Boriana Åberg

Herr talman och utrikesministern! Rysslands krig mot Ukraina har orsakat ofattbart mänskligt lidande och enorm materiell förstörelse av skolor, sjukhus, bostäder och annan infrastruktur. Sverige har hittills bidragit med stöd värt mer än 25 miljarder kronor. Vi kommer att fortsätta att bidra med allt vi kan för att hjälpa Ukraina.

Det behövs också ett omfattande stöd från omvärlden för att bygga upp det krigshärjade Ukraina. Vad gör regeringen för att främja Ukrainas sak i omvärlden utanför Europa?

Fru talman! Tyvärr finns inte alternativet att få ett snabbt ja eller nej. Det krävs en lagändring för att skattebefrielsen ska kunna uppfylla villkoren från EU-nivån, så förslaget är på inget sätt någonting som kan förverkligas över en natt.

Ännu mer komplicerande är dock att en anmälan om skattebefrielse, som Centerpartiet har föreslagit, inte ändrar frågan om skattebefrielsen utgör en överkompensation av EU:s statsstödsregler. Det enda alternativet som finns är att hoppas att maskineriet maler fortare än de 15 till 18 månaderna.

Fru talman! Jag hade inte för avsikt att begära replik på Helena Lindahl. Däremot vill jag förtydliga påståendet om biogasen, eftersom jag tror att folk som lyssnar på debatten riskerar att missuppfatta vad som har hänt.

Först vill jag säga att biogasen är väldigt viktig för Sveriges gröna omställning, och skattebefrielsen har varit ett viktigt verktyg. Vi alla partier står bakom det. Sedan var det väldigt olyckligt att ett tyskt företag överklagade den svenska skattebefrielsen. Det ledde till att EU stoppade den.

Jag vill förtydliga att det utskottsinitiativ som Centerpartiet föreslog i skatteutskottet inte gick att genomföra. Om man gör en ny anmälan enligt den allmänna gruppundantagsförordningen, GBER, i EU behöver Sverige nämligen helt utan förhandsbesked från kommissionen säkerställa att det inte utgör någon överkompensation. Detta är inte enkelt, eftersom varje företag måste prövas ett och ett. Dessutom garanterar en anmälan enligt GBER inte att skattebefrielse inte kommer att underkännas av EU-domstolen.

Herr talman! Nu senast hade Socialdemokraterna makten i åtta år - och i många år dessförinnan. De tog ut höga skatter på allas löner, men ändå utvecklades kriminaliteten katastrofalt. Niklas Karlsson försöker trots det göra det till en fråga om pengar. De ska beskatta människor som jobbar hårt och har långa utbildningar bakom sig då de inte har haft några inkomster.

Men är det verkligen uteblivna skattehöjningar för människor som betalar statlig skatt som har gett kriminella fritt spelrum i landet och gjort att barn och ungdomar använder vapen och skjuter varandra? Finns det inget Socialdemokraterna kan medge är deras fel och som de inte hanterade under sin tid vid regeringsmakten, till exempel en okontrollerad invandring, bristande integration och allmän kravlöshet?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Niklas Karlsson för ett belevat anförande. Även om jag inte instämmer i slutsatserna var det riktigt njutningsbart att lyssna på det.

Någon som inte uttryckte sig lika belevat var Magdalena Andersson i onsdagens partiledardebatt. Hon sa då att sänkt skatt för höginkomsttagare inte kommer att hindra en enda ung kille från att plocka upp ett vapen.

Sverige utmärker sig inte med exceptionellt låga skatter, snarare tvärtom. Däremot utmärker sig Sverige när det gäller antal skjutningar med dödlig utgång. Vi har faktiskt det högsta antalet i hela Europa.

Sambandet som Magdalena Andersson försökte påvisa blev inte riktigt klart för mig. Kan Niklas Karlsson svara på om höjd skatt kommer att hindra en ung kille från att plocka upp ett vapen? Vad är det som kommer att hindra denna unga kille från att plocka upp ett vapen?

Herr talman! Jag kan inte göra något annat än upprepa det som finansministern sa: Vi kommer inte att lämna dem som behöver hjälp i sticket.

Det är inte kutym att i juni göra utfästelser om vad man kommer att göra i höst i budgeten. Vi vet inte hur ekonomin förändras. Vi vet inte heller hur omvärldsläget förändras. Jag har nämnt att det finns ett krig som pågår i närområdet. Vi hoppas alla att detta krig tar slut. Det finns många variabler som vi inte bestämmer över, och vi måste ha respekt för detta.

När det gäller nedskärningar i kärnverksamheten undrar jag: Vilka kommuner började att skära ned på lärare och socialsekreterare? Vilka kommuner gjorde detta?

Niklas Karlsson apostroferade Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt. Han frågade vilka som har börjat att skära ned på till exempel kommunikatörer. Det finns många uppgifter i en kommun som inte är kärnverksamhet och som förvisso kan vara välbehövliga i goda tider. I dåliga tider måste man dock ha modet att prioritera.

(Applåder)

Herr talman! Jag får börja med att berätta hur vi stöder kommuner och regioner. Redan i höst tilldelas kommuner och regioner 12 miljarder i olika stöd. Kommuner och regioner får också ta del av elstödet på ungefär 5 miljarder. Sedan finns det andra sätt att få lite mer pengar - det extra tilläggsbidraget till bostadsbidraget gör till exempel att kostnaderna för socialbidrag sjunker. Sammanlagt blir det ungefär 20 miljarder till kommunerna.

