Herr talman! Jag tackar Peder Björk för ett emotionellt anförande - emotionellt på bekostnad av sanningshalten, kan man säga om man är lite kritisk.

Den budget som presenterades för ett par dagar sedan är en så kallad vårändringsbudget. Den minnesgode kommer ihåg att när budgeten för i år bestämdes fick kommuner och regioner 12 miljarder kronor. Dessa pengar är tänkta att kommuner och regioner ska använda till sina behov. När Peder Björk pratar om nedskärningar i skolor, äldreomsorg och sjukvård, vilka kommuner menar han då? Menar han de socialdemokratiskt ledda kommunerna?

När det gäller plastpåseskatten fungerar det så i en regering med ett underlag bestående av fyra partier att man har ett begränsat utrymme och förhandlar om vilka saker man ska satsa på i budgeten för nästa år. Alla är dock överens om att plastpåseskatten är en kontraproduktiv skatt som inte minskar miljöförstöringen, som fördärvar för svenska företag som tillverkar miljövänliga plastpåsar och som belastar svenska hushåll på ett orimligt sätt. Det är helt enkelt en symbolskatt, och den ska avskaffas.

Herr talman! Det gläder mig att Peder Björk är nöjd med att jag tog replik på honom, för jag har nämligen en fråga till.

Peder Björk berömde sin egen regering för satsningarna på tullen och på de utredningar som till exempel kommer att stoppa utförsel av stöldgods. Min fråga handlar om Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservationer eftersom de reserverade sig mot alla de tillkännagivanden som utskottet gjorde vad gällde utökade befogenheter för Tullverket att bekämpa brott. Innan Peder Björk börjar fundera på att säga att de reserverade sig för att det pågick en utredning vill jag säga att det inte riktigt var så.

När det gällde att utförsel av stöldgods skulle klassificeras som brott enligt smugglingslagen reserverade Socialdemokraterna sig på följande sätt: "Vi anser däremot inte att det framkommit någon omständighet som ger riksdagen anledning att ställa sig bakom motionsyrkanden om att utförsel av stöldgods bör utgöra ett brott enligt smugglingslagen på det sätt som motionärerna efterfrågar."

Sverige är det enda landet där utförsel av stöldgods inte är kriminaliserat, och Socialdemokraterna tycker att det är okej. Det är okej för dem att stöldligor kommer hit och tar gräsklippare och båtmotorer och lämnar landet. De röstade emot att kriminalisera detta.

Det finns inte mycket för Socialdemokraterna att vara stolta över.

Herr talman! Uppbörden av punktskatt måste göras på ett sätt som uppnår syftet med skatten, det vill säga styra konsumtion eller investeringar i en viss riktning med hänsyn till folkhälsa, miljö eller andra effekter som man önskar uppnå. Punktskatterna är också en viktig inkomstkälla för staten. År 2022 handlade det om ungefär 150 miljarder kronor, och det väntas öka ytterligare. Det är alltså ett stort och viktigt område vi debatterar. Betänkandet behandlar de motioner som har kommit in under allmänna motionstiden.

Sverigedemokraterna har genom åren drivit många olika förslag, och vi har åtta reservationer i det här betänkandet. Inför voteringen yrkar jag bifall till reservation 18.

Herr talman! Den sammantagna bedömningen av punktbeskattning är att den ofta träffar näringslivet och inte helt sällan transportsektorn. Även små företag har drabbats av svåra pålagor. Från den förra regeringen tycktes det inte heller finnas någon självkritik när vi tittar på de olika punktskatter som bara pumpades ut.

Sverigedemokraterna har länge drivit att reseavdrag och skatter på resande och transporter ska vara utformade så att människor och företag ska kunna bo och verka i hela Sverige, inte minst på landsbygden. Tillförlitliga och kostnadseffektiva transporter är nödvändiga för att stärka företagens konkurrenskraft och för tillväxt i hela landet. Utan fungerande transporter kan företag inte leverera varor till sina kunder och leverantörer.

