Fru talman! Det var ett intressant anförande av Mats Green. Egentligen är detta ett mycket bredare betänkande där vi behandlar nästan alla energifrågor. Men jag tänkte hålla mig just till biogasen.

Mats Green säger att gasen har behandlats styvmoderligt av tidigare regeringar. Jag är beredd att hålla med om det. Man införde ett konverteringsbidrag som man sedan aldrig tog fram några riktlinjer till, så det frös inne. Man ville också utesluta gasbilar från upphandlingar av miljöbilar, vilket man sedan drog tillbaka. Det har skapat osäkerhet för marknaden, såklart.

Men den största osäkerheten kom faktiskt under den här regeringen. Priset på biogas i dag är 5 kronor högre vid pumpen än det var vid årsskiftet. Det beror, som Mats Green säger, på den dom som kom. Men det är inte så att det enda sättet att återställa skattebefrielse eller sänka priset är att vänta i 18 månader, som regeringen vill. Det går att antingen gå via gruppundantagsförordningen i EU, GBER, vilket man i branschen själv säger sig vilja göra. Man är till och med beredd att ta risken att det sedan skulle visa sig att det inte är en möjlig väg och att man måste betala tillbaka pengarna. Sådant har jag aldrig hört ett företag i Sverige säga tidigare, men branschen är redo att ta den risken för att detta är så avgörande.

Ett annat alternativ hade varit att helt enkelt sänka skatten. Man måste inte ta ut 5 kronor i skatt vid pumpen. Men regeringen valde aktivt att inte utnyttja denna möjlighet i vårändringsbudgeten trots att den fanns.

Min fråga till Mats Green och Moderaterna och därmed också till regeringen är: Varför vill man vänta i 18 månader när det finns andra lösningar som skulle kunna sänka priset här och nu?

Fru talman! Uppenbarligen gör Mats Green en helt annan bedömning än biogasbranschen gör. Där är man beredd att gå fram med andra vägar, om inte annat parallellt. Det finns inget som hindrar att man gör båda sakerna samtidigt för att vara på den säkra sidan. Det är ju inget som säger att vi har en ny skattebefrielse om 18 månader. Det kan vara så att EUkommissionen kommer fram till att det inte blir aktuellt, och då får man återigen börja med det som Mats Green tycker är en mer byråkratisk väg, från noll.

Men den stora frågan handlar återigen om att det hade gått att sänka skatten i vårändringsbudgeten till EU:s miniminivå. Det är klart att man hanterar de flesta skatter på hösten, men detta är fullt möjligt att göra i vårändringsbudgeten.

Låt oss säga att det hade varit fossil bensin och diesel som hade ökat med 5 kronor. Där har regeringen visat sig vara beredd att göra saker som ökar den fossila användningen. Man säger sig vara beredd att sänka priset. Men när det kommer till inhemsk svensk biogas eller möjligtvis dansk, för den delen, som är tusen gånger bättre än rysk, saudisk eller qatarisk olja, är regeringen alltså inte beredd att göra någonting på skattesidan för att sänka priset vid pumpen.

Man har inte 18 månader. De som har investerat i gårdsanläggningar som i dag har en omsättning på 500 000-600 000 får en skatt på 1 miljon. Det är helt omöjligt att driva dessa anläggningar i de 18 månader som Mats Green står och pratar om.

Detta är en mycket allvarlig situation för svensk energiproduktion, för svensk självförsörjningsgrad och för alla de saker som Mats Green radade upp i början av sitt anförande och som är beroende av gas. Den gasen ska självklart vara förnybar. Var är engagemanget från regeringen?

Det är bra att vi är överens. Men ni är uppenbarligen inte beredda att prioritera det här, för det hade varit fullt möjligt att ändra detta i vårändringsbudgeten. Varför, Mats Green, valde regeringen att inte sänka skatten till EU:s miniminivå när det var fullt möjligt? I stället väntar man 18 månader och slår ut ett antal bolag på vägen.

Fru talman! Tack, Mats Green, för anförandet! Jag blev förvånad över det anförande vi hörde. Vi hade en valrörelse för inte så länge sedan som dominerades av ganska hårda och tuffa ord, och ibland var det påståenden som det inte ens fanns en sanningsförankring i.

När det gäller denna debatt är det ungefär 90 yrkanden utöver det som gäller gaslagringsförordningen som vi debatterar i dag och som vi ska besluta om. Jag hör inte ett enda ord om hur vi ska klara den svenska energiutmaningen fram till 2030 eller 2040, som är regeringens nya mål. Jag blir djupt förvånad. Jag ser också att vi hade behövt ett ledarskap i den regering som nu styr landet med det tillhörande regeringsunderlaget Sverigedemokraterna.

Hur ska vi klara energiförsörjningen till 2030 om man inte har något förslag över huvud taget inom det området? Och hur möter regeringen den oro som i dag finns bland hushållen för hur de ska klara nästa vinter? Ingen här inne i kammaren i dag vet hur kommande vinter kommer att falla ut när det gäller höga priser. Och vi har inte hört regeringen vid ett enda tillfälle ge något uttryck för att man förbereder någon typ av stöd. Det handlar om en beredskap för hushållen, kanske till den 1 november 2023. Detta undrar jag om Mats Green kan svara på.

Fru talman! Jag hör Mats Green, som fortsatt far med osanning i den delen att det skulle vara denna kammare eller politiska partier som har lagt ned kärnkraft. Mats Green vet, fru talman, precis som alla andra här att så inte är fallet.

Det fanns till och med en Tidööverenskommelse om att man skulle starta Ringhalsreaktorerna, och det skulle gå utan några som helst problem. Vad hände med det? Det är inte ett ljud om det.

Jag tror att det finns ett skäl till att Mats Green står i kammaren och framför allt pratar om gaslagringsförordningen men inte berör de frågor som svenska folket i dag är väldigt bekymrat över. Hur får vi en ökad energiproduktion till 2030? Vi socialdemokrater har ett ingångsförslag i de delarna. Vi behöver öka svensk elproduktion med 60 terawattimmar fram till 2030, och för det behövs det mer vindkraft och havsvindkraft.

Vi kan vara överens om och bli överens om att vi behöver bygga mer kärnkraft. Problemet är bara att det kanske i bästa fall står klart om 15 år och att vi behöver ha mer el här och nu. Regeringen och regeringsunderlaget saknar svar på hur de utmaningarna ska lösas. Klarar vi inte av att investera här och nu behöver vi inte kärnkraft i framtiden heller, för då kommer investeringar att flytta utomlands.

Här finns det en läxa för regeringen att göra. Det handlar också om att visa ett ledarskap som är värt namnet.

Fru talman! Under våren har jag träffat många företrädare för näringslivet och facken, och budskapen är gemensamma och homogena och stavas långsiktiga överenskommelser om energipolitiken, kortare tillståndsprocesser och mer elproduktion här och nu. Både näringslivet och fackföreningarna säger att de inte kan vänta i 15 år på mer produktion utan att den måste komma nu.

Regeringens mål är att elproduktionens sammansättning ska vara 100 procent fossilfri till 2040. Men den svenska elproduktionen är som bekant redan i dag 100 procent fossilfri, och därför måste jag säga att det är ett svagt mål som regeringen sätter upp som politisk inriktning. Men det är klart att det med en politik som ökar utsläppen antagligen blir en utmaning för regeringen och Tidöunderlaget att få till en fossilfri elproduktion till 2040. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.

Det finns heller inget intresse från regeringens håll för några blocköverskridande diskussioner. Med tanke på den långsiktighet som krävs vid de omfattande investeringar som det handlar om för både elnätet och elproduktionen har vi under en lägre tid efterfrågat långsiktiga spelregler som grund för stabila planeringsförutsättningar. Detta är också något som branschen tydligt efterfrågar.

