Louise Eklund

Fru talman! Att elens betydelse ökar är otvivelaktigt. För några veckor sedan presenterade Energimyndigheten sin senaste prognos. Där framgår bland annat att el fortsätter att ersätta andra energibärare i energisystemet. Myndighetens bedömning är att Sveriges elanvändning kommer att öka inom flera sektorer fram till 2025. Till exempel ser vi hur transportsektorn kommer att använda betydligt mer el i takt med den snabba elektrifieringen av fordonsflottan. Inom industrin ser vi också att el delvis ersätter fossila energislag. Det är naturligtvis mycket glädjande.

Mot den bakgrunden är det också tydligt att vi behöver ett kraftsystem som levererar el när vi behöver den och där vi behöver den. Vi ska naturligtvis kunna lita på att det finns el i uttaget som vi har råd att använda och som inte heller är helt beroende av väderleken.

Fru talman! I nära ett halvt sekel har Sverige haft en elförsörjning som har varit baserad på vattenkraft och kärnkraft. Vi har sett tillskott från kraftvärme och på senare tid även från sol och vind. Denna el har förts över Sverige genom ett väldigt stabilt elnät med hög kapacitet och med tillförlitlighet.

Sammantaget har detta gjort att vi har haft ett av världens bäst rustade elsystem med nästan all produktion planerbar och med en väldigt hög tillförlitlighet. Detta har varit helt avgörande för Sveriges utveckling som industriland.

Sedan 2014 har Sverige fört en delvis annorlunda politik med den tydliga ambitionen att minska kärnkraftens betydelse. Det gör att vi har styrt över till att ha ett elsystem som i huvudsak har förnybar energiproduktion. Som ett resultat har elsystemet fungerat sämre än vad det har gjort tidigare.

Vi har sett det mycket tydligt i mitt hemlän Skåne. Där har vi under den senaste vintern haft en reell risk för bortkoppling på grund av effektbrist. Vi har haft kraftigt stigande elpriser när vi har varit utlämnade till kontinentens elpriser och energiproduktion.

Vi har inte haft tillräckligt med överföringskapacitet från norr till söder. Vi har tyvärr också sett hur vi har börjat använda alltmer av fossila källor när den förnybara produktionen inte räckt till.

Det duger inte. Vi kan inte vara ett högteknologiskt samhälle, en industrination, och ett land som kan och bör vara drivande i den gröna omställningen och inte ha ett energisystem som inte räcker till. Det är därför regeringen har satt som ett av sina viktigaste mål att bryta den utveckling vi har sett i Sverige sedan 2014 och att börja bygga tillbaka och upprätta ett fungerande elsystem.

Ett sådant system kan lite slarvigt sägas ha tre delar. Det är produktionen, överföringen och användningen. Varje del måste i varje ögonblick vara i balans, annars har vi problem. Det innebär att vi nu måste jobba brett över samtliga dessa tre områden.

Vi behöver föra tillbaka den fossilfria energiproduktionen i energimixen. Vi behöver bygga bort flaskhalsar så att överföringen fungerar bättre. Vi behöver börja betala för systemtjänster. Vi behöver fortsätta att arbeta med energieffektivisering och hur vi kan använda elen smartare.

Fru talman! Regeringens energipolitiska mål är nu att Sverige ska gå från ett hotande elunderskott till ett elöverskott av fossilfri energi. Det är min förhoppning att fler partier vill ansluta sig till den linjen för att svenska hushåll och svenska företag ska kunna få den breda uppslutning kring energipolitiken som de med rätta länge efterfrågat.

Fru talman! Jag tackar för anförandet.

Ledamoten konstaterade ju att det behövs mer energiproduktion. Ledamoten var också tydlig med vad som behöver göras på kort sikt. Då behövs det vindkraft. Men vad som behövs på lång sikt återkom ledamoten aldrig till, och jag blev faktiskt inte klokare på det efter det tidigare replikskiftet heller.

Min fråga är därför vad Socialdemokraterna tycker behövs på lång sikt, vilka investeringar man är villig att göra i det längre perspektivet och om kärnkraft ingår i detta.