Tidigare regeringars signaler om införande av kilometerskatt, kraftigt försämrade reseavdrag och införande av flygskatt är exempel på glesbygdsfientliga förslag som skapar oro och försämrad framtidstro bland boende och företag i glesbygd. Denna typ av skatter som inte beskattar faktiska utsläpp utan är utformade så att avstånd beskattas vill vi motverka eftersom de inte skapar incitament att sänka de miljöpåverkande utsläppen. I ett till ytan stort land med långa avstånd och gles järnvägsinfrastruktur är vägtransporter med personbil, buss och lastbil fortfarande de enda realistiska transportmedlen för många av landets företagare och invånare, och därför upplevs de skatterna som syftande till att begränsa glesbygdsbors frihet och möjlighet till ett aktivt liv.

Vi säger nej till planerna på att införa någon form av skatt på avstånd, det vill säga skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer. En sådan skatt skulle innebära nådastöten för många svenska åkerier som i vissa fall kan få en fördubbling av sitt skattetryck. Oavsett vad man kallar denna skatt blir konsekvenserna negativa och medför ökade kostnader för medborgare och företag.

Vidare har den förra regeringens införande av flygskatt redan fått negativa effekter för flyget. Flyglinjer har lagts ned. Kostnaderna för företag som anlitar exempelvis konsulter eller skickar anställda på utbildningar på annan ort ökar kraftigt när restiderna i vissa fall flerdubblas. Sverigedemokraterna är därför emot även detta.

Av det som har börjat se lite ljusare ut nu med den nya regeringen är bland annat att regeringen har föreslagit att avfallsförbränningsskatten avskaffas från och med den 1 januari 2023. Avfallsförbränningsskatten har lett till att en del kraftvärmeverk och värmeverk har reviderat sina investeringsplaner. Skatten har försvagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige och riskerar på sikt att leda till minskad kraftvärmeproduktion. Det är därför angeläget att avfallsförbränningsskatten förblir avskaffad.

Gällande även slopad koldioxidskatt och den sänkta energiskatten på bensin och diesel och följdändringar för lågbeskattad olja ska nämnas att energiskatten på bensin och diesel sänktes med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt och att priset på bensin och diesel vid pump därmed sänktes med 1 krona per liter inklusive mervärdesskatten. Här ska nämnas även den sänkta skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk och en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet samt också den mycket kritiserade elektronikskatten, eller som den ofta kallas, kemikalieskatten, där ingen bnp-indexering av elektronikskatten görs och även avdragssystemet förenklas. Det kunde gärna ha avskaffats helt, men det är ett steg i rätt riktning.

Herr talman! Vi befinner oss i en ekonomisk nedgång just nu, och vad vi behöver är inte att skada svensk tillväxt och svensk konkurrenskraft.

Herr talman! I det här betänkandet har även tull infogats, för ovanlighetens skull, och jag skulle vilja säga något om det också.

Tullverkets verksamhet har i väldigt många år, kanske i stort sett sedan Sveriges EU-inträde 1995, varit djupt underfinansierad. Den stora invandringen har också lett till ökad smuggling och ett ökat användande av våld i syfte att man ska bevaka sina brottsliga intressen. Det är en av orsakerna till det ökade antalet skjutningar, sprängningar och annat som vi numera nästan har vant oss vid.

Sverigedemokraterna har sedan 2010 föreslagit kraftigt höjda anslag för Tullverket och även lagt fram förslag på ökade befogenheter för Tullverket. I båda fallen, när det gäller de finansiella förutsättningarna och när det gäller de juridiska befogenheterna, visar det sig att tidigare regeringars förslag är alltför klent tilltagna för att vara i närheten av att lösa problemen.