Vi socialdemokrater tycker att ett lämpligt ingångsmål i diskussionerna vore att minst 60 terawattimmar ny fossilfri el ska tillföras fram till 2030. Det långsiktiga mål som gäller för 2040 anser vi kan samordnas väl med det uppsatta klimatmålet för 2045 och i sin helhet bidra till nettonollutsläpp av växthusgaser.

Fru talman! Sverigedemokraternas och regeringens politik hotar nu jobben i industrin. Vi ser oron inom fordonsindustrin och de nya industrier som växer fram i hela vårt land. Utan insatser som underlättar omställning och ny, billig energi förlorar Sverige konkurrenskraft. När partier aktivt arbetar mot ny vindkraft motarbetas effektivt jobb och välstånd i hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Sverige står mitt uppe i en omfattande nyindustrialisering. Vi har skaffat oss ett guldläge i den stora omställning som drivs på av klimatutmaningen. Genom hårt och målmedvetet arbete och tack vare en stark samverkan mellan politik och näringsliv har vårt land tagit ett globalt ledarskap i klimatomställningen. Detta har drivit fram stora investeringar i batterifabriker, elektrifierade fordon och vindkraftsparker till havs, som vi har lagt grunden till och som regeringen nu har kunnat besluta om. Det leder till nya jobb, växande samhällen och framtidstro.

I den västra och i den norra delen av Sverige är utvecklingen särskilt tydlig. Näringslivet vill investera många miljarder kronor i ny positiv utveckling och nya jobb. Den industri som redan finns där vill ställa om och utvecklas för att vinna nya marknadsandelar på exportmarknaderna. Samtidigt vill nya företag etablera verksamheter i en dynamisk och bra miljö för att bygga nya industrier som skapar fler och nya jobb.

Om den positiva utvecklingen ska fortsätta krävs mer el. Behoven av ökad elproduktion är så stora att Sverige, som förra året var EU:s största nettoexportör av el, redan om fyra år kan vara beroende av importerad el i stället för att ha det läge som vi nu har. Därför behöver ny och billig el komma på plats snabbt.

Det är oerhört bråttom eftersom det är nu företagen fattar sina investeringsbeslut. Om de inte kan få elleveranser i rimlig tid kommer investeringarna och jobben att hamna i andra länder, och då kommer Sverige med stor sannolikhet att hamna efter. Andra nordiska länder och resten av EU och även USA väntar inte på att det svenska regeringsunderlaget ska komma med besked, utan de ökar tempot för att komma i fatt och springa förbi Sverige. Regeringen står i detta läge handfallen, men i stället behöver regeringen visa ledarskap.

För att öka elproduktionen under 2020-talet behöver vi få på plats mer vindkraft. Detta säger alla fakta. Svenskt Näringsliv har ställt krav på regeringen att presentera ett program för att få på plats mer vindkraft i Sverige. Sverigedemokraterna och regeringen väljer dock att aktivt försämra förutsättningarna för just vindkraft.

I Tidöavtalet är man tydlig med att anslutningsmöjligheterna för den havsbaserade vindkraften ska försämras och fördyras, trots att det skulle vara viktigt för hela samhällsekonomin att snabbt få på plats billig elproduktion i stället för att lägga snubbeltråd för havsvinden.

Trots fakta gav Sverigedemokraterna nyligen besked om att de vill stoppa all ny vindkraft och helst riva ned befintliga vindkraftsparker. Det som Sverigedemokraterna i praktiken gör är att svart på vitt säga nej till mer billig el. Detta riskerar att leda till ytterligare höjda elpriser och till att investerare tvingas pausa sina planer på att bygga nya fabriker som skulle skapa nya jobb i vårt land.

Att Sverigedemokraterna och regeringen slänger den gröna omställningen helt över bord, inte möter elbehoven på 2020-talet och allmänt sänker ambitionerna är skadligt för klimatet och för svensk konkurrenskraft. Det sänder helt fel signaler till näringslivet - att man inte ska investera här i Sverige utan någon annanstans. Också det bryter mot svensk tradition och riskerar att slå oerhört hårt mot de svenska jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Vi socialdemokrater tror på en helt annan väg framåt. För det första ska Sverige öka i stället för att minska takten i utbyggnaden. För det andra ska vi säkra vårt energioberoende. För det tredje ska Sverige leda industrins omställning.

Våra svenska företag ska exportera framtidens gröna lösningar och göra Sverige rikare med fler jobb och ökat välstånd - samtidigt som de minskar världens utsläpp.

Vi har därför lagt fram förslag som industrin och även fackförbunden vill se. Det är förslag om kortare och effektivare tillståndsprocesser för energiproduktion, eldistribution och industriella verksamheter. Det handlar om bättre förutsättningar för att snabbare få mer vindkraft på plats och om ökade resurser för att utbilda människor så att de kan ta de nya jobb som växer fram.

Fru talman! Sverige behöver bli mer duktigt på att göra det Sverige brukar göra. När den S-ledda regeringen lyckats skaffa sig en global ledartröja, som är viktig för jobb och framtida välstånd, ska man inte lämna den ifrån sig.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Jessica Stegrud för frågorna.

År 2016 slöts en energiöverenskommelse mellan flera partier från höger- och vänstersidan. Då stod Moderaterna och blåste ballonger och hyllade överenskommelsen eftersom den räddade möjligheten till investeringar i ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Sedan försvann överenskommelsen. Låt mig vara tydlig. Vi socialdemokrater har aldrig föreslagit, lagt fram förslag eller skrivit överenskommelser om förbud mot att bygga ny kärnkraft. Men vi vet - och det är ett faktum - att den tar lång tid att bygga. Vi ser en utveckling med små modulära reaktorer, SMR, som befinner sig i ett förstadium i dag. Det är intressant att följa om de också kan byggas i Sverige. Om det finns de som vill investera i kärnkraft har vi inte stängt, och kommer inte att stänga, några dörrar.

Det vi ser framför oss är att det behövs stora investeringar fram till 2030. Det som kan möjliggöra att möta behovet som finns, om näringslivet så efterfrågar, är vindkraft och havsvindkraft. Sverigedemokraterna ger besked om att man vill säga nej och helst riva befintlig vindkraft. Hur ställer sig det i relation till det som näringslivet säger för att säkra svenskt välstånd, jobben och att investeringar sker i Sverige och inte någon annanstans? Det är den frågan som Sverigedemokraterna behöver ge besked om. Vi saknar besked, och det efterfrågas av både politiken och näringslivet.

Fru talman! Jag noterar att det inte finns några som helst besked om hur vi ska nå fram med de utmaningar som finns till 2030, utan man är helt låst vid kärnkraft som ligger 10, 15, kanske 20 år bort i tiden. Det är skadligt för Sverige, för jobben och för vår välfärd. Jag är djupt oroad över den politik som förs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

I betänkandet framgår det att man värnar teknikneutralitet. Men när vi socialdemokrater säger att vi vill underlätta för vindkraftsetableringar och havsvindsetableringar genom att plocka bort anslutningsavgifterna säger ni nej. När kärnkraften byggdes gjorde man så, och när vattenkraften byggdes ut gjorde man så. Teknikneutralitet innebär samma förutsättningar oberoende av vilket kraftslag som ska byggas.

Precis som jag vid ett flertal tillfällen har sagt, och som jag har yrkat bifall till i dag under debatten, vill vi ha blocköverskridande långsiktiga överenskommelser. När vi ser det som händer just nu, med Sverigedemokraterna och en regering som styr politiken, är det hittills inte någon som hissat flagg och sagt att kärnkraft ska byggas med hjälp av denna politik. Det vi undrar är om man vågar investera eftersom det behövs långsiktiga spelregler. Och där finns inget intresse.