Om Niklas Karlsson hade lyssnat tidigare under debatten kunde han ha hört att finansministern sa att hon inte utesluter hjälp om sådan behövs. Det är dock inte klart att alla kommuner eller alla regioner har dessa behov. Till exempel klarar sig moderatledda kommuner som Kävlinge och Staffanstorp riktigt bra, eftersom de för en ansvarsfull politik. Dessutom brukar de hamna i topp när det handlar om olika klassificeringar som SKR brukar göra gällande till exempel äldreomsorg. Även i olika rankningar av trygghet hamnar moderatledda kommuner i topp. Detta är någonting för Niklas Karlsson att fundera på.

(Applåder)

Herr talman! I partiledardebatten i onsdags sa statsministern: Ingenting är viktigare än att stödja Ukraina.

Rysslands brutala krig har kostat många liv och skapat en enorm katastrof - humanitär, miljömässig och ekonomisk. Priset betalas ytterst av det ukrainska folket, som med sitt blod betalar för sin och för vår frihet. När vi återkommande talar om hur kriget påverkar oss i Sverige får vi aldrig glömma vem det är som gör de verkliga uppoffringarna.

Herr talman! Sverige befinner sig onekligen i en ansträngd situation med ett pågående krig i närområdet, en synnerligen besvärlig situation på energimarknaderna i Europa och den högsta inflationen på 30 år. Dessutom har vi inflation samtidigt som vi har lågkonjunktur.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde i höstas har den främsta prioriteringen varit att hindra inflationen att bita sig fast på en hög nivå genom att bedriva en fortsatt återhållsam finanspolitik. Till skillnad från Vänsterpartiet och Miljöpartiet tar regeringen denna uppgift på största allvar. Samtidigt ges stöd till framför allt utsatta hushåll genom riktade satsningar i budgeten och genom att de uppräkningar som sker med fastlagd automatik fortgår.

I ett tidigare replikskifte insinuerade Mikael Damberg att Moderaterna inte vill berätta vad regeringen gör för att stötta dem som har det svårast - detta efter att Edward Riedls talartid tog slut innan han hunnit gå in på frågan. Därför gör jag det i stället.

Ett exempel på en åtgärd för att stödja dem som har det svårt är en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Detta görs för att ge dessa familjer bättre förutsättningar att klara sina boendekostnader i dessa tider då levnadsomkostnaderna ökar.

Denna insats är betydligt mer träffsäker än en generell höjning av barnbidraget, vilket föreslås i motioner av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - var för sig, vill jag tillägga. Bostadsbidraget är nämligen inkomstprövat och tillfaller i större utsträckning barnfamiljer som är beroende av socialförsäkringar och andra transfereringar från välfärdssystemen.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att det förlängda och höjda tilläggsbidraget inte ska avräknas från försörjningsstödet, vilket enligt min mening är helt fel. Låt mig förklara varför. För grupper med svag förankring på arbetsmarknaden minskar höjda bidrag drivkrafterna till egen försörjning. Det måste alltid vara skillnad mellan att ha ett arbete och försörja sig själv och att leva på bidrag.

För att stödja de mest utsatta har regeringen ökat anslagen med 50 miljoner kronor under 2023 till de civilsamhällesorganisationer som arbetar med humanitära insatser för människor som har det svårt.

En annan åtgärd för att bekämpa inflationen är skattenedsättningen på jordbruksdiesel till EU:s miniminivå till slutet av året. Regeringen avser att vidhålla denna skattenedsättning under 2024 och 2025 för att stötta den svenska matproduktionen. Regeringen prioriterar också genomförandet av strukturreformer för ökad tillväxt.

Detta är minst sagt välbehövligt. Under de åtta åren efter 2014, under regeringarna Löfven och Andersson, var Sverige det land i hela Europeiska unionen där arbetslösheten ökade mest. Sverige är också ett av de länder i Europeiska unionen som har haft den lägsta ekonomiska tillväxten under de två föregående S- och MP- respektive S-regeringarna.

Lite ödmjukhet vore därför på sin plats i stället för att, som Socialdemokraterna, skriva i sin motion om segregation och fattigdom utan att över huvud taget nämna sin egen skuld. Att Sveriges problem inte har uppstått under de månader som gått sedan regeringen Kristersson tillträdde kan vem som helst räkna ut. Att som oppositionen ideligen påstå detta är inte seriöst.

Den förödande och systemhotande brottsligheten med kriminella klaner har inte uppstått under regeringen Kristerssons nio månader vid makten. De parallella samhällena med människor som saknar rätt att vistas i Sverige har inte heller uppstått under de senaste nio månaderna. Det har inte heller energikrisen, väntetiderna för att få vård eller de undermåliga skolresultaten.

Vad vi nu har är dock en regering som har vinnlagt sig om att åtgärda dessa systemhotande problem av olika karaktär. När vi för ett år sedan debatterade skattepolitiken tyckte vi moderater att skattepolitiken borde användas för att möta de problem som Sverige har. Sedan dess har Sverige fått en ny regering - en regering som gör just detta.

Skattepolitiken används nu för att pressa ned arbetslösheten, för att ge ökade möjligheter till ekonomisk tillväxt och för att klämma åt dem som fuskar och begår brott och därmed förstör vår trygghet och vardag. Fuskare och kriminella stjäl årligen flera miljarder från välfärden. Vad den grova kriminaliteten kostar samhället går inte ens att överblicka.

