Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! En av en stats allra viktigaste uppgifter tycker jag är att finnas där när något händer oss i livet som gör att livet i stort sett går sönder eller kanske helt går sönder för en tid eller om vi föds och det visar sig att vi kommer att behöva mer än andra för att leva ett riktigt bra liv med möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Då måste det finnas möjligheter till meningsfull sysselsättning, och det måste finnas möjligheter att gå i skolan och lära sig saker och ha vänner, ett rikt liv, fritid och annat.

Jag är otroligt stolt över att Liberalerna en gång i tiden införde den personliga assistansen och såg till att personer har möjlighet att leva sina liv och själva styra sin framtid och sin vardag. Det fattades en bit av historieskrivningen där i början. Gradvis har denna otroligt viktiga reform, genom domar och olika typer av juridiska processer och krumelurer, utarmats, och det har blivit svårare och svårare för människor att få dessa rättigheter.

Precis som ledamoten sa infördes något 2023 som skulle vara en förbättring men som visade sig inte fungera fullt ut och som för en del personer innebar en försämring. Det var ju inte syftet. Det här måste åtgärdas, och därför är jag väldigt glad över att vi i regeringen har kommit överens om att vi från den 1 januari - om ett par veckor - ska halvera föräldraavdraget. Detta är jätteviktigt för att fler barn ska få personlig assistans.

Herr talman! Det är ett tragiskt faktum att Liberalerna inte har ensam majoritet i vare sig riksdagen eller regeringen, även om det såklart är en tidsfråga innan vi får det. Då kan jag lova att LSS och alla människors möjlighet till god skolgång, god arbetsmarknad och ett bra liv med möjligheter hela livet kommer att vara och fortsätta att vara en prioritering för oss.

Med detta sagt vänder jag mig mot tanken att det för vissa människor bara existerar en sak i taget. Jag skulle vilja säga att det inte bara existerar en prioritering i detta land. Vi behöver göra mycket mer för dessa barn i skolan, och det gör vi. Vi behöver göra mycket för barnens fritid, och det gör vi. Vi behöver göra mycket mer för att dessa personer ska ha meningsfulla liv och en sysselsättning både som barn och som vuxna. Och precis som ledamoten själv sa pågår nu arbete med ny lagstiftning på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sedan är det intressant att Centerpartiet i oppositionsroll alltid har jättemycket pengar men att det väldigt sällan har funnits några tendenser från Centerpartiet i regeringsställning att driva på i dessa frågor. Men jag ser fram emot när Centerpartiet kommer tillbaka till den borgerliga sidan och att vi då tillsammans kan driva dessa frågor, med detta nyväckta intresse som jag är väldigt tacksam för.

Herr talman! Regeringspartierna gick till val på att göra Sverige tryggare och säkrare, på att knäcka kriminaliteten och på att stoppa rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk. Det här är ett mycket fokuserat arbete som regeringen nu bedriver.

När vi tillträdde 2022 hade Socialdemokraterna lämnat efter sig ett land med skenande inflation. De hade också lämnat efter sig ett samhälle där kriminaliteten tilläts breda ut sig, där ökande välfärdskriminalitet ledde skattepengar rakt i händerna på kriminella organisationer, där barn så unga som åtta till tio år drogs in i kriminella gäng och barn på tretton fjorton år dödade andra barn.

Sverige var helt enkelt på väg åt fel håll. Den här regeringen arbetar nu intensivt varje dag för att styra in Sverige på en ny, tryggare och säkrare väg.

Den förra budgeten hade inflationen som fiende. Alla här inne vet att med en mycket hög inflation är det snart slut på möjligheterna att investera i en framtida välfärd och alla de nödvändiga reformer som regeringen nu kan lägga sitt fokus på. Vi har besegrat inflationen, och det gör att det nu finns ett helt annat reformutrymme i budgeten. Det gör också att vi har ett helt annat utrymme att ta oss an den samhällshotande kriminaliteten och att arbeta med det som är mitt starkaste fokus, nämligen att vända och stoppa rekryteringen av barn och unga.

På det sociala området ställer vi nu om politiken för att få ett samhälle med tidiga och förebyggande insatser som hjälper människor, vuxna som barn, att hamna på rätt spår i livet. Vi vill få tillbaka ett samhälle som ställer krav men som samtidigt finns där när det behövs.

