fokus ligger ofta på korta behandlingar, och tillgången till vård är väldigt ojämn mellan regionerna. De som har pengar går till en privat terapeut. Har du en tillfällig psykos, en depression eller någonting som skaver kanske du kan bli erbjuden tre samtal i regionens verksamhet.

Vår utgångspunkt är att förebyggande och tidiga insatser behöver kombineras med en adekvat vård som är tillgänglig och jämlik över hela landet. Därför måste man också ha möjlighet till psykologisk behandling. Detta måste öka. Det räcker inte med bara läkemedel.

Förslaget innebär att individuellt anpassad psykologisk behandling ska erbjudas inom primärvården genom remiss, men slutklämmen är att bara aktörer som inte är vinstdrivande ska kunna omfattas av förslaget.

Vi går då in med extra pengar och förstärker detta 2025, 2026 och 2027. Regeringen och SD har redan lagt ett belopp, så att säga. Det säger vi förstås inte nej till, men vi skjuter till 700 miljoner mer än regeringen under dessa år.

I grunden handlar det om att likställa den psykiska vården med den somatiska vården och om att befästa alla människors rätt till bra behandling. I ett välfärdssamhälle ska inte psykisk stöttning vara en klassfråga.

Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna ökat. Det kan alla se. Det är väldigt höga kostnader, och många väljer att inte gå till tandläkaren. Tänderna blir då en klassmarkör.

Vi vill införa ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården, liknande det som finns i sjukvården. Det ska då inte gälla bara för 67-plus utan för befolkningen i stort. Då missgynnas inte de som har det sämst.

Till detta föreslår vi 4 876 miljoner kronor för ett antal år. Det kan låta extremt dyrt, men då kan man komma ihåg skattesänkningarna och fundera på: Behöver befolkningen en sjyst tandhälsa? Eller behöver de som tjänar 200 000 kronor i månaden lite extra bonus och lite extra guldkant på sin väldigt glammiga tillvaro? Nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag är snart färdig, herr talman.

Alla ska ha råd med medicin när de blir sjuka. Det bör vara självklart. Men nu hotas detta av regeringen och Sverigedemokraterna. Det man själv går in och betalar kommer att höjas med i runda slängar 900 kronor.

Redan i dag ser vi hur människor med vanliga jobb tvingas avstå från att hämta sina receptbelagda mediciner. Många lever på marginalen, även människor som arbetar. Det handlar om ensamstående föräldrar, undersköterskor och butiksanställda. De har svårt att prioritera sin hälsa när de måste vända på varje krona.

34 miljarder i skattesänkning för de rikaste och höjda avgifter för läkemedel känns inte okej.

Vänstern har alltid sina klassglasögon på sig. TBE-vaccin är dyrt. Vi vill ha det i högkostnadsskyddet för vuxna, och vi vill ha det fritt för barn. Vilka som får TBE är i dag en klassfråga.

Det är också hög tid för ett vaccinationsprogram för äldre.

Vi kan skapa en jämlik hälsa utan klassmarkörer. Politik är att välja. Men ni moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater väljer att göra på ett annat sätt, att satsa på de rikaste. Vår budget är inriktad på jämlikhet, inte på att de som har det absolut bäst ska få det ännu bättre.

Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att ledamoten inte riktigt ser vad som händer i Sverige. Hela er politik i Tidösamarbetet har fokus på invandring. De flesta förslagen handlar om det. I förslagen som rör lag och ordning lyfts invandring fram som ett problem. Ledamoten lyfter fram tolkar i hälso och sjukvården. Inte ska personer som inte pratar perfekt svenska ha tolk. Herregud, vilket slöseri! Samtidigt brandskattar ni hälso- och sjukvården genom regionerna. Ni har inte satsat så att man kan göra de saker som behöver göras. Vad ser personalen i dag av er politik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tror att det blir märkligt för alla de vårdarbetare med utländsk bakgrund som hör ledamoten. Ledamoten skiljer på människa och människa. Hela er politik går ut på det. Jag är förundrad.