Fru talman! Det finns två problem med rysk gas: Den är rysk, och det är gas. Så sa Jan Björklund redan 2011. Sedan dess har Liberalerna konsekvent betonat riskerna med att Sverige gör sig beroende av ryska energikällor. Efter Rysslands invasion av Krim motionerade vi om att Sverige borde skärpa sanktionerna mot Ryssland, stoppa Nord Stream 2, stödja Ukrainas orientering västerut, förbereda för ukrainskt EU-medlemskap och verka för att EU:s sanktioner mot Ryssland utvidgas till energisektorn.

Jag är glad att vi har denna debatt i dag. Jag är glad att det är fler i denna kammare och i övriga Europa som nu delar vår bild. Putins Ryssland har agerat aggressivt mot grannländer i över ett årtionde. Lika länge har Liberalerna arbetat för en förändrad svensk hållning mot Ryssland men också vad gäller den svenska energipolitiken.

Vår position i dag är densamma som vi har haft under mer än ett decennium: Ryska fossila energikällor utgör en säkerhetspolitisk risk och bör undvikas.

Fru talman! Vi får aldrig mer hamna i en situation där vi i hög grad förlitar oss på andra länders energileveranser. Framöver måste den geopolitiska dimensionen finnas med i energipolitiken.

Vägen framåt ligger i att vi i Sverige fortsätter att driva på för att få med oss våra europeiska grannar på utökade sanktioner. Tills vi har lyckats med det anser jag att de företag som nu köper in rysk gas inte bara har ett stort ansvar utan även en reell möjlighet att påverka hur mycket rysk gas som kommer till Sverige. Här tycker jag att det skulle vara önskvärt om man från dessa företags håll agerar med större kraft än vad vi har sett så här långt.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Men jag får betona att den gröna omställningen bygger på en brygglösning med naturgas. Det har vi vetat hela tiden. Isabella Lövin, din kollega, besökte just SSAB under sin tid som minister. Acceptansen för naturgas och för att den är premissen för den gröna omställningen har funnits hela tiden. Vi har sett det i industrin. Vi har sett det när det gäller vindkraften. Det finns en acceptans för att naturgasen är där under en övergångstid som en brygglösning.

Min fråga till ledamoten kvarstår: Hur ser Miljöpartiet på målkonflikten mellan förnybar produktion och säkerhetspolitiska överväganden?

Fru talman! Jag uppskattade det inlägg som Birger Lahti gjorde tidigare, där han betonade att vi bör ställa frågan hur vi hamnade här.

Naturgas har setts som en brygglösning under en längre tid. Det har premierats i Industriklivet, och det har varit avgörande inte minst i SSAB:s omställning. Detta har Miljöpartiet arbetat väldigt hårt för. Nu är SSAB ett av de företag som får sina leveranser av Gasum. Min fråga till ledamoten är därför hur Miljöpartiet resonerar kring målkonflikten mellan minskade koldioxidutsläpp, som i dag kräver naturgas, och solidaritet med Ukraina.

Fru talman! Importen av rysk energi till Europa har minskat dramatiskt det senaste året. Det är naturligtvis utmärkt, och det är en konsekvens av de sanktioner som införts. Tyvärr omfattar dessa inte rysk naturgas. Det är därför vi nu ser hur rysk gas, om än i liten skala, fortfarande handlas med och kommer till Sverige.

Vad detta understryker är naturligtvis behovet av att vi från svensk sida fortsätter att driva på för sanktioner även mot rysk gas. För närvarande saknas tillräckligt stöd bland våra europeiska vänner för detta. Det kan jag bara beklaga. Vad enskilda länder gör har naturligtvis betydelse och är viktigt, men ska vi få riktig effekt behöver alla ställa sig bakom samma linje.

Det här understryker betydelsen av att den svenska regeringen fortsätter att jobba på det sätt som man gör nu, det vill säga hårt, för att skärpa befintliga sanktioner men också för att anta nya i syfte att minska hela Europas beroende av rysk gas.