Utländska stöldligor plundrar Sverige på miljardbelopp varje år. De internationella ligorna beräknas ligga bakom så mycket som 90 procent av alla stölder av jordbruksmaskiner, båtmotorer, bildelar och fyrhjulingar och omkring hälften av alla bostadsinbrott. Därefter fraktas godset ut ur Sverige och säljs i stor utsträckning inom det forna östblocket utanför EU. Vid gränsen har det stått uniformerade tulltjänstemän och vinkat förbi bilarna med stöldgods. De har inte haft möjlighet att göra så mycket annat, för de har helt enkelt saknat befogenheter, utrustning och tillräcklig bemanning. Det kan till exempel räcka med att ligorna åker genom tullen strax innan färjan ska gå. Då har tullen inte tid att invänta polisen, och då kan tulltjänstemännen inte göra någonting.

Detta har den förra regeringen vid flera tillfällen lovat att åtgärda. Den 7 februari 2018 presenterade dåvarande justitieminister Morgan Johansson ett omfattande åtgärdspaket, som han kallade det. Det ledde inte till särskilt mycket. Men när den dåvarande finansministern Magdalena Andersson 2021 presenterade lite lagförslag som skulle ge Tullverket ökade befogenheter visade det sig vara kosmetika. Tullverket skrev själva i sitt remissyttrande till Finansdepartementet: "Förslaget innebär inte heller någon ändring av myndighetens uppdrag och föranleder därför inte i sig Tullverket att utöka sina utförselkontroller."

Sverigedemokraterna föreslog dock att utförsel av stöldgods skulle klassas som smugglingsbrott. Den 30 mars i år meddelade regeringen att man beslutat om tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen, som innebär att utredningen ska lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras. Det är en del av Tidöavtalet och en offensiv mot organiserad brottslighet - även detta ett steg i rätt riktning.

Herr talman! I sina avslagsmotiveringar hänvisar utskottet till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har angett att Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös energi, klimat- och miljöpolitik. Vänsterpartiet instämmer inte i utskottets positiva syn på regeringens klimatpolitik. Klimatpolitiska rådet har under våren underkänt klimatpolitiken och konstaterar att Sveriges klimatpolitik har förlorat styrfarten. Flera av de beslut som regeringen tagit kommer att leda till höjda utsläpp i stället för målet om minskade utsläpp till 2030 och nollutsläpp till 2045.

Klimatpolitiska rådet har under flera års tid framfört att klimatomställningen behöver accelerera och utsläppen minska snabbare än hittills och påtalar att det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Därutöver har FN:s klimatpanel, IPCC, presenterat sin slutrapport. Världen är på väg mot minst två till tre graders uppvärmning i slutet av detta århundrade, vilket skulle medföra katastrofala konsekvenser för människor och natur, något som vi redan nu ser resultatet av med fler naturkatastrofer och torka. Sverige och andra länder behöver öka sina ansträngningar för att få ned utsläppen och utveckla klimatpolitiken.

I det perspektivet är det förvånande att utskottsmajoriteten slår sig för bröstet och hänvisar till regeringens klimatpolitik som skäl för att avslå motioner inom klimat- och miljöområdet.

Vänsterpartiet vill se en annan klimatpolitik och menar att de mål som Sverige satt upp är för låga. De skulle behöva skärpas, och Sveriges utsläpp behöver minska ännu mer. Regeringens politik går åt fel håll. I vår budgetmotion En rättvis väg genom krisen visar vi att en annan klimat och miljöpolitik är möjlig, och vi kommer att fortsätta med offensiva förslag inom miljöområdet.

Herr talman! Jag vill ta upp tre förslag från den allmänna motionstiden i den här debatten.

I dag undantas i Sveriges eldrivna kollektivfordon, såsom tåg, tunnelbana och spårvagn, från energiskatt. Elektrifierade bussar omfattas däremot inte av denna skattebefrielse. Möjligheten för regeringen att låta elbussar omfattas av samma befrielse från energiskatt som elfordon på räls finns redan i energiskattedirektivet. EU-kommissionen har bekräftat detta och godkänner att medlemsstater inför skattebefrielse för elbussar.

