Herr talman! Sverige hade under alldeles för lång tid en ansvarslös migrationspolitik och en kravlös integrationspolitik. Det har bidragit till att skapa ett stort utanförskap i vårt land. Många som har kommit till Sverige har inte blivit en del av vår samhällsgemenskap.

Arbetslösheten är tre gånger högre bland utrikes födda än inrikes födda, och många kan inte tala tillräckligt bra svenska trots flera år i Sverige. Många kvinnor och flickor utsätts för den avskyvärda hederskultur som har brett ut sig i vårt land, med fruktansvärt våld och förtryck. Detta är det mycket sorgliga resultatet av den ansvarslösa och kravlösa migrations- och integrationspolitik som vänstersidan bedrev i Sverige under åtta år och som flera av vänsterpartierna nu vill återgå till.

För oss moderater är det uppenbart att den stora asylinvandringen har medfört att de som har kommit till Sverige inte har fått tillräckligt bra förutsättningar att integreras och bli en del av vårt samhälle. Därför genomför vi nu tillsammans med våra samarbetspartier ett paradigmskifte inom migrationspolitiken till EU:s miniminivå för att minska asylinvandringen.

När Socialdemokraterna senast styrde Sverige kom 320 000 asylsökande hit under åtta år. Efter tre och ett halvt år med moderatledd regering har vi nu den lägsta asylrelaterade invandringen sedan mätningarna påbörjades 1985. I år beräknas antalet asylsökande minska ytterligare, till omkring 5 000 personer. Det är en väsentlig skillnad jämfört med i genomsnitt 40 000 asylsökande per år när Socialdemokraterna och Magdalena Andersson styrde Sverige.

Herr talman! Vi moderater vill stärka samhällsgemenskapen. Den är inte kravlös. För oss är det enkelt: I Sverige försörjer man sig själv, i Sverige talar man svenska och i Sverige accepterar och efterlever man svenska värderingar. För att människor som kommit hit men av olika skäl ännu inte integrerats ska kunna lära sig svenska, etablera sig på arbetsmarknaden och bli en del av vår samhällsgemenskap behöver vi ha en stram migrationspolitik och en minimal asylinvandring under överskådlig tid.

Herr talman! För oss moderater är det viktigt att migrationspolitiken är rättvis. Människor som kommer till Sverige och anstränger sig och gör rätt för sig ska få bästa möjliga förutsättningar att bli en del av vår samhällsgemenskap. Många av dem som har kommit till Sverige har gjort just detta. De har ansträngt sig och lärt sig svenska, etablerat sig på arbetsmarknaden och blivit en del av vårt samhälle. De ställer klockan varje morgon och går till arbetet för att försörja sig själva och sin familj. De gör fantastiska insatser för Sverige.

Men, herr talman, människor som kommer till Sverige och begår brott eller på andra sätt missköter sig ska utvisas ur vårt land. Den tid då människor som var misstänkta för mord kunde belönas med ett svenskt medborgarskap är tack och lov förbi. Vi moderater vill ha ett rättvist Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig. I höst ändrar vi lagen så att brott med strängare straff än böter ska leda till just utvisning. Det blir den strängaste brottsutvisningslagstiftningen i hela Norden. Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott.

Herr talman! Inom kort kommer riksdagen också att rösta igenom skärpta krav för att få svenskt medborgarskap. Nu är snart den tid förbi då man kunde bli svensk medborgare utan att kunna ett enda ord svenska och utan att kunna någonting om det svenska samhället. På nationaldagen, den 6 juni, införs krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, krav på att man kan försörja sig själv, krav på man ska leva ett skötsamt liv, det vill säga inte begå brott, och krav på att man har bott en längre tid i Sverige för att bli svensk medborgare.

Vi inför snart också en kvalificering till välfärden. Det är inte rimligt att utlänningar kan komma till Sverige och från dag ett få tillgång till ett smörgåsbord av bidrag och ersättningar. Det ska löna sig att anstränga sig och arbeta, och därför inför vi en successiv kvalificering till socialförsäkringen i takt med att man arbetar och betalar skatt i Sverige. Vi inför dessutom ett bidragstak så att det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Det blir också ett aktivitetskrav på heltid för dem som tar emot försörjningsstöd så att de deltar i aktiviteter som gör att de kommer närmare arbetsmarknaden.

Arbetslinjen är en nyckel för att lösa integrationen, och vi är övertygade om att dessa åtgärder kommer att bidra till att fler människor blir en del av den svenska samhällsgemenskapen.

Herr talman! Allt detta är möjligt tack vare Moderaterna och våra samarbetspartier. Vi är nämligen överens om att invandringen måste minska för att vi ska lyckas med integrationen.

Såg ni Vänsterpartiets aprilskämt om att samarbeta med Centerpartiet? På vänstersidan är partierna alltså så oense att de till och med själva skämtar om sitt så kallade samarbete. Och i går rapporterade Expressen att en anonym men tung Skälla sagt: ”Oerhört viktigt att Magda inte samlar ihop de där gökarna i ett lag. Hellre stå över en period till än att ta in högerextremisterna i Centern och knasbollarna i V och MP i en regering. Allra minst på förhand. En sådan skitregering måste vara absolut sista utvägen.”

Detta kan tyckas vara komiskt. Men skrattet fastnar i halsen, för det är såklart väldigt allvarligt. Det skulle innebära stora risker för Sverige om vänstersidan fick makten eftersom de inte har förmåga att komma överens om någonting annat än att öka asylinvandringen.

Socialdemokraterna påstår att de vill ha en stram migrationspolitik, men Socialdemokraterna och deras samarbetspartier, eller vad man nu ska kalla partier som inte vill samarbeta, hade aldrig lyckats genomföra den minskning av asylinvandringen som den moderatledda regeringen har gjort de senaste åren.

Vänstersidan vill öka asylinvandringen. Och inte nog med att Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till precis alla skärpningar som den moderatledda regeringen genomför, utan Vänsterpartiet vill dessutom gå tillbaka till den politik som förde Sverige rakt in i krisen 2015, då över 160 000 personer sökte asyl i Sverige under ett år.

Miljöpartiet vill bland annat återinföra permanenta uppehållstillstånd som huvudregel för dem som får asyl, och Centerpartiet vill bland annat ta emot sex gånger fler kvotflyktingar. Detta skulle göra det omöjligt att lyckas med integrationen och skapa ett ännu större utanförskap i vårt land. Det är inte rättvist vare sig mot dem som kommer till Sverige eller mot alla som redan bor här.