I texterna framgår det att man inte ser en mening med att ha långsiktiga överenskommelser. Hur ska man då våga ta steget att investera? Det här är skadligt. Vi behöver ha både ett långsiktigt mål och ett kortsiktigt mål. Både Sverigedemokraterna och regeringen saknar helt det kortsiktiga målet till 2030, som industrin har fattat beslut om för att klara utmaningarna. Där är ni svaret skyldiga.

Fru talman! Går man in igen och läser i betänkandet som vi i dag debatterar ser man att det står att vi anser att det vore rimligt att sätta ett mål på både kort sikt och lång sikt.

På lång sikt vill vi knyta ihop de klimatpolitiska målen för att ha nettonollutsläpp till 2045, och på kort sikt har vi ett mål om en ökning med 60 terawattimmar fossilfri el. Vi skriver "fossilfri el". Det står i betänkandet. Det är det ingångsvärde vi har med det kortsiktiga målet.

Sedan ser verkligheten sådan ut att fram till 2030 kommer man, oavsett hur mycket man vill, inte att hinna bygga ny kärnkraft. Svaret är det som är möjligt att genomföra fram till 2030. Återigen: För att klara att möta behoven med de investeringsbeslut som näringslivet har fattat är det havsbaserad vindkraft som gäller. Havsbaserad vindkraft, och vindkraft på land för den delen, är förnybar energi. Men det kortsiktiga målet som vi vill se till 2030 är 60 terawattimmar fossilfri el, och vi har ett långsiktigt mål till 2045 som vi kopplar ihop med klimatmålen.

Fru talman! Svaret på önskemålen om långsiktighet är att vi får till breda överenskommelser så att man känner stabilitet och vågar investera. Det är det man efterfrågar. Sedan kan vi alltid leka med ord om vad vi kallar det, vilket datum vi sätter - om det är 2030, 2031 eller 2035 - och vilka mål. Men att vi har en överenskommelse så att man vet förutsättningarna och vågar investera är grunden.

Självfallet kan vi prata om 100 procent fossilfri elproduktion. Men som jag sa i ett tidigare replikskifte tycker vi att det mål som regeringen nu har satt upp, att ha 100 procent fossilfri elproduktion till 2040, är oerhört svagt.

Vi har i dag, för att upplysa dem som ser på den här debatten, en till ungefär 99 procent fossilfri elproduktion. Att dra ut på att klara den ytterligare procentenheten fram till 2040 tycker vi är ett väldigt svagt mål.

Men vi kan såklart se på den politik som förs nu. Man lägger reduktionsplikten på EU:s lägstanivå, som man tolkar som 6 procent. Man ökar utsläppen. Det blir inte billigare vid pump som man sagt. Det finns bara en sak som är säker, och det är att vi får utökade utsläpp men inte billigare bränslen.

Ska vi ta den här frågan på allvar behöver vi lyssna på näringslivet och fackföreningarna och se på vilka investeringar som just nu sker, inte lite religiöst titta långt bort till 2040 och inte ta ansvar här och nu för det som sker just här och nu. Det är det vi pekar på.

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 17 Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning.

Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men av tidsskäl väljer jag att yrka bifall enbart till reservation 8, som handlar om möjligheten att bygga ut vattenkraftskapaciteten.

Fru talman! Det talas i dag om vetenskap, konsekvenser och att fakta ska styra våra beslut. Jag tycker att det är en helt korrekt utgångspunkt för politiken och tänker därför ägna stora delar av mitt anförande åt att delge kammaren en hel del fakta samt ställa några ytterst rimliga frågor. Jag börjar med ämnet klimat och fokuset på utsläpp av växthusgaser, då det i dag styr stora delar av politiken och fördelningen av skattemedel.

Enligt FN:s klimatpanel ligger de globala utsläppen av växthusgaser kring 60 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Enligt Naturvårdsverket kommer mindre än en tusendel av dessa från Sverige. Tar man hänsyn till att Sveriges växande skogar tar upp det mesta av våra utsläpp - det rör sig om nästan 90 procent - är vi redan i dag nära netto noll vad gäller territoriella utsläpp. Detta är ett faktum och inte en åsikt.

Anledningen till detta är främst att vi som ett av få länder i världen för flera årtionden sedan drastiskt minskade vårt fossilberoende genom att ersätta framför allt olja med kärnkraft. Därutöver har vi jämfört med många andra länder en övervägande modern, innovativ, effektiv och utsläppssnål industri. Det arbetet går dessutom ständigt framåt.

Utanför Sverige och EU beräknas de globala utsläppen öka de kommande åren. För att ta ett viktigt exempel utgör Kina i dag den största enskilda utsläpparen. Kina har precis skrivit avtal om uppförande av nya kolkraftverk vars utsläpp motsvarar hela Sveriges årsförbrukning. Med andra ord skulle vi kunna lägga ned Sverige - ta bort Sverige från kartan - och det vi sparade i utsläpp skulle på ett kvartal vara utraderat av Kinas expansion. Detta är ingen åsikt, utan det är ett faktum.

Trots att vi redan är i stort sett klimatneutrala och trots att vi sedan länge har en i det närmaste fossilfri elproduktion har, paradoxalt nog, den uppiskade stämningen avseende konsekvenserna av en pågående klimatförändring sedan några årtionden underblåst en snabb förändring av energipolitiken i Sverige. Det ledde under alliansåren och därefter under Socialdemokraternas åtta år vid makten till en nedstängning av planerbar och fossilfri kärnkraftskapacitet och en massiv expansion av väderberoende energikällor, framför allt vindkraft.

Vindkraft marknadsförs i klimatets namn som grön, snabb och billig. Ja, lovorden om och förväntningarna på vindkraften tycks oändliga. Vindkraften är det energislag som enligt både EU och de flesta partier här i kammaren ska rädda inte bara klimatet utan även dagens krisartade situation på elmarknaden, där perioder med effektbrist numera varvas med elöverskott och där stabila priser bytts ut mot både prisrekord och minuspriser.

Det är också vindkraften som enligt de flesta partier i kammaren ska stå för merparten av det fördubblade framtida energibehovet. Det är ett energibehov drivet av den så kallade gröna revolutionen - den gröna omställningen - där digitaliseringen och utfasningen av fossila bränslen beräknas kräva enorma mängder el. Rubrikerna och de politiska slagorden är många. Snabb, grön, billig och förnybar; så beskrivs vindkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Det låter ju nästan för bra för att vara sant, och som jag brukar säga: Om något låter för bra för att vara sant är det ofta det. Så hur ser det egentligen ut? Hur är det till exempel med lönsamheten - är vindkraften så lönsam, och i så fall för vem?

Faktum är att det kommer allt fler rapporter om existerande vindkraftsparker och bolag i Sverige där det konstateras att vindkraftsparker driftssatta under åren 2017-2021 uppvisar i genomsnitt väldigt låg lönsamhet. Omkring 80 procent av bolagen gick med förlust, och övriga hade små vinster. Inget bolag gjorde aktieutdelning. Avskrivningstiderna tycks generellt sett ligga långt över praxis, vilket innebär att man har byggt in en övervärdering av bolagen - och detta samtidigt som aktiekapitalet ofta är oerhört lågt i förhållande till det bokförda värdet.

Som före detta controller skulle jag tolka det som att ägarna inte tycks vara beredda att ta några större risker. Till detta kommer ofta statliga kreditgarantier och exceptionellt låga räntekostnader. Risk- och räntekostnader har alltså lagts över på skattebetalarna. Majoriteten av dessa bolag ägs dessutom av moderbolag baserade i Kina, Schweiz och Luxemburg. Man kan ju undra varför. Få andra branscher, mig veterligen, uppvisar samma illavarslande tendenser - och det är alltså detta vi satsar vår framtida elförsörjning och välfärd på. Är det rimligt?

