Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

På grund av den stora utökningen av väderberoende energislag som vind- och solkraft ökar energisystemets krav på flexibilitet. Väderberoende energikällor kan inte reglera sin produktion efter behovet, vilket gör att flexibla lösningar i stället krävs. Detta i sin tur betyder att konsumenter tvingas anpassa sin förbrukning efter produktionen.

Denna stora variation mellan utbud och efterfrågan driver även fram nya tekniska lösningar, vilka kommer att påverka elsystemet som helhet. För att säkerställa att balansen i systemet kan upprätthållas vid introduktionen av nya tekniker krävs förändringar i dagens regelverk. Och detta förslag är ett viktigt steg för att hantera de senaste årens utveckling av elsystemet och vem som är ansvarig för vad.

Det förslag som vi nu står i begrepp att fatta beslut om innebär att ett antal steg tas för att tydliggöra ansvaret mellan systemansvarig, balansansvarig, aggregator samt elleverantörer och elkonsumenter. Att Socialdemokraterna valde att förbise frågan om vem som är ansvarig tillika vem som betalar för vad visar hur lättsinnigt de har tagit på energifrågan. Förslaget innehåller även en positiv förstärkning av elkonsumenternas rättigheter och deras möjlighet att välja avtal med timpriser.

Fru talman! Att underlätta för en konsument att styra sin egen förbrukning och därigenom minska sina kostnader är positivt. Men i slutändan är det inte de svenska medborgarna eller de svenska företagen som ska bära bördan av ett illa fungerande elsystem. Att hela industrier tvingas stå still och sälja eller spara el är i det långa loppet inte positivt. Det kommer att skada Sverige som industrination, för att inte tala om vårt välstånd.

Fru talman! Med den nya regeringen ser vi en välkommen förändring i svensk energipolitik. Det är inte längre fina ord som prioriteras utan en stabil energiinfrastruktur. Detta förslag är ett steg för att hantera en nyligen uppkommen situation. Detta tillsammans med regeringsuppdrag om stärkt försörjningstrygghet i energisektorn och satsningen på stabil, pålitlig, planerbar och klimatsmart kärnkraft gör att vi åter rör oss mot det elsystem som krävs för en industrination och ett framtida välstånd för oss som bor, lever och verkar i Sverige.

Fru talman! Man kan dock undra varför detta beslut fattas först nu, tre år efter att direktivet infördes i EU och efter att EU inlett ett överträdelseärende mot Sverige. Svaret går att finna hos den tidigare regeringen.

Den socialdemokratiska regeringen monterade nämligen inte bara ned stora delar av svensk baskraft och ersatte den med väderberoende kraft, vilket skapade stora differenser mellan utbud och efterfrågan, utan den lyckades även negligera regelverket då nya tekniska lösningar uppstod på elmarknaden.

Fru talman! Till och med EU insåg att regelverket måste uppdateras för att hantera denna nya situation. Dessvärre gjorde inte den tidigare regeringen med Socialdemokraterna och deras stödpartier det, och man lät EU-direktivet ligga i skrivbordslådan.

På årsbasis är svensk elproduktion långt mer än tillräcklig. Men att producera el och skicka den utanför landets gränser ger lite då det oftast sammanfaller med elexport i andra länder samt att det ger ytterst lite värde till den svenska medborgaren.

Elektricitet är en dyrbar vara. Men den är än bättre ifall den används för att driva vår industri, förädla produkter och därigenom driva vårt välstånd. För detta krävs inte enbart årsproduktion av elektricitet utan främst att den tillgängliga effekten täcker behovet i varje given sekund.

Det var utifrån denna tanke som hela det svenska energisystemet byggdes för 60 år sedan. Stabil effekt skulle finnas nära industrin och medborgarna. Det var ingen slump att elsystemet fungerade. Det var en tydlig plan som innefattade var, när och hur det skulle se ut.

Socialdemokraterna levde länge på gamla, stabila energisystem som en gång byggts. Men via ignorans och genom att släppa lös Miljöpartiet i fråga om våra grundbultar i energiinfrastrukturen står vi nu i den mest utsatta situationen sedan 70-talets oljekris.