Dessutom är vänstersidan regeringsoduglig och kan inte få saker gjorda. I stället för att lösa de problem som de själva har skapat vill Socialdemokraterna nu lägga över ansvaret för integrationen på vanliga svenska familjer. Ens barn ska bussas till skolor i andra områden och användas som kuddflickor för att lösa segregationsproblemen. I stället för att ta itu med de integrationsproblem som de själva har skapat vill Socialdemokraterna i stället sprida ut dem till i dag välmående områden genom att bygga miljonprogram i villaområden.

För oss moderater är det självklart: Människor förtjänar att vara trygga i sina bostadsområden och veta att barnen kan gå till skolan utan att utsättas för brott. Vi ställer inte upp på Socialdemokraternas tvångsblandning.

Herr talman! Valet i höst handlar om huruvida vi ska fortsätta framåt mot ett rättvisare Sverige där ansträngning lönar sig och brott straffar sig eller om vi ska göra en kraftig vänstersväng som riskerar att riva isär vårt land.

Moderaterna har börjat få ordning på Sverige för att minska det stora utanförskapet i vårt land. Vi har begränsat asylinvandringen och därmed skapat bättre förutsättningar för att lyckas med integrationen av dem som kommit hit och ännu inte blivit en del av vår samhällsgemenskap.

Sverige är på rätt väg, men vi är ännu inte framme. Låt oss fortsätta att få ordning på Sverige under fyra år till!

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Ansträngning ska löna sig. Det tycker vi moderater. Det är därför vi ser till att det också är på det sättet. Bland annat ser vi till att det lönar sig bättre att arbeta än att inte göra det. Vi ser till att fler människor kan komma närmare arbetsmarknaden. Vi ställer högre krav så att det alltid lönar sig bättre att leva på en inkomst än att leva på bidrag. Detta är grunden i vad ansträngning ska handla om.

Säg mig när Vänsterpartiet någonsin har gått i den riktningen att människor ska få behålla mer i plånboken! Vänsterpartiet har snarare lagt fram förslag om att höja skatterna.

När det gäller de så kallade tonårsutvisningarna, som Tony Haddou återkommande tar upp och lägger fram förslag om, har vi meddelat att vi har tillsatt en utredning som har tagit fram ett förslag som vi nu bearbetar, och vi kommer att återkomma med skarpa lagförslag här i riksdagen. Det är på det sättet vi hanterar denna fråga. Vi har aviserat detta, och i vanlig ordning vad gäller lagstiftningsprocessen är det regeringen som ska lägga fram en proposition.

Under Tony Haddous tid när han understödde den socialdemokratiska regeringen gjordes ingenting åt det här. Migrationsverkets generaldirektör kom till utskottet för ett antal veckor sedan och talade om att det utvisas färre unga vuxna i dag än tidigare. Också under tidigare år har man alltså utvisats om man inte har haft skäl att befinna sig i Sverige.

Vi tycker att det är rimligt att den som till exempel fyller 18 år men inte har fullgjort sin gymnasietid ska kunna göra detta och då ingå i familjegemenskapen under den perioden. Därför återkommer vi med lagförslag, och under tiden har Migrationsverket sagt att de inte kommer att gå vidare med de ärenden som annars kunde ha lett till utvisningsbeslut. Detta är solklara besked från vår sida.

Herr talman! Ibland undrar jag om Vänsterpartiet faktiskt inte står upp för rättsstatens principer, det vill säga att det är Sveriges riksdag som stiftar lag men att vi har oberoende myndigheter och domstolar som sedan fattar beslut. Och vill vi ändra något i lagstiftningen har vi den gängse lagstiftningsprocessen för att göra just detta.

Långt innan Tony Haddou och Vänsterpartiet, Miljöpartiet och andra började tala om detta problem därför att det kom upp rapportering om det i debatten, långt innan detta, tillsatte vi alltså en utredning som hade som en del i utredningsdirektiven att titta på den här problematiken. Den utredningen har nu levererats. Vi har sagt att vi kommer att behöva skruva något i detta och att vi kommer att återkomma före sommaren med ett lagstiftningsförslag som kommer till rätta med dem som hamnar i kläm, dem som gör rätt för sig och dem som ska kunna fullgöra till exempel sina gymnasiestudier. Under tiden har Migrationsverket meddelat att man inte går vidare med de ärendena eftersom det förväntas ges gynnande beslut efter att lagstiftningen har kommit på plats här i Sveriges riksdag. Det är det vi har presenterat. Det är det som gäller.

Det är såklart på det viset att i grund och botten ska man ha egna skäl för att befinna sig i Sverige. Enligt principen om reglerad invandring är det i grund och botten så att man ska ha skäl för att befinna sig i Sverige om man inte är svensk medborgare. Det här handlar om att ge möjlighet för ytterligare uppehållstillstånd ytterligare en period efter att man har fyllt 18 år för att man inte ska rivas upp precis under gymnasietiden. Men i grund och botten ska man alltså ha asylskäl, och man ska ha ett arbetstillstånd eller något annat tillstånd för att befinna sig i landet.

Vänsterpartiet tror inte på detta. Vänsterpartiet tror ju i grund och botten på fri invandring. Det är därför man nu tar till de här brösttonerna i den här frågan. Man förklär det till förslag om att göra ändringar, men i grund och botten tycker man ju inte att människor som inte har rätt att vara i landet ska utvisas ur vårt land.

Herr talman! Vi vet att arbetskraftsinvandringen har varit förenad med mycket fusk och mycket missbruk. Vi har haft stora problem med utanförskap i de grupper som har kommit till Sverige för att arbeta på mycket låga löner med mycket låga ersättningar.

Därför har vi infört ett lönekrav på minst 90 procent av medianlönen. Vi tycker att det är rimligt att vi ställer höga krav på den som kommer till Sverige för att arbeta att också ha en lön man kan leva på och försörja sin familj på. Detta är beskedet, och då är det klart att det finns de som klarar det lönegolvet och de som inte gör det. Det är helt naturligt.

De som har kommit till Sverige och arbetat med arbetstillstånd tidigare har ju haft ett tidsbegränsat tillstånd. När det sedan görs en förnyad prövning måste de nå upp till de kriterier som finns vid det tillfället. Det är anledningen till att det då finns ett antal människor som inte når upp till vårt krav på 90 procent.

Det kommer naturligtvis att finnas ett antal människor som inte når upp till Centerpartiets krav på lönenivå heller. Ska det också då tas till de här tonerna om att ansträngning inte lönar sig och så vidare?

