Louise Eklund (L) om Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster

Fru talman! Nu debatterar vi NU9 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster. Betänkandet innehåller också ett antal motioner från allmänna motionstiden.

Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 1, 5 och 25.

Fru talman! Förslaget innebär ändringar i ellagen när det gäller leverans av el och balansansvar. Ändringarna är en konsekvens av det så kallade elmarknadsdirektivet. Det handlar bland annat om regler för aggregeringstjänster för att möjliggöra för elanvändare att anpassa sin elförbrukning utifrån olika marknadssignaler. Det kan handla om att minska elförbrukningen när nätet är hårt belastat och att öka förbrukningen när elpriset är lågt.

Vad är då en aggregator? Jo, det är någon som köper flexibilitet av oss kunder och sedan säljer den vidare. Aggregatorn samlar ihop flexibilitet från många små elkonsumenter för att kunna sälja det som ett stort bud på marknaden, och detta får elkonsumenterna betalt för.

Vi har synpunkter på lagförslagets definition av obalans, ekonomiskt ansvar och kompensationsmodellen för obalansen. Förslaget som det nu ser ut innebär en alldeles för bred definition av obalans för dem som vill tillhandahålla aggregeringstjänster. I förslaget omfattas hela den aktiverade flexibiliteten, inte bara den obalans man orsakar. Detta borde vara tydligare och i linje med den terminologi som används i EU-rätten. Det här riskerar att hindra marknadstillträde för aggregerad efterfrågeflexibilitet.

Regeringen föreslår att aggregatorn ska betala för hela den aktiverade flexibiliteten, inte bara för den obalans man orsakar, vilket hade varit naturligt.

Förslaget innebär också att aggregatorn måste knyta till sig en balansansvarig om bolaget inte självt är det. Det innebär att det kommer att kräva betydande ekonomiska säkerheter. Här föreslår regeringen att aggregatorn ska betala kompensationen, i stället för det som föreslås i direktivet, det vill säga att det ska betalas gemensamt av dem som har nytta av aggregeringen.

Fru talman! Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för en grön omställning, vilket skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för det svenska näringslivet att lyckas på globala marknader. En avgörande faktor för den gröna omställningen är den pågående elektrifieringen. Det gäller inte minst framväxten av industrier som det fossilfria stålet, batteritillverkning och elektrifiering av transporter med mera. Elektrifieringen är avgörande för att nå nettonollutsläpp 2045 och kan även minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter.

För att inte tappa fokus på elektrifieringens betydelse vill vi framhålla att den är viktig för industrins gröna omställning. Därför är det viktigt att regeringen fortsätter att arbeta med den elektrifieringsstrategi som den socialdemokratiska regeringen tog fram förra mandatperioden med 67 konkreta förslag. Den innefattade också en handlingsplan som vi anser att regeringen bör fortsätta att arbeta med.

Jag kan konstatera att elektrifieringsstrategin inte längre finns på regeringens hemsida. På en skriftlig fråga svarade dock statsrådet Ebba Busch att strategin innefattar flera relevanta delar och att ett antal åtgärder i den har genomförts i form av myndighetsuppdrag vars redovisningar regeringen har tagit emot eller kommer att ta emot och att analys pågår inom Regeringskansliet om vilka åtgärder i strategin som kan vara relevanta att ta vidare. Det är ju väldigt bra att den inte hamnade i papperskorgen, vilket jag trodde när den inte fanns på regeringens hemsida. Men man kan ju inte låta bli att ställa sig frågan: Varför gör inte regeringen något?

Fru talman! För att vi ska klara elektrifieringen behöver det byggas ny infrastruktur. Investeringar i elnäts- och elproduktionsutbyggnad måste till för att klara detta. Där är tillståndsprocesserna av avgörande betydelse. Vi behöver korta tillståndsprocesserna och göra dem mer förutsägbara. Vi behöver reformera lagstiftning och regelverk. Det ligger nu två utredningar på bordet och väntar på att bli verkstad: miljöprövningsutredningen och klimaträttsutredningen. Båda är färdigremitterade och klara. Det regeringen behöver göra är att bestämma sig: Vad vill regeringen med de två utredningarna?

För att klara betinget framåt behöver vi mer elproduktion på både kort och lång sikt. Det snabbaste sättet att göra det på kort sikt är att bygga mer vindkraft, både på land och till havs. En viktig del här är incitamentsutredningen, som jag tror faktiskt ska presenteras imorgon. Just nu sitter kommunerna och väntar på den, och det händer väldigt lite. Så den är väldigt viktig.

Fru talman! Alla kraftslag behövs för att vi ska fortsätta vara i framkant i klimatomställningen. Vi behöver bygga ut elnätet och överföringskapaciteten och bygga mer elproduktion i hela landet, och då behövs alla kraftslag. Det är en förutsättning för att vi ska behålla jobben, stärka vår konkurrenskraft och ha en fungerande välfärd när den behövs som mest.

Fru talman! Jag tycker att ledamoten Mats Green ska vara försiktig med att prata om att hålla vallöften, eller löften, med tanke på det vi har sett sedan regeringen tillträdde. Det tycker jag alltså att man ska vara försiktig med.

Jag var väldigt tydlig i mitt anförande: Alla kraftslag behövs. Det jag pratade om när det gäller vindkraften var att det är det snabbaste att bygga ut, och det går att göra på kort sikt. Men alla kraftslag behövs, och i det ingår också kärnkraft. Det vet ju Mats Green, så egentligen behöver han inte ställa frågan - eller hur? Det är ju ingen nyhet.

Tysta leken - jag vet inte om Mats Green bara lyssnar när han vill lyssna. Vi har väl varit ganska tydliga med att vi inte vill avveckla kärnkraften nu utan att vi till och med kan ställa upp på att bygga ny kärnkraft. Vi behöver all kraft. Vi behöver solenergi och vind - havsvind och landvind. Vi behöver kanske bygga ut vattenkraften också, för den delen - allt för att vi ska få till bra, ren och billig el så att vi kan utvecklas och klara klimatomställningen i Sverige. Det är urviktigt. Det är ingen nyhet, och det vet Mats Green. Så nu har ledamoten fått svar på sina tre frågor.

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågorna!

Att vi har tillsatt den här utredningen om just incitament är väl egentligen ett svar på frågan om hur vi ser på det. Det är klart att på något sätt behöver det komma bygden till del.

Exakt hur tycker jag är en svår fråga. Vi har ju i Sverige ett utjämningssystem som ska utjämna skillnader mellan kommunerna, men vi vet också att det inte gör det fullt ut. Det behöver göras mer, och man behöver också på något vis bli kompenserad för de störningar man får i sin omgivning. Just nu har vi vindkraften som behöver byggas ut, och där är det tvärstopp just nu. Då behöver vi göra någonting.

Men att svara på frågan exakt hur, Birger Lahti, det vill jag inte göra i dag. Utredningen presenterar väl sitt förslag i morgon. Jag tycker också att det var synd att den sittande regeringen begränsade det till att det är verksamhetsutövarna som ska betala. Jag tycker att det skulle ha varit öppet i utredningen.

Jag är inte beredd att säga exakt hur det ska se ut, men på något sätt behöver vi kompensera de kommuner och de invånare som störs av detta.