Herr talman! Varken Moderaterna eller någon annan har fått något svar från Socialdemokraterna vad gäller ny kärnkraft. Det svar som Socialdemokraterna ger är att man inte stänger några dörrar, och det är inte något jakande svar.

Det är dessutom så att Magdalena Andersson år 2013, när hon var finansministerkandidat, lovade att avveckla kärnkraften i Sverige. Ni fattade beslut på er partikongress i november 2021 om att den svenska kärnkraften skulle avvecklas. Klargör var ni står i den frågan! Om ni accepterar att Sverige behöver behålla sin kärnkraft och bygga mer kärnkraft kan vi börja diskutera, men det svaret har vi inte fått.

Denna regering, och hela regeringsunderlaget, satsar enorma resurser på den svenska klimatomställningen, där ett nytt och fungerande fossilfritt energisystem naturligtvis är A och O. Vi har inte ens fått svar från Socialdemokraterna på om man accepterar att det nya energipolitiska målet ska vara fossilfritt eller om man fortfarande hänger kvar vid förnybart, eftersom förnybart egentligen bara är kod för att slippa kärnkraften.

När det gäller industrisatsningar i norr är vi garanten för att det kommer att finnas el till dem.

Vi är också garanten för att man kommer att kunna bryta de sällsynta jordartsmetaller som är helt nödvändiga för all miljöteknik. Här pratar jag för hela mitt regeringsunderlag. Men jag vet att ledamoten inte kan prata för sitt regeringsunderlag eftersom Miljöpartiet är emot allt detta. De vill ha massor av miljöteknik, men var metallerna för detta ska brytas vill de inte svara på, vilket innebär att det bara är i länder med vidriga arbets- och miljöförhållanden som det kommer att brytas de metaller som är avgörande för miljöteknik, exempelvis vindkraftverk. Miljöpartiet tycker inte att de ska brytas i Sverige, fast vi har gott om sådana.

Men utnyttjar vi potentialen i gruvsektorn kommer Sverige att bli ett av världens absolut rikaste länder.

I alla dessa frågor är jag överens med mitt regeringsunderlag medan ledamoten inte alls är överens med det som skulle kunna kallas hans regeringsunderlag. Det är ett faktum.

(Applåder)

Herr talman! Vi socialdemokrater vet att aktiv näringspolitik gör skillnad. Sedan 2014 har industrin fått ett rejält uppsving, och det är tack vare starkt ledarskap och färdriktningen att Sverige ska dra nytta av den klimatomställning vi står inför. En viktig del av klimatomställningen är olika techbolag och startups som bidrar till en snabbare klimatomställning och digitalisering, något som stärker svensk konkurrenskraft. Den socialdemokratiska regeringen skapade flera stöd för småföretag att söka, bland annat via Vinnova och Almi Invest, och startade rikskapitalbolaget Saminvest.

Nu skriver Sverigedemokraterna i sin kommittémotion att de vill begränsa möjligheten till finansiering för det de kallar bidragsentreprenörer. Då måste jag fråga: Vad menar Sverigedemokraterna med det? Vilka företag är det som inte ska få stöd? Näringslivet säger själva att utan statligt stöd blir det inga startups. Ska de alltså försvinna? Eller snarare: Ska svenska startups missgynnas när andra ger dem stöd? Och hur görs definitionen av en bidragsentreprenör - är det friskolor som använder statliga pengar för att köpa våffelstugor som åsyftas? Är det enbart småföretag eller är det också stora företag som kan vara sådana här bidragsentreprenörer? Det skulle jag vilja ha svar på, herr talman.

Herr talman! Då ska jag alltså förstå att Sverigedemokraternas ingång - alltså det största partiet i regeringsunderlaget - är att näringslivet ska lämnas helt själv i klimatomställningen. Staten ska inte investera några pengar i klimatomställningen - eller är det staten som ska göra klimatomställningen och inte de privata företagen? Det får Tobias Andersson också gärna svara på.

