Magdalena Sundqvist

Herr talman! Jag bad inte tidigare ministern att stå till svars för vad andra tycker. Jag bad om ministerns åsikt om den värdering som Sverigedemokraterna framförde om personalgruppen.

Som en av mina partikollegor nämnde är det 43 procent av personalen som sällan eller aldrig upplever att bemanningen är tillräcklig. I går läste jag i en annan artikel att sju av tio vill lämna yrket.

Jag skulle vilja påstå att den otillräckliga bemanning vi har i dag är en av de absolut viktigaste faktorerna. Detta måste vi råda bot på oavsett vem som sitter i regeringen. Om vi klarar det kommer vi att ge personalen en rimlig arbetsmiljö. De äldre får den tid de är förtjänta av och behöver, och yrket ökar i attraktivitet. Vi får fler kompetenta personer som söker jobben, och det är verkligen något vi behöver.

När man läser regeringens förslag ser man att det är mycket av hårda tag och väldigt lite om hur personalen ska stödjas i att hjälpa de äldre. Jag tänker på detta i kombination med det jag hörde i veckan – något jag aldrig kommer att glömma – om hur Sverigedemokraterna fullständigt gör ned en hel yrkesgrupp. Med den synen kommer vi inte att få fler som vill jobba inom äldreomsorgen.

Nu sa ministern ett par bevingade ord som jag tänker ta med mig: Vi har fantastiska medarbetare! Jag råder ministern att bjuda in Sverigedemokraterna, förklara vilket värdefullt jobb de som jobbar inom äldreomsorgen gör och uppmana Sverigedemokraterna att visa denna yrkesgrupp den respekt den förtjänar.

(Applåder)

Herr talman! Ministern beskriver att Sverige står inför en demografisk förändring där antalet äldre, särskilt de allra äldsta, ökar. Det understryker verkligen vikten av den här frågan.

Ministern beskriver också att Sverige har en ordning med kommunalt självstyre och att äldreomsorgen ryms inom detta. Det har än så länge inte hindrat regeringar från att ta initiativ till att påverka hur äldreomsorgen ska se ut. Under Socialdemokraternas tid i regeringsställning infördes Äldreomsorgslyftet, som gör att personal inom omsorgen kan vidareutbilda sig på betald arbetstid. Jag ser det som väldigt positivt att även ni har fortsatt med detta viktiga initiativ. Jag hade kanske kunnat önska mig att ni under den här mandatperioden hade permanentat Äldreomsorgslyftet.

Jag har lyssnat på ministern i flera debatter om våra äldre. Jag har också lyssnat på era Tidökollegor Sverigedemokraterna, som nu i veckan hade presskonferens här uppe och som har gått ut med vallöften om hur äldreomsorgen ska utvecklas om de får vara med och styra under nästa mandatperiod.

Jag är i riksdagen som ersättare på grund av kvittningshaveriet, och jag kanske inte är van att höra vad som sägs här. Men det som sades på Sverigedemokraternas presskonferens var nog det värsta jag har hört. Det var en total svartmålning av den personal som väljer att ställa klockan på morgonen, kliva upp och jobba hårt. Detta Tidöpartis omdöme om hela denna yrkeskår handlade om brist på personlig lämplighet, om att de inte skulle vilja vara på jobbet och om att många helt skulle sakna empati och respekt för människovärdet.

Det är alltså så Sverigedemokraterna beskriver den yrkesgrupp som är en av de hårdast arbetande i vårt samhälle. Det är så de väljer att beskriva den yrkesgrupp som alla applåderade under pandemin. Nu verkar applåderna ha tagit slut fullständigt – och även insatserna för att underlätta den här yrkesgruppens vardag. Inte ett ord sades om att lägga fram förslag för att personalen skulle få bättre arbetsmiljö och mer tid med de äldre.

Jag undrar om ministern delar Sverigedemokraternas syn på den här yrkesgruppen, och eftersom ni med emfas brukar framhålla att ni på er sida av politiken är fullständigt överens kan jag tänka mig att svaret är ja. Eller tycker ministern som Socialdemokraterna att de som jobbar inom äldreomsorgen, inom hemtjänsten och på äldreboenden snarare förtjänar bättre arbetsvillkor och att slippa betala sin egen arbetsutrustning och att de behöver få fler kollegor och mer tid med de äldre de möter och hjälper under sina arbetsdagar? Enligt mig är det en förutsättning att vi har den synen på den yrkesgruppen för att säkerställa trygghet och säkerhet för de äldre.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Herr talman! Det låter på ministern som att hon tycker att vi är framme. Jag tycker inte att vi är framme – 31 procent av dagarna plockas i dag ut av män.

Ministern och jag delar att jämställdheten är viktig. Men jag är seriöst oroad över vad som händer om Tidöunderlaget skulle styra efter den 13 september, för jag är inte övertygad om att inte andra partier får ett alltför stort inflytande i den här frågan.

Man får aldrig glömma att alla tjänar på jämställdhet. Pappor behöver likaväl som mammor tid med sina barn. Mammor behöver likaväl som pappor en stabil ekonomisk tillvaro, ekonomisk makt över sitt liv och möjlighet till en god pension. Barn förtjänar anknytning till båda sina föräldrar.

I dag hade jag hoppats på att få ett svar som kunde göra att jag kände mig trygg med att min dotter i framtiden var garanterad ett mer jämställt familje- och karriärliv än vad min mamma och mormor hade. Jag hade hoppats att ministern skulle visa tydlighet och verkligen sätta ned foten gentemot sina partikamrater och tala om att några reserverade och öronmärkta dagar absolut inte kommer att tas bort.