Självklart måste vi någonstans sätta gränsen i Sverige för vilken lönenivå man ska ha för att kunna försörja sig, försörja sin familj och bidra till samhället när man är på plats här. Vi menar naturligtvis att ansträngning ska löna sig. Självklart är det så, men vi måste ju ha principer vad gäller invandringen som är rimliga och på rätt nivå. Därför har vi infört detta.

Apropå det som Niels Paarup-Petersen nämner om tonen i debatten, den raljanta delen om vilket lag man tillhör och så vidare: För ungefär tio år sedan lyfte vi moderater att vi behövde övergå från permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade uppehållstillstånd därför att de permanenta uppehållstillstånden helt enkelt ledde fel. Då sa Morgan Johansson från Socialdemokraterna att vi helt enkelt inte längre är människor om vi går fram med ett sådant förslag. Sådan var debattonen i det läget. Det är värt att komma ihåg när Socialdemokraterna säger sig stå för en stram migrationspolitik och påstår att de alltid gjort det.

Herr talman! Låt oss ändå konstatera att jämfört med 2022 när vi tillträdde har vi stärkt familjers ekonomi i det här landet. Vi har sänkt skatterna. Vi har sänkt inkomstskatterna. Vi sänker matmomsen. Vi har sänkt bensin- och dieselskatterna och tagit bort reduktionsplikten. I praktiken ger de reformer som vi har genomfört under de här åren i snitt 5 000 kronor mer per månad för en vanlig barnfamilj.

Hur ska Centerpartiet kunna göra något liknande med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna? Det finns ju inte en chans. Det låtsas Centerpartiet inte om.

Vad gäller migrationspolitiken kan vi konstatera att Centerpartiet kan stå här och påstå sig stå upp för den reglerade invandringen. Men man ska samarbeta med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Man ska samarbeta med dem som vill återgå till den lagstiftning som rådde 2015, när över 160 000 asylsökande kom till Sverige under ett år.

Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar från 900 till 5 000 personer. Permanenta uppehållstillstånd ska återinföras, enligt partier på vänstersidan. Amnestier ska införas, enligt Vänsterpartiet. Vad i detta kommer vi att få se om man tillsammans ska försöka bilda en regering, om man nu kommer överens om att över huvud taget samlas för ett sådant möte? Vad är det vi har att se framför oss, såväl vad gäller den ekonomiska politiken och migrationspolitiken som på andra områden?

Det spelar roll att man kan samla ett lag för att göra viktiga förändringar. Vi har skärpt Sveriges migrationslagstiftning till det bättre för att vi ska klara av integrationen. Det står jag upp för.

Herr talman! Precis som jag meddelade i ett tidigare replikskifte bereds frågan nu på Regeringskansliet, och vi kommer att återkomma till Sveriges riksdag under våren med ett förslag som den ska kunna ta ställning till under innevarande mandatperiod. Det är ambitionen, och detta har också presenterats tidigare från vår sida gällande den här frågan.

Det här har sin grund i att vi har sett problematiken, och en utredare har fått titta på detta. Utredaren har sedan lagt fram ett förslag, och vi ser att det behöver skruvas på något ytterligare innan det kan lämnas över till riksdagen för ett skarpt beslut om ny lagstiftning.

Detta är inget nytt. Låt oss, som Migrationsverkets generaldirektör också har gjort, konstatera att det i dag är färre än tidigare i denna grupp av unga vuxna som får utvisningsbeslut som också verkställs. Det är naturligtvis viktigt att ha med sig. Man kan ju få för sig att det här är ett fenomen som tillkommit de senaste månaderna eller det senaste halvåret, men så är det inte.

Vi har en princip om reglerad invandring i Sverige, och den säger att man får stanna och får uppehållstillstånd om man har skäl att vara i Sverige men att man ska lämna landet om man inte har det. Det har funnits en grupp som har hamnat i kläm och som nu inte kan fullgöra sitt gymnasium för att de vid 18 års ålder ligger precis på gränsen. De måste naturligtvis få möjlighet att stå på egna ben och kunna få ett eget tillstånd, vilket de ju svårligen kan få just vid den tidpunkten om de inte har asylskäl.

Därför adresserar vi detta och återkommer till Sveriges riksdag för att förändra det.

Herr talman! Jag har den största respekt för enskilda fall, men jag tycker att det är viktigt att vi i Sveriges riksdags talarstol inte tar upp myndighetsutövning gällande enskilda.

Det är klart att vi ska ha en diskussion och en debatt om lagstiftningen och dess konsekvenser, men i debatten som nu har pågått om denna problematik måste man faktiskt också addera något som kanske inte alltid kommer fram i debatten, nämligen att många av dem som nu har utvisats när de fyllt 18 kan ha befunnit sig i Sverige under en längre period då de under större delen av tiden mest sannolikt har varit här illegalt. Det här har Migrationsverket också påpekat.

Detta gör att man inte kan lägga till den tid då ens föräldrar – det är ju absolut inte barnens fel – har valt att stanna i Sverige illegalt och inte följa ett utvisningsbeslut. De kanske också har ansökt om asyl ett antal gånger men ändå inte följt utvisningsbeslutet och lämnat landet. Det kan inte tas till intäkt för att lagstiftningen inte fungerar som helhet.

I de enskilda delar där unga vuxna gör rätt för sig, anstränger sig och till exempel vill gå klart gymnasiet har vi dock aviserat att vi kommer att korrigera lagstiftningen. I väntan på att detta ska läggas fram har Migrationsverket meddelat att de inte går vidare med dessa ärenden eftersom de förväntar sig gynnande beslut längre fram. Detta är helt enligt den ordning vi ska ha i Sverige, som ju är en rättsstat där vi stiftar lagar som sedan tillämpas av oberoende myndigheter och domstolar. Det tycker jag är rätt och rimligt.

Precis det som gäller Vänsterpartiet gäller också Miljöpartiet: Deras bevekelsegrunder handlar inte alls enbart om den här gruppen, utan Miljöpartiet vill ju i princip också ha fri invandring. Man ska inte behöva ha några egentliga skäl. Har man bara gömt sig här i landet tillräckligt länge illegalt ska man få ta del av en amnesti.

Så kan vi inte ha det, men detta är alternativet med Magdalena Andersson som statsminister: att Miljöpartiet kommer att kräva detta.

Herr talman! För varje år som har gått sedan Tidöpartierna fick regeringsmakten har Socialdemokraterna alltmer närmat sig vår migrationspolitik. I dag är det faktiskt svårt att se några tydliga skillnader. I sin reservation om regeringens förslag om bristande vandel, som ska kunna leda till att en utlänning nekas uppehållstillstånd eller får sitt uppehållstillstånd återkallat, meddelar Socialdemokraterna att de ännu inte har bestämt sig. Så liten har skillnaden blivit; Socialdemokraterna har ännu inte bestämt sig för om de ska stödja Tidöpartiernas politik inom migrationsområdet fullt ut.