Ska vi stoppa rekryteringen måste vi jobba på samtliga områden och på samtliga nivåer. Vår politik innebär därför ett allmänpreventivt förebyggande arbete med en skola som fungerar, en vård som hjälper dem med behov, inte minst vid psykisk ohälsa, och en arbetslinje som får människor i egenförsörjning.

Men det behövs också en mer riktad prevention mot människor i riskbeteende eller som utvecklar ett riskbeteende. Vi inför därför tidiga och tydliga insatser genom en ny socialtjänstlag med ett brottsförebyggande ansvar för socialtjänsten, föräldraskapsstöd och satsningar på ökat samarbete mellan skola och socialtjänst. Vi behöver dessutom ta i med riktigt tuffa tag mot dem som redan är kriminella, både för att vi behöver få bort dem från gatorna och för att visa brottsoffer och andra att vi som samhälle inte accepterar kriminella beteenden och att vi står på brottsoffrens sida.

Att ställa krav och markera hårt är att bry sig. Alla delarna utgör tillsammans en helhet som vi är övertygade om kommer att vända den negativa utveckling som den förra regeringen lämnade efter sig. Viktigt i detta är att vi inledningsvis ställer om till en förebyggande, närvarande och uppsökande socialtjänst.

Målsättningen är att lagen ska kunna träda i kraft den 1 juli 2025, och vi arbetar nu för att den ska implementeras över hela landet, i samtliga 290 kommuner. Vi gjorde därför något så ovanligt som att säkerställa att det fanns resurser för en tjänst i varenda kommun, för varje kommun behöver göra sin resa med att analysera var man befinner sig och göra sin implementering för att kunna börja arbeta enligt den nya lagen den 1 juli 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi har också säkerställt att en rad saker som inte fanns i den ursprungliga utredningen nu ingår i den nya socialtjänstlagen. Det handlar om något som har mottagits med mycket stor glädje och ett "äntligen!": att vi nu har sökbara orosanmälningar, vilket gör att barn som tidigare har riskerat att falla mellan stolarna inte gör det genom att det också finns en digital akt där man kan se alla de orosanmälningar som gjorts för ett specifikt barn.

Trots att den ursprungliga utredningen sa att detta inte fick kosta några pengar och därmed inte vara ambitionshöjande har den här regeringen mycket högre ambitioner med den nya socialtjänstlagen. Vi lägger därför under de kommande åren nästan 10 miljarder på att implementera och på att stötta den omställning detta innebär.

Detta hänger intimt ihop med flera andra lagstiftningar - det handlar om sekretessen och möjligheten att föra över rätt information mellan till exempel socialtjänst, skola och polis, vilket är en viktig del av en helhet för att få den effekt vi eftersträvar. I dag är det inte möjligt för socialtjänsten, polisen och skolan att sitta runt ett och samma bord och dela den information som är nödvändig. Man kan komma långt med samtycke, men man kan inte komma hela vägen.

Ännu tydligare blir detta när vi ser att nästan varannan vårdnadshavare i Sverige väljer att tacka nej till insatser enligt socialtjänstlagen. Som ni vet är insatser enligt socialtjänstlagen helt frivilliga, så man kan tacka nej. Det som riskerar att hända om saker och ting eskalerar är att samhället måste ta till den mest ingripande delen av svensk lagstiftning och fatta beslut enligt LVU, alltså om ett omhändertagande. Detta vill vi undvika till varje pris.

Vi vet att vi måste jobba med ett antal preventionsfaktorer; forskningen är tydlig.

Det handlar om att stärka familjerna. Det är därför vi lägger stora resurser på bland annat föräldraskapsstöd och nu lägger ytterligare resurser på att säkerställa att detta verkligen når de familjer och de föräldrar som behöver det.

Den andra preventionsfaktorn är en välfungerande skola. Att inte minst barn i utsatta situationer går ut skolan med godkända betyg och en avklarad utbildning är en av de viktigaste preventionsfaktorer vi kan förse dem med.

Den tredje delen är naturligtvis att ha en välfungerande fritid, och det är därför regeringen arbetar med fritidskortet.

De allra flesta föräldrar gör naturligtvis allt de kan för att stötta sina barn. Men för dem som inte har alla förutsättningar är det viktigt att vi har utvecklade föräldraskapsstöd, och därför är detta alltså en oerhört viktig del av det preventiva arbetet.