Det Sverige har gjort är fantastiskt. Vi har fler gröna företag än någonsin. Det finns problem som behöver lösas med klimatomställningen, det förnekar jag inte. Det finns problem som vi behöver ta oss an, men vi behöver ta oss an dem tillsammans. Antingen tar man sig an dem genom att ha på sig en ledartröja och vilja lösa dem eller så fastnar man i att problematisera saker utan att komma med några som helst lösningar. Det är det som sker nu.

Det som sker är att dessa startups, som står för en stor del av den stärkta svenska konkurrenskraften framför allt när det kommer till techområdet och digitaliseringen, kommer att lämnas helt själva, för enligt Tobias Andersson ska staten inte ha en aktiv roll i den omställning som vi ska göra - eller om det är så att staten ska göra den själv helt utan näringslivet.

Vad vill då Sverigedemokraterna göra för att investera Sverige ur klimatkrisen - om man nu tror på att en sådan existerar? Vad har Sverigedemokraterna för politik för att främja nya innovativa idéer som snabbar på klimatomställningen men framför allt stärker Sveriges konkurrenskraft? Eller ses alla företag som bidrar till klimatomställningen - av vilka väldigt många får stöd, inte bara i Sverige utan i hela världen - som bidragstagare?

Herr talman! En sanning som vi aldrig kommer runt är att arbetstillfällen aldrig kan dikteras fram, utan de skapas. Fyra gånger av fem skapas arbetstillfällen i Sverige av små och medelstora företag.

Efter att ha jobbat med näringslivet innan jag kom in i riksdagen ser jag mig själv som en trädgårdsmästare. Jag kan inte skapa jobben, men jag kan som en god trädgårdsmästare skapa förutsättningar för företag att blomma, och det är min uppgift som kristdemokrat.

Det jag vill säga här är att nya jobb inte kan kommenderas fram av politiker, vare sig i riksdag eller regering. De skapas främst när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Det är människan bakom systemet som bygger det närande klimatet. Den enskildas initiativ och företagande ger Sverige stärkt välfärd. Till den vill jag som trädgårdsmästare ge näring.

I den här trädgården ser jag de stora, imponerande växter som finns där, men jag ser också alla de små växter som finns, och det är de små och medelstora företagen. Till största del är det familjeföretag, och det är de som ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken - rätt vägledning och rätt näring för att växa och skapa fler jobb.

Herr talman! Vi får inte ta Sveriges konkurrenskraft för given. Likt trädgårdsmästaren måste vi vårda de plantor som växt sig starka och låta dem få växa sig ännu starkare. Men det kräver att vi förstår och hela tiden ser över hur vi kan få Sveriges företag, som skapar välstånd, skatteintäkter och arbetstillfällen, att utvecklas och hur vi kan få de nya entreprenörer som är villiga att riskera sitt sparkapital för att de har en idé som de vill förverkliga att våga ta det klivet.

Jo, herr talman, flera verktyg och initiativ finns. Vi har bland annat Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, som genom samarbete med regioner och kommuner som lever nära våra företag finansierar till exempel insatser genom projekt mellan företag samt mellan företag, forskningsorganisationer och andra typer av innovationsrelaterade aktörer. Det är ett tillskott som ger snabbväxande företag acceleration. Vi ser också till att säkerställa näringslivets kompetensförsörjning, inte minst i Gävleborg där jag kommer ifrån och ännu längre norrut i norra Sverige, bland annat genom omställningsstudiestöd och utbildning för omställning.

Ett viktigt arbete som nu pågår är också att se över onödiga regler och pålagor som i dag kväver entreprenörskap och nya företagsetableringar. En satsning som pågår är att förenkla och underlätta ägarskiften såväl inom familjeföretag som till personal för att livskraftiga företag inte ska läggas ned i onödan. Ägarskifte, herr talman, ska kunna ske enkelt och fritt från onödig regelbelastning som hindrar företag från att ställa om och leva vidare.

Senast vi stod här i kammaren debatterade vi regelförenklingar för företag, och det är lika aktuellt i dag när vi debatterar näringspolitik. Regelförenklingar är en nyckel, i Sverige som inom EU, till stärkt konkurrenskraft. Vi kristdemokrater värnar samarbetet inom Europeiska unionen där Sverige under ett halvår nu är ordförande. En av regeringens prioriteringar i EU-ordförandeskapet är konkurrenskraft. Med den prioriteringen ändrar Sverige kursen i syfte att stärka svenska intressen genom att tidigt komma in i processer som initieras i och av EU.