En annan fråga som jag kanske hinner med lite snabbt gäller er syn på att höja priserna för medicin för alla personer som behöver den. Det borde vara era väljargrupper, det vill säga de fattiga. Men det verkar som att ni har övergivit de väljargrupperna. Priserna går upp för mat, hyrorna går upp och nu ska priset på medicin gå upp. Man får inte en chans att klara sig. Det stöttar ni.

Hur kommer det sig att ni som anser er vara ett parti för dem som har sämst förutsättningar i samhället, dålig ekonomi och så vidare - så har ni framfört era budskap - går med på den typen av förslag? Medicinen kommer att bli dyrare för alla dem som är multisjuka, för pensionärerna och så vidare. Det är en intressant fråga.

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för det upplysande talet.

Som vanligt när Sverigedemokraterna pratar, oavsett om det handlar om snöskottning eller ambulansflyg, är allt i slutändan invandrarnas fel.

Jag har en liten framtidsspaning till sverigedemokraten och ledamoten Leonid Yurkovskiy. Redan i dagsläget råder stor brist på personal inom flera välfärdsyrken. Enligt Socialstyrelsens senaste bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården rapporterade samtliga regioner brist på barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor. Man kan säga att det är ett problem.

Hur ser er framtidsspaning ut här? Alla invandrare ska ju helst ut, enligt den politik ni driver och piskar på för. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, är var fjärde anställd inom vård och omsorg född utomlands. Det måste vara ett stort problem för er. Bland läkarna är andelen ännu större - 34 procent. Hela 40 procent av vårdbiträdena och 26 procent av undersköterskorna kommer från andra länder, det vill säga är utrikes födda. Av Sveriges befolkning utgör utrikes födda 19 procent, men en betydligt större andel jobbar alltså inom vården.

Det är tydligt att Sverigedemokraterna och även Moderaterna, Liberalerna och KD genom hela Tidösamarbetet ger signaler om att så många som möjligt av invandrarna ska ut, och det skapar förstås ringar på vattnet. Vill man leva i ett land där hela politiken går ut på att just jag som invandrare ska dra härifrån och inte är värdefull? Vem ska jobba inom vården?

Herr talman! Alla vet att vårdplatsbrist inte handlar om sängar utan om just personal. Enligt de signaler jag får in från Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund och Kommunal hurrar de inte för den här budgeten heller. Det behövs något helt annat för att lyfta hela vården. Man kan inte bara säga: Nu ska staten snart ta hand om allting, och då kommer det att bli så himla bra.

Vi ser otroliga saker som händer i vården. Det är fruktansvärt. Det man har tittat på gäller alltså 2023. Man kommer också att titta på hur det varit under 2024. Kommer siffrorna att förändras då? Kommer det att vara färre som har dött? Kommer vi att ha fler vårdplatser, det vill säga personal? Kommer personalen att ha bättre förutsättningar för att jobba? Kommer de kanske till och med att ha kortare arbetstid? In your dreams! Eller kommer det att vara resursbrist igen, personalbrist igen och en väldigt hög arbetsbelastning? Det är klart att alla oroar sig för det.

Alla som har varit på en akutavdelning eller på ett sjukhus över huvud taget förstår att personalen gör allt för att fixa tillvaron där. Regeringen lägger in 2 miljarder extra. Man kan göra en lätt huvudräkning: 2 miljarder till 21 regioner - not much.

Jag anser att ni har lagt fram er budget för att gynna de absolut rikaste i Sverige, Christian Carlsson. De skattesänkningarna har en extrem riktning. Det är inte Olle Karlsson som jobbar på lagret på Ikea som får pengar, utan det är helt andra personer som kan få en ganska rund summa av regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tycker inte att det är okej samtidigt som vi har en hälso- och sjukvård som går på knäna, en skola som går på knäna och en välfärd som krackelerar. Förebyggande arbete är inte bara vassa verktyg i handväskan, utan det är också att ha en värdig skola, en bra förskola, sjysta boenden och allt annat som ett samhälle ska kunna ha för sina invånare.