Eftersom elbussar bidrar till bättre klimat, mindre luftföroreningar och minskat buller måste Sverige utnyttja den här möjligheten. På samma sätt som annan eldriven kollektivtrafik på räls är undantagen energibeskattning anser jag att även elbussarna ska vara det.

Vänsterpartiet har motionerat om att elbussar och eldrivna kollektivtrafikfartyg ska undantas från energiskatt och att elektrifierade bussar och därmed all utsläppsfri kollektivtrafik ska gynnas oavsett transportslag.

I dag betalar den tunga lastbilstrafiken inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av till exempel miljö och klimatpåverkan och slitage på vägarna. I samarbete med Vänsterpartiet tog den föregående regeringen fram promemorian En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik. I promemorian föreslås att beskattningen ändras från en tidsbaserad till en avståndsbaserad beskattning för tung lastbilstrafik.

Inriktningen är att lastbilstrafiken i högre grad ska betala för sina externa kostnader och i större utsträckning bidra till att finansiera infrastruktur och jämna ut konkurrensförhållandena mellan svensk och utländsk lastbilstrafik som kör i Sverige. Men inget förslag har kommit från regeringshåll om vägslitageavgift, utan man tillsatte ytterligare en utredning som blev klar i mars 2022.

Skatten bör differentieras geografiskt dels utifrån tätorts- och landsbygdskörning, dels utifrån områden där det finns respektive saknas alternativ till vägtransporter. Remissinstanserna har bland annat i sina yttranden tagit ställning till att skatten bör differentieras så att den avspeglar utsläpp med hänsyn till vad som är möjligt enligt Eurovinjettdirektivet. Det omförhandlade direktivet ger medlemsländerna möjlighet att införa miljö och klimatstyrande vägavgifter, och regeringen bör använda denna möjlighet att införa ett nytt styrmedel för ett hållbart transportsystem. En avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar skulle medföra en klimatnytta, och det finns stora vinster med att svenska och utländska lastbilar kan beskattas på lika villkor.

Den intensiva privatbilismen i våra större städer är ett betydligt större hot mot miljön än biltrafiken på vår landsbygd. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan till exempel åtgärdas med hjälp av trängselavgifter och stora satsningar på en förbättrad kollektiv- och cykeltrafik.

Införandet av trängselskatt i först Stockholm och därefter Göteborg var välkommet, och det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka trängselavgiften som styrmedel. En kommun kan i dag inte själv bestämma att man ska införa en trängselavgift. Vänsterpartiet menar att kommuner och regioner själva bör få avgöra om de vill införa trängselavgift och hur intäkterna ska användas.

Herr talman! Jag står bakom samtliga de förslag som jag har redogjort för, men jag yrkar bifall endast till reservation 4.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6. Vi ställer oss egentligen bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande och i enlighet med de order vi fått från våra gruppledare väljer jag ut en.

Klockan är sen, och jag tror att jag ska försöka korta ned mitt inlägg något. Ni kanske känner igen diskussionen om priserna på livsmedel. Det är inte så konstigt, för det har blivit avsevärt mycket dyrare att handla i affären. Det jag kan vända mig emot, herr talman, är att väldigt mycket av politikens fokus ligger på handlarnas vinster. Det är precis som att alla handlare skulle skära guld, när faktum är att det egentligen inte är så. Börjar man granska omsättningen kan man se att vinsten inte är jättestor. Det är ett par kronor i vinst för varje hundralapp.

Däremot kanske politiken skulle granska punktskatter och moms längs vägen från jord till bord. Faktum är att det har hänt väldigt mycket från primärproduktionen till att ni kommer till butiken. Bönderna beskattas. Sedan har ni transporterna, korvfabriken och så vidare. Det händer ganska mycket innan varan hamnar vid kassan. Jag skulle också kunna påpeka att momsen för livsmedel ligger på 12 procent, vilket är betydligt mer än vad handlaren får in i sin plånbok när vi har stoppat våra varor i den högt beskattade plastpåsen och gått ut från affären.