EU:s del av den globala marknaden har krympt under det senaste decenniet. Sverige har fått EU-kommissionen att ta fram en strategi som fokuserar på att vända dessa siffror. I strategin finns viktiga förslag om regelförenkling, där fokus inte enbart ligger på den ökade regelbördan hos enskilda företag utan också på ett nytt mål om att man ska reducera kostnader som följer av rapporteringskrav med 25 procent.

Herr talman! Vi vet genom bland annat ett betänkande som Jämställdhetskommissionen tagit fram att insatser för ökad mångfald och jämställt ägande och företagande är något som ger oss stärkt bnp. Med syftet att uppnå ökad mångfald och jämställt ägande har regeringen därför i dag ett uttalat mål att särskilt lyfta fram kvinnors villkor genom att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap och företagande. Sanningen är den att endast 30 procent av Sveriges företag ägs av kvinnor. En viktig förklaring till det är just kvinnors bristande tillgång till kapital. Men det ska inte enbart vara den som föddes med kapital eller goda ekonomiska förutsättningar som ska ha möjlighet att äga och driva företag i Sverige.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går 93 procent av investerat kapital till män. Det är helt oacceptabelt. Att kvinnor är underrepresenterade bland företagare behöver hanteras av många skäl. Det är framför allt ett tecken på underutnyttjad potential och en brist i företagsklimatet. Förutsättningarna för att kvinnor ska starta, bygga och äga företag ska förbättras.

Därför är jag nu oerhört glad över att regeringen har tagit tag i frågan och gett Tillväxtverket i uppdrag att sammanställa aktuell forskning om kvinnors företagande och tidigare insatser på området. Därtill ska Tillväxtverket bedöma vilka resultat som uppnåtts och vilka åtgärder som bäst främjar en ökning av kvinnors företagande. Som kristdemokrat har jag ambition att följa upp denna viktiga fråga.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Apropå startups var väl den främsta startuppen under den tidigare regeringen uppstarten av det oljeeldade Karlshamnsverket. Men det är kanske inte riktigt en energidebatt som vi ska ha här och nu.

Jag har lite frågor mot bakgrund av det som nu sades och mot bakgrund av det faktum att Sverige under de senaste åtta åren har gått från att vara det land i EU som har haft nästan den högsta tillväxten till att vara det land som har den absolut lägsta tillväxten. Det kanske inte är ett lysande track record om man säger att man ska ha stor förståelse för industrins villkor och vikten av att vi kan betala för den svenska välfärden.

Jag kan också säga att när det gäller förenklingar för företag är de gångna åtta åren fyra förlorade år. Jag kan bara gå igenom en del av alla de stora utspel som gjordes. Det handlade om förenklingsresan när Ibrahim Baylan skulle åka land och rike runt för att se hur han skulle kunna förenkla. Det handlade om införandet av en industrikansler. Det handlade om införandet av en framtidsminister. Inget av detta ledde egentligen till någonting över huvud taget.

Jag skulle vilja ställa en fråga. Vilken del av det socialdemokratiska valmanifestet inför 2022 års val - alltså det som då skulle ha kommit om Socialdemokraterna hade fått förnyat förtroende denna mandatperiod - tycker Daniel Vencu Velasquez Castro är den bästa delen när det handlar om regelförenklingar för företag?

Herr talman! Jag får erkänna att jag ställde en retorisk fråga om vilken del av det socialdemokratiska valmanifestet inför 2022 års val som Daniel Vencu Velasquez Castro tyckte var den viktigaste delen när det kommer till regelförenkling för företag. Det var en retorisk fråga eftersom det inte fanns ett enda förslag i Socialdemokraternas valmanifest om regelförenklingar för företag - inte ett enda förslag över huvud taget. Det är detta vi står och diskuterar nu.