Herr talman! Jag är den första att beklaga att det för närvarande inte finns ekonomiska förutsättningar att genomföra några betydande skattesänkningar. Inflationsbekämpningen har som jag redan nämnt allra högsta prioritet. Men förutom inflationsbekämpning prioriterar regeringen ett återupprättande av arbetslinjen. Så fort situationen tillåter det kommer därför ett förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på låga och medelhöga inkomster att införas. Det är en viktig åtgärd för att stimulera jobbskapande och tillväxt.

Regeringen arbetar också med att reformera bidragssystemet med bidragstak, successiv kvalificering in i välfärden och krav på heltidsinsats för dem som ändå behöver bidrag. Det måste alltid löna sig att arbeta för att människor som befinner sig i utanförskap ska kunna gå över till att försörja sig själva och dessutom bidra till vår gemensamma välfärd. Det är vägen till en positiv samhällsförändring: arbetande, mer självständiga och friare medborgare.

Slutligen vill jag tacka utskottskansliet, Riksdagsförvaltningen och inte minst alla ledamöter i skatteutskottet, inklusive ordföranden Niklas Karlsson och vice ordföranden Per Söderlund, och önska en fin sommar.

(Applåder)

Herr talman! Det fanns en tid före den 24 februari 2022, och det finns en tid efter. Rysslands brutala invasionskrig mot Ukraina har för evigt förändrat världen till det mycket sämre. De humanitära konsekvenserna av kriget går inte att överblicka, och antalet offer går inte att räkna då siffrorna ändras varje dag. Det är människor som har tvingats lämna sina hem, sårade människor, skadade människor, våldtagna människor, dödade människor. Irpin, Butja och Mariupol är namn som ofrivilligt har blivit symboler för den barbariska ondskan.

Herr talman! Rysslands krig i Ukraina dominerade Europarådets agenda under året 2022. Beslutet att suspendera Ryssland enligt artikel 8 togs den 25 februari av ministerkommittén efter samråd med den sammansatta kommittén som består av representanter för medlemsstaternas regeringar, delegationsledarna för de nationella delegationerna och ordförandena för kommittéerna i den parlamentariska församlingen.

Den 14 och 15 mars 2022 höll Europarådets parlamentariska församling en extrainsatt session där det enhälligt antogs att Ryssland inte längre kunde vara medlem i Europarådet. Församlingen uttryckte också sitt orubbliga stöd för Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Dagen efter, den 16 mars, blev Ryssland uteslutet ur Europarådet.

Med facit i hand borde uteslutningen ha skett mycket tidigare, redan när Ryssland ockuperade Donetsk- och Luhanskregionerna och Krimhalvön 2014 - eller ännu tidigare, 2008, när Ryssland angrep Georgien och ockuperade Abchazien och Sydossetien. Ryssland har under hela sin tid som medlem i Europarådet visat att landet befinner sig mycket långt från organisationens värderingar och mycket långt från respekten för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Här följer några exempel:

År 2017 undertecknade Putin en lag om avkriminalisering av familjevåld; 358 av dumans ledamöter röstade för och endast tre emot.

Några år tidigare förbjöds så kallad "homopropaganda" för minderåriga, vilket bara var en förevändning att utöva ännu hårdare förtryck mot hbtq-personer och begränsa deras rättigheter.

År 2012 infördes en lag, med skärpning 2017 och 2020, som ger ryska myndigheter möjlighet att klassificera organisationer, medier och personer som utländska agenter och stänga deras verksamhet, vilket strider mot Europakonventionens bestämmelse om föreningsfrihet.

Putinregimens aktioner mot journalister, advokater, universitet och opposition har slagit hårt mot det civila samhället. Oberoende journalistik har kriminaliserats, organisationer som står för mänskliga rättigheter har förstörts och oberoende politiker sitter i fängelse. Allt detta sker i ett land som under 26 år var medlem i Europarådet. Detta väcker onekligen frågan om hur länge Europarådet ska vänta innan det agerar mot medlemsländer som gång på gång bryter mot Europarådets grundprinciper, det vill säga demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Och sådana medlemsländer finns.

Azerbajdzjan har sedan november 2022 blockerat Latjinkorridoren, som är den enda förbindelsen mellan Nagorno-Karabach och Republiken Armenien. Situationen för de 120 000 människorna som bor på andra sidan blockaden kan beskrivas som en humanitär katastrof. De kan inte röra sig fritt. Tillgången till mat och mediciner är mycket begränsad eftersom i princip inga leveranser tillåts ske genom blockaden. Det uppstår också ideliga avbrott i el- och gasförsörjningen.

Enligt trepartsavtalet från den 9 november 2020 ska Latjinkorridoren stå under Ryska federationens fredsbevarande trupper medan Azerbajdzjan ska garantera säker rörlighet för människor, fordon och varor i båda riktningarna. Själva begreppet ryska fredsbevarande trupper är en oxymoron, eller självmotsägelse. Det enda Ryssland gör där är att bevaka sina egna intressen.

Trots att Internationella brottmålsdomstolen i februari antog en bindande provisorisk åtgärd enligt vilken Azerbajdzjan ska säkerställa obehindrad rörlighet för människor, fordon och transporter längs Latjinkorridorens båda riktningar har åtgärden inte verkställts än, och 120 000 människors lidande fortsätter. Europarådet måste agera! Omvärlden måste agera!

