Louise Eklund

Fru talman! I Sverige har vi kommit långt med jämställdheten, även om vi är långt ifrån framme. Det finns fortfarande mycket att göra, och detta gäller inte minst de skillnader vi ser mellan kvinnors och mäns företagande, finansiella sparande och ägande.

Vi vet att betydligt färre kvinnor än män startar och driver företag. Under ett seminarium som Liberalerna ordnade här i riksdagen i går lyfte man upp de stora skillnader vi ser i kvinnors finansiella ägande. I Sverige äger kvinnor i dag ungefär hälften så mycket som män - hälften!

Vi ser också att kvinnor inte äger sina hus i samma utsträckning som män, vilket naturligtvis får konsekvenser vid en eventuell skilsmässa. I studier ser vi också hur kön är en mycket viktigare faktor än utbildning för upplevd finansiell förmåga.

För individen är detta naturligtvis allvarligt, men för Sverige och för svenskt näringsliv är det förödande. Vi behöver mångfald om vi ska bli starka. Min fråga till näringsministern är därför: Hur arbetar vi för att minska de skillnader vi ser mellan kvinnor och män vad gäller just företagande och finansiellt sparande?

Herr talman! Absolut, och ett sätt att lösa detta är genom det förslag som har lagts fram. Ska södra Sverige, och speciellt Skåne, kunna lösa den effektproblematik och den problematik med elförsörjningen som har funnits kommer kärnkraften att behöva spela en roll. Därför är det märkligt att man från socialdemokratiskt håll så kategoriskt säger nej till ny kärnkraft.

I Skåne finns det en anläggning och ett elnät, och som du säger har vi den lokala förankring som jag håller med om är så viktig för att man ska kunna ha den här typen av energiproduktion. Där har man väntat på den typen av besked som dagens debatt och förslaget syftar till, det vill säga att man ska kunna bygga kärnkraft på fler ställen. Jag ser alltså fram emot att fortsätta dialogen, men min fråga kvarstår.

Herr talman! Det är befriande med en sådan tydlighet och en sådan positiv inställning till kärnkraften från socialdemokratiskt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag instämmer också i det som ledamoten säger om att där vi har haft kärnkraft har den lokala stoltheten varit väldigt stor. Det har varit en viktig arbetsplats där man känner att man har bidragit till Sveriges energiförsörjning.

I Skåne har vi och har haft Barsebäck. Precis den stolthet som du beskriver upplever jag att många av dem som har arbetat på Barsebäck känner när det gäller kopplingen till Lunds universitet, till forskningen, till att bidra till energisystemet och så vidare. Precis dessa känslor har jag fått ta del av från många som har varit verksamma vid Barsebäck.

Därför undrar jag varför ledamoten och Socialdemokraterna inte vill att Kävlingeborna framöver ska kunna känna samma stolthet som oskarshamnarna gör över sin kärnkraft. Varför vill Socialdemokraterna inte att Skåne ska ha kärnkraft framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Sverige håller äntligen på att få en helt ny riktning för energipolitiken. Därmed har vi nu förutsättningar att bli den första helt klimatneutrala välfärdsnationen. Men då behövs också alla fossilfria energislag - inte bara det förnybara utan även kärnkraften.

Därför är det viktigt med den debatt vi har i dag och det förslag som nu ligger på bordet, som möjliggör för ny kärnkraft i Sverige som ett komplement till det förnybara som vi länge haft ögonen på. Att vi nu, förhoppningsvis, kan fatta beslut som möjliggör för en kraftig utbyggnad av energiproduktionen i Sverige är alldeles utmärkt och faktiskt helt nödvändigt. Energi måste finnas när och där den behövs, dygnets alla timmar, årets alla dagar.

Herr talman! Produktionen, distributionen och användningen av el kommer att behöva öka markant framöver. Elproduktion av olika slag behöver byggas ut i balans samtidigt som elnätet stärks. Jag vet att jag upprepar mig och ofta återkommer till det här i talarstolen, men jag kan inte nog betona nödvändigheten av att alla, privatpersoner såväl som näringslivet, får den el de behöver när de behöver den. Det måste vi i politiken, inte någon abstrakt marknad, skapa förutsättningar för. Vi i politiken sätter spelreglerna för vad som ska gälla även på energiområdet.