Man säger att intresset för att bygga vindkraft är oerhört stort. Med tanke på det jag precis nämnde borde vi ställa oss frågan varför. Vem tjänar egentligen på det, och vad tjänar de? Är det elkunderna, skattebetalarna, elsystemet, fiskerinäringen, turismen, lokalbefolkningen, samerna, försvaret, sjöfarten eller naturen? Nej, riktigt så verkar det inte vara. Det tycks i många fall vara de internationella, oftast anonyma, ägarbolagen som trots till synes dålig lönsamhet tjänar något på det. Frågan är vad.

Ett annat illavarslande tecken är att en hel del bolag nu säljs för ingenting och att andra gör kraftiga nedskrivningar. Ett aktuellt exempel är Skellefteå Kraft, som skriver ned sina - det vill säga skattebetalarnas - tillgångar med 500 miljoner kronor. Man har även påbörjat en nedmontering av kraftverk. De lönar sig helt enkelt inte.

För någon vecka sedan hade vi dessutom negativa elpriser. Det producerades mer än vad som förbrukades, och eftersom el inte går att lagra i större mängder måste den dumpas, det vill säga exporteras - och då till dumpade priser. Man fick alltså betala för att bli av med elen. Är det ett tecken på ett robust och stabilt elsystem? Nej, det är det inte.

Fru talman! Den fråga som hänger i luften är hur vi hamnade här. Jag skulle vilja beskriva skeendet - vi kan kalla det processen - i korthet.

Det började med politiska subventioner som kraftigt ökade andelen sol- och vindkraft i systemet. Subventionerna ledde till kraftig utbyggnad, som på sina håll nu har lett till överproduktion. Överproduktionen i sig leder till volatila, och ibland väldigt låga, elpriser. Det innebär i slutändan att icke-subventionerad planerbar kraft - det vill säga fossilkraft, vattenkraft och kärnkraft - får problem med lönsamheten, vilket tidvis gäller även den väderberoende kraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fortsättningen på detta blir att planerbar kraft tvingas läggas ned. Och eftersom solkraft och vindkraft är beroende av väder - just sol och vind - kan den inte ersätta den planerbara, förlorade elen, vilket i slutändan leder till sämre tillförlitlighet, i värsta fall omfattande elavbrott och planerade bortkopplingar.

Jag skulle vilja påstå att det är där någonstans vi befinner oss i dag. Min gissning är att nästa steg - om inte ambitionerna i Tidöavtalet förverkligas, vilket jag hoppas att de gör - blir att vi i panik tvingas besluta om att bygga ny planerbar kraft väldigt snabbt, helst i går. Varken väljare eller industri kommer att acceptera att elen kommer och går och att priserna är extremt volatila. Och vad har vi då vunnit, fru talman och kära kammare? Har vi minskat utsläppen? Har vi förbättrat vår konkurrenskraft? Har vi satsat alla tusentals skattemiljarder på rätt saker? Jag låter frågorna hänga i luften och gissar att ni anar mina svar på dessa frågor som det nu är hög tid för alla politiker att besvara.

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Jag tycker inte att naivitet ska styra politiken. Jag tycker inte att man ska slösa med skattebetalarnas pengar.

Det är väl belagt att vi behöver planerbar elproduktion. Det är ingen hemlighet att när det inte blåser så blåser det inte. Då fungerar inte vindkraften. Den kommer och går. Den ger oss volatila priser. Den ger oss elöverskott ibland och effektbrist ibland. Det är ett system som inte håller.

Vi har nu ökat andelen förnybar, väderberoende kraft i systemet. Vi ligger på runt 20 procent. Tittar man runt om i världen finns det tydliga exempel på att smärtgränsen går där någonstans. Nu har vi tur, för vi har maximerat vattenkraften och kan ligga och reglera mot den väderberoende kraften. Men politiken att föra in ännu högre andel förnybart i systemet utan att ha balans och reservkraft är bortom naivt. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag tycker att det är hutlöst, faktiskt.

När det gäller låga priser: Anledningen till att jag pratar om lönsamheten är att vi har ett väldigt stort utländskt ägande i vindkraftsbolagen. Sverigedemokraternas oro är att vi en dag står med bolag som har konkursat och gått härifrån och inte tagit ansvar. I dag tar man inte ansvar fullt ut för nedmontering. Vi har en stor problematik när det gäller avfallet. Vi har nu rotorblad som kommer att behöva bytas. Tiden börjar gå ut, och vindkraftverken ska bytas ut. Vi har ingen lösning på den frågan. Runt om i världen finns det stora vindkraftsdeponier. Vi har ingen lösning på det i Sverige.

Det finns en massa andra miljöproblem som man tycker att Centerpartiet någon gång borde ta i beaktande. Det handlar om lokalbefolkning, natur och miljö, fastighetsvärden som sjunker och så vidare. Hur grönt är det egentligen?

Fru talman! Sverigedemokraterna är helt enkelt inte naiva.

Varför inte gynna lokal vindkraft, säger ledamoten - för att den inte är planerbar. Är det svårt att förstå? Vindkraften är inte planerbar.

Apropå att backa in i framtiden: Att naivt bara springa före utan att tänka på alla konsekvenser för elsystemet, miljön, lokalboende, försvaret, fiskerinäringen - listan kan göras lång - och tro att vi med statliga massiva subventioner ska leda utvecklingen, det är otroligt naivt. Centerpartiet kan ännu inte svara på var all kraften i norr ska komma ifrån och hur den ska vara planerbar och hur det här ska fungera.

Att industrin står och skriker efter massor med förnybart och icke planerbar energi, det stämmer inte. Dessutom finns det en alternativkostnad. När den här elen är volatil är det de mindre företagen som drabbas. Det finns en alternativkostnad: företag som behöver stänga ned på grund av skenande elpriser, vilket de här massiva bidragen leder till.

Jag skulle vilja beskriva Sverigedemokraternas politik som icke naiv. Vi har inte varit med och lagt ned den planerbara fossilfria kärnkraften; det har Centerpartiet gjort. Och nu står vi här med skägget i brevlådan, och det finns ingen lösning på det.

Lösningen är inte heller att följa upp dåligt fattade beslut med ytterligare naivitet, utan det är att planera, precis som vi gör nu, för livstidsförlängning när det gäller kärnkraft och utbyggnad av ny. Personligen tycker jag att man ska tillvarata värmekraftens planerbarhet och maximera den, precis som vi nu också hjälper vattenkraften att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Tack, Marielle Lahti, för frågorna!

Jag menade att vi gjorde oss oberoende till väldigt stor del. Inte 100 procent - det tror jag är en teknisk omöjlighet om man inte har enormt mycket vattenkraft, och det har vi inte. Den har vi maximerat. Faktum är att vi tack vare kärnkraften gick från ett stort oljeberoende till att slippa det, och det har tjänat oss otroligt väl genom årtiondena.

Nästa fråga rörde utländskt ägande. Nej, vi avser inte att lägga några sådana förslag. Det är dock ett problem, och jag tycker att man måste lyfta upp det. Det är oroväckande att den kinesiska staten, och vi vet alla vad det är för typ av styre, har ett allt större ägande inom svensk energimix. Det är ett stort problem, och jag tycker att man måste höja ett varningens finger. Det är egentligen min huvudsakliga poäng. Bolagsstrukturerna är också svåra att se igenom. Även tyska staten äger kraftproduktion i Sverige, men det är en helt annan sak än ett anonymt kinesiskt bolag utan insyn.