Herr talman! Rysslands brutala invasionskrig mot Ukraina har fört Europarådets medlemsländer samman, och under 2022 har vi enats i inte mindre än sju resolutioner som bland annat handlar om hjälp till Ukraina, hjälp till ukrainare som har sökt skydd utomlands, hjälp till kvinnor och barn som har blivit utsatta för brutala våldtäkter av ryska armén, men också om sanktioner mot Ryssland och ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten. Ansvar ska utkrävas från förövarna och från dem som har beordrat krigsbrotten. I ljuset av detta är arresteringsordern utfärdad av Internationella brottmålsdomstolen i Haag mot Vladimir Putin välkommen.

Europarådet har också beslutat om en resolution om upprättande av en tribunal mot aggressionsbrottet, det vill säga det individuella ansvar som Putin och andra ryska politiker i ledande ställning har för Rysslands användning av våld i Ukraina. I kärntruppen som arbetar för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal med jurisdiktion över aggressionsbrottet ingår också Sverige. Det är oerhört viktigt för Ukraina som stat och de människor som har fallit, och faller, offer för Rysslands krigsförbrytelser att få rättvisa och upprättelse. Det är också viktigt för upprätthållandet av den regelbaserade världsordningen.

Herr talman! Slutligen vill jag tacka mina kollegor i Europarådets svenska delegation och rikta ett särskilt tack till Petra Sjöström och Johanna Ingvarsson från riksdagens internationella kansli för deras ovärderliga stöd.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)

Fru talman! Det hör inte till vanligheterna att en skrivelse som inte har föranlett några motioner och som det inte finns några yrkanden om debatteras i kammaren. Likväl är det viktigt att uppmärksamma skrivelsen om regeringens redovisning av skatteutgifter.

Redovisning är en väsentlig del i en förtroendebransch som politiken. I Sverige har vi det sjätte högsta skattetrycket i världen. Hushållens största utgift är skatterna.

Det ställs många krav på ett perfekt skattesystem. Det ska både vara och upplevas vara rättvist. Det ska vara enkelt, begripligt och transparent. Och inte minst ska det ha inbyggda incitament som stimulerar till arbete och leder till god ekonomisk utveckling och tillväxt.

Nu är vårt skattesystem mycket långt ifrån att vara perfekt; därför är det ännu viktigare att det är transparent. Skattebetalarna ska få veta hur mycket skatt som tas ut och vad skatterna går till. För skattesystemets legitimitet och effektivitet är det mycket viktigt med noggranna redovisningar av hur skattemedlen används.

Skatteutgifter kan definieras som stöd till hushåll och företag som uppstår genom särregler i skattelagstiftningen. För att synliggöra stödet krävs att en jämförelsenorm för skatteuttaget definieras. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen.

Redovisningen av skatteutgifter kan sägas fylla i huvudsak två syften. Det första syftet är att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis har samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida.

Det andra syftet med redovisningen är att belysa graden av enhetlighet i skattesystemet. Genom att minska enhetligheten och öka komplexiteten i skattesystemet kan skatteutgifter sägas gå emot principen om att skattereglerna ska vara generella, enkla och tydliga.

Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Skatter, oavsett om de är enhetliga eller inte, orsakar vanligen snedvridningar och en ineffektiv resursallokering i samhället. I vissa fall kan avvikelser från enhetlig beskattning, åtminstone teoretiskt sett, förbättra effektiviteten och därmed höja välfärden i samhället.

Hur en skatteutgift påverkar välfärden beror på vilken värdegrund som bedömningen utgår från, exempelvis vilken vikt som läggs vid fördelningen av tillgångar. En vanligt förekommande förenkling är att en åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en regelförändring kan kompensera förlusterna för dem som förlorar på den.

Även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt eftersom det ställer stora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta att göra. Ytterst måste det demokratiska beslutssystemet värdera förändringen och anse att den nya fördelningen är acceptabel. Och det är precis det vi gör i skatteutskottet.

Fru talman! Jag vill avsluta med några nyheter från årets redovisning av skatteutgifterna.

I budgetpropositionen för 2023 aviserades att tillfällig skattefrihet för laddel på arbetsplatsen införs från och med den 1 juli i år. Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Införandet av skattebefrielsen ger upphov till den nya skatteutgiften A39, Skattefrihet för laddel på arbetsplatsen.

Att aktivt medverka till omställning av fordonsflottan är mycket angeläget, och det är just den typen av positiva och utvecklingsbejakande klimatåtgärder som vi måste ha mer av i stället för regleringar och pålagor. Bortfallet av skatteintäkter som åtgärden leder till är därför väl motiverat.

Skatteutgift F9, Nedsatt energiskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord, skogs- och vattenbruksnäringarna, har tillkommit i årets redovisning. Den har uppstått till följd av de tillfälliga nedsättningar av drivmedelsbeskattningen som har gjorts under 2022 och som, enligt förslag i budgetpropositionen för 2023, förlängs till och med den 31 december 2023.

Att lätta bördan för dessa näringar i kölvattnet av skenande bränslepriser är nödvändigt om vi inte vill se en omfattande utslagning av företag på landsbygden - sålunda en väl motiverad skatteutgift.