När vi nu vet att vi kommer att behöva öka produktionen i och med en ökad elektrifiering av samhället och en ökad användning måste vi också se till att denna energianvändning inte skadar klimatet. Klimatomställningen innebär att vi måste sluta använda olja och kol. I stället behöver det fossilfria byggas ut. Vi vet att biobränslen kan komma att spela en roll, men det är bara sol, vind och kärnkraft som kan vi kan bygga ut tillräckligt mycket för att ersätta de fossila bränslena.

Ska vi sammanfatta det som har sagts här i kammaren och det som ofta återkommer handlar det om att vi behöver kunna springa i både ett ytterspår och ett innerspår. Vi behöver titta på vad vi gör på både lång och kort sikt. På lång sikt handlar det just om att bygga ut kapaciteten och produktionen så att vi kan möta ett fördubblat behov till 2040. Här är kärnkraften och i viss mån den havsbaserade vindkraften avgörande.

Här och nu, som ju oppositionen har återkommit till mycket, har vi också en rad utmaningar som behöver hanteras och som regeringen agerar kraftfullt på. Vi har haft problem med energiförsörjningen främst i södra Sverige, och vi har sett att vi behöver ta till vara alla energislag. Vi behöver bättre ta till vara kraftvärmens potential, vi behöver säkra upp en effektreserv och vi behöver se till att investeringarna i näten fortsätter. Naturligtvis måste vi också fortsätta med de energieffektiviseringar som vi påbörjade förra vintern och som har varit väldigt framgångsrika. Det behöver göras i hela landet, och det behöver framför allt göras nu inför den kallare årstiden.

På kort sikt behöver vi alltså stärka energisystemet, och på lång sikt behöver vi bygga ut det kraftigt. Det är mot den bakgrunden som dagens förslag om ny kärnkraft är så viktigt. Att möjliggöra för nya reaktorer på andra platser än i dag genom att ta bort förbudet i miljöbalken och dessutom tillåta fler reaktorer i drift samtidigt är helt nödvändigt för att vi framöver ska kunna få ett fungerande elsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kärnkraften har en särställning. Det är det enda fossilfria energislaget som både kan byggas ut i stor skala och som är planerbart. För att elsystemet ska fungera krävs det en elproduktion som ett komplement till det förnybara som kan möta behovet oavsett väder. Det är därför den här regeringen nu lägger så mycket kraft på att se till att de hinder som finns mot att bygga ny kärnkraft tas bort. Detta är det ytterspår som man jobbar med, samtidigt som vi stärker upp det som behöver göras här och nu i innerspåret.

Svenska elkunder har i decennier kunnat lita på att elen fungerar. Kostnaden har gått att förutse. Den gångna vintern har visat att så inte längre är fallet. Kapaciteten att producera el när den behövs och där den behövs är för liten, och detta gäller speciellt i de södra delarna av landet. Det är ett allvarligt politiskt misslyckande, och det är det som man nu försöker att rätta till.

Herr talman! Att vi nu har ett förslag som syftar till att vi ska kunna använda oss av alla de kraftslag som finns tillgängliga och att bygga ut dessa är ett stort och viktigt steg för att Sverige ska kunna fortsätta att vara både ett industriland och en välfärdsnation. Vi får inte hamna där vi hamnade förra vintern. Människor ska inte behöva gå med en klump i magen över vad elräkningen ska hamna på. Näringslivet ska inte behöva väga in tillgång till el när de fattar beslut om eventuella expansioner.

Elen ska finnas, och den behöver finnas där vi behöver den, när vi behöver den. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande Ny kärnkraft i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Fru talman! Som har nämnts här tidigare har denna regering på åtta månader klubbat igenom fler vindkraftsparker till havs än vad Socialdemokraterna gjorde på åtta år, så jag tror att vi kan diska av den frågan.

Däremot är jag förundrad. Vad är ert svar till näringslivet i Skåne? Vad är ert svar till Pågen i Malmö, till Lindab och till Polykemi, som i ett antal år har kämpat för att få tillräckligt med el för att kunna expandera och skapa fler arbetstillfällen i södra Sverige, i Skåne? Varför kan vi inte få ett svar? Vilken är den långsiktiga planen i Socialdemokraternas energivision för södra Sverige och för Skåne specifikt? Vi återkommer hela tiden till den frågan. Var ska effekten komma ifrån?