Fru talman! De som arbetat så intensivt med att försätta oss i denna situation visar ytterst lite intresse för att åtgärda problemen. De påstår att kärnkraft inte ska byggas "för att det tar för lång tid". Det tar lång tid att bygga ett sjukhus också. Men ingen sansad människa skulle påstå att det är en anledning till att inte göra det. Detsamma gäller kärnkraft. Vi gör det för att den behövs, för även om det tar tid att bygga den behövs el även i framtiden, och för att vi vet att den kommer att fungera.

Fru talman! Detta regeringssamarbete - Tidöpartierna - lägger nu om energipolitiken för att återuppbygga ett fungerande, stabilt och rent energisystem. Partierna i regeringssamarbetet är överens om energipolitiken i allmänhet och om vikten av ny kärnkraft i synnerhet, till skillnad från de två tidigare mandatperiodernas regeringsunderlag. Det ger beslutskraft, stabilitet och långsiktighet. Det behövs, och det är bra för Sverige. Det kommer att ta många år - det behöver man vara ärlig med - men om vi inte börjar i dag skjuter vi enbart problemen framåt en dag till.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan.

Nej, vi har inte överimplementerat någonting. Vi är helt överens om att vi måste bli av med det ofog som i synnerhet finns i Sverige, nämligen att överimplementera - och dessutom ganska grovt feltolka - EU-direktiv. Vi skulle kunna ha en lång diskussion här om vattendirektivet och de utrivningar som nu pågår när det gäller småskalig vattenkraft i södra Sverige. Jag konstaterar att Centerpartiet lät detta ske under den tidigare regeringen, men jag hoppas att man nu gör bot och bättring.

När det handlar om den fråga om aggregatorer som Rickard Nordin ställer här i dag är det inte en överimplementering utifrån detta EU-direktiv. Det handlar i stället om att slå vakt om ett stabilt och säkert elsystem som också baseras på teknikneutralitet. Det har alltså ingenting med EU-direktivet att göra, utan det handlar om att vi behöver slå vakt om ett fungerande elsystem där vi givetvis gynnar den planerbara, stabila kraften. Det är nämligen den som hela kraftsystemet bygger på - och det är inte debattinlägg från min sida utan ett konstaterande av ett tekniskt faktum, fru talman.

Fru talman! Jag konstaterar att vi kanske är oense om huruvida detta är en överimplementering eller inte. Jag hävdar att det inte är det.

Återigen: Detta handlar om att slå vakt om det som är A och O rent tekniskt i ett väl fungerande kraftsystem, nämligen planerbar, stabil och väderoberoende kraft. Sedan är den väderberoende kraften naturligtvis avgörande för energisystemet, men rent tekniskt står och faller det ändå med att man har en stabil, planerbar kraft för att kunna slå vakt om frekvensstabiliteten.

Sedan kan vi säkert stå här och diskutera överimplementering, och jag kan konstatera att regeringen har tillsatt ett implementeringsråd för att råda bot på det ofog som - visst, jag erkänner - är väldigt utbrett i Sverige. Men där ska man nog ha större tilltro till den här regeringen och våra ambitioner, i synnerhet mot bakgrund av Centerpartiets brist på problematisering av detta under den tidigare regeringen och Centerpartiets medverkan i ett antal stora frågor där det definitivt har skett både en överimplementering och en feltolkning av EU-direktiv. Sverige ligger i ett eget extremt hörn när det gäller både tillämpning och implementering.

Jag välkomnar dock Centerpartiets stöd och de ingångar som Centerpartiet har när vi ska ha diskussioner om överimplementering inom i stort sett samtliga samhällsområden i Sverige.

Fru talman! Vi applåderar konkurrens i alla delar fullt ut, och jag välkomnar även Socialdemokraterna till den inställningen. Sedan får jag dock säga att vi kanske inte är riktigt överens om huruvida detta innebär en överimplementering eller inte. Jag hävdar att det inte gör det.