Detta är i grunden något positivt. Det finns ett brett stöd i riksdagen för en stram migrationspolitik, och många i allmänheten känner sig trygga med det. Men samtidigt avser Socialdemokraterna att samarbeta med partier som vill införa amnesti för illegala migranter och dela ut permanenta uppehållstillstånd vid första asylbeslut. Det är förslag som i praktiken skulle återföra Sverige till en liberal migrationspolitik med ökade risker för ny migrationskris och fördjupad segregation.

Därför är min fråga till ledamoten enkel: Kan Socialdemokraterna garantera att den strama migrationspolitik som nu förs ligger fast även om de rödgröna partierna beklagligt nog skulle vinna valet?

Herr talman! Socialdemokraterna kommer helt enkelt att köra över alla sina samarbetspartier. Det är bra att veta, och det är också bra för samarbetspartierna att veta.

Under Magdalena Anderssons sista år som statsminister beviljades cirka 89 000 svenska medborgarskap till utlänningar. Förra året var siffran nere på ungefär 38 000. En viktig förklaring är att Migrationsverket, på regeringens uppdrag, har vidtagit åtgärder för at stärka säkerheten i prövningen av medborgarskapsärenden. Det innebär mer omfattande kontroller, vilket naturligt leder till längre och mer resurskrävande handläggning. En konkret åtgärd är att sökande i större utsträckning måste inställa sig personligen hos Migrationsverket. Samtidigt föreslår Socialdemokraterna i en kommittémotion att handläggningstiderna ska kortas.

Socialdemokraterna är alltså medvetna om att handläggningstiderna har ökat just för att stärka kontrollen och minska risken att fel personer beviljas svenskt medborgarskap, men de vill ändå att processen ska gå snabbare. Vad är det som ska prioriteras bort? I dag behöver en person ha varit i Sverige i endast fem år för att kunna ansöka om medborgarskap, men regeringen har redan beslutat om en proposition som höjer hemvistkravet till åtta år. Ändå vill Socialdemokraterna snabba på processen. Varför denna brådska? Varför kan inte utlänningar vänta längre på att bli medborgare? Det finns en målkonflikt, och jag vill veta vad Socialdemokraterna prioriterar. Är det kortare handläggningstid så att fler utlänningar kan få medborgarskap, eller är det säkerheten omkring medborgarskapsprocessen, vilket resulterar i att handläggningstiden blir längre?

Herr talman! Jag tycker mig se och höra en viss förändring i tonalitet från Socialdemokraterna vad gäller migrationspolitiken. Det är som att man nu inte orkar hålla ut hela vägen när det gäller det man tidigare hänvisat till: en stram migrationspolitik. Nu hör vi Ola Möller och Socialdemokraterna säga balanserad och begränsad. Ska vi tolka detta som att man nu överger sina löften om att hålla en stram migrationspolitik?

Vad gäller anpassningen till asylaktivisterna i Vänsterpartiet och Miljöpartiet funderar jag på vad Socialdemokraterna säger om kraven som ställs från de partierna. Vad kan man lova att man inte går med på? Vi har i flera tidigare replikskiften hört Ola Möller påstå att man absolut inte kommer att gå med på någonting. Men vi förstår ju att Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att ställa ett antal krav på det migrationspolitiska området, eftersom det är centrala och viktiga frågor för de partierna.

Vänsterpartiet föreslår amnestier för alla dem som befunnit sig illegalt i Sverige och som alltså inte följt sina utvisningsbeslut och verkställigheterna av dessa utvisningar. Vänsterpartiet vill återgå till lagstiftningen så som den såg ut 2015, som ledde till den kris vi hade vid det tillfället med över 160 000 asylsökande på ett och samma år. Sverige stack ut i europeisk kontext, vilket gjorde det särskilt intressant att röra sig mot Sverige för att söka asyl. Och Miljöpartiet har krav på att återgå till att i huvudsak använda permanenta uppehållstillstånd snarare än tidsbegränsade uppehållstillstånd.

Allt detta gör att de tilldragande faktorerna, pullfaktorerna, till Sverige skulle öka. Det skulle återigen sätta press på Sverige och det svenska samhället och minska våra möjligheter att integrera alla de hundratusentals människor som har kommit till Sverige men tyvärr inte har tagit sig in i det svenska samhället ännu.

Vad kan Socialdemokraterna säga om detta? Vilka löften kan man utställa till svenska folket när man ska samarbeta med de här partierna?

Herr talman! Att vi återkommande ställer de här frågorna har naturligtvis att göra med de partier som Ola Möller och Socialdemokraterna säger sig vilja bilda en majoritet med efter valet, om olyckan skulle vara framme. Det är självklart att väljarna behöver få veta vad de får.

De senaste dagarna har vi i medierna fått ta del av rapportering om att Socialdemokraterna inte i förväg tänker berätta vilka man vill samarbeta med eller vilken politik detta skulle kunna leda till. Det tror jag är dåligt. Väljarna behöver i konsumentupplysningens namn få veta vad det är de väljer. Det finns självklart olika tonaliteter, olika viktningar, i de olika partierna. Men att Socialdemokraterna bestämt motsätter sig att berätta på vilket sätt man ska bilda en regering och på vilka sakpolitiska grunder den regeringen ska regera landet tror jag är dåligt.

Vi vet vad det kommer att innebära om Miljöpartiet och Vänsterpartiet sitter i regeringen. Vi vet ju vad som hände vad gällde migrationspolitiken när Miljöpartiet satt i regeringen vid det förra tillfället. Det resultatet förskräcker inför framtiden.

Jag frågar Ola Möller om skiftningen, om det är så att man går från en stram migrationspolitik till en balanserad och begränsad sådan. Jag förstår att Ola Möller inte håller med, men vi ser hur Socialdemokraterna rör sig närmare de andra vänsterpartierna i de migrationspolitiska frågorna. Inte minst de senaste månaderna har man gjort det.

Det förvånar mig att Socialdemokraterna ställer sig bakom förslaget om utskottsinitiativ som Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger fram. Det är allt annat än stramt. Vi ska behandla det på socialförsäkringsutskottets sammanträde i morgon. Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår alltså att svenska staten ska hämta tillbaka icke-medborgare från tredje land. Det är vad förslaget ytterst går ut på.