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina visar att vi måste förändra försvars- och säkerhetspolitiken men också energipolitiken i grunden. Europas stora svaghet är att den energipolitik som förts och det stora beroende av gas som blivit följden har gett Putin alldeles för stort manöverutrymme. Det är detta vi nu ser konsekvenserna av. Europa har fört en oförsiktig politik på energiområdet. Tyskland har drivit politiken hårdast, men även Sveriges energipolitik är en del av orsaken. Att vi har lagt ned stora mängder planerbar fossilfri kärnkraft har ökat vårt och Europas beroende av Ryssland.

Att lägga om kursen tar tid. Det viktiga är att vi har lagt om kursen och att vi nu ökar den fossilfria energiproduktionen och fasar ut inte bara Sveriges utan hela Europas beroende av ryska energikällor.

Herr talman! Jag uppskattar att Isak From lyfter insatserna för de ukrainare som har kommit hit och som just nu vill komma ut på arbetsmarknaden. Det ska naturligtvis politiken underlätta och inte försvåra.

Sedan är tyvärr svaret att det ofta är de långsamma processerna som vi kan sätta igång här. Det kommer att ta tid innan vi kan vända detta. Det är dock viktigt att understryka att regeringen nu har påbörjat detta arbete och också att förändra synen på vilka yrken som kommer att vara helt nödvändiga för oss som samhälle att ha i Sverige, både i dag och framöver.

Herr talman! Jag delar helt den problembilden. Vi har ett stort underskott på inte minst ingenjörer i Sverige. Det fylls inte heller på i den takt vi hade önskat i STEM-utbildningarna. Färre och färre söker sig till utbildningar inom de tekniska områdena. Det är precis här vi i stället behöver se ännu fler som får en grundläggande förståelse genom ingenjörsutbildningar eller liknande.

Här behöver vi göra stora utbildningsinsatser. Och det kan inte börja när man söker till universitet och högskolor, utan det behöver börja i mycket lägre åldrar. Vi behöver stärka svenska grundskoleelevers förmåga i matematik, till exempel, och också öka intresset för den här typen av STEM-utbildningar och liknande.

Jag delar helt bilden: Vi behöver ha många fler som jobbar inom branschen. Vi behöver också ha många fler som söker sig till Sverige som kan de här yrkena och har den kompetensen med sig i bagaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Herr talman! Som vi har konstaterat flera gånger här i salen: Utan metaller och mineral kommer vi inte att kunna producera de klimatteknologier som behövs för den gröna samhällsomställningen. Vindkraftverk, solpaneler, elbilar och batterier kräver metaller i mycket högre grad än de teknologier som vi hittills har förlitat oss på.

Detta är naturligtvis en utmaning, men det kan också skapa möjligheter för Sverige. I en internationell jämförelse har den svenska gruv- och mineralnäringen redan i dag rätt så låga klimatutsläpp. Detta är tack vare det nästan fossilfria elsystemet och investeringar i ny, klimateffektiv teknik. Därmed har Sverige också möjlighet att ta en mycket större roll globalt för klimatomställningen.

Vi behöver ta till vara svensk gruvindustris specifika möjligheter. Med rätt förutsättningar från oss i politiken tror jag att branschen kan utvecklas och bidra till det globala, och för den delen det svenska och europeiska, klimatarbetet.

Sverige har potential att bryta många av de energi- och innovationskritiska metaller och mineral som krävs för klimatomställningen. Hälften av metallerna och mineralen på EU:s lista över råmaterial som bedöms som kritiska för vårt samhälle och vår välfärd har vi hittat i den svenska berggrunden.

Marknaderna för dessa metaller är globala, och den efterfrågan som vi inte kan tillgodose importeras i stället från andra aktörer runt om i världen. Vi har vid ett flertal tillfällen, inte minst nu nyligen, sett bilder från exempelvis gruvnäringen i Kongo och de förhållanden som råder där. Kan svensk gruvnäring hjälpa till att förändra hela branschens förutsättningar tror jag att vi kan ta en global ledarroll i att förbättra hela verksamheten.