Återigen tror jag att man måste se över det här med vindkraftsbolagen och strukturen och varför intresset i svensk vindkraft är så otroligt stort. Min erfarenhet som investeringscontroller säger mig att det beror på någonting, att det är väldigt lönsamt på något sätt. Ändå tyder inte siffrorna riktigt på det. Därför tycker jag att det är viktigt att ta ansvar och inte bara springa före här.

Med det sagt anser Sverigedemokraterna att vindkraft kan ha sin plats i energimixen. Det kan finnas ett behov av den, men det måste ske genomtänkt och i samklang med både reserv- och balanskraftsmöjligheterna.

Fru talman! Nej, det är inte sverigedemokratisk politik att montera ned befintlig vindkraft. Det är det inte. Det är ett enskilt uttalande som säkert är taget ur sitt sammanhang. Det är inte sverigedemokratisk politik i dagsläget.

Nästa fråga var hur mycket vindkraft energisystemet tål. Min största invändning är att det här inte taktar. Jag nämnde tidigare att bland annat Socialdemokraterna - och även tidigare regeringar där även Miljöpartiet ingick periodvis - lade ned eller gav inte förutsättningar för planerbar kärnkraft att fortsätta, och man förde in en massa förnybart i systemet. Samtidigt gav man inte ens till Svenska kraftnät ett ordentligt uppdrag att se till att det fanns balans- och reservkraft, vilket är en förutsättning för att systemet ska fungera. Det är så otroligt grundläggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Frågan hänger alltså egentligen ihop med hur mycket balans- och reservkraft som du har. Eftersom det ska vara snabbstartat tenderar den dessutom att vara fossil, så det här med att det skulle vara så himla effektivt ur klimat- och utsläppssynpunkt i slutändan är precis det jag ifrågasätter i mitt anförande.

Man måste se till helheten. Att föra in massivt med vindkraft ökar den andelen, och det kommer att kräva ännu mer regler- och balanskraft som antagligen kommer att behöva vara fossil. Vad har vi då vunnit i slutändan?

Jag tror att ni vet mitt svar på den frågan. Vi måste tillbaka till en sund energipolitik, och det är också det steget vi tar i och med Tidöavtalet och samarbetet med regeringen. Det måste finnas förutsättningar att bygga ut kärnkraften, för det är det bästa alternativet vi har i dag. Vi har redan maximerat vattenkraften. Det måste bli slut på naiviteten i svensk energipolitik.

Fru talman! Det betänkande som vi ska debattera är Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning. Vad gäller själva ändringen av naturgaslagen och dess bieffekter har vi inte någonting att invända, och det finns rent av bra saker med att gasföretag ska vara certifierade och så vidare. Och vi skulle nog inte debattera detta om vi inte hade en skurkstat som förser världen med mycket gas och som gör oförrätter mot ett annat land, det vill säga Ukraina.

Däremot finns det 16 andra beslutspunkter som har energipolitisk inriktning och där det finns 127 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Jag ska börja med att konstatera var den största skillnaden i nuvarande regeringsunderlag finns gentemot det förra. Man har satt sin heder på att ny kärnkraft ska byggas, kosta vad det kosta vill.

Jag skulle egentligen vilja ha en diskussion om vad det har för betydelse för vad riksdagen beslutar kring kärnkraft egentligen. Vad innebar folkomröstningen 1980 för beslut? Det finns kanske till och med någon här som var med och röstade i den folkomröstningen.

Nåväl, vi har kvar några reaktorer som funkar, då och då i alla fall. Men jag kan för denna värld inte förstå hur förespråkare för marknadsekonomi plötsligt med åsnans envishet börjar berätta hur vi ska bygga ny kärnkraft fast vetskapen finns om att den blir dyr och att den är långt borta.

Jag förstår givetvis fördelarna med kärnkraft också. Men att man med nästan planekonomiska termer berättar att man ska bygga eller starta om nedlagda reaktorer blir för mig näst intill en sagostund, ska ni veta.

Fru talman! När det gäller avfallet har det varit jättespännande att man pratar om avfall från vindkraft. Men hur tänkte man när man började bygga storskalig energiproduktion som har ett avfall som ska lagras i 100 000 år? Bibeln har en agenda som är drygt 2 000 år gammal, och där ryms en gigantisk utveckling av alla möjliga och omöjliga slag. Men att bygga något som ska finnas i istider och när det kanske kommer nya dinosaurier. Ja, vem vet vad som kommer eller vad som har funnits innan avfallet är ofarligt.

Jag kan inte låta bli att raljera. Missade ni beslutsfattare på den tiden något när besluten togs om att bygga ut kärnkraft i massor utan att ha löst detta med avfallet? Eller tänkte ni: Äh, det där tar vi någon annan gång?

Nå, nog om kärnkraft. Hur ser framtiden för energipolitiken ut? Blocköverskridande energisamtal lyfts fram på ett bra sätt från Centerpartiet och Socialdemokraterna. Det låter jättebra. Jag och Vänsterpartiet har ingenting emot sådana samtal och överenskommelser. Men när jag och Vänsterpartiet försökte närma oss den förra regeringen för att bli överens om några energifrågor fanns det inget som helst intresse för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Nu när jag och Vänsterpartiet försöker driva på något som skulle kunna dämpa elpriserna - som är mycket på tapeten för konsumenterna - och få ned dessa toppar redan nästa vinter finns det återigen inte något intresse att titta på dessa förslag.

Om man betalar 55 miljarder kronor i stöd för elräkningar och fortfarande försvarar prissättningen som försatt konsumenterna i denna situation hävdar jag i alla fall att politiken vill stödja producenternas övervinster mer än att se till svenska folkets väl och ve.

Jag ska klargöra för eventuella lyssnare där ute att det som jag och Vänsterpartiet försöker förespråka är Sverigepriser eller Bekenmodellen. Det som jag och Vänsterpartiet driver på för hävdar jag skulle stoppa den enorma kapitalöverföring som sker i dag från svenska elkunder till elproducenter, Svenska kraftnät och statskassan i form av momsintäkter.

Det betänkande som vi debatterar rymmer mycket, allt från solel till vattenkraft, vindkraft, kraftvärme, vätgas, biogas, torv och energieffektivisering. Ja, ni hör själva. Det finns massor av vägar för att få till en säker och förnybar framtid för vår elförsörjning.

Men låt mig vara tydlig. Jag förstår att energipolitiken måste få långsiktiga spelregler för att investeringar ska komma på plats. Men återigen motarbetar denna regering till exempel att vindkraft som byggs ska ge mervärden till de kommuner där etablering sker. Man gav till och med den så kallade incitamentsutredningen ett tilläggsdirektiv som innebar att man tog bort det verktyg som skulle ha gjort skillnad när det gäller hur kommuner ställer sig till vindkraftsetableringar.

Fru talman! Jag som är halvfinne ska berätta att jag var i kontakt med en kommundirektör i Lestijärven kunta. I Finland är det nu på det sättet att vindkraftens fastighetsskatt kommer kommunerna till gagn. Om man bygger vindkraft på 4 megawatt blir det en ersättning på 35 000 euro per verk varje år. Den är givetvis progressiv i takt med avskrivningen och livslängden. Det är alltså denna fastighetsskatt som ger denna ersättning. Med dagens valutakurs handlar det alltså om nästan 400 000 svenska kronor per verk och år. En park med 30 sådana verk skulle ge en liten kommun nästan 12 miljoner kronor varje år.

Men inte nog med det. I Finland måste det vara en annan fördelning även när det gäller bolagsskatten. Kommuner pressar investerare att registrera bolag som driver sådana verk i den egna kommunen, och då stannar även bolagsskatten i kommunen.

