Ny reglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

• vid behov föreslå ny dataskyddsreglering för den del av Kammarkollegiets verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt för anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser,

• föreslå hur de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan regleras mer sammanhållet och ändamålsenligt, och

• se över bestämmelserna om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Av utredningens direktiv framgår vidare att behovet av ett förbättrat informationsutbyte och en mer ändamålsenlig personuppgiftsbehandling noga ska vägas mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Behovet för Arbetsförmedlingen att kunna göra kontrollbesök ska dessutom noga vägas mot de integritetsrisker som kan uppstå för arbetsgivare och anordnare.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kännetecknas av en ständigt pågående utveckling. Insatser införs, förändras eller avvecklas bl.a. utifrån förändrade behov hos arbetssökande, arbetsmarknadens utveckling och olika politiska inriktningar. En utveckling som har skett under de senaste decennierna är att antalet aktörer som är involverade i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har ökat.

Arbetsförmedlingen är förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadspolitiska frågor. Myndigheten ansvarar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet. Arbetsförmedlingen är den största aktören i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Kammarkollegiet ansvarar för det grundläggande omställnings- och kompetensstödet som syftar till att stärka enskilda personers framtida ställning på arbetsmarknaden.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten utförs i stor utsträckning av andra aktörer än Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet. Exempelvis har Samhall Aktiebolag (Samhall) ett samhällsuppdrag som syftar till att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Andra utförare i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan vara leverantörer av insatser på uppdrag av myndigheterna. Det kan också handla om arbetsgivare och andra anordnare.

Ändrade regelverk för att förbättra informationsutbytet

Relevant och korrekt information behövs för att utföra arbetsmarknadspolitisk verksamhet

Myndigheter och utförande aktörer behöver ha tillgång till relevant och korrekt information för att kunna utföra sina uppgifter. De behöver också ha möjlighet att behandla personuppgifter för att utföra sina uppgifter. Utbyte av information mellan aktörer är ofta avgörande för att arbetssökande ska få stöd i tid och för att säkerställa korrekta utbetalningar. Vilken information myndigheter och andra aktörer får utbyta och behandla styrs av olika regelverk som ger skydd mot spridning av uppgifter om enskilda och som skyddar enskildas personliga integritet.

Utredningen har under arbetet haft kontakt med en stor mängd aktörer som utför uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, bl.a. för att klarlägga vilken information de använder för att utföra sina uppgifter och hur deras personuppgiftsbehandling ser ut.

Arbetsförmedlingens tillgång till information om arbetssökandes utbildning förbättras

Arbetsförmedlingen använder information om arbetssökandes utbildning i handläggningen av hundratusentals ärenden varje år.

I dagsläget behöver Arbetsförmedlingen lägga ner mycket tid och manuellt arbete för att få in fullständiga och korrekta uppgifter om arbetssökandes utbildning, t.ex. gymnasiebehörighet och examen. Felaktiga uppgifter kan leda till felaktiga utbetalningar. Den manuella hanteringen är även tidskrävande för den arbetssökande. Utredningen föreslår därför att Universitets- och högskolerådet, universitet, högskolor samt folkhögskolor ska vara skyldiga att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Utredningen föreslår även att uppgifter under vissa förutsättningar ska få lämnas ut elektroniskt från statliga universitets och högskolors studieregister till Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens tillgång till information för kontroll av arbetsgivare som får ekonomiskt stöd förbättras

Arbetsförmedlingen hanterar ett antal olika anställningsstöd som kan ge ekonomiskt stöd till arbetsgivare kopplat till en individ. Arbetsförmedlingen har i dagsläget möjligheter att begära vissa uppgifter från kreditinstitut och försäkringsgivare i syfte att kontrollera om arbetsgivare lever upp till villkoren för stöden genom att betala ut rätt lön och ha tillräckliga försäkringar. Nuvarande uppgiftsskyldigheter omfattar dock enbart pågående anställningar. Den begränsningen riskerar att leda till felaktiga utbetalningar. Utredningen föreslår därför utökade skyldigheter för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens förutsättningar att lämna information till Samhall förbättras

Samhall har ett samhällsuppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. För att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag behöver informationsdelningen från Arbetsförmedlingen till bolaget förbättras. Utredningen föreslår därför att Arbetsförmedlingen ska ha möjlighet att lämna vissa uppgifter om enskilda till Samhall utan hinder av sekretess.

Utredningen föreslår att den nuvarande tystnadsplikten för uppgifter i Samhalls verksamhet utökas till att även omfatta obehörigt utnyttjande av uppgifter. Det skapar ett lika starkt skydd för uppgifter om den enskilde oavsett om de hanteras av Arbetsförmedlingen eller Samhall.