Men för att den svenska gruvnäringen ska kunna göra just detta, fortsätta bedriva sin produktion, vara innovativ och ha ledartröjan i den gröna omställningen behöver vi hantera de problem som har lyfts här flera gånger och som gäller även för gruvnäringen. Vi har för lite energiproduktion. Vi har för höga elpriser. Vi har oerhört svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft. Detta gäller, vilket har lyfts här i kammaren flera gånger i dag, inte minst inom den här branschen. Vi behöver många fler ingenjörer i Sverige. Jag kan inte nog betona vikten av att fler söker sig till STEM-utbildningarna.

Vi behöver också se över tillståndsprocesserna - det tror jag är alldeles självklart - och kraftigt korta de ledtider som finns för att få de tillstånd på plats som behövs för att kunna utveckla branschen.

Specifikt för det här området - detta har lyfts förtjänstfull av flera av ledamöterna här - handlar det om att hantera de målkonflikter som finns. Det behöver vi göra med varsamhet och stor respekt för alla inblandade.

Med det sagt yrkar jag bifall till näringsutskottets förslag till beslut i betänkandet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag delar bilden som ledamoten för fram - att det behöver hända saker på området. Vi ser att de innovationskritiska mineral som vi i Sverige har väldigt många av kan göra stor nytta även globalt.

Men som ledamoten lyfter finns det en rad målkonflikter. Jag tycker inte att det var helt klart var ledamoten och socialdemokratin står i detta. Det gäller just vem som har rätten till mark. Jag uppfattade det som att det i de strategiska frågor som ledamoten lyfter bara är att tuta och köra. Jag skulle behöva höra lite vad ledamotens och socialdemokratins uppfattning är när det gäller dessa målkonflikter, som rör bland annat samebyarna. Om jag uppfattar ledamoten rätt är det som sagt bara att tuta och köra och börja utvinna mineralen. Riktigt så enkelt uppfattar jag inte att det är. Kan ledamoten kanske förtydliga vad han menar?

Fru talman! För den här regeringen är det av yttersta vikt att stå upp för den regelbaserade och öppna handeln. Vi är ett litet, exportberoende land som inte skulle klara vår överlevnad, än mindre vår välfärd, utan interaktion med omvärlden.

För att kunna stärka tillväxten och motståndskraften i vår ekonomi behöver vi mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden. Det visar inte minst erfarenheten av den pandemi vi just tagit oss igenom och naturligtvis även det krig vi har i östra Europa efter Rysslands invasion av Ukraina.

Denna olagliga och oprovocerade invasion har fått stora konsekvenser även för Sverige, inte bara i form av störningar i leveranskedjor och stigande råvarupriser. Vi ser det även i den globala tillväxten och den internationella handelspolitiken. Den rådande säkerhetssituationen, liksom pandemin, har understrukit vikten av de motståndskraftiga värdekedjorna, de strategiska partnerskapen och den öppna och regelbaserade handeln.

För mig som liberal är det alldeles självklart att betona den fria handelns betydelse för en stabil världsordning och fria individer. Frihandel och marknadsekonomi är centralt för att lyfta människor ur fattigdom, för att klara den gröna omställningen och för att finansiera vår gemensamma välfärd. Inom den internationella handelspolitiken ska Sverige därför vara en tydlig röst för frihandel. I detta arbete ska WTO ha en grundläggande roll. Mot bakgrund av den diskussion som har förts här i kammaren kan det vara värt att påminna sig om att uppdraget att bevaka och bejaka utvecklingsländernas behov finns inbyggt i WTO:s uppdrag.

Jag tycker därför naturligtvis att det är mycket positivt att frihandeln har kommit tillbaka i den här borgerliga regeringen. Vi kommer att fortsätta verka för att Sverige genom samarbetet i EU ska fortsätta att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Det är inte bara önskvärt, utan faktiskt helt nödvändigt, att Sverige och EU ingår nya bilaterala och regionala frihandelsavtal. Därför är det väldigt positivt att regeringen, inte minst under det svenska ordförandeskapet, så tydligt arbetat för att vi ska komma vidare med de förhandlingar som redan pågår om frihandelsavtal.