Jag trodde inte mina öron när jag ringde kommundirektören i Lestijärvi. Hon berättade att det nu kommer en investerare med 69 verk till kommunen, och det ger en fastighetsskatt på 2 ½ miljon euro. När bolaget registreras i kommunen kommer även bolagsskatten att stanna där. Det finns givetvis inte några siffror över exakt vilken vinst detta kommer att ge, men det är ansenliga summor. Hon sa att man egentligen inte skulle behöva beskatta kommunmedborgarna alls i kommunen. Jag måste kanske nämna att det rör sig om den näst minsta kommunen i Finland, med bara 700 invånare. Men det är en rolig grej i alla fall.

Men det är klart - vill man använda landsbygden och naturresurserna för att täcka skattesänkningar för de mest välbärgade vill eller törs man inte titta på lösningar som skulle sätta fart på utbyggnaden av grön, förnybar el redan i morgon.

Fru talman! Vi har reservationer i betänkandet, och vi står givetvis bakom alla. Men som brukligt lyfter jag bara en, och det är reservation 14, som handlar om biobränslen och biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Utsläppen behöver minska betydligt snabbare än vad som sker i Sverige för närvarande. De statliga investeringsstöden behöver öka för att åstadkomma det systemskifte som krävs för att nå klimatmålen.

För att ny teknik ska kunna utvecklas och användas behöver marknaden statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i fossilfria lösningar. Inte minst inom transportsektorn finns ett stort investeringsbehov. Genom olika investeringsstöd för utbyggnad av hållbara drivmedel förbättras förutsättningarna för att produktionen av biodrivmedel i Sverige ska öka och Sverige därmed ska kunna uppnå en högre grad av nationell självförsörjning med fossilfria drivmedel.

Sedan har vi den fantastiska solen. Jag måste erkänna att jag bara för fem år sedan själv var skeptisk till solel. Men med tanke på min egen anläggning som jag nu har hemma måste jag omvärdera det jag tyckte då.

Det finns stora möjligheter till en kraftig utbyggnad av solel i Sverige. Det krävs dock politisk vilja och handlingskraft för att öka produktionen av solenergi. I dag finns det inte något klart planeringsmål för solceller. Energimyndigheten har inte heller fått något särskilt uppdrag att ta fram ett sådant mål i sin strategi. Om det inte finns något uppsatt mål försvåras också ambitionshöjningar.

Även solenergi bör, tycker jag, byggas ut i Sverige. Mer ren energi och nya gröna jobb behövs. För detta krävs i det korta perspektivet öronmärkta stöd och på längre sikt givetvis långsiktiga styrmedel.

När det sedan gäller detta med lagring och balans kommer vätgasen in. Jag anser att utbyggnaden av vätgasproduktion ska ske på ett sätt som är bra för hela samhället och att det offentliga ska ta ansvar för systemperspektivet. Vätgasinvesteringarna bör stimuleras där de behövs som mest och inte endast där marknaden ser störst möjlighet till vinstmaximering.

Vidare bör ansvarsfördelningen kring vätgas mellan olika myndigheter förtydligas. Det är också välkommet med forskning på området, som tydliggör vad som ger samhället och klimatet mest nytta. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organiseras i hela landet. Här skulle vårt Vattenfall kunna användas och få i uppdrag att utveckla energilagring i vätgas i samband med sina investeringar i förnybar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för frågan - eller påståendet. Jag skulle nästan vilja börja med det som Rickard Nordin sa: Jag tycker att ledamoten bör läsa på bättre. Jag skulle vilja veta var ledamoten har hört att vi ska kapa kablar och att vi skulle vilja bromsa exporten. Det skulle vara kul att höra var sådana signaler kommer fram.

Vänsterpartiet har lyft fram att vi borde ha ett tvåprissystem. Man prissätter först den inhemska efterfrågan och produktionen, och sedan exporterar man på precis samma sätt som i dag. Det finns inga förslag, och det finns ingen vänsterpartist som har sagt att vi ska sluta exportera, kapa kablar eller minska exporten. Jag hoppas att ledamoten Stegrud läser på innan hon påstår något som inte stämmer.

Vad gäller regler- eller baskraften tror jag ändå att reglerkraft tillsammans med lagring, oavsett om det handlar om vätgas, pumpkraft eller andra former, ligger närmare till hands än en ny fungerande reaktor i Sverige. Jag tror inte att detta kommer att vara ett problem.

Vi har i Sverige, tack vare att vi har haft överproduktion och är den största exportören av alla EU-länder, bidragit mycket till att även andra länder har haft lite lägre priser. Men den prissituation som vi har hamnat i har inte att göra med att vi har byggt ut vindkraften. Det handlar om ett sjukt dåligt prissättningssystem på marginalen, som gör att vi betalar det pris som eskalerat på grund av den ryska invasionen av Ukraina.

Fru talman! Jag tackar ledamoten ytterligare en gång för frågorna, eller påståendena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Jag vill fortfarande hävda att inte ens min partiledare någonsin har sagt att vi ska kapa kablar och sluta exportera. Det stämmer inte.

Vad gäller "tro" tror jag att det även är någon annan som får rannsaka sig när det gäller vad som är fakta. I samband med alla industrietableringar och den omställning som sker är man ute efter billig elproduktion, och den måste finnas på plats snart - helst i går. Detta finns inte i den politik som Sverigedemokraterna och denna regering driver.

Det stämmer att framför allt prisområde 4 har effektbrist. Det handlar om några timmar per år. Detta beror på att man har satt stopp för många havsbaserade vindkraftsparker, som skulle ha löst det här. Det hade givetvis gällt även om vi hade haft kärnkraft som hade tuffat på, men det är fel att påstå att den har stängts med politiska medel.

Det hävdas att vi skulle driva på för någonting som det inte finns fakta för. Det finns fakta som säger att energisystemet i Sverige i dag funkar med volatila produktionsslag, men vi behöver givetvis någonting som balanserar det hela. Vi har vattenkraft, och det stämmer säkert att den snart når taket. Samtidigt sker det teknikutveckling som vi vet funkar med vätgas, pumpkraft och allt det där.

Vi behöver givetvis titta på fakta. Fakta säger att kärnkraft är tre gånger så dyr att bygga ut som förnybar elproduktion i Sverige. Detta ligger långt fram i tiden, och det är inte det som efterfrågas i samband med industriinvesteringarna i dag. Om detta står sig - om man inte själv börjar inse fakta - kommer denna politik att välta bort de här bra investeringarna.

Fru talman! Jag tackar Louise Eklund för frågan.

Jag börjar med prissättningsmodellen. Den rapport som ledamoten hänvisade till berörde inte alls prissättningssystemet. I rapporten tittade man på om vi ska begränsa exporten eller inte sälja det vi har. Det hade ingenting med prissättningsmodellen att göra. Om inte ledamoten har träffat Bengt Ekenstierna, som är författaren bakom Bekenmodellen, hoppas jag att hon lägger tid på att träffa honom. Modellen med ett tvåprissystem skulle funka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Vad gäller EU-förordningen och det systemet vill jag säga detta: Om vi inte utmanar det system som vi tycker fungerar dåligt kommer vi alltid att få anpassa oss till någonting som inte är bra för det system som vi har i Sverige.

Vi är den största exportören. Vi har industrisatsningar som i dag inte finns på kartan i många andra länder på kontinenten. Därför skulle jag vara beredd att utmana och testa med att säga att vi tänker införa detta. Om vi sedan torskar på det får vi se.

Det finns länder i Europa som i dag inte prissätter enligt detta system, men ändå hävdar man att detta är praxis och att alla gör det. Det stämmer inte.