En del av det som implementeras här - eller allting - ligger väldigt väl i linje med den nya energipolitik som regeringsunderlaget nu har sjösatt. Man förbättrar förutsättningarna för alla fossilfria kraftslag, från kärnkraften till övrigt. Men, återigen: Fokus ligger naturligtvis på att få en planerbarhet och ett säkert energisystem. Att man skulle missgynna nya aktörer som inte finns på marknaden och andra energislag är direkt felaktigt. Vi slår vakt om att förutsättningarna ska förbättras för alla fossilfria krafter, från kärnkraft till vindkraft och solkraft, och det arbetet har bara börjat, fru talman.

Sedan är det ju skillnad - bara för att man säger att något är en överimplementering är det inte det, fru talman. Jag känner att det är lite i den diskussionen vi hamnar här, både med Centerpartiet och med Socialdemokraterna.

Fru talman! Monica Haider säger att det är skillnad när man sitter i regeringen, och det är det absolut. Det är skillnad mellan att sitta i opposition och att sitta i regering. Det är också skillnad på olika regeringar. Den här regeringen vill göra saker - bra saker - framför allt när det gäller energisystemet och inte bara prata eller ge sig på de mest fundamentala delarna av ett tidigare välfungerande svenskt energisystem. Det arbetet har som sagt bara börjat.

Man kan kalla detta en överimplementering av EU-direktivet, men jag köper inte riktigt den bilden. Detta är i stället en del av reformeringen av den gemensamma europeiska energimarknaden.

Detta presenterades ju 2019. Sedan dröjde den tidigare regeringen med att göra någonting; man lät det ligga i skrivbordslådan.

Om man nu är så kritisk mot att detta kommer fram just nu, varför implementerade man det då inte själv på det sätt som man påstår att det skulle implementeras på? Man sa ingenting och gjorde ingenting. Det skulle vara intressant att få detta besvarat. Man hade ju minst tre år på sig. Varför gjorde man ingenting då?

Vi har tagit tag i detta. Vi tar också tag i alla andra delar av det numera ganska dysfunktionella svenska energisystemet.

Vi behöver återigen diskutera hur vi får mer kraft in i systemen och om det råder bred enighet om regeringens nya energipolitiska mål för Sverige, nämligen att Sverige ska sträva efter ett fossilfritt energisystem i stället för ett förnybart.

Det ska bli intressant att se om det kommer ett svar från Monica Haider på hur Socialdemokraterna ställer sig till detta. Är de beredda att rösta för regeringens förslag om ett nytt energipolitiskt mål om ett fossilfritt energisystem, eller kommer de - tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet - att hålla fast vid det gamla målet? Det blir en senare fråga i debatten.

Fru talman! Jag kände att det där lite grann var min replik. Det är ju vi som vill öka systemtjänsterna och se till att man får betalt för dem. Det är också därför vi har sparkat igång en omfattande reformering av hela energimarknaden. Det var min replik.

Jag måste naturligtvis fråga Marielle Lahti: Varför implementerade inte Miljöpartiet detta på ett annorlunda sätt? Man påstår ju - felaktigt - att detta är en överimplementering. Varför gjorde man inte detta under sin tid i regeringsställning? Varför tog man inte tag i det? Varför underlättade man inte för de nya tekniker som vi nu ser på energimarknaden och som vi alla applåderar i alla delar och fullt ut?

Vi har en alltför trögrörlig marknad som naturligtvis måste anpassas efter nya tekniker. Varför gjorde Miljöpartiet inte det under sin tid i regeringsställning? Det är en fråga som man förr eller senare behöver besvara.

Man kan diskutera om detta är en överimplementering eller inte. Jag vill påstå att det inte är det.

Låt oss framför allt se på den omfattande reformering av energimarknaden över hela linjen, i synnerhet när det gäller möjligheten att få betalt för systemtjänster, som regeringen nu har sparkat igång. Sedan behöver vi naturligtvis också diskutera kärnfrågan, eller kärnproblemet, det vill säga att Sverige behöver mer stabil, ren och planerbar elproduktion.

Kärnkraften är en förutsättning för att bygga ut vindkraften väldigt kraftigt, som Miljöpartiet vill. Problemet är att Miljöpartiet aldrig vill diskutera grundproblemet, det vill säga att vi behöver mer elproduktion i Sverige. Man gör snarare allt för att komma bort från den diskussionen. Det är hela tiden detta som diskussionen måste återföras till. Jag noterade att detta inte heller nämndes i Socialdemokraternas inlägg här.