Men mellan socialtjänstlagen och LVU finns ett tomrum, och därför har också ett förslag till ny lag presenterats. Den kommer vi att diskutera här i kammaren under det kommande året; den är ute på remiss just nu. Den benämns LIV av utredaren, och utredningen är känd som mellantvångsutredningen. Det handlar om att så många som varannan vårdnadshavare tackar nej till insatser, vilket gör att några av de absolut mest utsatta barnen riskerar att inte få det stöd de behöver.

Vi ger omfattande stöd för olika preventiva insatser. Skolsociala team har blivit en sådan framgång att regeringen nu får lägga 50 miljoner extra, för allt fler kommuner efterfrågar att kunna införa detta. Som gammal lärare kan jag säga att jag tror att det hade varit oerhört värdefullt att ha denna funktion på plats sedan länge - att socialtjänsten kan arbeta sida vid sida med lärarna i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi arbetar också för att säkerställa att vi får förstärkta familjerätter och en våldsförebyggande familjerådgivning på plats och har också resurssatt detta i vår budget. Förstärkta statsbidrag till barnrättsorganisationerna är också en del av detta.

Jag vill också kort nämna de oberoende barnombuden, som är en del av Utredningen om barn och unga i samhällets vård, med utredaren Carina Ohlsson. Det handlar om att barn i väldigt utsatta situationer ska kunna få ett stöd som ligger utanför socialtjänsten, för att utsatta barns röst ska kunna tas till vara och för att de på olika sätt ska kunna företrädas och stödjas i utsatta situationer.

Jag vill också nämna att vi gör en stor satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. Det är oroande för oss alla att barns och ungas psykiska ohälsa fortsätter att öka. Jag vill särskilt lyfta det faktum att det för första gången finns en riktad satsning på första linjens psykiatri. Det är naturligtvis inte på bup, som erbjuder specialistpsykiatri, de flesta av våra barn ska stå i kö, men det är där man hamnar när man inte får stöd i tid. Därför tror jag oerhört mycket på första linjens psykiatri.

Vi ser också en höjning av ambitionen när det gäller funkisfrågorna. Ett nationellt kunskapscentrum för intellektuell funktionsnedsättning är efterfrågat och väldigt välbehövligt. Det halverade föräldraavdraget är naturligtvis ett viktigt steg på vägen när det gäller att hitta en nivå som gör att fler barn kan få assistans. Det handlar om en nationell funktion för samordning av tolktjänster och, som har nämnts här, en höjning av timschablonen med 3 procent när det gäller assistansersättningen. Men det mest välkomna beskedet kopplat till detta tror jag är att vi nu äntligen tittar på en indexering och har som målsättning att kunna presentera detta till nästa budget. Vi har också lagt en summa på 20 miljoner till funkisorganisationerna, för deras arbete är otroligt viktigt.

Mina vänner och herr talman, som också är min vän! Sverige är i grunden ett fantastiskt land. Under generationer har det varit ett trevligt, tryggt och säkert land, med låg kriminalitet och ett skyddsnät som har funnits där när människor behövt det. Den budget som vi nu presenterar är därför en offensiv budget som visar på ett ökat fokus på sociala frågor och funktionshindersfrågor, där vi nu ser att det under lång tid har brustit.

De reformer vi presenterar i denna budget är ytterligare ett steg på vägen för att göra Sverige tryggare och ge en större tilltro till framtiden. Barn som i dag är fem år ska drömma om utbildning och jobb - de ska inte drömma om att bli yrkeskriminella. I vårt Sverige går barn och unga inte och lägger sig med en klump i magen utan med fjärilar och hopp om en ljus framtid.

Steg för steg och reform för reform återupprättar vi nu medborgarnas trygghet, barns och ungdomars framtid och vårt fria och öppna samhälle.

(Applåder)

Jag vill också rikta en önskan om en god jul och ett gott nytt år till talmannen och socialutskottet.

I detta anförande instämde Johan Hultberg (M), Christian Carlsson (KD) och Leonid Yurkovskiy (SD).

Herr talman! Jag tackar Fredrik Lundh Sammeli så mycket för frågan.

Jag får väl bara börja med att ödmjukt hänvisa till att Fredrik Lundh Sammelis eget parti inte var berett att satsa en enda krona på en ny socialtjänstlag, medan vi i budgeten nu lägger nästan 10 miljarder på den. Där kommer Fredrik Lundh Sammeli att se att det finns en punktmarkering av unga som är på väg utför men också av andra människor som befinner sig i utsatta situationer.