Fru talman! I ljuset av den ekonomiska situation där vi står måste Sverige ha kraften att ta sig ur en ny lågkonjunktur. Människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar just nu. Vi har hög inflation, och vi har under lång tid haft stigande el- och bränslepriser. Jag säger det igen: En fri ekonomi, fri företagsamhet och fri handel är grunden för vårt välstånd.

För att våra svenska företag ska kunna fortsätta att bedriva sin produktion, vara innovativa, ha ledartröjan inom den gröna omställningen och därmed ha en handelspolitisk spets behöver vi väldigt snabbt kunna hantera de problem vi har i Sverige. Vi har för lite energiproduktion. Vi har stigande energipriser. Vi har stora svårigheter för näringslivet att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det gäller inte minst inom teknikbranscherna. Vi behöver många fler ingenjörer i Sverige, och vi behöver många fler som söker sig till STEM-utbildningar. Vi behöver också se över tillståndsprocesserna och kraftigt korta ledtiderna för att få på plats till exempel den infrastruktur som behövs för att våra företag ska kunna växa och fortsätta exportera.

En öppenhet mot omvärlden betyder dock inte att vi ska vara naiva inför andra staters agendor. Utländska direktinvesteringar i Sverige är viktiga för samhällsekonomin. Samtidigt är strategiska uppköp och investeringar i svenska företag ett av de sätt som främmande makter använder sig av för att uppnå strategiska fördelar. Detta måste vi vara vaksamma på. Vi kommer att behöva hantera risker förenade med dessa utländska direktinvesteringar. Jag misstänker att vi kommer att behöva se ny lagstiftning även på det området.

Med det sagt yrkar jag bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

I maj beslutade en enig riksdag att regeringen tydligt och med kraft skulle driva linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi och inte minst fossil energi snarast praktiskt möjligt skulle upphöra. Bland annat ville riksdagen att Sverige skulle driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi.

Jag undrar därför om statsministern kan säga något om hur diskussionerna gick, vilka åtgärder som vidtagits generellt, och också om några steg tagits när det gäller regelverket för ursprungsmärkning av fossil energi.

Fru talman! Det krig som nu pågår i östra Europa har kastat om inte bara den europeiska utan även den svenska säkerhetspolitiken. Ett alltmer oförutsägbart Ryssland som även bedriver hybridkrigföring med påverkansoperationer och cyberkrigföring påverkar även säkerhetsläget för oss.

Men det säkerhetspolitiska läget har även satt ljuset på betydelsen av nordiskt samarbete och vikten av goda och nära relationer de nordiska länderna emellan. Gårdagens pressträff med Finland och Norge underströk detta.

Min fråga till statsministern rör därför hur regeringen ser på det nordiska samarbetet framöver. Vilka initiativ avser regeringen att ta för att fördjupa relationerna med våra nordiska grannländer?

Herr talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle.

Politiken ska skapa förutsättningar för detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag hur mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar, dels som en konsekvens av pandemins följdeffekter, dels som en följd av omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och hög inflationen utgör betydande utmaningar för delar av näringslivet. Det är av stor vikt att politiken har fokus på det som krävs för att stötta Sveriges företag och näringsliv: internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration.

Allt detta är bra. Vidare behöver vi också bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på annat håll i Europa. De kan få stor betydelse även för svensk export, inte minst den som vi planerar för i norr. Och tittar vi på den Fehmarn Bält-förbindelse som nu byggs mellan Danmark och Tyskland kommer den att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar på den svenska sidan, som över Öresund, behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Herr talman! Det går inte heller att ha en debatt om det svenska näringslivet utan att prata om den mycket bekymmersamma energisituationen. Vi har i de södra delarna av landet en akut situation där vi snabbt behöver få på plats mer lokal energiproduktion. Företagen går på knäna, och det är mycket osäkert om alla kommer att klara sig igenom den kris vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det finns mycket vi behöver göra. Elstödet är en helt nödvändig faktor. Det är också ett första steg där vi kommer att fortsätta att bevaka frågan mycket noga framöver. Lika viktigt är att vi i dag tar de steg som behövs för att vi aldrig mer ska hamna i den här situationen. Vi behöver få på plats ett mycket mer stabilt energisystem.