Fru talman! Det är, som sagt, en sak att säga att det är överimplementering och en helt annan sak huruvida det verkligen är det. Där går våra åsikter isär.

Miljöpartiet ägnar sig mycket åt diskussioner om flexibilitet och energieffektivisering, och detta är absolut två viktiga delar i framtidens energisystem. I Miljöpartiets värld innebär prat om flexibilitet och energieffektivisering dock alltid att man egentligen utgår från - och till viss del tycker - att det ska produceras mindre el i Sverige. Företagen ska anpassa sig och vissa gånger stänga ned eller förändra skift. Detta är inte en hållbar väg framåt för Sverige som energination.

Vad gäller beredskapen och anpassningen till nya tekniker i energisystemet är detta direktiv bara ett litet steg på vägen. EU kommer heller inte att göra detta arbete åt oss, utan det får vi göra själva. Det var, återigen, därför som denna regering i november kickade igång en omfattande reformering av hela energimarknaden. Jag vill vara tydlig med att denna reformering kunde, borde och skulle ha påbörjats av den tidigare regeringen.

Man pratar om att det inte underlättas tillräckligt för nya tekniker, men varför gjorde man inte detta under åtta år i regeringsställning? Varför implementerade man inte detta på det sätt som man nu påstår att det ska implementeras på? Varför gjorde man inte det? Varför fick man inte tummen ur?

Här gjorde man ingenting, men man var tyvärr överaktiv när det handlade om att montera ned de stabilaste, pålitligaste och viktigaste delarna av Sveriges energisystem. Det är därför vi nu behöver hantera det dysfunktionella energisystem som Sverige har.

Fru talman! Alla som hört mig på moderata årsmöten med mera vet att jag är ett stort fan av Birger Lahti eftersom han, enligt mitt sätt att se det, är en resonabel vänsterpartist. Ibland blir det dock lite ironiskt när Vänsterpartiet ska berätta för oss vad industrin och näringslivet tycker, och detta skulle vi kunna orda mycket om.

Industrins och transportsektorns omställning är själva anledningen till att regeringen har sagt att Sverige behöver mer än fördubbla sin elproduktion fram till 2045, och det är också därför Sverige måste gå från förnybart till fossilfritt. Därför har vi satt igång den största och snabbaste utbyggnaden av elproduktion i Sveriges historia.

Tyvärr säger Vänsterpartiet nej till en stor del av detta, det vill säga kärnkraften. Vänsterpartiet lämnar också mycket i övrigt att önska vad gäller att slå vakt om Sveriges befintliga vattenkraft och möjligheten att bygga ut mer vattenkraft. Jag pratar inte om att bygga ut nationalälvarna, utan om att installera modernare och effektivare turbiner i befintliga kraftverk. Vänsterpartiet har också varit med på att riva ut den befintliga vattenkraften i södra Sverige.

Vi är absolut för industrins omställning och vill också se till att det finns energi till den. Det gäller givetvis norra Sverige, där många av projekten finns, men också södra Sverige.

Jag känner att det även här är lite min replik. Det är vi som står för utbyggnaden av elsystemet medan Vänsterpartiet bara säger nej och åter nej.

Fru talman! Bekenmodellen och Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser är helt olika saker. Jag har haft förmånen att träffa Bengt Ekenstierna för att diskutera bland annat detta.

Det finns en anledning till att Vänsterpartiet är det enda parti i Sveriges riksdag som förespråkar sitt förslag.

Vad tycker Moderaterna och jag om Bekenmodellen? Det finns intressanta saker där. Bland annat är transparens på energimarknaden något man definitivt kan diskutera.

Men återigen: Det är helt olika saker, och jag är inte säker på att Vänsterpartiet verkligen skulle införa Bekenmodellen.

Birger Lahti påstår att det är kärnkraften som medför dyr el och att det är de väderberoende kraftslagen som står för billig el. Han lever nog i ett parallellt universum, för i takt med att kärnkraften avvecklats har elen blivit dyrare och dyrare. Hur skulle det då kunna stämma?