(Applåder)

Herr talman! Tidningen Sjukhusläkaren har begärt ut och granskat samtliga lex Maria-ärenden som inkom till Inspektionen för vård och omsorg 2023. Vid en systematisk genomgång sorterade man ut samtliga dödsfall, 237 stycken. Bland dessa identifierade man de dödsfall där chefsläkare eller analysledare omnämnt vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist eller hög arbetsbelastning som bidragande orsak. I granskningen fann man att 100 personer dog på grund av det.

På vilket sätt kommer er budget att förhindra den typen av väldigt tragiska händelser, Christian Carlsson? Jag trodde att en slimmad budget skulle öka riskerna. Ni gör en skattesänkning på 34 miljarder. För någon som tjänar 70 000 kronor i månaden blir det en skattesänkning på 11 000 per år, eller om man tjänar 200 000 kronor i månaden, som exempelvis statsministern gör, blir det hela 52 000 kronor i sänkt skatt per år. Blir vården bättre av de sänkta skatterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ni visar ändå vägen på något sätt för hur ni vill arbeta. Det är inte vård och omsorg som kan casha in från er budget. Det är snarare så att vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist och hög arbetsbelastning kommer att fortsätta med den budget ni har lagt fram.

Herr talman! Jag menar förstås inte att staten ska gå in och ta över den privata sektorn, men jag tycker ändå att man ska reglera att den privata sektorn också ska ta ett ansvar för barn och unga. Det ska inte bara vara en gest från den privata sektorn. Det skulle betyda väldigt mycket, men jag ser det inte komma med den här regeringen.

Sedan förstår jag fortfarande inte hur man ska komma åt den enorma ojämlikhet som finns när det gäller tandhälsan. Om man tänker på att det är 77 procent av oss som har högskoleutbildning som går till tandläkaren men bara i runda slängar 49 procent av dem som har lägre utbildning som gör det förstår man komplexiteten. Det är dessa 49 procent som inte har råd att gå till tandläkaren som kommer att dyka upp på sin 67-årsdag, om reglerna inte har ändrats innan dess. Men förhoppningsvis händer det något innan dess. Förhoppningsvis kan vi byta regering och det blir en förändring.

Jag tycker fortfarande att ni inte löser speciellt mycket med detta. Det talas om undanträngningseffekter. Men då måste man också ha något slags spej på vem som ska ta emot barn och unga generellt. Hur ska folktandvården få träning i att arbeta med alla typer av problem inom tandhälsan? Detta finns inte med i utredningen, men det kanske kommer en annan utredning om det. Ni har ju så många utredningar på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård

Nu gör man ett alexanderhugg, och det drabbar unga. Alla unga vuxna har inte en fantastisk ekonomi. Med en arbetslöshet som tickar på mer i Sverige än i andra europeiska länder kan det bli väldigt illa ekonomiskt för denna grupp.

Herr talman och ledamoten Boulwén! Man måste göra tandläkaryrket specifikt inom folktandvården betydligt mer attraktivt så att vi får dit fler. Om man vill prata om överkonsumtion av tandvård tycker jag att man ska titta på Stockholm. Man måste ha en plan, och det måste finnas förutsättningar att med bättre villkor anställa fler i glesbygd. Men det är inte bara i glesbygd som det finns brist på tandläkare. Däremot finns det extremt många tandläkarpraktiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man kan fundera på varför det har blivit så. Det tror jag är jätteviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård

Jag tror också att det är viktigt att tidigt få in människor i tandvården. Själva idén är att ju tidigare vi får in dem desto bättre förutsättningar har vi att hjälpa dem med tandhälsan. Om man kommer när man är 67 år och har haft väldigt dålig ekonomi under lång tid och inte har haft råd blir behandlingen kostsam och långvarig.

Jag ser framför mig att ni snart kommer med en plan för hur man ska kunna kompetensutveckla personal inom folktandvården. Hur ska man göra? Vilka resurser ska man lägga på områden där det saknas tandläkare? Framför allt är det bättre för samtliga ju tidigare människor kommer in i tandvården.