Fru talman! Ledamoten uppvisar en fantastisk förmåga att vara både för och emot. Man är för ny kärnkraft, fast man är också lite emot. Man är för den nya tekniken - som små modulära reaktorer - fast man är också lite emot. Man är för att Sverige ska ha ny kärnkraft, men man är inte riktigt villig att bidra till det.

Kan man tydligare säga att man är helt bekväm med att sitta i baksätet och låta andra ta ut riktningen och köra? Vad vill Socialdemokraterna med energipolitiken? Det får ledamoten gärna svara på.

Nu tror jag att vi är inne på det tredje replikskiftet på samma tema. Varifrån tänker sig ledamoten och Socialdemokraterna att södra Sverige ska få sin el framöver, när Skåne inte längre får ha mer kärnkraft? Hur ska vi klara det? Ledamoten får gärna - det är tredje gången gillt - återkomma med ett mer konkret svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Sverige behöver en ny energipolitik. Det tror jag att vi alla i det här rummet kan enas om. En sådan vinter som vi gick igenom vill vi aldrig komma tillbaka till. Vi såg effektbrist, vi hade skenande elpriser och vi hade en produktion som inte alltid fanns där den behövdes geografiskt. Därför är det så viktigt att vi nu får på plats ett nytt energipolitiskt mål där vi ändrar den energipolitiska målformuleringen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Genom denna förändring återställs teknikneutraliteten i och med att inget fossilfritt kraftslag diskrimineras. Därmed ökar vi möjligheterna till investeringar i all slags energiproduktion. Detta är naturligtvis alldeles utmärkt.

Fru talman! Produktionen, distributionen och användningen av el kommer att behöva fördubblas inom 20 år. Vi har de senaste timmarna hört en rad siffror, och jag kommer inte att upprepa dem, men det är tydligt att om vi ska klara den gröna omställningen och nå de mål vi har satt kommer vi att behöva bygga ut elproduktion av olika slag i balans samtidigt som elnätet stärks. Vi har därmed ett stort och ansvarsfullt arbete framför oss.

Vi behöver investera åtskilligt, inte bara i energiproduktionen utan även i en utbyggnad av både transmissionsnätet och de lokala och regionala näten. Det är bara genom en sådan utbyggnad som vi klarar av att hantera energiutmaningen, både på lång och på kort sikt. Som har sagts här flera gånger tidigare handlar det på lång sikt just om att bygga ut kapacitet och produktion så att vi kan möta det fördubblade behovet. Här är kärnkraften och i viss mån den havsbaserade vindkraften avgörande. Som också har sagts här tidigare har den här regeringen faktiskt lyckats åstadkomma en rad fler tillstånd för just havsbaserad vindkraft än vad den tidigare regeringen lyckades med.

Här och nu behöver vi samtidigt åtgärda de omfattande problem vi har med energiförsörjningen, främst i södra Sverige. Det gäller att ta vara på alla energislag, inte minst att bättre ta vara på kraftvärmens potential. Det gäller att, som Svenska kraftnät nu har gjort med Öresundsverket, säkra upp en effektreserv, och det gäller att se till att investeringarna i näten fortsätter. Naturligtvis måste vi även fortsätta med den energieffektivisering som vi såg äga rum i hela landet under förra vintern. Även här har regeringen levererat incitament för att fortsätta det arbetet. På kort sikt behöver vi stärka energisystemet, och på lång sikt behöver vi bygga ut det kraftigt.

Fru talman! Mot bakgrund av detta betonar jag än en gång vikten av att vi sätter ett nytt energipolitiskt mål. Det har här i kammaren lite viftats bort att det skulle behövas. Jag delar inte alls den bilden. Tvärtom är den förändrade målsättningen viktig som ett signalvärde till energiproducenter, till näringslivet och till hela svenska folket om att vi behöver säkra energiproduktionen framöver.

Kärnkraften har en särställning då det är det enda fossilfria energislag som både kan byggas ut i stor skala och är planerbart. För att elsystemet ska fungera krävs det elproduktion som kan möta behovet oavsett väder. Det är därför regeringen nu lägger så mycket kraft på att se till att de hinder som finns mot att bygga ny kärnkraft tas bort.