Låt oss komma ihåg att innan Ringhals 1 och 2 stängdes hade man samma elpris i hela Sverige. Det var först vid den förtida avvecklingen av dem som priserna började sticka iväg. Jag vet inte vilken verklighet Vänsterpartiet lever i, men den är helt fel. Oavsett vilken siffra eller graf man än tittar på ser man att när Sverige började avveckla kärnkraften fick vi dessa elpriser. Det är dessutom just därför vi har de elpriser vi har i dag.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Monica Haider för anförandet. Ledamoten sa att alla kraftslag behövs, och så räknade hon upp vindkraften. Gott så! Men det finns ju en fråga - eller rättare sagt ett stort antal frågor - som socialdemokratin gör allt för att slippa svara på och där man leker tysta leken med svenska folket, och det är kärnkraften. Magdalena Andersson lovade 2013 att avveckla den svenska kärnkraften. Det är ett av få löften som hon sedan höll. Under hennes åtta år i regeringen avvecklade man fyra reaktorer, så det löftet höll man.

Jag noterade att det inte nämndes något om kärnkraften här över huvud taget, och därför skulle jag tycka att det var intressant att få svar på följande frågor: Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom den här regeringens nya energipolitiska mål om att det ska vara 100 procent fossilfritt? Ställer sig Socialdemokraterna bakom vår ambition att behålla den befintliga svenska kärnkraften? Ställer man sig bakom vår ambition att även bygga ut den stabila, planerbara och rena svenska kärnkraften? Dessa tre frågor - om energipolitiskt mål, om att behålla befintlig kärnkraft och om att bygga ny kärnkraft - skulle jag vilja ha svar på, eftersom kärnkraften inte nämndes med ett enda ord i anförandet som hölls här innan.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det är ett välkommet besked, i synnerhet när man spenderade åtta år i regeringsställning med att lägga ned en reaktor vartannat år. Skadeverkningarna av det hanterar vi just nu.

Apropå löften: Den här regeringen kommer att hålla alla sina löften; vi har bara börjat. Ett av de viktigaste löftena är att återställa det stabila, planerbara och rena energisystem som har varit Sveriges stora konkurrensfördel, i synnerhet när det handlar om klimatutmaningen.

Nu säger Monica Haider att de visst kan tänka sig att behålla svensk kärnkraft och dessutom bygga nytt. Min fråga handlade om att det står i tvär kontrast till vad man verkligen gjorde i regeringsställning, nämligen att avveckla en reaktor vartannat år. Men vi välkomnar det; det är bra!

Jag fick inte svar på frågan om hur man tänker ställa sig till det nya energipolitiska målet från den här regeringen, nämligen att det ska vara 100 procent fossilfritt i stället för 100 procent förnybart. Förnybart är bara kod för att aldrig någonsin vilja ha kärnkraft någonstans över huvud taget. Kommer Socialdemokraterna att stötta det nya energipolitiska målet om att det ska vara 100 procent fossilfritt som gäller i Sverige?

Fru talman! Tack, Monica Haider, för anförandet!

Ledamoten nämnde incitamentsutredningen när det gäller vindkraft och hur man får bättre acceptans i orter där man tar natur och miljö i anspråk. Jag skulle vilja höra hur Socialdemokraterna ställer sig till ersättningen.

Det handlar även om vattenkraft, och där kan man jämföra med Norge. Jokkmokks kommun har elva vattenkraftverk i sin kommun; det exemplet har vi pekat på förr. Umeå har ett. Men Umeå får mer ersättning för sin enda vattenkraftsstation än Jokkmokk som har elva. Detta påpekades många gånger när Monica Haiders parti var i regeringsställning: Är det rimligt att en kommun som Jokkmokk som bidrar med någonstans kring 9-10 procent av Sveriges energiförsörjning är bland de fattigaste kommunerna i landet?

Hur ser Socialdemokraterna på en ersättningsmodell som går ut på att mer av de värden som produceras ute i landet på något sätt måste stanna kvar på orten? Annars får vi konflikter och stridigheter om var man ska bygga.