Den 1 januari 2023 höjdes schablonbeloppet för avdraget för resor med egen bil till och från arbetet, det så kallade reseavdraget, från 18,50 till 25 kronor per mil. Avdragsbeloppet för arbetsresor med förmånsbil höjdes också. Regeländringen innebär att skatteutgifterna A11 och B5, båda benämnda Avdrag för resor till och från arbetet, ökar i omfattning.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbete, liksom resor i tjänsten, måste rimligen i någon mån motsvara kostnaderna för desamma. Att gå ifrån den föreslagna modellen med avståndsbaserade avdrag och i stället höja schablonavdraget för resor med egen bil är därför en ur rättvisesynpunkt högst motiverad skatteutgift.

Redovisning av skatteutgifter

Det så kallade forsknings- och utvecklingsavdraget utökas från den 1 juli 2023 genom att beloppstaket per månad höjs från 600 000 till 1,5 miljoner kronor. Skatteutgift D4, Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU, ökar därmed - en väldigt väl motiverad ökning av denna skatteutgift.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)

Herr talman! Man pratar om de påstådda falska egenföretagarna, men vet Ciczie Weidby hur många det rör sig om? Det gjordes en utredning för några år sedan, och där fanns ingenting som kunde ge några belägg för att företeelsen är vitt utbredd. Man kunde inte heller visa hur F-skattesystemet, som vi diskuterar i dag, påverkar denna företeelse.

Jag tycker att det är olyckligt att Ciczie Weidby försöker ställa arbetsgivare mot arbetstagare och egenföretagare mot andra företagare och försöker skapa någon sorts motsättningar. Alla företagare har behov av människor som utför jobbet, och vice versa: Alla arbetstagare behöver någon som ger dem jobb.

Ciczie Weidby insinuerar det här med utnyttjande och att det är många arbetstimmar. Hon säger också att vi behöver en fritid efter jobbet. Det är klart att vi behöver fritid! Finns det några sådana avarter där någon tvingas jobba 15-16 timmar har vi en annan lagstiftning som hanterar dessa frågor. Det görs inte inom det skatterättsliga systemet och framför allt inte genom att försvåra för människor att få F-skattsedel.

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan! Jag uppfattar att företagandet i Sverige fungerar tämligen väl. Alla de skatter som dras in och som vi kan spendera på välfärden, på skola, vård och omsorg, på försvaret och på att bekämpa kriminaliteten kommer från företagandet.

Det är företagarna som skapar jobb - jobb som vanliga människor går till. Där gör de ett dagsverke, känner sig behövda, skapar kontakter och får arbetskamrater. Hela våra liv kretsar kring att ha ett jobb, och dessa jobb skapas just av företagare.

Jag blir väldigt bekymrad när man använder en retorik där man exempelvis talar om falska egenföretagare. Det finns inget sådant straffrättsligt och skatterättsligt begrepp. Detta begrepp är så gott som okänt. Det ger fel perspektiv, och det inger känslan av att det är något skumt och att något inte är som det ska. Faktum är att de allra, allra flesta företag fungerar väldigt väl, och de allra, allra flesta företagare är ärliga.

Herr talman! Det är säkert några av åhörarna som minns filmen Forrest Gump och citatet: Livet är som en chokladask, man vet aldrig vad man får. Lite så är det också med detta betänkande som behandlar ett sjuttiotal yrkanden från den allmänna motionstiden som berör det breda området skatteförfarande.

Jag vill börja med den mest lockande pralinen, motionsyrkandena om synliggörande av skatter. Det finns undersökningar som visar att allmänheten i genomsnitt underskattar skatternas omfattning.

Många tror att den skatt man betalar är cirka 30 procent. Arbetsgivaravgiften på 31,42 procent är mer eller mindre osynlig eftersom den betalas av arbetsgivaren utöver den anställdes bruttolön och inte alltid framgår av lönespecifikationen. Därför är det angeläget att öka transparensen.

Ett mer transparent skatteuttag hade ökat förståelsen för samhällets uppbyggnad och även skapat ett bättre klimat för företag då anställda hade fått en ökad förståelse för vad deras anställning kostar företaget. Det är viktigt att vi vet vilka skatter vi betalar. Att dölja detta är ett sätt att indirekt öka acceptansen för högskattesamhället genom att låta människor leva i ovetskap.

Att öka den administrativa bördan för företagen, särskilt i rådande ekonomiska läge, vore dock fel, varför tvingande lagstiftning på detta område inte är aktuellt. Däremot finns det inga hinder för arbetsgivare att redovisa storleken på den inbetalda arbetsgivaravgiften, vilket en del redan gör.

Herr talman! Centerpartiet har motionerat om upphävande av gränshinder, en ambition som vi sympatiserar med. När man talar om gränshinder och kommer från Skåne tänker man osökt på Öresundsregionen.

I förmiddags informerade statssekreterare Carolina Lindholm utskottet om arbetet med Öresundsavtalet, som sedan 2003 reglerar vissa skattefrågor för arbetspendlare mellan Danmark och Sverige. Det är ett avtal som verkligen behöver ses över. Enligt avtalet är arbetspendlare skattepliktiga i arbetsgivarlandet under förutsättning att minst hälften av arbetstiden utförs där under en tremånadersperiod.

Men det har gått 20 år sedan avtalet slöts, och världen har förändrats mycket under den tiden. Under pandemin fick många gränspendlare arbeta hemifrån, och efter det har hemarbete blivit mycket vanligare. En översyn av regeln 50 procent under tre månaders tid är verkligen välbehövlig.