Kammarkollegiets förutsättningar att lämna information till leverantörer förbättras och tystnadsplikt införs

Kammarkollegiet ansvarar för det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Insatser åt enskilda utförs av upphandlade leverantörer. Ökade möjligheter för Kammarkollegiet att lämna information om enskilda till leverantörerna skulle förbättra förutsättningarna för leverantörerna att tillhandahålla ändamålsenliga insatser. Utredningen föreslår därför att Kammarkollegiet under vissa förutsättningar ska ges möjlighet att lämna vissa uppgifter om enskilda till en leverantör utan hinder av sekretess.

Utredningen föreslår att det införs en tystnadsplikt för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i verksamheten hos Kammarkollegiets leverantörer av arbetsmarknadspolitiska tjänster eller dess underleverantörer. Det skapar ett lika starkt skydd för uppgifter om den enskilde oavsett om de hanteras av Kammarkollegiet eller dess leverantörer.

Arbetsförmedlingen ska lämna ytterligare uppgifter till socialnämnder

De insatser som kommunernas socialnämnder anordnar är inte del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingens och socialtjänstens verksamheter har dock många beröringspunkter, och många människor berörs av både socialtjänstens och Arbetsförmedlingens insatser och beslut om ekonomiskt stöd. Möjligheter till ett mer effektivt informationsutbyte mellan socialnämnder och Arbetsförmedlingen skulle bl.a. effektivisera handläggningsprocessen och förbättra förutsättningarna för samverkan. Utredningen föreslår därför en utökad skyldighet för Arbetsförmedlingen att lämna information om enskilda till socialnämnder.

Det behövs åtgärder utöver ändrade regelverk för att förbättra informationsförsörjningen

Det behövs fler åtgärder än ändringar i regelverk för att förbättra informationsutbytet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det finns brister i samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, i dokumentationen om enskilda och i nyttoanalyser och prioriteringar av vilken information som behövs och för vilka syften. Detta leder till att dagens möjligheter till informationsutbyte inte utnyttjas fullt ut och medför, om inte förändringar sker, en påtaglig risk för att de förslag som utredningen lämnar om utökat informationsutbyte inte kommer att få full effekt. Arbetsförmedlingens nyckelposition i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gör att det är särskilt viktigt att myndighetens informationsförsörjning fungerar väl. Utredningen föreslår därför att regeringen ska ge Arbetsförmedlingen två uppdrag: ett om att genomföra vissa åtgärder för att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall, ett annat om att bedriva ett flerårigt strategiskt utvecklingsarbete av myndighetens informationsförsörjning.

Tydligare förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att de ekonomiska stöd som myndigheten lämnar till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser endast används för avsedda ändamål. Kontrollbesök kan vara en åtgärd i en sådan granskning. Nuvarande regelverk är inte tillräckligt tydligt i fråga om Arbetsförmedlingens förutsättningar för kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare. Utredningen lämnar därför förslag om när, var, hur och i vilket syfte Arbetsförmedlingen ska få besluta och genomföra kontrollbesök.

Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingen ska få besluta om kontrollbesök för att kontrollera om förutsättningarna för ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller anordnare är uppfyllda. Kontrollbesöken ska kunna genomföras oannonserat, utan misstanke om oegentligheter samt både före beslut om stöd och under pågående stödperiod. Kontrollbesöken ska enbart få genomföras med samtycke från den som ska kontrolleras samt på sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

Arbetsförmedlingens kontrollbesök ska kunna genomföras på den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksamhet. Besök ska även få genomföras i bostäder, med undantag för bostäder som enbart används av andra än företrädaren för arbetsgivaren eller anordnaren eller den enskilde som stödet avser.

Utredningen föreslår även vilka typer av frågor som ska få ställas och vilka handlingar som ska få kontrolleras vid ett kontrollbesök.

Ny dataskyddsreglering för aktörer inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

En ny och ändamålsenlig dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på en ny och ändamålsenlig dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen, med mer flexibla bestämmelser som är anpassade till myndighetens nuvarande behov och den tekniska utvecklingen. Utredningen föreslår att nuvarande registerförfattningar för Arbetsförmedlingen ska upphävas och ersättas av lagen respektive förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. De nya författningarna ger sammantaget en mer flexibel och mindre detaljerad reglering. Förslagen skapar förutsättningar för den personuppgiftsbehandling som myndigheten behöver utföra samtidigt som de ger ett tillräckligt skydd för den enskildes personliga integritet. Förslagen är utformade med andra moderna registerförfattningar som förebilder och kommer därför att vara enkla att tillämpa och leda till en förutsebar och likformig rättstillämpning.