Samma sak gäller mineral, eftersom vi pratar om en omställning. Mineralavgiften kan diskuteras mycket, men den är låg jämfört med i många andra länder. Hur ser Socialdemokraterna på ersättning till lokalbefolkning, orter och kommuner där detta produceras?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

När jag stod i den här talarstolen för ett år sedan sa jag att jag uppfattade att vi behöver ett planeringsmål om minst 300 terawattimmar 2040 och att vi ska ha ett elsystem som är så kostnadseffektivt som möjligt, där vi ser en tredjedel kärnkraft, en tredjedel förnybart och en tredjedel vatten- och biokraft för att kunna uppnå stabilitet och robusthet i elsystemet som sådant. Det står jag fortfarande fast vid.

Det är inte heller någon hemlighet att vi kristdemokrater tillsammans med kollegorna i Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna gick till val på att vi vill se en helt ny energipolitik med ett nytt energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt, vilket vi nu har fört in i vårpropositionen.

Då, för ett år sedan, sa jag även att jag anser att regeringen ska betala tillbaka elskulden till hushållen, och det gör regeringen nu. Det elstöd som har betalats ut och kommer att betalas ut är som bekant redan inbetalda medel, så kallade flaskhalsintäkter, vilket också är ett bättre stöd än det vi kunde se förra vintern. Sorgligt nog behövs ett stöd, men det är inte på det sättet vi löser energikrisen.

Fru talman! I en tid när många människor bär tungt gör vi vad vi kan för att lindra och stötta. Det efterlängtade elstödet till hushåll i elområde 3 och 4 har betalats ut. Många har behövt dra ned värmen i sina bostäder och har frusit i vinter. Barnfamiljer och äldre drabbas av både dyrare mat, högre räntor på sina lån och höga elräkningar.

För att lindra i den pågående energikrisen har regeringen gjort en rad åtgärder, på både kort och lång sikt. Det har handlat om att kraftsamla och få loss varje tillgänglig kilowattimme. Det har handlat om att spara och tillsammans minska risken för bortkoppling. Det handlar om att stötta hushåll och företag genom flera olika elstöd.

Detta gör vi för att barnfamiljer ska klara sin försörjning bättre, för pensionärer och ensamstående, för svensk ekonomi och för jobben.

Den här regeringen tar över ett elsystem som har monterats ned under åtta år av socialdemokratiskt styre. I södra Sverige har situationen varit särskilt besvärlig. Elområde 4 är den region i Europa som enligt rapporter har haft minst installerad elproduktion jämfört med de behov som finns. Detta bidrar till en hård belastning av elsystemet i hela landet sett till både utbud och prisläge.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister hade Sverige tio fungerande kärnkraftsreaktorer. Fyra av dessa har avvecklats, och planeringen av två nya reaktorer har stannat av. För detta har svenska folket betalat ett högt pris, framför allt ett högt pris för den nedmonterade elproduktionen i södra Sverige. Därför tog jag i ett utskottsinitiativ under förra mandatperioden upp att vi borde behålla Ringhals 1 och 2 medan chansen fanns och när de ändå var vid liv, i alla fram till dess att det finns något annat på plats.

Jag har givetvis full respekt för att det finns partier som inte anser att kärnkraften ska finnas i det svenska energisystemet, och olika åsikter får man ha i ett demokratiskt samhälle. Men detta till trots vill man inte ens överväga att ha kvar reaktorerna fram till dess att det finns något annat på plats.

Fru talman! Den 11 september 2022 fick Sverige en nystart. Den nuvarande regeringen har inlett återuppbyggandet av ett robust energisystem. Arbetet är krävande. Det kommer att ta tid, men det måste göras. Vi kristdemokrater ser nu till att arbetet blir gjort.

Vi måste säkra tillgången på el nu och inför kommande vintrar. Alla goda krafter kommer att behövas - sol, vind, vatten, kärnkraft och även ny kärnkraft - precis som jag sa för ett år sedan. Arbetet bedrivs på bred front genom kortare tillståndsprocesser för olika kraftslag. Förbudet mot att anlägga kärnkraftverk på nya platser slopas.