Dessutom tycker jag att de privata tandläkarna självklart borde få öppna dörren för att ta hand om barn och unga. Jag tycker att det är en självklarhet. Det har ju vältrats över på folktandvården, som nu har det specifika ansvaret. Det har varit tufft för dem, särskilt som de får mindre resurser.

Herr talman! Om jag hade haft ännu en replik hade jag sagt: Follow the money! Ni kan själva förstå vad det innebär.

Herr talman! I den här salen talas det mycket om jämlikhet inom vården. Det är väl någonting som alla ställer sig bakom. Det vore svårt som ledamot att säga att man inte är för en jämlik vård. Det vore väldigt illa.

Det låter ju bra att även högern är för jämlik vård. Men i verkligheten blir det faktiskt tvärtom på alla sätt när högern sitter vid makten. Nu pratar vi om tänderna, men senare kommer också en diskussion om högkostnadsskyddet för läkemedel. I fråga efter fråga får vi ett mer ojämlikt samhälle.

Nu ska vi prata om tänderna. Det är en typisk klassfråga, herr talman. Sverigedemokraterna och regeringen vill med den här propositionen sänka åldersgränsen för fri tandvård från 23 till 19 år och att åldersgränsen för att ta del av statligt tandvårdsstöd på motsvarande sätt ska sänkas från 24 till 20 år.

Det var vi som drev igenom de åldersgränserna. Det är helt enkelt en vänsterreform. Och det har ökat jämlikheten i fråga om munhälsa och tillgången till tandvård för denna unga grupp.

Detta är inget bra beslut för dem. Men det är inte heller ett beslut som innebär att det kommer att bli fantastiskt för alla andra grupper. Det kan man inte säga, också mot bakgrund av att högern skär ned på hela vårdsektorn. Då kan man inte säga att detta blir fantastiskt på något sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård

År 2022 gick 3,9 miljoner vuxna personer i tandvård. Det kan låta jättebra, men det är efter pandemiåret den lägsta noteringen sedan 2009. Tandvårdsbesöken har stadigt minskat i alla grupper förutom bland 85-plussarna. De går till tandläkaren.

Statistiken pekar också på att tandhälsan och tandläkarbesöken skiljer sig markant åt i fråga om utbildningsnivå. Det är alltså en tydlig klassfråga. Om 77,6 procent av de högutbildade får en tandundersökning ungefär vart tredje år och 49 procent av dem med endast förgymnasial utbildning får det kan man fråga sig vad det beror på. Handlar det om ointresse eller att de helt enkelt inte har pengar till det och prioriterar bort det?

Samtidigt kan man titta på de akuta tandläkarbesöken - ni vet när man får väldig tandvärk. Vilka är det som går dit? Är det kamrer Olle eller är det någon annan? Det har visat sig att det förstås är de som bara har förgymnasial utbildning. De står för en hög procent av de akuta besöken.

Tandvården ska stärkas, inte försämras. Det borde vara ingången. Ni säger att det här tränger undan resurserna från folktandvården. Då kan man fundera över om det verkligen är rätt ingång. Jag har varit ute och träffat många tandläkare i hela Sverige, också privata. Alla berättar vad det här handlar om. Inom folktandvården önskar de en statlig propå om att även privattandläkare ska ta hand om barn och unga. Man kan ju tycka att det borde vara frivilligt och att det är jättefint; man gör en god gärning som privattandläkare. Men det vore väl bra om det offentliga och privata delade på det hela? Det tycker jag.

Nu får folktandvården jobba väldigt mycket med barn och unga, men det handlar om att man har hela ansvaret för det. Då blir det barn och unga. Det blir också så att de tandläkare som vill utbilda sig för andra slags tandproblem drar vidare, och varför inte till Stockholm där man har tusen olika aktörer att välja mellan? Man kan få lära sig blekning av tänder, justering och att sätta dit diamanter i framtänderna.