Avslutningsvis, herr talman! Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. Det är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Och det är vad den här regeringen har fokus på.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Fru talman! Det är ju fredag, så jag tillåter mig att göra en liten personlig utsvävning inledningsvis. Jag hoppas att talmannen står ut. Jag lovar att jag har en poäng!

Jag är uppvuxen på den skånska sydkusten i ett litet kustsamhälle som under sommarmånaderna förvandlades i takt med att sommargästerna flyttade ut till oss. För oss åretruntboende barn blev det alldeles uppenbart hur stora skillnaderna var mellan oss åretruntboende och dem som växte upp i Malmö eller Lund. Vi var hopplöst efter.

När vi gick i mjukisbyxor med Disneytryck hade de redan gått vidare till tuffa, stentvättade jeans. Lite senare gjorde de jättefräcka musikreferenser till MTV som gick oss helt förbi eftersom vi bara hade kanal 1 och 2 och, på väderleksmässigt klara dagar, danska DR1.

Vad vill jag säga med dessa anekdoter från den skånska landsbygden på 1980-talet? Jo, att tillvaron för de barn och unga som i dag växer upp i Beddingestrand, som det här lilla samhället heter, ser helt annorlunda ut. Det är inte längre en dagsutflykt att ta sig till Malmö eller Lund, tack vare den nya tågförbindelse som nu finns. Det är inte längre så stora kulturella skillnader mellan barnen där och barnen i Malmö eller för den delen i Stockholm. Alla följer samma personer på Tiktok, e-handlar från samma näthandel, lyssnar på samma musikgrupper och ser samma serier.

Den digitala revolutionen och den svenska bredbandsutbyggnaden har slipat ned inte bara de geografiska utan även de kulturella skillnaderna. Allt är naturligtvis inte bra med det, men det belyser hur både den digitala och den mer traditionella infrastrukturen är förutsättningar för vår ambition att man ska kunna arbeta och bo i hela landet. Därför tycker jag att det är glädjande att regeringen gått fram med en politik för den regionala utvecklingen som fokuserar på just detta.

Utbyggnaden och underhållet av samhällsviktig infrastruktur, som etablering av bredband och underhåll av vägar, ska intensifieras. Kostnaderna för resande ska minska. Vi ska ha fokus på den lokala och regionala pendlingen så att man kan fortsätta att bo utanför tätort men pendla till jobbet eller till den skola man valt, oavsett vilken kommun de ligger i. Så ökar vi friheten och möjliggör för fler att välja den boende- och arbetsform som passar dem och deras familjer bäst.

Fru talman! Jag är glad över att regeringen ser möjligheterna i hela landet men också de problem som vi i politiken behöver ta oss an. Ett exempel är företagens problem med kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb, som får stora konsekvenser för svensk tillväxt. Om vi inte får bukt med problematiken finns det risk att företag lägger ned sin verksamhet eller flyttar.

För att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt krävs vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet. Här vill jag även passa på att slå ett extra slag för yrkeshögskolan, som har en oerhört viktig uppgift att fylla. Det är en effektiv utbildning kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Även de lokala folkhögskolorna gör stora insatser som är värda att lyfta fram.

När vi diskuterar regional utveckling är det självklart att nämna besöksnäringen. Den var under en period den snabbast växande näringen i Sverige, men man har haft det oerhört tufft de senaste åren. Det handlar ofta om små familjeföretag som är starkt kopplade till bygden.

Det går att hitta många positiva exempel. I Halland på senare år har utvecklingen av hotell och restauranger som till exempel Knystaforsen och Stedsans inneburit ett enormt uppsving för hela regionen och ett inflöde av besökare inte bara från Sverige utan även över landsgränserna. Sådana företag måste ges goda förutsättningar att utvecklas.

I det här sammanhanget kan det vara värt att lyfta fram hur möjligheten till gårdsförsäljning skulle kunna bidra ytterligare till denna positiva utveckling. Det är hög tid att vi kommer igång med detta nu, inte minst i ljuset av den Fehmarn Bält-förbindelse som nu byggs mellan Danmark och Tyskland och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare.