Det Fredrik Lundh Sammelis parti inte förmådde att åstadkomma i regeringsställning gör vi nu. Det handlar ju inte bara om resurser, som jag tror att ledamoten är väldigt väl medveten om, för om socialtjänsten inte kan punktmarkera för att de inte har rätt kunskap och information behöver lagen ändras. Det är det vi nu också gör.

Vi säkerställer att polisen, skolan och socialtjänsten kan arbeta tillsammans för att från olika håll punktmarkera och arbeta med unga människor som befinner sig i en riktning åt fel håll.

Vi säkerställer också att socialtjänsten får de av så många efterfrågade verktygen, alltså en utökad verktygslåda när det gäller att kunna punktmarkera tillsammans med föräldrarna, för om man inte har föräldrarna med sig vet vi alla att det finns en mycket större risk att förlora den unga människan.

Alla dessa saker gör vi, och vi resurssätter också alla dessa delar. Det är väldigt bra om Fredrik Lundh Sammeli läser budgeten och alla de förslag som vi nu lägger fram. Vi möter upp med det som du föreslår och lite till.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för - nej, det blev ju inget svar på frågan. Min fråga var: Varför lägger inte regeringen här och nu pengar för att punktmarkera unga på glid? Vi har haft det i vårt budgetförslag de senaste åren.

Det är jättebra att vi får socialtjänstlagen på plats. Det kommer att vara välbehövligt, och jag är helt övertygad om att vi, förhoppningsvis i bred enighet, kan anta den nya lagen. Det är bra också att regeringen ser behovet av att tillföra pengar, för om den nya socialtjänstlagen verkligen ska få effekt behövs det resurser.

Statsrådet kan vara lugn. Socialdemokraterna kommer också att stödja satsningarna på socialtjänsten. Det är en helt avgörande förutsättning för att de ska bli verklighet. Men här och nu, utan den nya socialtjänstlagen och de stora satsningarna framöver, kvarstår frågan: Varför avsätter inte regeringen pengar för att punktmarkera ungdomar i den budget som vi nu har att ta ställning till?

Vi vet att punktmarkering av unga är otroligt viktigt. Det kräver resurser, och det är en debatt. Den andra handlar om placerade barn. Sverige befinner sig i en akut kris med ett eskalerande gängvåld som skapar rädsla och oro hos människor. Samtidigt plockar gängen skattepengar direkt ur våra välfärdssystem, och så kan vi inte ha det.

Kriminella aktörer driver HVB-hem. Det är bra att regeringen förstärker Ivo. Vi har själva den politiken och tror att det är viktigt. Men vilka fler kraftfulla åtgärder tänker regeringen vidta för att kriminella inte ska kunna driva HVB-hem? Och hur gör man upp med detta marknadsmisslyckande? Är statsrådet beredd att vidta åtgärder?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för anförandet och för god jul-hälsningen. Det är lika bra att jag börjar med att replikera på den och önska vår socialtjänstminister detsamma.

Det är egentligen rätt många frågor som jag skulle vilja ta upp här. De handlar om tolktjänstutredningen, ledsagningen, färdtjänsten och om statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Men tiden är begränsad i ett replikskifte, så jag kommer i stället att dyka ned i frågan om föräldraavdraget, som jag även debatterade med Lina Nordquist från Liberalerna.

Att det är problem med föräldraavdraget efter att den nya lagstiftningen trädde i kraft är vi ju överens om och har kunnat se ett flertal rapporter om. Det var i Försäkringskassans rapport i oktober 2023 och i ISF:s rapport i januari 2024 som det slogs fast att det är ett problem, och i den påföljande rapporten från Försäkringskassan i september i höst slog man ännu en gång fast att det är ett problem.

I den extradebatt som vi hade i riksdagens socialutskott kring frågan lyftes två saker fram. Den ena var att det var en departementsutredning på gång under socialministerns ansvar och att den skulle vara klar, lät det som i kammaren då, innan Försäkringskassans rapport kom i september. Då undrar jag: Var är rapporten?

Sedan hörde vi tidigare av Lina Nordquist att en ny lagstiftning är på gång. Det var en nyhet för mig, så jag skulle gärna vilja höra statsrådets kommentar till att det också är en ny lagstiftning på gång.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ska jag tolka det som att departementsutredningen inte längre existerar eller som att den pågår, vilket det ju har hänvisats till tidigare?