Svenska elkunder har i decennier kunnat lita på att elen fungerar. Kostnaden har också gått att förutse. Det är den ordningen vi behöver komma tillbaka till. Att ändra det energipolitiska målet så att vi nu åter kan använda oss av alla de kraftslag som finns tillgängliga är ett stort och viktigt steg för att Sverige ska kunna fortsätta att vara både ett industriland och en välfärdsnation.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för svaret, och jag ser också fram emot att följa detta arbete.

Jag kan bara betona vad svenskt näringsliv - näringar som skogsindustrin - säger: Att bygga bort flaskhalsen mellan Sverige och Danmark är helt nödvändigt. Det gäller inte minst den framväxande gröna industrin i norr, som behöver en infrastruktur i söder om den ska kunna exportera sina gröna produkter.

Infrastrukturen mellan Sverige och Danmark är alltså inte en lokal eller ens en regional fråga, utan det är en nationell infrastrukturfråga. Därför vill jag återigen trycka på behovet av att belysa de nationella nyttorna av en förstärkt infrastruktur över Öresund.

Fru talman! Mellan Danmark och Tyskland byggs i detta nu en ny infrastruktur som helt kommer att förändra våra resor och exportmöjligheter i norra Europa. Den står färdig om fem sex år. Förväntningarna på denna förbindelse är enorma. Det gäller inte minst från svenskt näringsliv som lyfter fram den som helt avgörande för svensk exportindustri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad man också säger är att om Sverige ska kunna dra nytta av möjligheterna med en utbyggd infrastruktur mellan Tyskland och Danmark behöver vi bygga bort den flaskhals som gränsen mellan Sverige och Danmark just nu är. Det är alldeles uppenbart att den infrastruktur som finns i dag, det vill säga Öresundsbron, inte kommer att räcka vare sig för passagerartåg eller för godstrafik framöver. Det säger också SJ som vill fördubbla sin trafik från Göteborg och Stockholm till kontinenten. SJ säger att det är väldigt viktigt att bygga ytterligare en förbindelse mellan Sverige och Danmark.

Min fråga till infrastrukturministern är: Hur säkerställer man i den utredning som nu görs att det är de nationella nyttorna med en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark som är i fokus?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Det blir lite av en chimär att göra en gränsdragning. Detta blir på något sätt att prata om en begränsad handel med energi. Som liberal tror jag inte att det är möjligt. Som sydsvensk anser jag att det skulle vara katastrof - som ledamoten själv tog upp är vi nettoimportör några timmar om dygnet, och detta gäller främst i södra Sverige. Det skulle bli väldigt kallt och mörkt om vi inte hade möjlighet att handla med el med utlandet.

Man kan ha åsikter om EU:s politik och säga att man ska utmana. Det är dock faktiskt så att detta förslag, som ni i Vänsterpartiet har gått fram med, inte är genomförbart, för det strider mot EU:s lagstiftning. Visst kan man utmana, men detta är faktiskt inte genomförbart.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Även jag har några frågor om prissättningsmodellen. Jag uppfattar att den tar sin utgångspunkt i Bekenmodellen, som Vänsterpartiet väl har utvecklat till något eget. Ur ett liberalt perspektiv är marginalprissättning inget konstigt. Att tro att man skulle kunna separera den svenska marknaden från en internationell marknad är oerhört märkligt med ett demokratiskt eller marknadsliberalt synsätt.

För inte så länge sedan fick vi en dragning av en rapport som ESO tagit fram, som handlar just om möjligheterna att begränsa utrikeshandeln. Där har man tittat på vad effekterna skulle bli. Det tangerar förslaget här - initialt skulle priserna möjligtvis bli lägre, men i det långa loppet leder detta enbart till högre priser. Vad som framför allt sägs är detta: Att begränsa det här, eller att på detta vis skapa en separat svensk marknad, strider mot rådande EU-lagstiftning.

Min fråga till ledamoten är hur Vänsterpartiet ser på att detta förslag inte fungerar med den lagstiftning som vi har inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Vi har tidigare i kammaren haft en diskussion om huruvida man ska rusa in i saker eller faktiskt se vad det får för konsekvenser när man går fram med ett förslag. Detta är väl precis ett sådant område där vi har både klimatnytta och miljönyttor. De står ibland mot varandra. Anledningen till att vi vill titta på just detta är att se vad det får för konsekvenser när man gör förändringar i denna typ av verksamhet.