Fru talman! Återigen: Det handlar inte om att begränsa handel. Det sägs att tvåprissystemet skulle göra att vi har två prissättningsmodeller, men det skulle vara precis samma pris för den el som vi exporterar med tvåprissystemet. Om detta sedan strider mot EU:s regler om fri rörlighet för varor och tjänster är i alla fall jag beredd att ställa saken på sin spets och visa att detta inte är rimligt.

Man har lagt en samhällsviktig funktion som elproduktion och elförsörjning för ett land på en marknad. Det visar sig nu att vi, givetvis av många orsaker, drabbas av tiofaldigt högre priser.

Jag har använt exemplet med en storfamilj och brödbakning förr. Om jag skulle ha haft någon produktion skulle jag inte ha lagt ut brödet på marknaden varje morgon för att sedan köpa tillbaka det för det pris som någon är beredd att sälja det för. Jag skulle givetvis använda det bröd jag själv behöver hemma innan jag sålde resten.

Jag tycker att detta är ett sjukt system. Våra konsumenter drabbas av skyhöga priser, och sedan får man betala tillbaka - i dag är det 55 miljarder - till deras elräkningar. EU-reglerna får säga vad de vill - det här är ett sjukt system.

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för anförandet!

Ledamoten hade i sitt anförande en intressant retorisk fråga som handlade om folk och företag i glesbygd. Noterbart är väl ändå att få saker har slagit så hårt mot glesbygd, mot småföretagare, mot lantbrukare och så vidare som den förda energipolitiken. Det är den som har lett till de skenande elpriserna, liksom införandet av världens mest offensiva reduktionsplikt, som ju har drivit upp bränslepriserna otroligt kraftigt. Det har också varit en anledning till att många har lämnat Centerpartiet till förmån för Sverigedemokraterna just i glesbygd.

Våra meningsskiljaktigheter till trots tycker jag mig ändå ana en liten ljusning i energifrågan. I EU-parlamentet pratar Centerpartiet numera om att kärnkraften kanske inte är så dum. Vi har även hört den nye partiledaren öppna upp för kärnkraft. Min konkreta fråga här och nu är egentligen: Var står Centerpartiet nu för tiden när det gäller just kärnkraften?

Fru talman! Jag anar ändå ett litet närmande här till Sverigedemokraternas politik, och det är glädjande. Kärnkraften är viktig för energisystemet, och Sverigedemokraterna jobbar tillsammans med samarbetspartierna för att ge förutsättningar för ny och även livstidsförlängd kärnkraft.

Det kan måhända vara så att centerpartister inte har gått direkt till Sverigedemokraterna, men faktum är att vårt stöd på landsbygden bland exempelvis lantbrukare och egenföretagare har ökat kraftigt medan det har minskat för Centerpartiet. Möjligen har man tagit något steg däremellan, men poängen kvarstår.

Ledamoten sa tidigare, vilket var intressant, att Centerpartiet är de enda som bedriver något slags borgerlig politik. Men Centerpartiets politik går ju ut på subventioner, med massiva subventioner till industrin. Ledamoten nämnde själv att det efterfrågas mängder av gröna produkter från företagen, men i så fall är ju även kunden villig att betala för det. Ändå pratas det ständigt om bidrag och subventioner. På EU-nivå inför man mängder med klimatregleringar, samtidigt som man för att företagen ska klara av att avsätta produkterna, som ju blir mycket dyrare, vill införa koldioxidtullar - förmodligen ett handelskrig som Kina inte kommer att ställa upp på i slutändan. Jag tycker att det är märklig syn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Det gäller även biogasen, som Centerpartiet ständigt pratar om. Biogas har i årtionden subventionerats med skattemiljarder i olika projekt fram och tillbaka. Det har aldrig funnits någon lönsamhet i det. Nu har möjligen chansen till lönsamhet på sätt och vis förbättrats en aning, med tanke på att bränslepriserna är så höga. Sedan finns det annat som sätter stopp för det, så att det blir mer jämförbart.

Fru talman! Rubriken på betänkandet anger att debatten ska handla om gasmarknadsdirektivet, men som de som lyssnat på debatten hört pratar vi även om en hel del andra saker. Det är för att det ryms så ofattbart många andra frågor här, vilket också tidigare talare nämnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Det svenska energisystemet står inför enorma utmaningar. På lite drygt tio år, till 2035, kommer Sveriges elbehov att dubbleras. Samtidigt måste vårt befintliga bestånd ersättas då det kommer att ha blivit för gammalt. Därefter fortsätter elbehovet att öka allteftersom Sveriges industri och fordonsflotta blir eldriven i stället för fossil. Vi står inför en enormt spännande utmaning.

Samtidigt är det viktigt att understryka att det faktum att vi nu står inför denna utmaning på många sätt är något positivt. Det ger ju möjligheter. Det är resultatet av att svenska och internationella företag väljer Sverige för att etablera nya företag och industrier. Det är verksamheter som bidrar till Sveriges ekonomiska välstånd och till svenska gröna jobb. Det är verksamheter som i förlängningen skapar förutsättningar för att bo och leva i hela vårt avlånga land. Dessa verksamheter är grunden i den samhällsomställning som vi nu står inför.

Under de åtta senaste månaderna, sedan Kristerssons regering tillträdde, har det dock blivit smärtsamt tydligt att vi inte kan ta dessa verksamheter för givet. De förutsättningar som gjort att dessa verksamheter har velat etablera sig i Sverige är nämligen ingen naturlag. De är resultatet av aktiv politik.

Den billiga elen, de statliga stöden till innovationer och verksamheter i tidiga skeden och den tydlighet i klimatomställningen som funnits i Sverige är resultatet av politik. Men resultatet av den lite ensidiga, halvtrötta och yrvakna politik som regeringen nu driver har lämnat tydliga resultat. I stället för att kämpa för att få etablera sig i Sverige letar företag nu efter andra platser att etablera sig på, där politiken ger företagen rätt förutsättningar för att ställa om.

Fru talman! Miljöpartiets vision för det svenska energisystemet står på tre ben. Till att börja med måste vi satsa stort på den kraftproduktion som går fort att bygga ut i tillräckligt stor skala: vindkraften.

Det gläder mig att regeringen äntligen börjat godkänna de ansökningar om att bygga vindkraft till havs som samlat damm på regeringens bord. Om än senfärdigt är det mycket goda nyheter. Äntligen kan vi få förutsättningar för att bygga storskalig energiproduktion till havs, förutsatt att företagen anser att rätt ekonomiska förutsättningar föreligger.

Regeringen hävdar att vindkraften behövs, medan regeringens partner, som styr från baksätet, ropar helt andra instruktioner till föraren om att stoppa vindkraften och rent av ta bort den. Men vi hörde tidigare här av en ledamot att det kanske ändå inte är partiets politik. Det blir hur som helst en svår ekvation att få ihop.

Fru talman! Trots energiministerns ord, så sent som i går härifrån talarstolen, om att vindkraften behövs går det inte att se förbi alla förslag som regeringen drivit igenom som försämrar förutsättningarna för ny vindkraft, både på land och till havs.

Det handlar om försämrad styrning av centrala myndigheter, till exempel Försvarsmakten. Vi hörde från en tidigare talare att man har valt att ta bort den del av regleringsbrevet, alltså instruktionen till myndigheten, som handlar om att ta att de måste hänsyn till utbyggnaden av energisystemet i Sverige i sin verksamhet. Det var utmanande att samarbeta i vissa frågor redan när det stod där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Man har också slopat stöd till havsvinden vad gäller anslutning. Och tillståndsprocesserna är fortsatt dyra och rättsosäkra. Listan är lång över vad denna regering hunnit göra för att försämra förutsättningarna för vindkraften i Sverige.