Jag konstaterar återigen att vi efter åtta år av socialdemokratiskt styre har gått från att ha Europas nästan högsta tillväxt till att ha EU:s absolut lägsta tillväxt. Vi hade också den högsta arbetslösheten någonsin i Sverige i en högkonjunktur. Det innebär att vi står dåligt förberedda att hantera en lågkonjunktur när vi redan hade en hög arbetslöshet.

Men återigen: Vad är det för konkreta förändringar som Socialdemokraterna numera vill göra när det gäller regelförenklingar? Nu låter det nämligen jätteambitiöst här helt plötsligt. Jag tycker att det är bra. Det är ett hälsotecken att man har stora förväntningar på en icke-socialistisk regering. Men det hade varit mer respektingivande om man hade presterat någonting under sina egna åtta år vid makten.

Beträffande diskussionen att man inte höjer anslagen till alla myndigheter som behöver regelförenkla kan jag ibland tycka att det blir lite egendomligt att man ska ge mer pengar till myndigheter för att de ska göra mindre men effektivare. Det är kanske inte riktigt det som är framgångsvägen.

Återigen: Vi behöver ta bort regler och förenkla regler. Men vilka regler vill Socialdemokraterna ta bort, och vilka regler vill Socialdemokraterna förenkla? Vi har inte sett något förslag på detta under regeringsåren, och vi ser fortfarande inte några förslag i de handlingar som vi nu ska ta ställning till. Men vad ser Daniel Vencu Velasquez Castro inför framtiden för regler som behöver tas bort eller förenklas?

Herr talman! Jag ska uppehålla mig vid reservation 15 från Socialdemokraterna om kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund. Där framgår bland annat att man enligt Socialdemokraterna kan konstatera att endast en fjärdedel av företagarna i Sverige är kvinnor. Sedan skriver Socialdemokraterna även: "Vidare ser vi att en segregerad arbetsmarknad ger ett segregerat företagande, vilket med viss generalisering innebär att kvinnor driver företag inom de branscher där främst kvinnor arbetar."

Herr talman! Min fundering är varför det skulle vara ett problem att kvinnor som väljer att jobba inom en viss sektor också driver företag inom just denna sektor. Det är det som man problematiserar från Socialdemokraternas sida.

Daniel Vencu Velasquez Castro anser att han själv och Socialdemokraterna vet bättre inom vilka branscher kvinnor bör driva företag eftersom de ser det som problematiskt att arbetsmarknaden är så pass segregerad att det även finns ett segregerat företagande.

Herr talman! Jag anser inte att det är problematiskt om en kvinna som exempelvis i nuläget jobbar inom städbranschen känner att hon vill ta nästa steg i karriären och starta ett eget städföretag och erbjuda samma tjänster men nu som egenföretagare i stället för som anställd. Hon kanske dessutom tidigare har varit anställd av en man men nu driver ett eget företag inom städbranschen som kvinna. Men just detta problematiserar Socialdemokraterna i reservation 15 som jag belyste. Sedan efterlyser de satsningar från regeringen på kvinnligt företagande.

Frågan är tvådelad: Varför anser sig Daniel Vencu Velasquez Castro veta bättre än kvinnor inom vilka branscher som de ska driva företag, och vilka åtgärder önskar ni från regeringen för kvinnligt företagande för att styra kvinnor att driva företag inom branscher som ledamoten förespråkar?

Herr talman! Jag har full koll på hur diskussionen går i den frågan, eftersom det är en partikollega till Lili André, i form av energi- och näringsminister Ebba Busch, som gett Tillväxtverket i uppdrag att utreda bakgrunden till att kvinnor är företagare i mindre utsträckning. Det är en utredning som jag själv har ifrågasatt behovet av gentemot nämnt statsråd.

Men frågorna jag ställde till Daniel Vencu Velasquez Castro går längre än så. Det är en sak att vilja ha fakta på bordet och se om det är så att kvinnor missgynnas när det gäller riskkapital, som ledamoten exempelvis belyste. Det vore ju problematiskt, och då är det klart att man behöver se över det. Att få den typen av underlag på bordet är väl i grund och botten positivt.

