Carita Boulwén (SD) svarade Karin Rågsjö i en replik om Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård i debatten ”Protokoll 2024/25:34 Torsdagen den 21 november” den 21 nov 2024.
Karin RågsjöV· i sitt anförandeOm jag hade haft ännu en replik hade jag sagt: Follow the money! Ni kan själva förstå vad det innebär. Herr talman! I den här salen talas det mycket om jämlikhet inom vården. Det är väl någonting som alla ställer sig…Herr talman! Om jag hade haft ännu en replik hade jag sagt: Follow the money! Ni kan själva förstå vad det innebär.
Herr talman! I den här salen talas det mycket om jämlikhet inom vården. Det är väl någonting som alla ställer sig bakom. Det vore svårt som ledamot att säga att man inte är för en jämlik vård. Det vore väldigt illa.
Det låter ju bra att även högern är för jämlik vård. Men i verkligheten blir det faktiskt tvärtom på alla sätt när högern sitter vid makten. Nu pratar vi om tänderna, men senare kommer också en diskussion om högkostnadsskyddet för läkemedel. I fråga efter fråga får vi ett mer ojämlikt samhälle.
Nu ska vi prata om tänderna. Det är en typisk klassfråga, herr talman. Sverigedemokraterna och regeringen vill med den här propositionen sänka åldersgränsen för fri tandvård från 23 till 19 år och att åldersgränsen för att ta del av statligt tandvårdsstöd på motsvarande sätt ska sänkas från 24 till 20 år.
Det var vi som drev igenom de åldersgränserna. Det är helt enkelt en vänsterreform. Och det har ökat jämlikheten i fråga om munhälsa och tillgången till tandvård för denna unga grupp.
Detta är inget bra beslut för dem. Men det är inte heller ett beslut som innebär att det kommer att bli fantastiskt för alla andra grupper. Det kan man inte säga, också mot bakgrund av att högern skär ned på hela vårdsektorn. Då kan man inte säga att detta blir fantastiskt på något sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
År 2022 gick 3,9 miljoner vuxna personer i tandvård. Det kan låta jättebra, men det är efter pandemiåret den lägsta noteringen sedan 2009. Tandvårdsbesöken har stadigt minskat i alla grupper förutom bland 85-plussarna. De går till tandläkaren.
Statistiken pekar också på att tandhälsan och tandläkarbesöken skiljer sig markant åt i fråga om utbildningsnivå. Det är alltså en tydlig klassfråga. Om 77,6 procent av de högutbildade får en tandundersökning ungefär vart tredje år och 49 procent av dem med endast förgymnasial utbildning får det kan man fråga sig vad det beror på. Handlar det om ointresse eller att de helt enkelt inte har pengar till det och prioriterar bort det?
Samtidigt kan man titta på de akuta tandläkarbesöken - ni vet när man får väldig tandvärk. Vilka är det som går dit? Är det kamrer Olle eller är det någon annan? Det har visat sig att det förstås är de som bara har förgymnasial utbildning. De står för en hög procent av de akuta besöken.
Tandvården ska stärkas, inte försämras. Det borde vara ingången. Ni säger att det här tränger undan resurserna från folktandvården. Då kan man fundera över om det verkligen är rätt ingång. Jag har varit ute och träffat många tandläkare i hela Sverige, också privata. Alla berättar vad det här handlar om. Inom folktandvården önskar de en statlig propå om att även privattandläkare ska ta hand om barn och unga. Man kan ju tycka att det borde vara frivilligt och att det är jättefint; man gör en god gärning som privattandläkare. Men det vore väl bra om det offentliga och privata delade på det hela? Det tycker jag.
Nu får folktandvården jobba väldigt mycket med barn och unga, men det handlar om att man har hela ansvaret för det. Då blir det barn och unga. Det blir också så att de tandläkare som vill utbilda sig för andra slags tandproblem drar vidare, och varför inte till Stockholm där man har tusen olika aktörer att välja mellan? Man kan få lära sig blekning av tänder, justering och att sätta dit diamanter i framtänderna.
