Magdalena Sundqvist

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.

Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron.

Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning.

Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.

Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.

Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron.

Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning.

Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.

Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.

Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron.

Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning.

Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.

Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av hur effektivt statens arbete är för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat genomföra en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning när det gäller stöd till skolväsendet samt att säkerställa att regeringsuppdrag till skolmyndigheterna har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen.

I sin skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

I likhet med regeringen menar riksdagen att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. Riksdagen ser positivt på regeringens arbete på området och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2025. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamhet under 2025.

Riksdagen behöver ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato.

Riksdagen noterar de allierades orubbliga stöd för Natos kollektiva försvar samt att alliansen står enad inför det långsiktiga hot som Ryssland utgör. Riksdagen ser positivt på att regeringen under året har fortsatt att verka för att Nato ska upprätthålla ett starkt stöd för Ukraina samt föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Riksdagen välkomnar Sveriges betydande stöd till Natos avskräckning och försvar under 2025, där de svenska insatserna bland annat omfattade förband i mark-, sjö- och luftdomänerna samt stöd till säkerhetshöjande operationer inom ramen för alliansens löpande aktiviteter och operationer.

Alla Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2025. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamhet under 2025.

Riksdagen behöver ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato.

Riksdagen noterar de allierades orubbliga stöd för Natos kollektiva försvar samt att alliansen står enad inför det långsiktiga hot som Ryssland utgör. Riksdagen ser positivt på att regeringen under året har fortsatt att verka för att Nato ska upprätthålla ett starkt stöd för Ukraina samt föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Riksdagen välkomnar Sveriges betydande stöd till Natos avskräckning och försvar under 2025, där de svenska insatserna bland annat omfattade förband i mark-, sjö- och luftdomänerna samt stöd till säkerhetshöjande operationer inom ramen för alliansens löpande aktiviteter och operationer.

Alla Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att motverka fusk i livsmedelskedjan. Åtgärderna ska stärka kontrollen och innebär bland annat följande:

• Två utsedda kontrollmyndigheter, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, ska i vissa fall kunna ta över kontrollansvaret från andra organ, som länsstyrelser och kommuner.
• Nya bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet mellan kontrollmyndigheter med koppling till livsmedelssektorn.

Lagändringarna om att en central myndighet kan ta över kontrollansvaret börjar gälla den 1 januari 2028. Lagändringarna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 januari 2027.