Jag hoppas att vi kan återkomma till detta i skatteutskottet, kanske med ett gemensamt utskottsinitiativ där vi allihop granskar punktskatterna och momsen, så att vi kan behålla våra primärproducenter och bönder i det här landet. Är det så, mina vänner och kollegor, att vi vill att jordbruket ska vara en del av vårt totalförsvar är det nog dags att vi sänker kostnaderna och börjar där.

Detta för mig osökt in på en punktskatt som jag skulle vilja diskutera lite grann, nämligen koldioxid- och energiskatten på diesel. Här har regeringen valt att göra en förlängning av nedsättningen gällande jordbruk och skogsbruk. Centerpartiet var i fjol tillsammans med den dåvarande regeringen pådrivande för att sänka de här kostnaderna, men det gäller bara till juli nu i år. Den borgerliga regeringen har förlängt sänkningen året ut, vilket är väldigt bra. Skälet till att man sänkte kostnaderna för dieselanvändningen för våra jord- och skogsbrukare var att kostnaderna för insatsvaror blivit så enormt höga, till stor del orsakat av kriget i Ukraina. Syftet var att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.

Herr talman! Vi i Centerpartiet skulle vilja permanenta den här nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord, skogs- och vattenbruk. Vi skulle också vilja att den när det blir möjligt fasas ut och ersätts av ett jordbruksavdrag - ett slags grön skatteväxling. Dessutom skulle vi vilja införa en biopremie för rena biodrivmedel. Tanken med det är att det ska utjämna den prisskillnad som i dag finns mellan fossila och förnybara drivmedel.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om energiskatten. Kraftvärmen är en fantastisk tillgång, eftersom det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin. Men tyvärr är det så att det för ett par år sedan infördes energi- och koldioxidskatt på förnybar bioolja. Det var väldigt tråkigt, och det följer egentligen nästan samma utveckling som tyvärr skett för biogasen.

I och med den här skatten blev biooljorna nästan dubbelt så dyra som den fossila motsvarigheten. Många kraft- och fjärrvärmeproducenter hade anpassat sina pannor till ett förnybart bränsle som plötsligt beskattades som om det vore fossilt, det vill säga dubbelt så mycket. En annan konsekvens var att en del som hade tänkt ställa om inte gjorde det, eftersom det blev billigare att använda den fossila oljan. En del producerade bara värme och lät bli att producera el, trots att elbehovet är stort. Det blev helt enkelt för dyrt, eftersom skatten är så otroligt hög. Detta är inte bra för vår leveranssäkerhet gällande el och inte heller för omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Därför vill jag uppmana mina kollegor i salen att försöka göra en ansökan till EU-kommissionen om undantag från statsstödsreglerna med målet att återinföra skattebefrielsen för biooljor. Det skulle vi tjäna på. Vi kommer definitivt att tjäna på det nästa vinter.

Herr talman! Det finns också en stor potential i att öka den svenska produktionen av solel de kommande åren. Visste ni att det i dag bara är omkring 1 procent av landets elproduktion som består av solel? Potentialen är ju så mycket större. Vi vill öka närproduktionen av solel genom att helt enkelt sänka eller slopa skatten på egenanvändning av solel.

Det är något som vi hoppas att vi skulle kunna bli ense om. Det finns säkert en väldigt stor potential med tanke på många industritak, ladugårdstak och andra tak som skulle kunna kläs med solpaneler. Det skulle också göra väldigt mycket nytta för uppvärmningen i industrierna och ladugårdarna exempelvis.