Fru talman! Det går inte att ha en debatt om regional utveckling utan att prata om den mycket bekymmersamma energisituationen. I de södra delarna av landet är situationen akut, och mer lokal energiproduktion behöver snabbt komma på plats.

Företag går på knäna, och det är mycket osäkert om alla kommer att klara sig igenom den energikris vi befinner oss i. Det är oerhört bekymmersamt. Regeringens elstöd är helt nödvändigt och också ett första steg. Regeringen kommer att bevaka frågan mycket noga framöver.

Det är extra oroande att den prisbild man så här långt mest sett i de södra delarna av landet nu letar sig norrut. Även elprisområde 1 och 2 har sett ökande priser. Den gröna nyindustrialiseringen i norr med satsningar i Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå bygger på att det även fortsättningsvis finns god och säker tillgång till el. Vi måste säkra den. Inte bara befintlig energiproduktion i norr behöver värnas och utvecklas, utan vi behöver även ta beslut som säkrar den framtida energiförsörjningen.

Vindkraften kommer att fortsätta vara viktig men jag skulle tro att vi även behöver titta på hur kärnkraften kan bidra till nyindustrialiseringen i norr.

Jag yrkar därmed bifall till regeringens förslag för utgiftsområde 19 som gäller regional utveckling.

Herr talman! Det jag refererade till är att det inte är någon hemlighet vad Liberalernas syn har varit på kärnkraften, besluten om att avskaffa den och att man inte vill ha ny kärnkraft. Det har fått oerhört stora konsekvenser för de södra delarna av landet där kärnkraften placerades av den anledningen att det tyvärr saknas samma geografiska förutsättningar där som i norra delarna av landet för en annan typ av energiproduktion.

Det har fått oerhört stora konsekvenser, till exempel att Sydvästlänken inte kommit på plats förrän långt efter det att det var beräknat. Vi har inte heller tillräcklig motkraft som gör att vi kan nyttja den på det sätt som det kanske var tänkt från början. Sammantaget har det fått oerhörda konsekvenser för de södra delarna av landet. Invasionen i Ukraina har förvärrat den situationen men man kunde se konsekvenserna redan innan februari i år.

Däremot vill jag gärna lyfta fram något som jag blev väldigt glad över att läsa om i Miljöpartiets skrivelse, nämligen behovet av att faktiskt bygga ihop de europeiska marknaderna ännu mer. Det gjorde mig väldigt glad. Det står i ganska bjärt kontrast till den nationalistiska energipolitik som Vänsterpartiet för, och därför gladde det mig ännu mer att Miljöpartiet så tydligt skriver att vi tillsammans behöver skapa en starkare energimarknad i hela Europa. Tack för det, och tack för frågorna!

Herr talman! Jag vet knappt var jag ska börja. Tack för frågorna, ledamoten!

Jag blir nästan lite bekymrad. Min uppfattning är att många i den här salen och förhoppningsvis även utanför den de senaste veckorna och månaderna - eller åren, om man levt i de södra delarna av landet - successivt har sett elpriserna skena och systemet bli alltmer instabilt. Det är ofta störningar och problem med att få den mängd energi som behövs, när den behövs, i de södra delarna av landet.

Jag trodde att detta var uppenbart för de flesta i den här salen och även utanför den. Att inte känna igen sig i bilden av det ansträngda energiläget tycker jag är oerhört märkligt. Jag kan knappt ta det till mig.

Det är mot den bakgrunden som vi nu lägger så mycket tid på att debattera energifrågan och hur vi kan bygga ett mycket mer robust system. Vi behöver börja prata om förmågor i systemet snarare än enskilda energislag.

Jag måste rätta lite här. Någon effektreserv finns inte, och det är det stora problemet som också har debatterats väldigt mycket i södra delarna av landet.

Om det skulle ske en bortkoppling får man inte information om det en vecka i förväg utan 15 minuter i förväg. Det var vad Svenska kraftnäts generaldirektör gick ut med i förra veckan, så jag får hänvisa till henne. Men det kan ju vara så att Miljöpartiet sitter på annan information.