Men det var inte det som jag belyste i mitt anförande. Jag belyste att ledamoten anser sig veta bättre vilka branscher kvinnor bör driva näringsverksamhet inom än vad kvinnor själva gör. Det är just det som framgår i er reservation nummer 15. Där kritiserar ni att det finns ett segregerat företagande. Jag tolkar det underförstått som att man från Socialdemokraternas sida tycker att kvinnor inte ska driva bolag inom låt säga omvårdnadssektorn, eftersom de är överrepresenterade där. I stället bör vi säkerställa att de blir ingenjörskonsulter och driver företag inom det området.

Sverigedemokraterna är fullt övertygade om att kvinnor själva kan avgöra när, var och hur de önskar driva företag.

Herr talman! Jag har ännu inte fått svar på detta. Varför tror sig Daniel Vencu Velasquez Castro veta bättre än kvinnliga entreprenörer vilken bransch dessa kvinnliga entreprenörer bör vara verksamma inom? Vilka konkreta förslag efterfrågar Socialdemokraterna från regeringen i fråga om hur, var och när kvinnor enligt Socialdemokraterna ska få driva företag?

Herr talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Politiken ska skapa förutsättningar för detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag att mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar dels som en konsekvens av pandemins följdeffekter, dels som en följd av omvärldshändelser, som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och hög inflation utgör även de betydande utmaningar för delar av näringslivet. Därför är det av stor vikt att politiken nu har fokus på det som krävs för att stötta Sveriges företagare och Sveriges näringsliv.

Vi behöver internationell samverkan för fortsatt frihandel och en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad, lättnader från byråkrati och administration samt krafttag kring kompetensförsörjningen. Och, får jag tyvärr lägga till, vi behöver nog även framöver ha blicken på hur vi får fler kvinnor att ta risk, starta och driva bolag samt öka sitt ägande och kapitalinnehav.

Herr talman! Svenska företag är beroende av internationella handelslösningar och tillgång till utländska marknader. Detta gäller både för import och för export. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark ekonomi och därmed även för den svenska välfärden. Regeringen understryker att detta är viktigare än någonsin i ett läge med geopolitiska spänningar och ökad protektionism. Vi har tyvärr även sett tilltagande handelskonflikter.

Det är mycket bra att regeringen markerar på detta sätt. Sverige kommer att behöva vara en mycket stark och tydlig röst för frihandel framöver, inte minst mot den bakgrund vi nu ser.

Vi behöver även bevaka att Sverige inte halkar efter när det gäller de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kommer att få stor betydelse även för svenskt näringsliv. Det gäller inte minst Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar på den svenska sidan - det tydligaste exemplet är naturligtvis över Öresund - behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att inte halka efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

På liknande sätt är en av de viktigaste uppgifter som vi inom politiken står inför att förenkla tillståndsprocesserna för de företag som vill expandera, inte minst för att vi ska få upp energiproduktionen.

Denna regering vill förenkla och förkorta till exempel miljötillståndsprövningen genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är naturligtvis att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och dessutom att främja en grön omställning med export av till exempel klimatvänliga produkter och teknik som driver den gröna omställningen framåt. Det är utmärkt.

Herr talman! Det blir alltmer tydligt att Sveriges position som ledande kunskapsdriven industrination inte längre är alldeles självklar. Vi halkar efter, dels på grund av att politiken under de senaste åren misslyckats med de långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringslivet och arbetsmarknaden som vi hade behövt, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.

Det är alldeles självklart att vi behöver bemöta detta. Vi måste i mycket högre utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi behöver även se till att arbetsmarknadens behov får genomslag i yrkesutbildningarna.

Och så återvänder jag till den käpphäst jag brukar stå här och prata om. Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver - detta för att kunna få fler att söka sig till ingenjörsutbildningarna. I det sammanhanget vill jag gärna åter lyfta behovet av att Sverige får på plats en STEM-strategi.

Vi har flera gånger här i kammaren i kväll nämnt kvinnors företagande och bristen på riskkapital för kvinnor. Utan att föregripa den utredning som nu ska göras kan jag säga att den tillgängliga statistiken visar att en bidragande orsak är att kapitalet finns inom techverksamheten. Tyvärr finns inte kvinnorna där. Att fler kvinnor och tjejer söker sig till matematik och teknik är en förutsättning för att vi långsiktigt ska kunna ändra på detta. Dessa siffror är en väldigt trist läsning.

Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som vi liberaler har kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. De är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Det utskottsförslag som ligger på bordet är steg i rätt riktning. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet Näringspolitik.

Herr talman! Jag hade inte tänkt ta replik. Men jag kunde inte låta det stå oemotsagt. Om jag inte hörde fel valde ledamoten Lorena Delgado Varas att från riksdagens talarstol peka ut ett enskilt bolag och smutskasta det för dess affärsbeslut.

Först och främst är det min uppfattning att det är någonting man inte ska göra i riksdagen. Man ska inte peka ut vare sig individer eller enskilda näringsaktörer på det sättet och med den klandrande betoningen.

Jag är dessutom av en annan uppfattning om ett sådant beslut. Vi talar om ett företag som bedriver näringsverksamhet. Det vill göra det inte bara för att göra en egen vinning på det utan också för att kunna erbjuda en anställning, en arbetsplats, och därigenom bidra till skatteintäkter som vi politiker bland annat kan fördela och som bygger det välstånd vi alla är beroende av.

De tvingas att lägga ned sin verksamhet, vilket var vad ledamoten beklagade, ifrågasatte och angrep. Det är inte för att de inte vill bedriva sin näringsverksamhet. Det är inte för att de inte vill erbjuda en arbetsplats till de anställda. Det är inte för att de vill sparka någon eller vill lägga ned sin produktion. Det är för att de inte har förutsättningar att få matematiken att gå ihop och att få balansräkningen att vara något annat än röd. Det är anledningen.

Skulle det ha att göra med att man inte värderar de anställda, som Lorena Delgado Varas påstod? Hon menade att detta enskilda utpekade företag inte gjorde det. Det tycker jag är direkt anmärkningsvärt. Är det någon som har brustit i det här fallet är det inte det berörda företaget, utan då är det politiken som inte har skapat de förutsättningar som behövs för dem att fortsätta att bedriva sin verksamhet. Det kan bero på att vi har så höga avgifter på anställda liksom på de höga elpriserna.

Herr talman! Det vi enligt min uppfattning verkligen ska låta bli är att peka ut enskilda företag, säga att de fattar felaktiga beslut och skuldbelägga dem för desamma.

Fru talman! Jag påstod inte i min första replik att det var ett bra beslut av det utpekade bolaget. Jag har faktiskt ingen uppfattning om det, för det är bolaget som får fatta beslut om sin verksamhet.

Jag tycker inte att vare sig jag eller Lorena Delgado Varas borde ha en strikt uppfattning om varför Göteborgs Kex ska flytta eller har flyttat, beroende på vad som nu har skett, sin verksamhet utomlands. Det är upp till det enskilda företaget att fatta beslut om sin verksamhet.

Det politiken däremot kan göra, exempelvis för att undvika att arbetare inte har tillräckligt med lön i slutet av månaden, vilket ledamoten kritiserar, är att göra det billigare för företag att anställa.

Låt oss börja i den ändan. Vad har då Vänsterpartiet för förslag för att säkerställa att det blir billigare? Ska vi sänka skatten på inkomst, exempelvis, för att säkerställa att man får behålla mer av det man tjänar?

Från vår sida sett får man gärna såväl sänka inkomstskatter som angripa den allmänna löneavgiften så att man gör det billigare och kan säkerställa att arbetare kan behålla mer av sin lön och att arbetsgivare kan höja lönen eftersom staten inte tar en lika stor del av den kostnad de nu har för att anställa. På samma sätt kan vi ge oss på elpriserna och sänka desamma så att det blir billigare med den typ av produktion som det här bolaget engagerar sig i.

Men politiken ska absolut inte gå in och säga att ett bolag inte har rätt att eller inte borde få fatta beslut om var de väljer att ha sin verksamhet. Låt politiken i stället skapa förutsättningar för att bolag likt Göteborgs Kex och andra behåller sin verksamhet och utvecklar och investerar i densamma för att vi skapar de förutsättningar som behövs för det! Låt oss göra det i stället för att straffa ut dem ur Sverige och sedan kritisera att de lämnar landet!