Just det svaret har jag inte fått. Jag har i stället blivit ännu mer övertygad om att vi ska garantera ett jämställt familje- och yrkesliv i framtiden, och då behövs ett maktskifte i Sverige.

Om dagens unga ska garanteras en jämställd framtid är det oerhört viktigt att Socialdemokraterna får vara med och styra efter den 13 september. Våra unga måste garanteras ett samhälle, ett föräldraskap och ett yrkesliv där alla ges möjlighet att kombinera karriär och familjeliv, oavsett kön.

Herr talman! Jag tvivlar inte på vad som är bäst efter den 13 september. Men, som någon sa, det är eoner av tid kvar till dess. Dessutom är det väldigt viktigt att ge väljarna ett tydligt besked när det finns partiledare i ert underlag som har som ett absolut krav att öronmärkningen ska bort. Då är det viktigt att ni som har ministerposterna är tydliga med vad vi kan vänta oss.

När det gäller att överlåta föräldradagar till andra kan jag säga att det är mormor som tar de dagarna, inte farfar och morfar. Det är kvinnorna i den äldre generationen som tar mycket av det här ansvaret.

Jag vill gå tillbaka lite till interpellationssvaret. Jag ser att ministern i interpellationssvaret har en stor tillit till att det som saknas just nu för att gå framåt i fråga om jämställdheten är information. Om bara föräldrar skulle se till att vara lite mer informerade skulle jämställdheten öka.

I interpellationssvaret är det egentligen den konkreta åtgärd som anges för att se till att föräldraförsäkringen behåller sin relevans inom jämställdhetsarbetet. Det handlar just om information från Försäkringskassan.

När man går in på Försäkringskassans hemsida i dag ser man att den är full med information om fördelarna med ett jämställt föräldraskap. Vad är det för ytterligare information som krävs för att man ska uppnå en jämställd föräldraförsäkring?

Har jag tolkat ministern rätt, att det vassaste verktyget för att man ska uppnå en jämställd föräldraförsäkring är just utökad information från Försäkringskassan?

Med tanke på hur mycket information som redan finns undrar jag: Borde vi inte ha lyckats bättre?

Herr talman! Tack för svaret, socialförsäkringsministern!

Jag skulle vilja gå tillbaka till den fråga som ställdes i interpellationen. Vilka konkreta åtgärder vill ministern och regeringen vidta för att uppnå målet om en jämställd föräldraförsäkring?

Vi är helt överens om att föräldraförsäkringen bidrar till utvecklingen mot ett jämställt föräldraskap. Däremot finns det en stor oro om vad som kommer att hända framöver med föräldraförsäkringen och dess uppbyggnad när flera partier i Tidöunderlaget inte delar ministerns åsikt att den föräldraförsäkring som finns i dag bidrar till utveckling mot ett jämställt föräldraskap eller kanske inte tycker att jämställdhet är viktigt.

Sedan 70-talet har föräldraförsäkringen utvecklats och utformats till ett allt viktigare verktyg för att uppnå jämställdhet i det svenska samhället.

Det har redan från början funnits en politisk strävan att uttaget av föräldrapenning ska fördelas jämnare mellan kvinnor och män. Mäns andel av dagarna med föräldrapenning har ökat, och man får inte bortse från det faktum att de reserverade och öronmärkta dagarna till respektive förälder har bidragit till den här ökningen. Vi är dock inte i mål ännu.

Det jämställdhetspolitiska målet – att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv – har vi alla en skyldighet att jobba mot. I dag går det tyvärr inte så bra, trots att det har gått framåt sedan reserverade månader infördes. Under 2025 var det ungefär 31 procent av föräldrapenningdagarna som togs ut av män.

EU:s work-life-balance-direktiv trädde i kraft för att skapa bättre jämställdhet och underlätta för föräldrar att kombinera karriär och familjeliv. Det innehåller minimikrav för alla medlemsländer, vilka för Sveriges del just nu uppfylls via föräldraförsäkringen.

Det är en föräldraförsäkring som med dagens konstruktion är tredelad. De sjukpenninggrundade föräldradagarna är delade i tre delar. Det är 90 dagar som är öronmärkta till vardera föräldern. 210 dagar får de dela upp mellan sig som de önskar.

EU-direktivet kräver att minst två månader ska vara öronmärkta till respektive förälder. När nu flera partier i Tidöunderlaget går ut och ställer krav på att vi ska ta bort öronmärkningen av dessa dagar till respektive förälder, och de här öronmärkta dagarna har tjänat oss väldigt väl när det gäller att ta kliv framåt mot det jämställdhetspolitiska målet, undrar jag: Hur planerar ministern att utveckla föräldraförsäkringen in i framtiden?

Jag undrar också: Är ministern beredd att gå de partier i Tidöunderlaget till mötes som vill att de reserverade dagarna ska tas bort och helt enkelt inte följa EU:s work-life-balance-direktiv?

Fru talman! På många håll runt om i Sverige ser vi stora brister inom äldreomsorgen. Det är intressant att det inte bara är vi i oppositionen som i dag lyfter fram brister, utan det gör även Tidöpartier.

Enligt en ny rapport från Kommunal upplever 43 procent av personalen att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig. Det är tveksamt om ministern vill kännas vid den verkligheten.

Det här ser vi på många olika håll i landet. I min hemkommun, moderatstyrda Kungsbacka, känner personalen tidspress. De hinner inte ge det stöd och den hjälp som de vill ge sina vårdtagare.

Jag tycker att ministern utstrålar en viss nöjdhet över den situation som råder i dag och vill därför fråga: Är ministern verkligen nöjd med hur situationen ser ut i dag? Hur försvarar hon att kvaliteten för vårdtagare och personal försämras?

(Applåder)