Hur vore det om ni hade en plan? Hur ska vi lösa de enorma problemen med kompetensförsörjning av tandläkare? Det här kommer ju inte att lösa det problemet. Tänk om ni hade en plan! Men den kanske kommer i steg två?

Den förra regeringen beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt och jämlikt. Det låter ju bra. Detta lämnades över till den förra regeringen 2021. Det fanns olika förslag som skulle göras. Förslagen skulle finansieras exempelvis genom att sänka åldern, som man gör nu, men det fanns också så mycket annat i reformen. Nu tar ni en del och tar bort något som ni tycker är helt onödigt för de unga grupperna, för de går till tandläkaren så ofta och har en överkonsumtion. Då undrar jag vad överkonsumtion är.

Ni tar detta förslag utan att göra några som helst förbättringar. Några sådana finns inte.

Tänderna är en del av kroppen. Tandvården bör på sikt ingå i sjukvården. Alla ska ha råd att ha bra tänder. Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna ökat extremt. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst och besöker tandläkaren mer sällan tvingas att avstå. Det visar alla undersökningar. Personer med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd, eftersom det bara gäller för kostnader över 3 000 och endast halva kostnaden ersätts. Detta gör att tänderna blir en klassmarkör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård

Nu säger regeringen och Sverigedemokraterna att de vill göra storverk och införa ett högkostnadsskydd för personer som är 67 år och äldre från och med januari 2026. Det finns en diffus plan om att det även kan gälla andra åldersgrupper, men det är svårt att se i nuläget.

Allt handlar om prioriteringar. Man kan prioritera tandvården och hälso- och sjukvården, eller så kan man prioritera skattesänkningar för de rikaste. Det är vad politik handlar om - att prioritera.

Just Sverigedemokraterna hade en tydlig utfästelse före valet om att det nu minsann skulle bli en tandvårdsreform för alla åldersgrupper. Det skulle bli toppen. Nu landar man på åldern 67. Vi får som sagt vänta och se på planen.

Vi är förstå väldigt kritiska till regeringens hantering av tandhälsan. Att säkerställa att barn och unga går till tandläkaren skapar väldigt goda förutsättningar för resten. Vi har ett reformpaket för detta. Det är väl utarbetat, prissatt och så vidare. En del av detta ska vi kanske diskutera den 10 december. Fram till dess vill jag yrka bifall till vår reservation som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Herr talman! Oavsett var man bor kan man se en enorm klasskillnad när det gäller tänder, även om det finns många tandläkare att tillgå.

Det är väl lite ovanligt att inleda en reform genom att skära ned på det här sättet. Det stora problemet som tandläkare annars pratar om är brist på kompetens, brist på tandläkare. Den typ av frågor som kommer är: Hur ska vi få ut fler tandläkare? Hur ska vi få dem att finnas också i glesbygd? Det är de stora frågorna inom tandvården i dag.

Den stora frågan för befolkningen är den enorma klasskillnad som finns mellan oss som har eftergymnasial utbildning och de som inte har det. Det är extrema siffror. Det löser man inte med det här.

Nu har ni ett annat förslag på gång, Thomas Ragnarsson. Det är att vi som är äldre än 67, 67-plussarna, ska få möjlighet att få betydligt billigare tandvård. Det ska ingå i ett högkostnadsskydd på ett helt annat sätt. Det låter väl väldigt bra. Men jag tänker på den fattiga mamman med väldigt dålig ekonomi som inte alls kan prioritera tandvård. Ska hon komma med sina tänder när hon är 67 år då?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård

Eller har ni tänkt er något slags plan för att få en mer jämlik tandvård? Det har jag svårt att se. Det är tyvärr så att högerpartier pratar mycket om jämlikhet, och det låter väldigt bra. Men i realiteten blir det inte riktigt så. Inte ens det här visar att vi kommer att få en jämlik tandvård, utan det är något som man gör och hoppas blir bra. Jag undrar exempelvis hur det ska följas upp.