Den har lett till betydande skattemässiga konsekvenser och stora administrativa utmaningar och kostnader, både för den enskilde gränspendlaren och för företag med anställda från bägge sidor av Sundet. Vi önskar regeringen framgång i dessa förhandlingar.

Herr talman! Jag jämförde motionsbetänkandet med en chokladask. För dem som är bekanta med Harry Potter-böckerna är nog jämförelsen med Bertie Botts gelébönor kanske mer relevant. Ni vet, de där godisarna med olika smaker - allt från vattenmelon och banan till öronvax och ruttna ägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Nu har vi kommit till den senare kategorin, Vänsterpartiets punkt om F-skatt i motionen Ordning och reda på arbetsmarknaden. Jag vill förtydliga: Att det ska vara ordning och reda, och att fusk ska stävjas, är en självklarhet. Det tycker vi moderater, det tycker regeringen, och det tycker alla seriösa företagare.

Oseriöst företagande och fusk drabbar det allmänna i form av uteblivna skatteintäkter. Men det drabbar på så sätt också alla seriösa företagare i form av illojal konkurrens och genom att de seriösa får betala även de oseriösas och fuskandes skatter.

Därför måste skattefusk stävjas, men det ska stävjas med rätt metoder. En del redskap för detta förfogar myndigheterna över i dag, men självklart behöver dessa förfinas och utvecklas.

Men Vänsterpartiets motion handlar om något helt annat. Uttryck som "falsk egenföretagare", "urholkar således arbetstagarbegreppet, och stärker arbetsgivarnas makt" och "påverkar i förlängningen maktbalansen på arbetsmarknaden" avslöjar vad Vänsterns politik handlar om.

Det handlar inte om ordning och reda, och att stävja missbruk och fusk. Det handlar om klassisk klasskampsretorik: Arbetstagare mot arbetsgivare. Man är emot företagande, entreprenörskap och enskilda initiativ. Man vill tillbaka till en gammal traditionell kollektiv modell med arbetsgivare och arbetstagare, då detta mycket bättre stämmer överens med klasskampsretoriken.

Företagande och entreprenörskap har byggt vårt land. Systemet med Fskatt är ett administrativt system för att göra en grundläggande kontroll av dem som driver företag och att hantera beskattningen av företagen.

Vänsterpartiets misstänkliggörande av denna grupp av människor som bidrar till att bygga vårt välstånd är upprörande. Kravet att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att kunna få F-skatt handlar över huvud taget inte om att säkerställa att beslutade skatter betalas in, utan, vilket framgår av motionstexten, om att värna arbetstagarbegreppet.

Socialdemokraterna har också yrkat bifall till motioner där det i princip används samma argument för att ifrågasätta det nuvarande systemet med F-skatt, men på klassiskt socialdemokratiskt manér med ett något mer nyanserat språkbruk för att tilltala en bredare publik. Man framställer det som relativt enkelt att få F-skattsedel i dag. Många entreprenörer och företagare skulle inte hålla med om den svepande beskrivningen.

Motionerna andas samma typ av misstänksamhet som den vänsterpartistiska motionen. De handlar egentligen inte alls om skatteförfarande och möjligheten för staten att få in beslutade skatter, utan om synen på arbetsmarknaden och relationen mellan parterna på arbetsmarknaden. Det är mycket tråkigt att det inte bara är Vänsterpartiet som har denna syn på företagande och entreprenörskap, utan även Socialdemokraterna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Arbetslinjen har tjänat Sverige väl, och den måste värnas. För att upprätthålla vårt välfärdssamhälle måste alla som kan arbeta stå till arbetsmarknadens förfogande och anstränga sig för att få ett jobb och bli självförsörjande. Alla som kan jobba ska jobba; det är en viktig princip.

Därför måste det finnas incitament för att ta steget från bidrag till arbete men också för att utbilda sig och ta större ansvar på arbetsplatsen.

Jag vill fråga finansminister Elisabeth Svantesson: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta i höstens budget för att stärka arbetslinjen?

Herr talman! Jag vill passa på att göra reklam för Tidöavtalet. Det finns mycket nyttigt och trevligt att läsa om man vill fördjupa sig om man har någon timme över efter debatten i kväll.

Det finns inget belägg för att höga skatter får människor att sluta med oönskad konsumtion. Om man minns totalförbudet mot alkohol på 20-talet i USA så hade det en motsatt effekt. Dessutom gödde man kriminaliteten och smugglingen och fick alla de negativa konsekvenserna av ett förbud.

Jag tror inte att man kommer att sluta med godis och andra sötsaker om man gör dem dyrare. Man kommer att välja billigare alternativ eller att fortsätta att konsumera det man vill. I stället drar man kanske ned på något som är nyttigt. Man köper mer kakor och godis och färre morötter eller något annat som är bra för hälsan.

Jag hoppas att spåret efter den före detta gruppledaren inte förmörkar klarsyntheten i de nästa motionerna som Centerpartiet kommer att lägga fram när det gäller skatter.

När det gäller skatter kan vi ha en gemensam syn på att vi inte ska ta ut några onödiga skatter. Människor är bäst lämpade att bestämma över sina pengar och sin hälsa själva. Staten är inte tillnärmelsevis lika bra på det.

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för anförandet!