Står Socialdemokraterna bakom detta? Ska vi lägga resurser på att återföra människor som redan har fått sin sak prövad här i Sverige till landet för att de ska få en ny prövning? Är det beskedet från Socialdemokraterna?

Herr talman! Det är alltid fascinerande att lyssna till Ola Möller tala om migrationspolitik. Socialdemokraterna har alltid rätt, har alltid haft rätt, kommer alltid att ha rätt och har alltid velat genomföra det, även om man har fel.

Därför är det lite intressant att det inte är särskilt svårt att googla fram att Socialdemokraternas egen utredare, Lawen Redar, för bara några år sedan konstaterade att de kanske inte hade haft så rätt. Lawen Redar sa: Vi ska vara djupt självkritiska. Socialdemokraterna har enligt en intern rapport misslyckats med invandringspolitiken under årtionden. Invandringen har primärt kommit eftersom vi inte har vågat göra de förändringar som har behövts. Vi ska vara djupt självkritiska. Vi behöver förändra politiken.

Trots det står Ola Möller här i talarstolen och säger att de redan under förra mandatperioden lade upp de linjer som den här regeringen nu genomför. Jag kan konstatera att mycket av det som faktiskt genomfördes under det sista av Socialdemokraternas åtta år i regeringen kanske var möjligt att göra just för att de inte hade en bromskloss. I min värld var den bromsklossen Miljöpartiet.

Man kan konstatera att många av de förändringar som gjordes och av de utredningar som tillsattes grundade sig på utskottsinitiativ från riksdagen. Det här skedde när Socialdemokraterna hade blivit av med tvångströjan, Miljöpartiet.

Det är mycket glädjande att Socialdemokraterna har hittat rätt väg. Men vill Ola Möller skjuta bort den kritik som finns internt mot att man inte hade rätt politik? Kan Ola Möller konstatera att man kanske inte genomförde allt som man ville genomföra under de här åtta åren?

Herr talman! I det här inlägget var Ola Möller mycket mer kritisk mot sitt eget parti än vad han var i sitt huvudanförande i talarstolen. Där lät det som att man alltid hade gjort allt rätt och alltid kommer att göra allt rätt.

När det gäller den politik som Ola Möller kallar rasistisk – jag märkte ordvalet – och som vi nu genomför under de här fyra åren har Ola Möller i mångt och mycket tryckt på ja-knappen, så han är också en stödjare av den. Jag tycker inte att man ska använda sådana begrepp i talarstolen.

Ola Möller kan här med högburet huvud säga att han ska genomföra en stram migrationspolitik och vänta till efter valet. Men jag tycker att det är lite oärligt mot väljarna. Vi konstaterar att man på vänstersidan inte ens vill skapa ett lag. Man vill inte ha en lagkänsla. Det är som om man i en fotbollsmatch inte skulle vilja spela åt samma håll eller ens spela på samma plan. Hur har man då tänkt sig att genomföra en stram migrationspolitik i Sverige?

Ola Möller har rätt. Vi ska vara självkritiska. Vi hade en annan linje förut, men vi hittade en ny linje betydligt tidigare än vad Socialdemokraterna gjorde. Vi har också sett till att genomföra vår nya politik i sakfrågorna. Att använda fulpolitik och säga att Sverigedemokraterna styr är som att säga att det var Miljöpartiet som styrde under sju år och att det sedan blev frihet. Jag tror att politiken behöver ha en sjystare ingång i debatten.

Jag vill också ställa frågan hur Ola Möller bedömer möjligheten att genomföra den här strama migrationspolitiken när de andra som ska vara med i laget inte ens vill sätta sig på samma avbytarbänk utan hellre sätter sig på läktaren och säger vem som ska spela på planen. Hur har Ola Möller tänkt genomföra den strama migrationspolitiken efter valet?

Herr talman! Vi har många frågor på bordet i dag här i kammaren. En av dem handlar om synen på permanenta uppehållstillstånd. Många flyktingar som jag har mött beskriver stunden då de fick sitt permanenta uppehållstillstånd som stunden då de kunde andas ut, avsluta flykten och börja tro och bygga en framtid här.

FN:s flyktingorgan UNHCR rekommenderar länder att bevilja permanenta uppehållstillstånd till människor som flytt – dels såklart för att det för flyktingarna främjar psykisk hälsa och trygghet, dels för att det faktiskt gör att länderna som de kommer till får bättre möjlighet att integrera dem.

Jag träffade Alex, som är läkare från Ukraina. Hon sa det tydligt och träffande: Det tar för mig två år att bli läkare i Sverige, men jag får bara ett års uppehållstillstånd i taget. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag tror att det är värt att sätta igång den här processen med tanke på risken för att bli utskickad. Det kanske är bättre att ta ett tillfälligt jobb med någonting annat så länge.

Jag vet att Socialdemokraterna har sagt nej till att riva upp beviljade permanenta uppehållstillstånd. Men regeringen vill ju ta bort möjligheten att någonsin få permanent uppehållstillstånd. Då riskerar vissa människor att under mycket lång tid få leva i Sverige med korta tidsbegränsade uppehållstillstånd och stor otrygghet. Hur ställer sig Socialdemokraterna till det?

Herr talman! Det är jätteviktigt med insatser för att ge människor som kommer till Sverige som flyktingar möjlighet att lära sig svenska språket och komma in i samhället på bästa möjliga sätt.

Under vår tid i regering tillsammans gjorde vi många viktiga insatser för att människor från dag ett skulle kunna börja lära sig svenska. Vi satsade mycket på kommunerna för att de skulle få bättre förutsättningar. Jag är övertygad om att man kan göra mer där.

Samtidigt finns forskning om detta globalt. Från en ny opinionsundersökning från Novus vet vi också att majoriteten av svenskarna är övertygade om att permanenta uppehållstillstånd är bättre än tillfälliga för att människor ska kunna bli en del av samhället.

Om människor ska vara i Sverige i väldigt många år på korta uppehållstillstånd kommer det att påverka integrationen negativt. Vi vet att tanken från regeringen är att människor sedan ska bli medborgare efter åtta år, plus en väldigt lång handläggningstid. Som det ser ut i dag är den tyvärr flera år.

Alla kan inte få ett medborgarskap som regelverket ser ut i dag. Det gäller till exempel dem som har fått sin födelsedag ändrad av Migrationsverket. De kommer inte med dagens regelverk åt medborgarskapet.

Det gäller också dem som har id-handlingar från Somalia eller Afghanistan som inte godkänns. För dem tar det ytterst lång tid att få ett medborgarskap.