Jag undrar också över det påstående som kom från Liberalerna om att det pågår ett arbete med en ny lagstiftning. Pågår ett sådant arbete, eller pågår det inte? Det skulle jag gärna vilja veta.

Den bild vi i Centerpartiet har är att en halvering av schablonen i föräldraavdraget inte räcker. Vi menar att den borde minimeras eller nollställas. Därför tillför vi i budgeten också pengar för att göra detta.

När jag tog upp den frågan med Liberalerna svarade Liberalerna att man inte har ensam majoritet inom Tidösamarbetet. Det tolkar jag som att Liberalerna har drivit på för att den skulle nollställas men att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har motsatt sig detta. Då återstår ändå frågan varför man inte har valt att gå in och nollställa föräldraschablonen för att helt och hållet komma bort från den problematik som den faktiskt har medfört.

Sedan kan man konstatera att det i lagstiftningen står att det ska finnas en föräldraschablon. Då förutsätts ju att lagstiftningen på sikt förändras också.

Mina frågor är fortfarande: Pågår en departementsutredning? Är en ny lagstiftning på gång? Och varför har man nöjt sig med att halvera föräldraschablonen i stället för att nollställa den?

Herr talman! God jul, statsrådet! Jag börjar med att säga det.

Det är väl väldigt bra med en ny socialtjänstlag som blir mer aktiv, så att säga. Jag har själv jobbat som fältassistent i Solna. Vi var 16 fältassistenter i hela Solna. 1990 hade vi ekonomisk kris, och den har socialtjänsten ännu inte repat sig från. Man har fastnat bakom skrivborden, tycker jag.

Jag tycker inte att partierna ska skälla på varandra om vem som har sagt eller gjort vad, utan detta är ett gemensamt ansvar för väldigt många i den här salen - det blir färre och färre som är här, i och för sig.

Många av regeringens förslag har varit repressiva snarare än förebyggande, måste jag säga. En av mina frågor är: Vad anser statsrådet är förebyggande insatser egentligen?

Ni har tittat på Danmark och tagit med er de repressiva förslagen. De lyckosamma exemplen från Danmark handlar om att man just arbetade förebyggande väldigt intensivt på ett helt annat sätt än vi kommer att göra i Sverige.

Jag tänker också på skolan. Det är flera områden som är involverade i detta, och skolan har ju en extrem impact på barn tidigt. Där tycker jag inte att den SD-beroende regeringen har lyckats med att fånga in det. Man behöver börja väldigt tidigt. Man behöver ha förskola med personal som täcker upp och inte bara det allra nödvändigaste. Där tycker jag att man inte heller riktigt ser vart ni är på väg.

Jag tror att det är väldigt få femåriga barn som drömmer om att bli gängkriminella. Jag tror att barn som är fem år drömmer om att föräldrarna ska ha pengar att köpa mat för nästa dag. Så kan det se ut i Sverige i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Jag tänker också på placerade barn. Sis ska vi kanske inte prata om - det blir en extrem debatt - men HVB-hem, som är en skamfläck, tycker jag. Man placerar barn från kommunerna som behöver det yttersta, och de får någonting helt annat.

Detta är ett megaproblem. Det handlar inte om gängkriminalitet. Det handlar om en svensk maffia som vi har. Då menar jag att man nog måste ta lite skarpare tag än att bara förstärka Ivo. Det krävs andra tag.

Jag skulle önska att kommunerna fick ett större ansvar, att de skulle ta tillbaka de här hemmen och få pengar för dem. De skulle då alltså, så att säga, ha resurser att tillgå från HVB-hemmen, som kostar väldigt mycket. Det kostar väldigt mycket att ha barn placerade. Då ska barnen få det bästa. Nu får de inte det. De får ingenting, känns det som.

Jag vet inte om det i den nya socialtjänstlagen finns ett krav på att socialtjänsten ska besöka barnet och prata med barnet. Det är också oerhört viktigt. Detta har man förbisett väldigt länge i väldigt många kommuner.