Nio dagar efter att regeringen tillträdde presenterades ett elstöd. Första elstödet har betalats ut, och det andra som går till hela Sverige ska betalas ut och vara hushållen till del i juni.

Tvivla inte på att vi har agerat från dag ett för att stödet ska nå fram så snabbt som det bara är möjligt. Detta stöd är betydligt större och mer omfattande än den tidigare regeringens stöd under förra vintern. Exempelvis uppgick stödet för en vanlig villa med en förbrukning på ungefär 20 000 kilowattimmar per år till cirka 10 000 kronor, och det var nödvändigt. Men mer hjälp är på väg. Vi har visat att vi kan kraftsamla, spara och stötta. Tillsammans kommer vi att klara detta. Elstödet med denna regering är större, snabbare och säkrare.

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan.

Jag kan verkligen understryka att det var mina ord, för det är så jag har låtit och det är så jag också kommer att låta framöver.

Jag är glad över att vi har en regering just nu som faktiskt ser till att vi kommer att införa ett implementeringsråd där just dessa frågor kommer att bevakas än hårdare än vad vi har sett tidigare regeringar göra.

Jag håller med om att det är olyckligt när det överimplementeras. Men jag tror att ledamoten Rickard Nordin och jag har lite olika syn på vad som är överimplementering i det här läget. Jag håller med min tidigare kollega som varit uppe här i talarstolen, moderaten Mats Green, om att vi nog har lite olika syn på det hela. Men det är absolut viktigt att vi håller frågan under lupp, så att vi inte håller tillbaka nya innovationer utan företag kan blomstra.

Vi kommer att behöva hjälpas åt för att kunna ta oss ur energikrisen på riktigt.

Fru talman! Jag tackar för frågan igen. Jag hoppas att ledamoten lyssnade på vad jag sa om kommande implementeringsråd, något som det har varit en stor avsaknad av i svensk politik under väldigt lång tid. Man har inte haft ordnade former för att kunna ta till vara all den kompetens som jag vet att alla våra små och medelstora företag har en betydande roll i när det gäller överimplementering.

Jag hoppas och tror att vi samtliga partier ändå ser ett värde av ett kommande implementeringsråd som ska slå vakt om dessa frågor. Med denna proposition och detta betänkande ser vi ändå möjligheten med det som ligger i förslaget. Man kommer själv som kund att kunna styra i mycket större omfattning med elbilsladdningar på rätt tider. Vi kommer tillsammans att kunna skapa flexibilitet i denna så svåra tid där vi måste samsas om elen vid rätt tidpunkter i olika delar av vårt geografiskt avlånga land.

Den här regeringen tar ansvar för att hela elsystemet ska fungera, så vi kan sluta tala om olika kraftslag, för alla goda kraftslag kommer att behövas. Vi kommer att behöva tala mer om hela elsystemet, såväl om näten som tillståndsprocesserna och elproduktionen, om vi ska klara utmaningen. Så tack för frågan, Rickard Nordin!

Fru talman! Jag tackar Marielle Lahti för frågan.

Förslagen i propositionen handlar om aggregeringstjänster som kommer att skapa nya förutsättningar för elanvändare att genom så kallade aggregatorer kunna öka förbrukningsflexibiliteten. Därigenom kan man styra, minska och flytta sin förbrukning när det är som dyrast att förbruka el. Gott så. Äntligen har vi detta på plats!

Jag välkomnar absolut propositionen. Om jag tolkar ledamoten rätt talar hon om samma sak som Rickard Nordin tidigare gjorde, det vill säga om överimplementering som skulle putta bort de mindre företagen. Jag är därför jätteglad över att regeringen nu också kommer att införa ett implementeringsråd, vilket den förra regeringen inte gjorde. Det gör man utifrån synen på att vi måste ta vara på alla goda krafter och föra en dialog, inte bara en monolog, inför framtiden.

Vi ska inte stoppa nya innovationer, utan vi ska möjliggöra dem. Vi ser dock att vi i detta läge har kommit en god bit på väg, och jag ser fram emot det implementeringsråd som ska inrättas framöver.