Det gör att vi för vissa personer inte ens talar om åtta plus två år. Vi kanske talar om en mycket stor del av en människas liv i denna otroligt otrygga tillvaro.

Jag vill understryka vikten av att det ska vara möjligt att få permanent uppehållstillstånd.

Herr talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen genomfört en kombination av reformer inom migrationsområdet under mandatperioden som resulterat i att både asylinvandringen och beviljandet av svenskt medborgarskap har halverats jämfört med hur det var när de rödgröna partierna hade regeringsmakten. Dessutom väntar flera reformer som ska behandlas i riksdagen innan mandatperiodens slut som kommer att cementera den strama migrationspolitik som Sverigedemokraterna och regeringen har upprättat.

Samtidigt har det skett satsningar under den här mandatperioden som inte fått så mycket uppmärksamhet. I statsbudgeten har 100 miljoner kronor avsatts årligen på att återkalla uppehållstillstånd. Detta har resulterat i att antalet återkallade uppehållstillstånd har mer än fördubblats från cirka 3 000 år 2022 till 6 500 år 2025.

Det har funnits utlänningar i Sverige som inte har uppfyllt villkoren för sina uppehållstillstånd men som ändå behållit sina uppehållstillstånd och därmed haft tillgång till socialförsäkringsförmåner. Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna sett till att Migrationsverket får de resurser det behöver för att dessa uppehållstillstånd ska återkallas.

För Tidösamarbetet har det varit viktigt att till väljarna leverera en fungerande migration där de som inte har tillstånd att vistas i Sverige utvisas. Det är därför Polismyndighetens arbete med inre utlänningskontroller har intensifierats samtidigt som polisen har fått utökade befogenheter vid inre utlänningskontroll.

Under mandatperioden har polisen fått utökade befogenheter för att vid inre utlänningskontroll kunna kroppsvisitera en utlänning för att leta efter pass, omhänderta ett pass och ta utlänningen till polisstationen för förhör.

Det ska bli lättare att hitta de illegala migranterna för att skicka hem dem. Vi kommer inte att acceptera ett tillstånd där illegala migranter gör Sverige till sitt hem. Illegala migranter har ingen plats i Sverige. Vi är tydliga i det budskapet. De ska åka hem.

Sverigedemokraterna och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att det ska bli svårare att vara illegal migrant i Sverige. Regeringen beslutade förra månaden om en proposition som äntligen kommer att hindra kommuner från att betala ut försörjningsstöd till illegala migranter. Snart kommer riksdagen att anta denna proposition, och äntligen kommer Sverige att gå till ett normaltillstånd där illegala migranter inte kan få försörjningsstöd.

Även preskriptionsreglerna för utvisningsbeslut har ändrats under den här mandatperioden. De nya preskriptionsreglerna för utvisningsbeslut innebär att den illegala migranten måste lämna landet innan preskriptionstiden för utvisningsbeslutet börjar löpa.

Det innebär att man inte längre som illegal migrant har något incitament att stanna kvar i Sverige. Har man fått ett utvisningsbeslut är man en permanent illegal migrant i Sverige. Man kan inte ansöka om uppehållstillstånd igen inifrån landet.

Innan denna lagändring stannade många illegala migranter kvar i Sverige i fyra år, och sedan ansökte de om uppehållstillstånd igen. Under de fyra åren arbetade många av dem inom den illegala ekonomin och stärkte den organiserade kriminaliteten. Det är slut på det nu. Har man fått ett utvisningsbeslut ska man lämna landet.

Även spårbytet har avvecklats under den här mandatperioden. Spårbytet var en bestämmelse som möjliggjorde för asylsökande som etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden att få ett tidsbegränsat arbetstillstånd även om de fick avslag på sin asylansökan.

Vad innebar det egentligen? Om du anlände till Sverige som asylsökande och var stark nog att arbeta kunde du stanna kvar även om du inte hade asylskäl. Men om du inte kunde arbeta, kanske för att du var funktionsvarierad kunde du inte byta spår. Det var så det fungerade. Den starkes rätt gällde.

Det underminerade asylrätten. Fick du avslag på din asylansökan kunde du ändå stanna kvar om du var stark nog att arbeta. Det innebar också att utlänningar kom hit från säkra ursprungsländer och sökte asyl, medvetna om att de skulle få avslag, eftersom de kom från säkra ursprungsländer. Deras egentliga avsikt var alltså att skaffa jobb i Sverige. De använde därmed asylrätten för att arbetskraftsinvandra, och detta underminerar både asylrätten och arbetskraftsinvandringen.

Sedan är det ju så att ett avslag på asylansökan innebär att personen inte har skyddsbehov och då ska lämna landet. Det innebär inte att man kan stanna kvar och arbeta – ett nej måste betyda nej. Trots drevet från vissa partier i denna församling och från medierna har det funnits många anledningar att avveckla spårbytet.

Det finns vissa partier i riksdagen som verkligen vill ha en reglerad invandring där sannolikheten att fusk förekommer minimeras. Sedan finns det andra partier som ständigt öppnar upp möjligheter för utlänningar att fuska. Man öppnar upp för fusk om man till utlänningar säger: ”Även om du får avslag på din asylansökan kan du stanna kvar, bara du hittar en arbetsgivare som kan ge dig lön!” Det ska inte finnas genvägar till uppehållstillstånd. Antingen är du flykting, och då får du asyl i Sverige, eller också är du inte flykting, och då åker du hem.

Herr talman! Under den här mandatperioden har vi avskaffat EBO-lagen. Vi har gått tillbaka till den ordning som rådde före 1994 och som innebär att man som asylsökande inte får ekonomiskt stöd från staten om man skaffar eget boende. Som asylsökande tilldelas man ett asylboende, och där får man leva tills man får veta om man har tillstånd att vistas i landet eller om man ska utvisas.

De ytterligare steg som regeringen och Sverigedemokraterna nu kommer att ta går mycket längre än den ordning som rådde före 1994. Bland annat handlar det om geografiska begränsningar för asylsökande, som ska vistas inom det län där det tilldelade asylboendet ligger. Framtida reformer kommer att se till att asylsökandes och illegala migranters rörelsefrihet i Sverige begränsas kraftigt.

För att se till att det blir ännu svårare för asylsökande att skaffa eget boende kommer Sverigedemokraterna och regeringen även att begränsa asylsökandes tillgång till den svenska arbetsmarknaden. I praktiken kommer den enda lagliga inkomst som asylsökande har att vara dagersättningen, vilket innebär att de blir tvungna att bo på asylboende.