Den nya lagen som utredningen föreslår har samma tillämpningsområde som den nuvarande. Lagen ska därmed tillämpas i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet, om inte den verksamheten även utgör hälso- och sjukvård enligt patientdatalagen (2008:355).

Utredningen föreslår en ny reglering av för vilka ändamål som Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter. Den detaljerade regleringen som finns i nuvarande lag och förordning föreslås ersättas av en där utgångspunkten är att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Viss särskild reglering föreslås för behandling av personuppgifter för dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. En särskild ändamålsbestämmelse ska ange att sådan behandling får förekomma. Utredningen föreslår också bestämmelser om vilka personuppgifter som får användas för sådana ändamål. Särskilda skyddsåtgärder vid behandling av personuppgifter för dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel föreslås i form av krav på dokumentation och att Arbetsförmedlingen tar fram och följer vissa rutiner.

Utredningen föreslår en ny och mindre detaljerad reglering av behandling av känsliga personuppgifter. Enligt förslaget kommer det även i den nya lagen att finnas förbud mot vissa sökningar. Med utredningens förslag är det dock syftet med sökningen som avgör om den är tillåten och inte som i nuvarande reglering vilka sökbegrepp som används. Utredningen bedömer att det i den nya lagen inte behövs någon särskild reglering avseende behandling av övriga integritetskänsliga uppgifter som tidigare har reglerats särskilt.

Arbetsförmedlingen har ett stort behov av att kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt. Utredningen föreslår därför en bestämmelse som upplyser om att det är tillåtet. Det ger en generell och flexibel reglering jämfört med den detaljerade som finns i nuvarande reglering. Att lämna ut personuppgifter genom direktåtkomst ska enligt utredningens förslag enligt lag bara vara tillåtet i förhållande till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Utredningen bedömer att nuvarande reglering om den arbetsmarknadspolitiska databasen respektive bestämmelser om gallring inte behövs i den nya lagen. Det ska dock enligt utredningen finnas en bestämmelse som upplyser om att personuppgifter inte får behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Utredningen föreslår att viss reglering som finns i nuvarande lag ska få sin motsvarighet i den nya. Det är bestämmelser om förhållandet till annan lag, personuppgiftsansvar, finalitet, tillgång till personuppgifter och begränsning av rätten att göra invändningar.

Med utredningens förslag till förordning om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen kommer den nuvarande detaljerade förordningsregleringen att försvinna till förmån för en reglering där Arbetsförmedlingen ges möjlighet att ta fram de föreskrifter som behövs och där myndigheten ges ansvar att ta fram vissa rutiner.

Kompletterande dataskyddsreglering för Kammarkollegiets verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Kammarkollegiets behov av att behandla känsliga personuppgifter i verksamheten som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering. Utredningen föreslår därför att Kammarkollegiets möjligheter att behandla känsliga personuppgifter i den verksamheten ska utökas. Vidare föreslås begränsningar av myndighetens möjligheter att göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Viss kompletterande dataskyddsreglering för anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser

Det finns behov av kompletterande dataskyddsreglering för vissa anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser för att dessa ska kunna utföra sin verksamhet.

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet, enskilda folkhögskolor som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och Samhall har behov av att behandla känsliga personuppgifter. Aktörernas behov av att behandla sådana personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande regleringar. Utredningen föreslår därför att aktörerna under vissa förutsättningar ska få behandla känsliga personuppgifter. Vidare föreslås för respektive aktör förbud mot att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Leverantörer som anordnar och bedriver utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen har behov av att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser som inte tillgodoses med nuvarande reglering. Utredningen föreslår därför att leverantörerna under vissa förutsättningar ska få behandla sådana personuppgifter.

Utredningen bedömer att det inte behövs ytterligare dataskyddsreglering för att arbetsgivare och kommuner ska kunna anordna arbetsmarknadspolitiska insatser.

Mer sammanhållen och ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen bedömer att lagregleringen som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan blir mer lättillgänglig om en del av den regleringen, som för närvarande finns i flera olika lagar, samlas i en lag. Ett modernt språk i en tydlig och lättöverskådlig struktur kan bidra till att lagregleringen blir lättare att förstå och tillämpa.

Utredningen bedömer att bl.a. lagreglering som detaljerat reglerar en viss del av verksamheten, kompletterande dataskyddsreglering och bestämmelser som särskilt reglerar insatser för vissa nyanlända invandrare inte bör samlas i den nya lagen, även om de styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Utredningen föreslår att följande sex lagar ska upphävas och ersättas med en ny lag:

• lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

• lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen,

• lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling,

• lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång,

• lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, och

• lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Även bestämmelserna som avser varsel vid driftsinskränkningar i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder ska enligt utredningens förslag föras in i den nya lagen. Enligt utredningens förslag ska också viss ny reglering som utredningen föreslår föras in i lagen.