Jag begärde replik för att säga att om man läser punkten Bättre förutsättningar för kraftvärmen i Tidöavtalet ser man att skatten på bioolja kommer att ses över för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen.

När jag ändå är här och har möjlighet att ställa frågor vill jag fråga Helena Lindahl om Centerpartiets reservation till förmån för införande av sockerskatt.

Jag blev väldigt förvånad över att Centerpartiet, som är ett liberalt parti, kommer med ett sådant förslag. Jag blev också förvånad med tanke på att alla våra grannländer har testat det utan att uppnå några resultat.

Finland införde punktskatter på socker och glass 2011. Två år senare konstaterades det att det inte hade lett till några positiva hälsoeffekter, och därför avskaffades det.

År 2017 chockhöjde Norge sockerskatten med 83 procent på godis och choklad och med 43 procent på läsk. Det gick bara ett år innan man avskaffade skatten. Den hade inte några positiva effekter alls förutom en positiv effekt för gränshandlarna på den svenska sidan. De slog alla tiders rekord på försäljning.

Danmark införde också skatt på fett. Det resulterade i att man började handla sina livsmedel i Tyskland i stället.

Min fråga är: Varför tror Centerpartiet att Sverige ska lyckas med något som våra grannländer inte har lyckats med?

Herr talman! I betänkandet vi debatterar i dag behandlas ett sjuttiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden inom områdena punktskatter och tull. Det är yrkanden som berör skatterna på el, bränslen, tobak, cigaretter, socker, flygresor, kemikalier, fordon med mera. Det är skatter som vissa partier vill införa eller höja och andra helst skulle vilja avskaffa eller åtminstone sänka.

Det sägs att det finns en gammal kinesisk förbannelse som lyder: "Må du leva i intressanta tider." För en seriös politiker kan förbannelsen modifieras till: "Må du leva i inflationstider och inte kunna förverkliga det du har lovat dina väljare, åtminstone inte lika snabbt som de förväntar sig." Och vi lever sannerligen i intressanta tider.

Ett brutalt krig härjar 80 mil härifrån. Vi har hög inflation och samtidigt lågkonjunktur, höga elpriser och stigande räntor. Utrymmet för att sänka eller avskaffa kontraproduktiva punktskatter är så gott som obefintligt. Det gäller att bekämpa inflationen så att den inte biter sig fast.

Herr talman! Syftet med punktskatterna är att rätta till negativa externa effekter av konsumtion och produktion av varor och tjänster. Skatt på koldioxidutsläpp ger incitament att minska utsläppen och att i stället satsa på miljövänlig teknik. Skatt på cigaretter syftar till att människor ska röka mindre eller helst sluta helt, och trängselskatt syftar till att minska bilåkandet i storstäderna under rusningstid. Det är bara några exempel.

I Sverige har vi ett tjugotal punktskatter, och de inbringar cirka 140 miljarder årligen till statskassan. Det är ingen hemlighet att vissa av dessa skatter har införts som ett styrmedel men utvecklats till en viktig inkomstkälla för staten. En del av dessa skatter har högljutt profilerats som miljöskatter, men i själva verket har deras funktion varit att bidra med skatteintäkter till statskassan snarare än att komma till rätta med miljöproblem.

Bonus malus-systemet, flygskatten, avfallsförbränningsskatten och plastpåseskatten är tydliga exempel på sådana skatter. Att kalla skatter för miljöskatter utan att de är det i verkligheten skapar stora trovärdighetsproblem gentemot medborgarna, som får svårt att ta miljöpolitiken på allvar då den inte är effektiv.

Människor genomskådar när politiker försöker skapa en bild av att kraftfulla åtgärder vidtas när de i verkligheten är verkningslösa ur miljösynpunkt och mycket kostsamma för individen och samhället. Det är mycket positivt att regeringen avskaffade avfallsförbränningsskatten och kraftvärmeskatten.

Jag kan bara hålla med David Lång om flygskatten - den är ett extremt dåligt utformat styrmedel. Man beskattar inte utsläpp, man beskattar själva resan. Det ges inget som helst incitament till användning av biobränsle eller el i stället för fossila bränslen. Även om det skulle ha gått att flyga på rent vatten skulle flygskatten ha varit densamma.

Herr talman! Vi debatterar också några motionsyrkanden som handlar om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Tullverket har länge varnat för smuggling som bedrivs på ett sätt som påminner om industriell verksamhet.

För något år sedan avslöjade tullen i Helsingborg en illegal spritbutik i en lagerlokal. Öppettider stod angivna på dörren, och på hyllorna fanns utskrivna prislappar med smakbeskrivningar från Systembolaget. Om varorna som fanns på plats hade sålts lagligt skulle de ha inbringat 480 000 kronor i skatteintäkter. Även illegala tobaksfabriker där man framställer vattenpipstobak har avslöjats av Tullverket. Verksamheten har bedrivits professionellt, med kopplingar till kriminella nätverk och med förgreningar i utlandet. Staten har blivit lurad på flera miljoner i skatteintäkter.

Om herr talman tillåter ska jag förflytta mig från tullens arbete mot smuggling av alkohol och tobak till ett ämne som är intimt förknippat med det, nämligen beskattningen av just alkohol och tobak. Tanken bakom punktskatterna på dessa varor är att dyrare sprit, vin och öl gör att folk dricker mindre, dyrare tobak gör att rökare röker mindre och snusare snusar mindre. Men det finns också en fiskal aspekt. Behövs mer pengar går det alltid att höja skatten på alkohol och tobak i folkhälsans namn. Frågan är om det verkligen ger mer skatteintäkter eller snarare främjar illegala substitut som hembränning, smuggling och langning. Detta behöver utredas.