Fru talman! Sedan den nya regeringen tillträdde i höstas har vi fått en helt ny inriktning på energipolitiken, och det är väl för väl. Det haveri till energipolitik som vi har sett de gångna åren får inte upprepas.

Vi har i Sverige förutsättningarna att bli den första helt klimatneutrala välfärdsnationen. Men då behövs också alla fossilfria energislag - inte bara det förnybara utan även kärnkraften. Därför är det så viktigt att vi nu får på plats ett nytt energipolitiskt mål, där vi ändrar den energipolitiska målformuleringen från 100 procent förnybar el till 100 procent fossilfri.

Genom denna förändring återställs teknikneutraliteten i och med att inget fossilfritt kraftslag diskrimineras. Vi ger också branschen med investerare, fackföreningsrörelse och näringslivet det tydliga besked som man har efterfrågat kring vad som ska gälla inom svensk energiproduktion och svensk energipolitik framöver.

Fru talman! Produktionen, distributionen och användningen av el kommer att behöva fördubblas inom 20 år. Elproduktion av olika slag behöver nu byggas ut i balans samtidigt som elnätet stärks.

Med det sagt behöver vi också slå fast att energianvändningen aldrig någonsin får skada klimatet. Klimatomställningen innebär just att vi måste sluta använda olja, kol och gas. I stället behöver den fossilfria energin byggas ut. Biobränslen kommer att vara viktiga, men det är bara sol, vind och kärnkraft som kan byggas ut tillräckligt mycket för att ersätta de fossila bränslena.

Vi har alltså ett stort arbete framför oss, där vi behöver investera åtskilligt inte bara inom energiproduktionen utan även i utbyggnaden av både transmissionsnätet och de lokala och regionala näten. Vi kan inte som i dag ha så omfattande flaskhalsproblem i överföringen. Konsekvenserna har vi i södra Sverige levt med under en längre tid med prisnivåer som rusat och tidvis en ganska omfattande effektproblematik.

Vad vi behöver göra är att klara av energiutmaningen på både lång och kort sikt. På lång sikt handlar det just om att bygga ut kapacitet och produktionen så att vi kan möta det fördubblade behovet till 2040. Återigen, kärnkraften är avgörande och i viss mån också den havsbaserade vindkraften. Därför var det väldigt glädjande att regeringen för bara någon vecka sedan beslutade att ge tillstånd till två större vindkraftsparker längs Sveriges västkust utanför Varberg och Falkenberg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Här och nu behöver vi också åtgärda de omfattande problem vi har med energiförsörjningen, främst i södra Sverige. Här behöver vi bli bättre på att ta till vara alla energislag. Inte minst gäller det kraftvärmens potential, att säkra upp effektreserven och att se till att investeringarna i näten fortsätter. Naturligtvis ska vi även fortsätta med den energieffektivisering som vi har varit väldigt bra på under det gångna året.

På kort sikt behöver vi alltså stärka energisystemet, och på lång sikt behöver vi bygga ut det kraftigt. Därför är det nya energipolitiska målet så viktigt. Kärnkraften har en särställning eftersom den är det enda fossilfria energislaget som både kan byggas ut i stor skala och är planerbart. För att elsystemet ska fungera krävs det en produktion som kan möta behovet oavsett väder. Det är därför som regeringen lägger så otroligt mycket kraft på att se till att de hinder som finns mot att bygga ny kärnkraft tas bort.

Fru talman! Att ändra det energipolitiska målet så att vi nu åter kan använda oss av alla de kraftslag som finns tillgängliga är ett stort och viktigt steg för att Sverige ska kunna fortsätta att vara både ett industriland och en välfärdsnation. Vi får inte hamna där vi var i vintras. Människor ska inte behöva gå med en klump i magen när elräkningen dimper ned, och näringslivet ska inte behöva väga in huruvida man har tillgång till el när man fattar beslut om en eventuell expansion. Elen behöver finnas när vi behöver den och där vi behöver den.

Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tycker att det är intressant att man inte vill ta orden 100 procent fossilfri energiproduktion i sin mun utan i stället börjar hänvisa till andra begrepp.

Jag tycker också att det är synd av den anledningen att vi är helt överens om att vi behöver göra insatser på både kort och lång sikt och att vi behöver en kraftig utbyggnad av energiproduktionen.