Bara för att informera Socialdemokraterna, som inte verkar ha uppfattat att EBO är avskaffat: EBO är avskaffat. Nu tar vi nästa steg och begränsar asylsökandes rörelsefrihet. Inte bara ska de inte kunna skaffa eget boende; de ska inte heller röra sig utanför det län där deras asylboende ligger. Om de gör det kan det utgöra grund för förvar.

Herr talman! Vi har haft människor i det här landet som har kunnat bli svenska medborgare trots att de aldrig uppburit en lön, trots att de aldrig talat ett enda ord svenska och trots att de ser ned på detta lands värderingar. Nu är det slut med det. Om du ska bli svensk medborgare ska du inte bara anpassa dig till samhället, utan du ska också bidra till samhället.

Förra månaden beslutade regeringen om en historisk proposition om att höja kraven för medborgarskap. Jag var 20 år gammal när Folkpartiet lanserade förslaget om att man skulle behöva göra ett språktest för att få svenskt medborgarskap. Då kallades det rasistiskt av vissa partier i den här församlingen. I dag är detta sunt förnuft, och det är den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, som lägger fram förslaget om att äntligen ge det svenska medborgarskapet den värdighet det förtjänar.

Vi kommer att höja hemvistkravet till åtta år. De som kommer till Sverige får vänta längre för att få sitt medborgarskap. Man behöver klara ett språk- och samhällskunskapsprov och måste kunna försörja sig för att bli en del av den svenska gemenskapen. Vi stänger dörren för utländska bidragstagare att bli en del av Sverige. Dessutom skärper vi kravet på hederligt levnadssätt så att det blir nästan omöjligt att bli svensk medborgare om man begår grövre brott.

Den som blir svensk i formell mening kommer att värdesätta sitt medborgarskap just för att medborgarskapets värde kommer att öka genom denna reform.

Herr talman! Det är inte ett sammanträffande att det är just Tidöregeringen som har genomfört alla de viktiga migrationsreformer som jag har redogjort för. Våra fyra partier har olika åsikter och olika politiska program, men på grund av att vi har satt allmänhetens intresse framför politiska dogmer har vi samlat oss bakom en politisk inriktning där målet är att ta tag i vissa problem som länge har präglat Sverige.

En kaotisk migration har lett till ett skuggsamhälle som har gynnat den organiserade kriminaliteten och till ett utanförskap vars värsta avarter man ser i de invandrartäta områdena. De låga trösklarna till den svenska gemenskapen har lett till fragmentering och polarisering. Problemen som de rödgröna partierna lämnade efter sig var många, och Tidöpartierna har haft fullt upp med att hela det här landet.

Sverige är inte längre på väg åt fel håll. Vi har brutit med den politik som skapade problemen. Vi accepterar inte ett Sverige där den som saknar rätt att vara här ändå blir kvar. Vi accepterar inte ett system där ett nej i praktiken betyder kanske. Ett nej ska betyda nej. Svenskt medborgarskap ska inte heller vara en formalitet, utan det ska vara ett kvitto på att man vill och kan vara en del av Sverige.

Det här handlar inte om hårdhet, utan det handlar om att återupprätta rättvisa, ansvar och respekt för vårt land. Skillnaden i denna kammare är tydlig: Vissa partier förklarar problemen – vi åtgärdar dem. Och vi kommer att fortsätta tills Sverige fungerar igen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Jag börjar med tonårsutvisningarna. De har sitt ursprung i lagstiftning som antogs innan den här regeringen tillträdde. Det är det första jag vill säga.

Sedan vill jag säga att de här personerna inte utvisas för att de är tonåringar utan för att de inte har vistats lagligt i Sverige länge nog för att få permanent uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd måste man vistas lagligt i Sverige under tre år, och det har de inte gjort.

I dagens lagstiftning finns ett hemvistkrav på fem år för att få medborgarskap. Om de hade haft en förankring i det här landet, till exempel vistats här med uppehållstillstånd under fem år och också haft permanent uppehållstillstånd, hade de även kunnat bli medborgare. Problemet är att de inte varit här lagligt under många av de år de vistats i Sverige.

Detta är inte något som Centerpartiet framför. Man framför en förvrängd bild av att dessa individer utvisas för att de är tonåringar.

När det gäller dem som hjälpt de svenska soldaterna i Afghanistan har vi den utlänningslag vi har. Vi kan inte hela tiden göra undantag för olika grupper. Tidigare hade man afghanamnestin, där man tyckte synd om en viss grupp och då gjorde undantag från utlänningslagen. Nu är det tonåringar som inte ska utvisas, och då vill man göra undantag för dem. Sedan har man de nobla personer som hjälpte svenska soldater i Afghanistan, och så vill man börja göra undantag för dem. Så kan vi inte ha det.

Herr talman! Jag börjar med det sista. Det görs en vandelsprövning när man ska få permanent uppehållstillstånd. Den görs av Migrationsverket, inte av oss här i kammaren, och har inte ändrats sedan den här regeringen tillträdde. Det är samma vandelsprövning som görs.

Ledamoten säger att den här regeringen har gjort undantag. Ett av de förslag som ska stoppa vissa utvisningar av yngre personer kommer från en utredning som man länge har arbetat med. Det är inget undantag utan ett förslag som har funnits i en utredning sedan tidigare. Det är absolut inget undantag som regeringen har kommit på, som Socialdemokraterna gjorde med afghanamnestin där man bara tog fram ett riktigt dåligt förslag.

Jag tror också att det var någon fråga om bristande vandel. Det ska inte behövas att man bryter mot lagen för att man ska bli nekad uppehållstillstånd eller få sitt uppehållstillstånd återkallat. Ibland kan det räcka att vara en utlänning i Sverige som inte följer myndighetsbeslut eller beter sig illa i samhället, så att det framgår att detta är en person som inte borde vara här.

Vi borde ha en lagstiftning där man helt enkelt återkallar uppehållstillståndet för en person som till exempel umgås med kriminella gäng eller med extremister. Det är märkligt att Centerpartiet inte håller med.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att detta visar vilken hemsk ideologi islamismen är, när talibanerna på detta sätt förföljer kvinnor och alla möjliga människor i Afghanistan. Det händer också i många andra länder, även i Iran, där islamismen förtrycker folket. Det måste man verkligen uppmärksamma. Jag tycker väl att Miljöpartiet inte uppmärksammar det så ofta som man borde göra.

För att besvara själva frågan: Om man är förföljd och har belägg för det ska man söka asyl, helst i första säkra land. Det är så det brukar fungera. De konventioner som berör flyktingskap säger att man ska söka asyl i första säkra land.