Sedan gäller det detta med att stötta föräldrar. Det är förstås superviktigt. Jag undrar om man verkligen stöttar föräldrar genom att ha vitesföreläggande om de inte går in och jobbar med sina barn och så vidare. Det handlar om förtroende. Hur bygger man förtroende? Jo, det gör man genom att kommunicera med föräldrar. Jag tror inte att det kan vara jätteavancerat. Jag tror inte att man kan hota föräldrar att göra ett arbete, så att säga, för sina barn. De flesta föräldrar vill sina barn väldigt gott. Men man måste också förstå vilken kontext de lever i. Är det socialarbetare som står med något slags bila tror jag inte att det blir gott samarbete.

Jag undrar vad statsrådet har för tankar om detta.

Herr talman! Jag tackar för att statsrådet deltar i denna diskussion.

Jag vill knyta an till några av de frågor som Christofer Bergenblock ställde tidigare. Jag tror att Christofer Bergenblock med beteckningen särskild debatt syftade på en ganska konstig debatt som vi hade i socialutskottet, där man hade lyft ut några motionsyrkanden som handlade specifikt om detta med föräldraavdrag. Det var liksom en tillställning här där vi bara pratade om det, vilket fick oss att tro att det kanske skulle ske någon snabb hantering av detta. Men det har inte riktigt hänt.

Men jag är egentligen mest intresserad av det som jag förstår är en ganska stor utmaning för regeringen. Det handlar om att göra den personliga assistansen statlig - huvudmannaskapsutredningens förslag. Utmaningen är att frågan om behovsbedömningarna - hur grundläggande behov ska definieras och bedömas - inte riktigt är avgjord.

Det var flera som ville se ett tilläggsdirektiv till utredningen medan den fortfarande jobbade. Så blev det inte. Då är frågan hur vägen framåt ser ut. Bedömer statsrådet att det kommer att behövas en utredning till, eller kan detta lösas på något annat sätt? Hur är tidsplanen ungefär när det gäller att komma till rätta med dessa utmaningar?

Det är flera assistansorganisationer som har lyft farhågor. Man kan väl sammanfatta det som att de ser en utveckling av praxis som inte är gynnsam för personer som är i behov av personlig assistans. De lyfter helt enkelt farhågan att många personer kommer att förlora sin assistans om man inte får till en ny struktur för hur bedömningarna ska göras utan lämnar det till Försäkringskassan.

Jag är nyfiken och vill höra några tankar om detta från statsrådet.

Herr talman! Jag tackar statsrådet jättemycket för svaret.

Jag är medveten om hur de olika allianserna har skiftat och om olika partiers olika bevekelsegrunder vid olika tidpunkter när det gäller att vidta eller inte vidta olika åtgärder.

Jag tolkar det som att det finns ett ganska långt tidsperspektiv. Jag tyckte inte riktigt att jag fick något svar på frågan om hur vi på bästa sätt går vidare. Det är någonting som också spelar roll för hur oppositionen, så att säga, försöker driva frågan. Det handlar om att det ska bli så tydligt som möjligt för alla och begripligt för berörda personer, så att vi inte stretar åt olika håll när vi egentligen vill samma sak.

Min undran är fortfarande: Vad gör statsrådet för bedömning när det gäller behov av en ny utredning om just detta med behovsbedömningar? Eftersom tilläggsdirektivet inte gavs till utredningen, som då jobbade, är den frågan lite hängande. Det finns dessutom olika uppfattningar. Många organisationer som jobbar med assistans har gemensamt försökt gå ut och vara tydliga. Samtidigt har vi hört att till exempel olika privata vårdbolag som jobbar med personlig assistans inte ser exakt samma farhågor.

Detta är verkligen en knepig situation, tänker jag, för regeringen. Hur ska man gå vidare på bästa tänkbara sätt, så att man fångar upp alla eventuella osäkerheter som finns när man inte riktigt vet vad olika beslut kommer att få för effekt?

Min undran är då fortfarande om statsrådet tror att det kommer att behövas en större utredning för att komma framåt i frågan eller om man kommer att kunna lösa detta på ett annat sätt.

Sedan vill jag förstås också önska god jul, gott nytt år och så vidare.

Herr talman! Den här regeringen pratar gärna om vikten av att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga hamnar i utsatthet och kriminalitet. Det är dock svårt att förstå vad de faktiskt menar att de gör i förebyggande syfte. De hårdare tagen i all ära, men hur de verkligen ska leda till en positiv samhällsutveckling på lång sikt finns det få som kan svara på. Tidöregeringens egen förebild Danmark har just bevisat att bantade sociala skyddsnät leder till kriminalitet, men det vill de inte prata om.