Jag uppfattar att Socialdemokraterna i mycket sympatiserar med det som Tidöpartierna fastställde i Tidöavtalet. Eftersom jag inte uppfattar att det finns någon motsättning i sak här och med tanke på önskemålen om långsiktighet som kommer från bland annat näringslivet och fackförbunden tycker jag att det vore önskvärt om Socialdemokraterna kunde ställa sig bakom det energipolitiska målet om 100 procent fossilfri energiproduktion i Sverige för att ge de långsiktiga spelregler som så många i Sverige efterfrågar.

Fru talman! Jag tackar för anförandet.

Jag kanske riskerar att upprepa vad som sagts här tidigare, men även jag är intresserad av att få svar från ledamoten om Socialdemokraternas inställning till den planerbara fossilfria energiproduktionen. Argumenten har förts fram här tidigare, och i anförandet lyfte ledamoten själv fram behovet av precis detta från näringslivet och därmed också från välfärdsstaten. Jag tror att vi är helt eniga om det.

Därför skulle jag vilja veta hur ledamoten resonerar och framför allt hur Socialdemokraterna ställer sig till ett ändrat energipolitiskt mål om 100 procent fossilfri energiproduktion.

Herr talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Politiken ska skapa förutsättningar för detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag att mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar dels som en konsekvens av pandemins följdeffekter, dels som en följd av omvärldshändelser, som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och hög inflation utgör även de betydande utmaningar för delar av näringslivet. Därför är det av stor vikt att politiken nu har fokus på det som krävs för att stötta Sveriges företagare och Sveriges näringsliv.

Vi behöver internationell samverkan för fortsatt frihandel och en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad, lättnader från byråkrati och administration samt krafttag kring kompetensförsörjningen. Och, får jag tyvärr lägga till, vi behöver nog även framöver ha blicken på hur vi får fler kvinnor att ta risk, starta och driva bolag samt öka sitt ägande och kapitalinnehav.

Herr talman! Svenska företag är beroende av internationella handelslösningar och tillgång till utländska marknader. Detta gäller både för import och för export. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark ekonomi och därmed även för den svenska välfärden. Regeringen understryker att detta är viktigare än någonsin i ett läge med geopolitiska spänningar och ökad protektionism. Vi har tyvärr även sett tilltagande handelskonflikter.

Det är mycket bra att regeringen markerar på detta sätt. Sverige kommer att behöva vara en mycket stark och tydlig röst för frihandel framöver, inte minst mot den bakgrund vi nu ser.

Vi behöver även bevaka att Sverige inte halkar efter när det gäller de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kommer att få stor betydelse även för svenskt näringsliv. Det gäller inte minst Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar på den svenska sidan - det tydligaste exemplet är naturligtvis över Öresund - behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att inte halka efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

På liknande sätt är en av de viktigaste uppgifter som vi inom politiken står inför att förenkla tillståndsprocesserna för de företag som vill expandera, inte minst för att vi ska få upp energiproduktionen.

Denna regering vill förenkla och förkorta till exempel miljötillståndsprövningen genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är naturligtvis att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och dessutom att främja en grön omställning med export av till exempel klimatvänliga produkter och teknik som driver den gröna omställningen framåt. Det är utmärkt.

Herr talman! Det blir alltmer tydligt att Sveriges position som ledande kunskapsdriven industrination inte längre är alldeles självklar. Vi halkar efter, dels på grund av att politiken under de senaste åren misslyckats med de långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringslivet och arbetsmarknaden som vi hade behövt, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.

Det är alldeles självklart att vi behöver bemöta detta. Vi måste i mycket högre utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi behöver även se till att arbetsmarknadens behov får genomslag i yrkesutbildningarna.

Och så återvänder jag till den käpphäst jag brukar stå här och prata om. Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver - detta för att kunna få fler att söka sig till ingenjörsutbildningarna. I det sammanhanget vill jag gärna åter lyfta behovet av att Sverige får på plats en STEM-strategi.

Vi har flera gånger här i kammaren i kväll nämnt kvinnors företagande och bristen på riskkapital för kvinnor. Utan att föregripa den utredning som nu ska göras kan jag säga att den tillgängliga statistiken visar att en bidragande orsak är att kapitalet finns inom techverksamheten. Tyvärr finns inte kvinnorna där. Att fler kvinnor och tjejer söker sig till matematik och teknik är en förutsättning för att vi långsiktigt ska kunna ändra på detta. Dessa siffror är en väldigt trist läsning.

Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som vi liberaler har kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. De är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Det utskottsförslag som ligger på bordet är steg i rätt riktning. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet Näringspolitik.

Fru talman! Att elens betydelse ökar är otvivelaktigt. För några veckor sedan presenterade Energimyndigheten sin senaste prognos. Där framgår bland annat att el fortsätter att ersätta andra energibärare i energisystemet. Myndighetens bedömning är att Sveriges elanvändning kommer att öka inom flera sektorer fram till 2025. Till exempel ser vi hur transportsektorn kommer att använda betydligt mer el i takt med den snabba elektrifieringen av fordonsflottan. Inom industrin ser vi också att el delvis ersätter fossila energislag. Det är naturligtvis mycket glädjande.

Mot den bakgrunden är det också tydligt att vi behöver ett kraftsystem som levererar el när vi behöver den och där vi behöver den. Vi ska naturligtvis kunna lita på att det finns el i uttaget som vi har råd att använda och som inte heller är helt beroende av väderleken.

Fru talman! I nära ett halvt sekel har Sverige haft en elförsörjning som har varit baserad på vattenkraft och kärnkraft. Vi har sett tillskott från kraftvärme och på senare tid även från sol och vind. Denna el har förts över Sverige genom ett väldigt stabilt elnät med hög kapacitet och med tillförlitlighet.

Sammantaget har detta gjort att vi har haft ett av världens bäst rustade elsystem med nästan all produktion planerbar och med en väldigt hög tillförlitlighet. Detta har varit helt avgörande för Sveriges utveckling som industriland.

Sedan 2014 har Sverige fört en delvis annorlunda politik med den tydliga ambitionen att minska kärnkraftens betydelse. Det gör att vi har styrt över till att ha ett elsystem som i huvudsak har förnybar energiproduktion. Som ett resultat har elsystemet fungerat sämre än vad det har gjort tidigare.

Vi har sett det mycket tydligt i mitt hemlän Skåne. Där har vi under den senaste vintern haft en reell risk för bortkoppling på grund av effektbrist. Vi har haft kraftigt stigande elpriser när vi har varit utlämnade till kontinentens elpriser och energiproduktion.

Vi har inte haft tillräckligt med överföringskapacitet från norr till söder. Vi har tyvärr också sett hur vi har börjat använda alltmer av fossila källor när den förnybara produktionen inte räckt till.

Det duger inte. Vi kan inte vara ett högteknologiskt samhälle, en industrination, och ett land som kan och bör vara drivande i den gröna omställningen och inte ha ett energisystem som inte räcker till. Det är därför regeringen har satt som ett av sina viktigaste mål att bryta den utveckling vi har sett i Sverige sedan 2014 och att börja bygga tillbaka och upprätta ett fungerande elsystem.

Ett sådant system kan lite slarvigt sägas ha tre delar. Det är produktionen, överföringen och användningen. Varje del måste i varje ögonblick vara i balans, annars har vi problem. Det innebär att vi nu måste jobba brett över samtliga dessa tre områden.

Vi behöver föra tillbaka den fossilfria energiproduktionen i energimixen. Vi behöver bygga bort flaskhalsar så att överföringen fungerar bättre. Vi behöver börja betala för systemtjänster. Vi behöver fortsätta att arbeta med energieffektivisering och hur vi kan använda elen smartare.

Fru talman! Regeringens energipolitiska mål är nu att Sverige ska gå från ett hotande elunderskott till ett elöverskott av fossilfri energi. Det är min förhoppning att fler partier vill ansluta sig till den linjen för att svenska hushåll och svenska företag ska kunna få den breda uppslutning kring energipolitiken som de med rätta länge efterfrågat.

Fru talman! Jag tackar för anförandet.

Ledamoten konstaterade ju att det behövs mer energiproduktion. Ledamoten var också tydlig med vad som behöver göras på kort sikt. Då behövs det vindkraft. Men vad som behövs på lång sikt återkom ledamoten aldrig till, och jag blev faktiskt inte klokare på det efter det tidigare replikskiftet heller.

Min fråga är därför vad Socialdemokraterna tycker behövs på lång sikt, vilka investeringar man är villig att göra i det längre perspektivet och om kärnkraft ingår i detta.