Fru talman! Det var intressant att följa det tidigare replikskiftet. Jag kan bara konstatera att företag startas av olika skäl.

Men som företagare behövs det en dos passion och även en tanke kring vad jag får för avkastning på en krona beroende på var jag investerar den. Det är precis som när vi själva väljer pensionsfonder: Vi väljer dem där vi tror att vi får bäst avkastning givet de förutsättningar som en viss investering eller fond ger.

Jag tänkte börja med att säga att företagsklimatet har blivit så mycket bättre i Sverige under de senaste 20 åren. Det finns mycket som fattas. Det är inte vårt utskott som hanterar skattefrågor, men jag måste ändå nämna kostnaden för att anställa och att vi fortfarande har en straffskatt på anställningar i arbetsgivaravgiften som gör att 220 miljarder som finns i arbetsgivaravgifterna är en ren skatt på anställning. Det är klart att det spelar roll när man väljer var man lokaliserar sin verksamhet. Allt annat skulle vara en lögn.

Svenska företag har omfamnat digitalisering och globalisering. Större företag visade vägen redan på 1800-talet för hur man skulle ge sig ut i världen och göra affärer. Familjeföretag och startups har i dag följt efter. Plötsligt har nischad, nästan nördig, kunskap kunnat sälja produkter på en global marknad tack vare digitala plattformar. Jag har själv kallat det här för nördekonomi.

Jag tänker på de här killarna som var i garaget på Frösön hemma i Jämtland och ville tillverka en bättre snowboard. De höll på där och fixade i garaget, precis som vi vet att företag gör. Det är garageföretag från början. I dag är detta Åre skidfabrik, som såklart är belägen i Åre. De har successivt utvecklats och säljer i dag nischade produkter med rätt hög marginal. De har en global marknad för en mycket hållbar produkt.

Kunskapen om hållbarhet och insikten om hållbarhetens potential och möjligheter finns inte bara i en skidfabrik i Åre. Den finns också på våra universitet och företag. Det handlar om material, energieffektiviseringar, nya typer av batterier, solceller eller cirkulär uppskalning, det vill säga hur man kan tillsätta nya ämnen i det vi återvinner för att på så sätt få upp kvaliteten på det vi återvinner.

All denna kunskap finns i såväl små som stora företag. I de stora bolagen jobbar man med innovation, forskning, demonstration och piloter. Det är en del av deras affärsidé. De nya bolagen, startups, klarar inte riktigt pilotfasen utan att ha hjälp av våra fantastiska stora bolag. Vi har en unik möjlighet i Sverige eftersom vi har världsledande företag inom så många områden där våra startups kan arbeta. De är helt beroende av att det finns inkubatorer och acceleratorer där de kan mötas. Det är inte lätt att ta sig in i de stora företagen.

Men konkurrensen hårdnar, fru talman. Jag kommer tillbaka till IRA, den amerikanska Inflation Reduction Act, med 4 000 miljarder kronor som går till företag som vill ställa om. Det är som en injektion av kapital för efterfrågan av teknik för energi- och klimatomställning. Vi ska inte delta i det racet, men vi måste förstå att det pågår och fundera på vad vi gör smartast för att säkerställa investeringar så att stora såväl som små företag fortsätter att växa och blomstra i Sverige - för vi har förutsättningarna.

Även om tillståndsstilleståndet är det som företagen, framför allt de stora, upplever som det största problemet i sina tillväxtkurvor i dag är kapital i vissa faser fortfarande ett problem. Organisationer och myndigheter som Vinnova, Almi Invest, Industrifonden och Energimyndigheten är viktiga i vissa faser, i tidiga skeden och i uppskalning. Det gäller särskilt i tuffa tider som nu, när väldigt få är intresserade av att sätta sitt kapital i startup-bolag eftersom man i dag får rätt bra avkastning på kapital på annat håll - särskilt i investeringar som inte är så kallade Saas-funktioner, det vill säga mjukvara på prenumeration, enkla affärsmodeller som man kan tjäna väldigt bra med pengar på.