Vi borde alla kunna vara överens om att en god utbildning, ett arbete att gå till och inkomster som går att leva på är tre centrala förutsättningar för att ha ett gott liv och för att minska riskerna för såväl utsatthet som kriminalitet.

Vad gör då regeringen inom dessa tre områden? Jo, skolan och välfärden ska fortsatt gå på svältkur och marknadsskolan härja fritt. Kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen ska tuffa vidare. I övrigt verkar ingenting hända inom arbetsmarknadspolitiken, samtidigt som vi har en historiskt hög och ökande arbetslöshet. Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Endast Spanien och Grekland ligger sämre till. Antalet arbetslösa inom bygg och anläggning har ökat med 59 procent under de senaste två åren. Även antalet långtidsarbetslösa har ökat under samma tid, men regeringen står med armarna i kors.

De mest utsatta hushållen har fått sänkt bostadsbidrag av regeringen, samtidigt som över 200 000 människor blivit fattiga sedan 2021. Mellan år 2022 och 2024 har boendekostnaderna ökat med 26 procent och livsmedelspriserna med 25 procent, enligt SCB. Under samma period har lönerna ökat med 12 procent för tjänstemän och 9 procent för arbetare. Inga satsningar görs för att på allvar kompensera för de kostnadsökningar som drabbat de mest utsatta hushållen de senaste åren. Så här skapar man problem i stället för att åtgärda dem.

Vänsterpartiets politik däremot innebär ett verkligt förebyggande arbete. Vi vill införa ett återhämtningsstöd till välfärden. Vi föreslår 20 miljarder kronor för att kompensera för de nedskärningar som har skett varje år sedan 2011. Återhämtningsstödet bör kvarstå tills vi har skapat en stabil och långsiktig finansiering av kommunsektorn. Vi vill dessutom sänka kostnaderna för barnomsorgen så att fler har råd med förskola och fritis.

Vi vill stoppa kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen och säkerställa att myndigheten har närvaro i hela landet. Vi avsätter pengar för att anställa 1 200 nya arbetsförmedlare och för att 30 000 arbetssökande ska få arbetsmarknadsutbildning. Vi vill se ökade satsningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Dessutom vill vi investera 3 miljarder kronor i Sverigejobb 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vänsterpartiet lägger totalt 45 miljarder kronor nästa år på att förbättra för hushållen genom till exempel höjd akassa och sjukförsäkring, slopat karensavdrag och höjda barnbidrag. Att vara ekonomiskt trygg är nämligen en grundläggande förutsättning för att skapa ett gott liv.

Herr talman! Allt fler människor ramlar igenom det som skulle vara ett skyddsnät och hamnar i stället hos socialtjänsten. Därför ska revorna i välfärden sys igen så att socialtjänsten kan utföra sitt uppdrag för dem det var tänkt för. Det verkligt förebyggande arbetet kräver nämligen en urstark socialtjänst som människor känner att de kan bli hjälpta av. Vänsterpartiet avsätter därför 1 miljard mer än regeringen för att stärka arbetet med till exempel barn.

Vi vet också att mäns våld mot kvinnor ofta är en röd tråd bland de barn och unga som sedan själva blir våldsamma. Därför förstärker vi arbetet mot mäns våld mot kvinnor med 350 miljoner per år. Ingen kvinna ska utsättas för våld, och inget barn ska vara brottets vittne.

Vi går dock ännu längre än så. För att på allvar stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden vill vi införa trygghetszoner i stället för visitationszoner. I en trygghetszon ska skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter samt civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet genom ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang. På så sätt vill vi bygga lokalt förtroende tillsammans med, och för, människor i området. Vår totala satsning uppgår till 500 miljoner kronor för 2025.

Sist men absolut inte minst: Arbetet med samhällets mest utsatta barn ska aldrig få ligga i händerna på kriminella. Vi avsätter därför 60 miljoner till Ivo årligen fram till 2027. Med en sådan förstärkning vill vi att Ivo ska kunna utföra fler och säkrare inspektioner så att de olämpliga verksamheterna stängs ned.

Så här, fru talman, arbetar man nämligen om man verkligen vill förebygga utanförskap och kriminalitet. Jag vill också önska god jul och gott nytt år till de ledamöter i utskottet som är kvar.

(Applåder)