Hur vore det om ni hade en plan? Hur ska vi lösa de enorma problemen med kompetensförsörjning av tandläkare? Det här kommer ju inte att lösa det problemet. Tänk om ni hade en plan! Men den kanske kommer i steg två?
Den förra regeringen beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt och jämlikt. Det låter ju bra. Detta lämnades över till den förra regeringen 2021. Det fanns olika förslag som skulle göras. Förslagen skulle finansieras exempelvis genom att sänka åldern, som man gör nu, men det fanns också så mycket annat i reformen. Nu tar ni en del och tar bort något som ni tycker är helt onödigt för de unga grupperna, för de går till tandläkaren så ofta och har en överkonsumtion. Då undrar jag vad överkonsumtion är.
Ni tar detta förslag utan att göra några som helst förbättringar. Några sådana finns inte.
Tänderna är en del av kroppen. Tandvården bör på sikt ingå i sjukvården. Alla ska ha råd att ha bra tänder. Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna ökat extremt. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst och besöker tandläkaren mer sällan tvingas att avstå. Det visar alla undersökningar. Personer med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd, eftersom det bara gäller för kostnader över 3 000 och endast halva kostnaden ersätts. Detta gör att tänderna blir en klassmarkör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
Nu säger regeringen och Sverigedemokraterna att de vill göra storverk och införa ett högkostnadsskydd för personer som är 67 år och äldre från och med januari 2026. Det finns en diffus plan om att det även kan gälla andra åldersgrupper, men det är svårt att se i nuläget.
Allt handlar om prioriteringar. Man kan prioritera tandvården och hälso- och sjukvården, eller så kan man prioritera skattesänkningar för de rikaste. Det är vad politik handlar om - att prioritera.
Just Sverigedemokraterna hade en tydlig utfästelse före valet om att det nu minsann skulle bli en tandvårdsreform för alla åldersgrupper. Det skulle bli toppen. Nu landar man på åldern 67. Vi får som sagt vänta och se på planen.
Vi är förstå väldigt kritiska till regeringens hantering av tandhälsan. Att säkerställa att barn och unga går till tandläkaren skapar väldigt goda förutsättningar för resten. Vi har ett reformpaket för detta. Det är väl utarbetat, prissatt och så vidare. En del av detta ska vi kanske diskutera den 10 december. Fram till dess vill jag yrka bifall till vår reservation som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Rågsjö för anförandet. Jag instämmer i mycket av det som ledamoten framförde. Det är viktigt att alla har möjlighet att ta hand om sin tandhälsa. Tänderna är en del av kroppen.
Det beslut som vi ska fatta i dag är något som hela branschen står bakom. Ute i verksamheten finns det brist på resurser, vilket flera ledamöter har lyft upp.
Hur skulle det bli om vi införde detta på en gång? Jag undrar hur ledamoten Rågsjö ser på problematiken med de köer som finns. Hur skulle vi få resurser till det här när det finns en brist redan nu? Om vi införde allt på en och samma gång skulle det göra att köerna ökade betydligt. Det vore intressant att få höra om det.
Som ledamoten anförde var detta en väldigt viktig fråga för Sverigedemokraterna och är så fortfarande. Jag är väldigt glad över att tillhöra ett parti som har sett till att vi tar dessa steg framåt. Det har inga regeringar gjort tidigare. Man har pratat om det, men som med så mycket annat har man mest pratat utan att komma till skott. Jag är därför väldigt glad över att vi har påbörjat den här reformen, och vi ser det som att detta bara är början.
Jag vill som sagt veta hur man enligt ledamoten skulle klara av de längre köerna som skulle uppstå om man släppte på allting på en gång.