Den nya lagen ska benämnas lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Hänvisningar i andra författningar till de lagar som utredningen föreslår ska upphävas behöver anpassas med anledning av den nya lagen. Utredningen lämnar därför förslag om detta.

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet beslutar om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Efter- som det rör sig om ekonomiska stöd som finansieras av allmänna medel och som uppgår till stora belopp, finns det ett berättigat behov hos allmänheten och massmedierna av ökade möjligheter till insyn och granskning av dessa beslut. Utredningen föreslår därför ett undantag från sekretess för beslut i ärende om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Den särskilda bestämmelsen om sekretess hos domstol i ärende som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är otydlig och avviker från andra generellt tillämpliga bestämmelser om sekretess hos domstolarna. Utredningen föreslår därför att den särskilda bestämmelsen ska upphävas. Enligt utredningen behöver det även i fortsättningen finnas särskilda sekretessbestämmelser i ärende hos Försäkringskassan i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Om den särskilda regleringen för Försäkringskassan skulle upphävas, riskerar sekretessregleringen att bli otydlig både för myndigheten och för enskilda. Det skulle också innebära ett försämrat sekretessskydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i beslut.

Utredningen bedömer vidare att det även i fortsättningen behöver finnas en särskild sekretessbestämmelse för arbetslöshetsförsäkringen. Däremot finns det inte längre behov av en särskild bestämmelse om sekretess i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Utredningen föreslår därför att den särskilda sekretessbestämmelsen för arbetslöshetsförsäkringen i fortsättningen ska begränsas till ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring. Utredningen föreslår också att sekretesstidens längd ska ändras till att gälla under högst sjuttio år.

Förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2027

De författningsförslag som utredningen lämnar bör träda i kraft så snart som möjligt för att kunna leda till förbättringar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. De olika bestämmelserna har nära samband med varandra. Utredningen föreslår därför att samtliga författningsförslag ska träda i kraft den 1 juli 2027.

Förslagen leder till en bättre arbetsmarknadspolitisk verksamhet

Den gemensamma nämnaren för utredningens förslag är att de förbättrar förutsättningarna för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det får i sin tur positiva samhällsekonomiska konsekvenser.

Genom bättre informationsutbyte och utökade möjligheter att behandla personuppgifter kan de aktörer som utför uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bli mer effektiva och bättre anpassa insatserna efter enskildas individuella behov.

Flera av utredningens förslag ger förbättrade förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollarbete. Exempelvis bedöms förslagen om utökat informationsutbyte, tydliga förutsättningar för myndighetens kontrollbesök och ny kompletterande dataskyddsreglering leda till minskade felaktiga utbetalningar. Hur stort genomslaget blir beror på i vilken omfattning de föreslagna möjligheterna används. Skillnaden mellan hur omfattande de felaktiga utbetalningarna uppskattas vara och de felaktiga utbetalningar som för närvarande upptäcks är dock betydande och det finns stor potential för kontrollarbetet. Färre oseriösa arbetsgivare och anordnare i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten leder även till sundare konkurrens mellan företag.

Förslagen innebär utökade risker för intrång i den personliga integriteten. Detta ska ställas mot aktörernas behov av att kunna bedriva en effektiv och ändamålsenlig arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Även enskildas intresse av bättre och effektivare insatser måste beaktas. Utredningens förslag innehåller avgränsningar och skyddsåtgärder av olika slag för att minska riskerna. Utredningen bedömer att förslagen varken var för sig eller sammantaget skapar större risker för intrång i den personliga integriteten än vad som är proportionerligt och motiverat med hänsyn till vad som kan förväntas uppnås i form av förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Flera av utredningens förslag kan innebära behov av it-utveckling, nya rutiner och utbildning av anställda hos berörda aktörer.

Det gäller främst Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet. Utredningen bedömer att effektivitetsvinsterna överstiger de kostnader som kan uppstå.

Utredningens förslag om uppgiftsskyldigheter innebär viss ökad administrativ börda för dem som berörs, exempelvis kreditinstitut, försäkringsgivare och aktörer inom utbildningssektorn. Utredningen bedömer att förslagen inte innebär märkbart ökade kostnader.

Sammantaget bedömer utredningen att förslagen leder till en mer rättssäker, ändamålsenlig och effektiv arbetsmarknadspolitisk verksamhet.