Avslutningsvis vill jag nämna någonting om platspåseskatten. Nu verkar den eventuellt försvinna. Inte mig emot, kanske jag ska säga. Det är inte för att det finns ett egenvärde i att använda just plastpåsar. Däremot var lagstiftningen väldigt dåligt utformad. Det har fått konsekvenser som egentligen borde ha åtgärdats för länge sedan, herr talman. Det har egentligen aldrig varit fråga om någon platspåseskatt.

Jag vet inte om ni känner till bolaget Gaia. Det är placerat i Helsingborg. Det har lagt tid, pengar och innovation på att utveckla det egna materialet biodolomer. Det är en sammansättning av flera olika förnybara material som man har gjort påsar av i Helsingborg.

De är inte gjorda av plast. De är nedbrytbara och möjliga att använda 50 gånger. Men de har likväl blivit belagda med plastpåseskatten för att de såg ut som traditionella plastpåsar och inte bedömdes vara till för varaktigt bruk.

Herr talman! Oavsett vad man tycker om plastpåseskatten bör man i varje fall instämma i att det lagstiftningsmässiga hantverket inte har varit särskilt framgångsrikt när man har lyckats lägga krokben för en svensk innovation som syftar till att ersätta just plastpåsarna.

Kortfattat är det på det sättet att EU har investerat mångmiljonbelopp i ett svenskt företag som har innoverat bärkasseindustrin. Samtidigt har en dåligt utformad svensk lagstiftning underminerat företaget.

På ritbordet är det en produkt som borde ha potentialen att utvecklas ytterligare, göras till en framgångsrik exportsuccé och genom det ersätta plastpåsar på platser där avfallshanteringen är sämre än i Sverige.

Herr talman! Jag anser slutligen att det är väldigt bra att plastpåseskatten ses över eftersom den i den nuvarande utformningen helt enkelt inte träffar målet, om tanken är att ha ett system som premierar det som är mer miljövänligt. Annars är det inget annat än ytterligare en inkomstkälla, en fiskal skatt för staten.

Herr talman! Vad roligt. Jag tror inte att jag har läst Tidöavtalet till punkt och pricka. Det gläder mig att regeringen vill satsa på biooljor. Jag hoppas verkligen att vi kan få ett statsstödsgodkännande i EU för att helt enkelt ta bort koldioxid- och energiskatten så att biooljan blir konkurrenskraftig igen.

När det gäller sockerskatten kan jag så här sent på kvällskvisten säga att jag hade hoppats att ingen skulle se det. Men nu står jag ändå här, Boriana. Vi hade en livlig debatt om sockerskatten på vår senaste stämma.

Det är väl inte en enhetlig åsikt i själva partiet. Nu är reservationen skriven av vår tidigare gruppledare tillika läkare som tycker att vi äta mindre socker, vilket också är vällovligt.

Jag tror att det i texten står att man tillsammans med den tidigare regeringen har talat med producenterna om att man först frivilligt ska titta över möjligheten att minska sockertillsatsen innan man ens diskuterar någon form av sockerskatt.

Som liberal kan jag tycka att det är ett bättre sätt att helt enkelt få igenom olika saker på. Vi får väl återkomma till det.

Jag vistas ganska mycket uppe i fjälltrakterna. Det kommer väldigt mycket norrmän över gränsen till Västerbotten. Det finns stora dieselbussar som står och bränner diesel där man säljer godis och tobak till norrmännen.

Jag förstår med den sockerskatt som man har där att man gärna åker över till Sverige och köper detsamma.

Herr talman! Personligen kan jag hålla med om det. Jag tycker inte heller att staten ska bestämma alldeles för mycket över den enskilde. Vuxna människor kan fatta egna beslut.

Jag kan också hålla med Boriana Åberg om att vi kanske behöver se över skatt och moms lite mer. Som jag nämnde i mitt anförande finns det en hel del att göra när det gäller livsmedel.

Om vi i ärlighetens namn vill bli mer självförsörjande i Sverige på svensk mat behöver vi helt enkelt se över kostnadsbilden, punktskatter och moms för hela kedjan.