Om staten vill att flera ska sluta röka, är det då riktigt att beskatta snuset, som inte orsakar lungsjukdomar, hårdare än cigaretter? För tre år sedan publicerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi rapporten Synd och skatt. I den utreddes i vilken mån snusskatten motsvarade snusets samhällskostnader, och man kom fram till att intäkterna kompenserade skadeverkningarna med råge. Det blev en vetenskaplig bekräftelse på att skatten på snus främst syftar till att driva in så stora skatteintäkter som möjligt.

Om snuset överbeskattas riskerar det att tappa mark till förmån för cigaretter. Men snus är som bekant ofta vägen från ett cigarettberoende. Därför borde det vara billigare, så att det kan löna sig att ersätta rökningen om man inte kan sluta helt.

Herr talman! Öppenheten och den fria rörligheten i Europa tjänar oss väl, men det var aldrig tanken att det skulle innebära fri rörlighet för kriminella. Tullverkets brottsbekämpande verksamhet måste stärkas utan att ge avkall på det handelsrelaterade arbetet. Det ska inte vara möjligt för utländska ligor att ta upp beställningar på båtmotorer, gräsklippare, byggmaskiner och bildelar, åka till Sverige, stjäla och sedan passera gränsen obehindrat. Sverige ska inte vara ett smörgåsbord för kriminella, och svenska skattebetalares egendom ska inte vara lovligt byte.

Moderaterna och de andra Tidöpartierna har länge drivit frågan om ökade befogenheter för Tullverket. Under förra mandatperioden beslutade riksdagen om flera tillkännagivanden rörande Tullverkets verksamhet, bland annat om en ny samlad lagstiftning som ger Tullverket större befogenheter att bekämpa brott, ett utökat uppdrag för Tullverket att utföra kontroller och att utförsel av smuggelgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen. Det har redan nämnts i replikskiftet med Peder Björk, men jag vill upprepa att det är värt att notera att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot dessa tillkännagivanden.

Det är välkommet att regeringen för tre veckor sedan utfärdade ytterligare ett direktiv till den pågående utredningen om Tullverkets befogenheter. Det är ett direktiv som innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods ska kriminaliseras. Hittills har det inte, herr talman, varit förbjudet att föra ut stöldgods ur Sverige, något som förklarar varför Sverige drabbas så hårt av stöldligor. Men det förklarar inte varför den förra regeringen inte gjorde något åt saken.

Detta beslut är en del av Tidöavtalet och utgör ett viktigt steg i regeringens offensiv mot den organiserade brottsligheten. Det är den största offensiven av sitt slag i Sveriges historia.

(Applåder)

Herr talman! Det gläder mig att Peder Björk är nöjd med att jag tog replik på honom, för jag har nämligen en fråga till.

Peder Björk berömde sin egen regering för satsningarna på tullen och på de utredningar som till exempel kommer att stoppa utförsel av stöldgods. Min fråga handlar om Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservationer eftersom de reserverade sig mot alla de tillkännagivanden som utskottet gjorde vad gällde utökade befogenheter för Tullverket att bekämpa brott. Innan Peder Björk börjar fundera på att säga att de reserverade sig för att det pågick en utredning vill jag säga att det inte riktigt var så.

När det gällde att utförsel av stöldgods skulle klassificeras som brott enligt smugglingslagen reserverade Socialdemokraterna sig på följande sätt: "Vi anser däremot inte att det framkommit någon omständighet som ger riksdagen anledning att ställa sig bakom motionsyrkanden om att utförsel av stöldgods bör utgöra ett brott enligt smugglingslagen på det sätt som motionärerna efterfrågar."

Sverige är det enda landet där utförsel av stöldgods inte är kriminaliserat, och Socialdemokraterna tycker att det är okej. Det är okej för dem att stöldligor kommer hit och tar gräsklippare och båtmotorer och lämnar landet. De röstade emot att kriminalisera detta.

Det finns inte mycket för Socialdemokraterna att vara stolta över.

Herr talman! Jag tackar Peder Björk för ett emotionellt anförande - emotionellt på bekostnad av sanningshalten, kan man säga om man är lite kritisk.

Den budget som presenterades för ett par dagar sedan är en så kallad vårändringsbudget. Den minnesgode kommer ihåg att när budgeten för i år bestämdes fick kommuner och regioner 12 miljarder kronor. Dessa pengar är tänkta att kommuner och regioner ska använda till sina behov. När Peder Björk pratar om nedskärningar i skolor, äldreomsorg och sjukvård, vilka kommuner menar han då? Menar han de socialdemokratiskt ledda kommunerna?

När det gäller plastpåseskatten fungerar det så i en regering med ett underlag bestående av fyra partier att man har ett begränsat utrymme och förhandlar om vilka saker man ska satsa på i budgeten för nästa år. Alla är dock överens om att plastpåseskatten är en kontraproduktiv skatt som inte minskar miljöförstöringen, som fördärvar för svenska företag som tillverkar miljövänliga plastpåsar och som belastar svenska hushåll på ett orimligt sätt. Det är helt enkelt en symbolskatt, och den ska avskaffas.