Herr talman och ledamoten Boulwén! Man måste göra tandläkaryrket specifikt inom folktandvården betydligt mer attraktivt så att vi får dit fler. Om man vill prata om överkonsumtion av tandvård tycker jag att man ska titta på Stockholm. Man måste ha en plan, och det måste finnas förutsättningar att med bättre villkor anställa fler i glesbygd. Men det är inte bara i glesbygd som det finns brist på tandläkare. Däremot finns det extremt många tandläkarpraktiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man kan fundera på varför det har blivit så. Det tror jag är jätteviktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
Jag tror också att det är viktigt att tidigt få in människor i tandvården. Själva idén är att ju tidigare vi får in dem desto bättre förutsättningar har vi att hjälpa dem med tandhälsan. Om man kommer när man är 67 år och har haft väldigt dålig ekonomi under lång tid och inte har haft råd blir behandlingen kostsam och långvarig.
Jag ser framför mig att ni snart kommer med en plan för hur man ska kunna kompetensutveckla personal inom folktandvården. Hur ska man göra? Vilka resurser ska man lägga på områden där det saknas tandläkare? Framför allt är det bättre för samtliga ju tidigare människor kommer in i tandvården.
Dessutom tycker jag att de privata tandläkarna självklart borde få öppna dörren för att ta hand om barn och unga. Jag tycker att det är en självklarhet. Det har ju vältrats över på folktandvården, som nu har det specifika ansvaret. Det har varit tufft för dem, särskilt som de får mindre resurser.
Herr talman! Vi har ändå relativt goda förutsättningar för att få en god tandhälsa i dag. Vi har avgiftsfri tandvård. Fram till 2017 gällde det till dess att man var 19 år, och vi återgår nu till den ordningen. Det ska alltså gälla barn och unga upp till 19 år.
Frågan är var man ska dra gränsen nu. Som jag sa finns det brister ute i verksamheten. Vi jobbar väldigt mycket med det. Det är väldigt mycket utredningar på gång i Regeringskansliet där man ska ta fram förutsättningar för ökad kompetensförsörjning i glesbygden, till exempel. I utredningen gällande tandvården föreslår man ökad kompensation för patienter som bor i glesbygd. Det är olika extra summor som man ska få för det.
Som det ser ut nu har vi inte resurser i verksamheterna ute i landet för att ta hand om alla dem som kommer att söka tandvård när vi nu förstärker högkostnadsskyddet för 67-plus. Vi måste göra något för att frigöra resurser. Vi ser det som ett viktigt steg att ändå börja med denna grupp som har god tandhälsa. Hur ser ledamoten att vi annars ska få fram de resurserna här och nu, för det är ju nu det gäller?
Herr talman! Jag menar förstås inte att staten ska gå in och ta över den privata sektorn, men jag tycker ändå att man ska reglera att den privata sektorn också ska ta ett ansvar för barn och unga. Det ska inte bara vara en gest från den privata sektorn. Det skulle betyda väldigt mycket, men jag ser det inte komma med den här regeringen.
Sedan förstår jag fortfarande inte hur man ska komma åt den enorma ojämlikhet som finns när det gäller tandhälsan. Om man tänker på att det är 77 procent av oss som har högskoleutbildning som går till tandläkaren men bara i runda slängar 49 procent av dem som har lägre utbildning som gör det förstår man komplexiteten. Det är dessa 49 procent som inte har råd att gå till tandläkaren som kommer att dyka upp på sin 67-årsdag, om reglerna inte har ändrats innan dess. Men förhoppningsvis händer det något innan dess. Förhoppningsvis kan vi byta regering och det blir en förändring.
Jag tycker fortfarande att ni inte löser speciellt mycket med detta. Det talas om undanträngningseffekter. Men då måste man också ha något slags spej på vem som ska ta emot barn och unga generellt. Hur ska folktandvården få träning i att arbeta med alla typer av problem inom tandhälsan? Detta finns inte med i utredningen, men det kanske kommer en annan utredning om det. Ni har ju så många utredningar på gång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
Nu gör man ett alexanderhugg, och det drabbar unga. Alla unga vuxna har inte en fantastisk ekonomi. Med en arbetslöshet som tickar på mer i Sverige än i andra europeiska länder kan det bli väldigt illa ekonomiskt för denna grupp.