På regeringens bord ligger just nu färdigutredda förslag om till exempel det kommunala vetot och hur man skulle kunna hantera det. Vi väntar också ivrigt på att se en hel radda förslag från Klimaträttsutredningen genomföras.

En annan indikation på behovet av vindkraft, som man säger sig värna, och att det har något slags del i vårt energisystem är ett enormt stort flaggskeppsprojekt som nio länder väljer att delta i. Men Sverige utmärker sig, som det enda landet i samarbetet runt Nordsjön, genom att inte delta i detta storskaliga projekt som helt enkelt handlar om att bygga en energiö tillsammans.

Vindkraften behövs där den är välkommen, hör vi också. Syftet med den så kallade incitamentsutredningen var att ta fram vilka incitament som behövs för att kompensera dem som störs av vindkraftsutbyggnaden. Därför är det förvånande och märkligt att regeringen väljer att, ganska sent in i uppdraget, göra en sådan tuff avgränsning av uppdraget att inga förslag som ger tillräckliga incitament kan tas fram. Det säger utredaren själv. Det är anmärkningsvärt. Det blir alltså lite svårt att få orden om att vindkraften behövs där den är välkommen att gå ihop med de faktiska åtgärder som har vidtagits.

Miljöpartiet har en annan vision. Vi vill öka takten i utbyggnaden av vindkraften och skapa förutsättningar för kommun, närboende och lokalsamhälle att tjäna pengar på etableringen av vindkraften. Vindkraften ska vara en motor i den lokala ekonomiska utvecklingen och ge välbehövliga pengar till skola, vård och omsorg.

Fru talman! Det räcker dock inte att bygga ny kraftproduktion. All energiproduktion, också vindkraften och solkraften, har miljöpåverkan. Om vi ska hålla våra samhällen inom alla våra planetära gränser måste även klimat- och energiomställningen förhålla sig till det faktum att vi bor på en planet med ändliga resurser där våra ekosystem redan i dag är under enormt stor press. Vi måste också lära oss att göra mer med mindre. Sättet vi använder energi på måste helt enkelt bli smartare, effektivare och bättre, utan att det för den skull behöver bli mer komplicerat för hushåll och företag.

För att det ska kunna bli verklighet måste vi välkomna och inte motarbeta den teknologi, de affärsmodeller och de företag som kommer att existera och verka på framtidens energimarknad. Det gäller till exempel aggregatorer, som vi debatterade för ett tag sedan.

Om politiken ska kunna hålla jämna steg med näringslivet måste vi öka takten. Annars kommer varken hushåll eller företag att kunna skörda frukterna av ett smart och modernt energisystem. Vad betyder det i praktiken? Jo, dyrare el för alla.

Fru talman! Mot bakgrund av att ha arbetat lång tid i energibranschen, liksom en tidigare ledamot också har gjort, vill jag avslutningsvis understryka en avgörande sak. Det allra viktigaste för energiaktörerna och näringslivet är att få långsiktiga spelregler. Bolagen måste ges förutsättningar att genomföra de investeringar som vi alla, hushåll och företag, är beroende av för att möta de utmaningar vi står inför kommande decennier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Precis som när det gäller pensionerna, försvaret och ekonomin kan energipolitiken inte byta inriktning vart fjärde år bara för att vi får en ny regering som föredrar ett kraftslag framför ett annat. Jag vill därför tydligt understryka hur skadligt det är att regeringen under det senaste dryga årets djupa energikris inte vid ett enda tillfälle tagit initiativ till blocköverskridande samtal och förhandlingar för att skapa långsiktighet i energipolitiken.

Ledamoten för energiministerns parti var tidigare uppe i talarstolen och raljerade lite grann - kom och dansa med oss. Det är inte den seriositet som behövs här. Detta är en jätteviktig fråga för oss. Det borde det vara även för regeringsföreträdarna.

När Miljöpartiet satt i regeringen tog vi tillsammans med andra initiativ till den energiöverenskommelse som slöts 2016. Det var ett brett, djupgående och ambitiöst arbete med målsättningen att skapa politik som skulle hålla över tid och som var brett förankrad i Sveriges riksdag. Det skulle vara politik som näringslivet kunde lita på.

Den överenskommelsen valde Moderaterna och Kristdemokraterna att lämna 2019. Det blev starten på det kulturkrig som har dominerat energidebatten. Det kulturkriget har inga vinnare. Man må ha vunnit regeringsmakten denna gång, men nästa gång svenskarna går till valurnorna kommer man att utvärderas för förmågan att lösa svenska folkets olika praktiska problem. I en demokrati kommer en regering som väljer att skrota bra förslag, bara för att de kommer från den andra sidan av riksdagen, alltid att förlora.

Avslutningsvis - jag står förstås bakom samtliga yrkanden från Miljöpartiet. Men jag väljer att endast lyfta fram reservation 4, som handlar om att stoppa nya fossilbaserade projekt, hantera befintliga fossilbaserade processer samt satsa på ett smartare och mer flexibelt elsystem, inklusive energilagring.

Fru talman! I energiöverenskommelsen är målet 100 procent förnybart, vilket ett antal partier har gått med på. Som ett resultat av det målet har man tagit fram underlag för hur målet ska nås, precis som ledamoten var inne på. Energimyndigheten har bland annat tagit fram två rapporter på området, som beskriver detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Målet är visst nåbart. Så är det absolut. Men det kräver aktiviteter och att man helt enkelt ökar produktionen av förnybar energi över hela Sverige. Vi behöver även, som en annan ledamot sa tidigare, balansmarknader som klarar av det här. Ledamoten Stegrud har helt rätt i att det måste vara 50 hertz. Svenska kraftnät har i likhet med många andra europeiska länder inrättat nya marknader, så kallade balanskraftsmarknader, för att hantera det nya kraftslag som kom in i och med förnybart.

När det gäller väderberoende kan man säga, även om det är lite långsökt, att kärnkraften också är väderberoende eftersom kraftverken ofta ligger nära vatten. Men de kalla hav som man förlitar sig på värms upp, och det finns kärnkraftsreaktorer som har fått stängas av eftersom havet blivit för varmt och man inte kan kyla ned reaktorerna i tillräcklig utsträckning. Dessutom stod några reaktorer stilla bara häromdagen. Det är plus och minus med allt, får man säga.

Fru talman! Först måste jag korrigera ledamoten: Miljöpartiet driver ingen politik som handlar om att ta bort det kommunala vetot. Det handlar i stället om att flytta fram den processen, vilket jag hänvisade till tidigare. Det pågår en utredning av den frågan.

Vad gör man när det inte blåser? Det är en jättebra fråga. Säg att man har tusen noder som producerar energi i ett land, och jämför sedan det med ett land som har fem noder. Skulle det hända något med 10 procent av de tusen noderna är det systemet inte lika sårbart som om det skulle hända något med en av fem.

Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Det finns risker med alla produktionsslag, och en fördel med vindkraften är att den är decentraliserad och spridd över flera områden. En annan fördel, som ledamoten också var inne på, är att det ibland blåser mer än vad man kan använda. Det är där det finurliga med lagring kommer in. Det finns till exempel vätgaslagring och batterier, som kan balansera vårt elsystem.

Redan i dag finns det batterier som erbjuder balanseringstjänster till Svenska kraftnät. Det är alltså en helt realistisk framtid att utöka den typen av balanstjänster kopplade till vindkraften. Det är till exempel inte omöjligt att göra sådana kombinationer i en vindkraftspark att man producerar vätgas på plats och har ledningar som för in den till fastlandet. Det finns långt gångna sådana planer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)