Visste ni att det vi i dag är självförsörjande på i Sverige är ingredienserna till en morotskaka? Jag tror inte att man äter sig mätt på morotskaka om det skulle vilja sig illa och kriget skulle vara framme.

Därför behöver vi förmodligen göra något mer än att skatta ihjäl de bönder som vi har. Tyvärr är det så att allt fler bönder lägger ned sin verksamhet. Det är väldigt kostsamt, och det är mycket pålagor, administration och punktskatter. Om vi vill att man ska bli fler inom den branschen behöver vi helt enkelt se över hela kostnadsbilden från jord till bord.

Jag hoppas att de flesta partier - eller helst alla partier - skulle vilja att vi gjorde någonting gemensamt kring detta, för det är det enda vi skulle kunna göra för att öka matproduktionen i Sverige och om vi på allvar menar att det är en del av Sveriges framtida totalförsvar.

Herr talman! Under den förra mandatperioden drev Liberalerna stenhårt att man ville se införandet av en plastpåseskatt, inte minst i förhandlingar om budgeten med den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen.

För någon vecka sedan, innan vårbudgeten presenterades, gick Sverigedemokraterna ut och sa att plastpåseskatten ska avskaffas. Den liberala klimatministern sa: Det här är ett missförstånd. Det finns ingen sådan överenskommelse. När finansministern och regeringen sedan presenterade sin vårbudget var finansministerns besked att plastpåseskatten ska remitteras för att antingen avskaffas helt eller minskas.

Herr talman! I Cecilia Rönns anförande hörde jag inte att plastpåseskatten lyftes fram. Men tidigare här i dag har flera andra talare i debatten uttryckt hur de ser på en plastpåseskatt. Jag tror att det är fler än jag som nu undrar hur Liberalerna ser på plastpåseskatten.

Min fråga till Cecilia Rönn är därför helt enkelt: Hur ser Liberalerna på plastpåseskatten? Ska den vara kvar oförändrad? Ska den minskas? Eller har Liberalerna ändrat uppfattning och tycker att den ska avskaffas?

Herr talman! Jag har den största respekt och förståelse för att det är ett givande och ett tagande i en förhandling. Jag har också den största respekt för att man ibland vinner någonting och ibland förlorar någonting. Man får helt enkelt kompromissa.

Cecilia Rönn säger nu att Liberalerna är beredda att diskutera plastpåseskatten men att man inte tänker göra det offentligt. Det är ganska förvånande att det inte tycks råda någon samstämmighet ens i den frågan inom samarbetet i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna gick ju tydligt ut och sa att skatten ska avskaffas. Vi har hört flera ledamöter från regeringsunderlaget här i talarstolen i dag, herr talman, säga att plastpåseskatten ska avskaffas - inte förändras, inte justeras, inte minskas utan avskaffas.

Då tycker jag nog ändå att det är viktigt att vi här i kammaren, men framför allt väljarna, får ett besked om vad Liberalerna tycker i denna fråga. Så min fråga, återigen, till Cecilia Rönn är: Är Liberalerna beredda att avskaffa plastpåseskatten helt och hållet?

Herr talman! Då var man sist ut i den här spännande frågan, klockan halv elva på kvällen.

Vi i Miljöpartiet vill skapa en ekonomi inom planetens gränser och göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Vi tror på att beskatta stora förmögenheter mer men sänka skatten på arbete och i landsbygden. Vi tror på att sänka småföretagens skatt på arbete och höja skatten på miljöförstöring. Vi vill sänka skatterna på det som är bra för miljön som reparationer, återvinning och second hand.

Vi tror på att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital. De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen. Vi tror också på att främja ekonomisk jämställdhet och jämlikhet.