Det är ju så med kapital: Det strömmar dit där avkastningen är hög. Om risken är hög litar man till beprövade affärsmodeller och personer man känner. Det är helt logiskt att som tidig investerare göra så. Därför är det svårt med kapital till hårdvara, som har långa tider innan det kommer till vinst. Många startup-bolag har långa tider innan de kommer till vinst, men dessa bolag har ännu längre tid.

Därför finns dessa institutioner som vi har byggt upp i Sverige. Så länge de har god kontroll på vad pengarna går till fungerar de i dagsläget mycket bättre än vad de gjort under lång tid.

Det finns också vissa geografiska problem, och det finns problem och utmaningar när det gäller kapital mellan kvinnor och män.

När det gäller det geografiska är nätverken starka i storstäder. Det är där de flesta entreprenörer har sålt av sina bolag, och det är också där man investerar i bolag där man känner någon som har startat ett nytt bolag. Därför är det viktigt att Almi Invest finns i hela Sverige. Därför är det viktigt att universitetsinkubatorerna finns i hela Sverige. Därför är det också viktigt att exempelvis Norrlandsfonden finns för den typ av kanske inte så snabba uppskalningsföretag som de investerar i.

När det gäller kvinnor och män har det sagts att ungefär 3 procent av kapitalet går till kvinnor. Då kan man fundera på varför det är så, och då är vi tillbaka vid nätverken. De nätverk där man har träffat andra entreprenörer är de nätverk man investerar i, och kvinnor har inte på samma sätt varit i de nätverken.

Fru talman! Därför var det en väldigt driven entreprenör som heter Anna Omstedt som startade Pokerface. Namnet är mest känt som en låt med Lady Gaga, men Pokerface var ett nätverk för att lära kvinnor att spela poker. Då kan man undra: Vad har det egentligen med företagande att göra? Jo, hon insåg att kvinnorna inte kom till pokerborden eftersom de inte kunde spela poker, och det var där affärerna gjordes. Då startade hon Pokerface och lärde 140-150 kvinnor - företagare, vd:ar och investerare - att spela poker. De kom till pokerborden, och det gjordes affärer. Det har varit en hubb för investeringar i Stockholm.

Med det statliga riskkapitalet, framför allt när det gäller det som Almi har gjort, bör man absolut inte göra någon skillnad mellan kvinnor och män. Men man måste ha lite mer tålamod. Man måste leta lite längre, och man måste också förstå affärsmodeller som inte är lika lättförståeliga som andra.

Jag blev väldigt glad när energi- och näringsminister Ebba Busch bjöd in investerare och entreprenörer till samtal för att diskutera varför det fortfarande ser ut som det gör men också gav Tillväxtverket uppdraget att förstå vad som har gått fel. Vissa saker har förbättrats, men det är fortfarande färre kvinnor som startar företag, framför allt tillväxtföretag, och kapitalet hamnar inte på samma ställe.

Ett område där kvinnor driver många företag är besöksnäringen - ungefär 30 procent av företagen inom hotell och restaurang och över 60 procent inom personliga och kulturella tjänster. Det är viktigt. Turistnäringen är som ett helt eget ekosystem. Därför blir jag väldigt bekymrad över att länsstyrelserna på flera områden, framför allt när det gäller den besöksnäring som finns inom friluftslivet, nu verkar vara otroligt defensiva. På en yta i Jämtland som motsvarar halva Danmark finns det tio turiststationer, alltså STF-ställen, vilket nu kritiseras. Länsstyrelsen i Jämtland tycker att turismen nog måste maka på sig.

På en yta som halva Danmark borde det få plats 20 000 renar och de turister som faktiskt tar sig igenom myrar och längs ganska dåliga vägar. Länsstyrelsens jobb borde i stället vara att se till att man bygger parkeringsplatser och rustar upp leder för att göra området ännu mer tillgängligt. När vi nu äntligen kan ge möjlighet till så många att vara ute i friluftslivet borde man fortsätta driva den utvecklingen i stället för att stoppa den.

Jag avslutar med att säga att jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.