Som vi hört av tidigare talare är skattepolitik ett viktigt verktyg för att skapa det samhälle vi vill ha. Många av de miljöproblem vi ser i världen i dag beror på så kallade negativa externaliteter, problem som uppstår till följd av vår konsumtion men vars kostnader för vårt samhälle inte är inräknade i det pris vi betalar. Om det vi konsumerar som är dåligt för miljö, klimat och människa fick bära sina faktiska kostnader genom skatter hade konsumtionen av detta minskat kraftigt för länge sedan.

Vi vill ha ett skattesystem som fasar ut det som är dåligt för miljön men behåller en stabil skattebas för att finansiera vår gemensamma välfärd och samhällsservice. Det som är bra behöver ha låg skatt eller subventioneras, och det som är dåligt behöver ha en högre skatt. Det som är riktigt dåligt ska helst vara förbjudet.

Skattesystemet måste ha som mål att uppnå långsiktig hållbarhet. Det ska inte enbart vara individens ansvar att ha rätt kunskaper och ha råd att fatta hållbara beslut om sin konsumtion. Ofta kan de hållbara alternativen vara dyrare för konsumenten, och långt ifrån alla har råd att prioritera hållbarhet. Så kan vi inte ha det.

Skattesystemet ska bidra till att priset för olika alternativ sänder en tydlig signal om vad som är hållbart och i vilken riktning vi är på väg. Det går att göra. Vår ekonomi behöver bli mer cirkulär, och skatter är ett av våra viktigaste verktyg för att ta oss dit.

Vi har många bra förslag på skatteområdet. Jag kommer nu att prata främst om två, och jag återkommer senare med mina yrkanden.

Behovet av el kommer att fördubblas inom en snar framtid. Det stora behovet av el beror på många faktorer men framför allt på en ökad elektrifiering av transportsektorn och en omställning av industrin till fossilfri produktion. Vi är mitt i en omställning för att nå våra högt uppsatta klimatmål.

För att möta dessa behov behöver vi jobba med flera olika delar parallellt. Vi måste använda energin mer effektivt - vi kan få väldigt många terawattimmar genom energieffektivisering. Vi kan också få energi genom att satsa på smarta nät och flexibilitet. Vi har en del luft i våra abonnemang som vi snabbt kan plocka in till dem som behöver det.

Punktskatt och tull

Men det kommer inte att räcka. Vi behöver ha mer elproduktion. Där tror jag att vi alla är helt överens. Vi behöver också ha olika typer av kraftslag.

Just därför är det viktigt att uppmuntra till egenproduktion av el. Det är ett mycket starkt verktyg för att möjliggöra just detta: en ökad produktion spridd över hela landet geografiskt. Ett sätt att göra det är att skattebefria den egna produktionen helt. Kunderna får då makt på ett helt annat sätt över sin energiförbrukning och energiförsörjning. Man kan välja att använda sin egen el, spara elen eller sälja den el man inte behöver. Det bidrar både till ett stabilt energisystem med god tillgång till el och till lägre elfakturor för kunderna på sikt.

En annan sak som är oerhört viktig och som vi har hört en del om i dag är fossila subventioner, eller skattesänkningar på det fossila. Även om vissa av mina kollegor pratar om att man vill ha ett 100 procent fossilfritt system verkar det inte genomföras i praktiken eftersom man subventionerar det fossila.

Vi måste omgående minska vårt fossilberoende. Miljöpartiet anser att en viktig del är att vi måste fasa ut de subventioner av fossilanvändning som vi har i dag. Det handlar om subventioner genom skattenedsättningar, avdrag och särskilda undantag. Det är sant att vissa branscher kommer att behöva kompenseras för de ökade kostnader som uppstår när fossila subventioner tas bort. Ett sådant stöd bör stimulera till en snabbare omställning till fossilfrihet.

Vi tror att framför allt jordbruket behöver stöd här. Det behöver hjälp för att ersätta de fossila subventionerna med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 3, som handlar om att slopa skatten på egenproducerad el även över gränsen på 500 kilowatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)