Jag tycker inte att Sverige borde ha något undantag där man börjar peka ut vissa flyktinggrupper som är förföljda och sedan säga att de flyktinggrupperna ska prioriteras på något sätt för att komma till Sverige.

Vad gäller de här afghanerna har de skrivit på ett avtal med Försvarsmakten. I det avtalet har det inte ingått att man senare ska få asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. Av avtalet har det framgått vad som ingår för de afghaner som har hjälpt svenska soldater. Det är det vi utgår ifrån. Det är lagstiftningen vi utgår ifrån. Det går inte att börja prioritera, för olika partier vill prioritera olika grupper, till exempel tonåringar – och tänk på afghanamnestin, som Miljöpartiet var huvudarkitekt bakom.

Herr talman! Grunden för den slutsats som vi dragit och som innebär att man inte ska ge den här gruppen uppehållstillstånd per automatik är att politiker inte kan peka ut vilka grupper, vilka nationaliteter, som ska få flyktingstatus. Om man ska ta ett sådant beslut gör man det i förväg, kanske genom ett avtal som Försvarsmakten har med den gruppen eller genom lagstiftning.

Man kan inte i efterhand prioritera olika grupper. Det har Miljöpartiet gjort tidigare. De har pekat ut unga afghaner och sagt att den gruppen ska få någon form av uppehållstillstånd. De har pekat ut tonåringar och sagt att utvisningar av alla tonåringar ska stoppas. Men lagstiftning fungerar inte på det sättet. Människor måste behandlas på ett likvärdigt sätt. Om de har asylskäl får de självklart asyl, helst i första säkra land. De behöver inte ta sig ända till Sverige. De behöver ta sig till ett land där de får den säkerhet de behöver.

Vi har inte haft sådan lagstiftning att man automatiskt får uppehållstillstånd bara för att man hjälper svenska soldater. Vi vet inte vad sådan lagstiftning kan leda till. En sådan lagstiftning måste utredas. Skulle den innebära att vi ger alla som hjälper svenska soldater uppehållstillstånd framöver om de skulle hamna i en situation där en regim förföljer dem? Det måste utredas vad en sådan lagstiftning kan innebära och hur många migranter vi skulle ta emot på grund av den.

Herr talman! Lagstiftning om bristande vandel kommer att omfatta vissa utlänningar. Svenska medborgare har ovillkorlig rätt att vistas i Sverige, och det känner ledamoten till. Tanken med en sådan lagstiftning är att den som är utlänning och gäst i Sverige ska sköta sig. Det innebär inte bara att man inte ska bryta mot lagen, utan det innebär också att man inte ska hamna i olika extremistgrupper eller börja umgås med kriminella gäng.

Detta handlar om utlänningar. När ledamoten försöker förvränga saker och ting, jämföra svenska medborgare och utlänningar och säga att de ska följa samma lagstiftning och att man på grund av bristande vandel skulle utvisa svenska medborgare känns det märkligt att ledamoten är vänsterpartistisk migrationspolitisk talesperson. Ledamoten verkar ju inte ha någon aning om att medborgarskap innebär att man har ovillkorlig rätt att vistas i Sverige, medan utlänningar kan utvisas på grund av bristande vandel. Sverige har befogenhet att införa sådan lagstiftning.

Vill Vänsterpartiet ha utlänningar i Sverige som är med i kriminella gäng? Vill Vänsterpartiet ha utlänningar i Sverige som samarbetar med Isis, men som inte har begått brott? De frågorna måste ledamoten svara på.

Vi vill inte ha extremister i Sverige. Jag utgår från att regeringen inte vill ha extremister i Sverige. Det är därför vi siktar på att införa sådan lagstiftning. Jag tror att vi har mandat att införa sådan lagstiftning. Det svenska folket vill inte ha islamistiska eller andra extremister i Sverige. Vi vill utvisa dem.

Herr talman! Jag förstår frågan, men den utgår från ren okunnighet. Jag tycker att ledamoten borde vara medveten om att svenska medborgare har fler rättigheter och friheter än icke-medborgare. Det är en poäng med att bli medborgare i Sverige: Man får fler rättigheter, och man får tillgång till vissa anställningar som icke-medborgare inte har tillgång till. Det är en självklarhet i alla världens länder att utlänningar, alltså icke-medborgare, inte har en ovillkorlig rätt att vistas i landet. I många länder har man mycket högre krav på utlänningar för att få vistas i landet än vi har i Sverige.

Sedan säger ledamoten att han inte vill se extremister i Sverige. Men Vänsterpartiet är ju emot en lagstiftning om att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det är vad lagstiftningen handlar om. Du har inte begått ett brott som utlänning, men du har börjat umgås med extremister. Du har börjat stödja Hamas eller Isis. Då utvisas du. Men vad ledamotens parti säger är att man inte ska utvisas på grund av detta. Då vill ju Vänsterpartiet se fler islamistiska extremister i Sverige; det går inte att förneka.

Herr talman! Jag fascineras ändå när jag lyssnar till vänsterpartierna, framför allt Vänsterpartiet, och hör hur man lägger fram alla dessa förslag som går i totalt motsatt riktning mot vad regeringen och Socialdemokraterna säger sig stå bakom.

Vänsterpartiet verkar alltså inte se några som helst problem med en hög asylinvandring till Sverige. Man ser inga problem med detta kopplat till segregation, utsatthet, utanförskap, kriminalitet och alla andra bekymmer som Sverige har plågats av under mycket lång tid då vi haft en mycket hög asylinvandring. Inget av detta adresserar Vänsterpartiet när man formulerar sin migrationspolitik. Jag tycker att det är anmärkningsvärt och något som verkligen behöver tillkännages för väljarna.

Vänsterpartiet föreslår i det här motionsbetänkandet att vi ska införa amnestier för dem som har levt tillräckligt länge i Sverige illegalt. Det handlar om personer som har fått sin sak prövad av oberoende myndighet och domstolar och fått fastslaget att de inte har skäl att befinna sig i Sverige och därför behöver lämna landet, men de har ändå stannat kvar och gömt sig. Gömmer man sig tillräckligt länge i Vänsterpartiets Sverige ska man alltså få ett uppehållstillstånd.

Detta är de förslag som Vänsterpartiet här lägger fram. Man vill återgå till 2015 års lagstiftning, som ledde till att över 160 000 personer valde att söka asyl i just Sverige. Man vill höja bidragen, man vill höja ersättningarna och man vill öka tilldragandefaktorerna till Sverige. Man yrkar avslag och röstar nej till alla de förslag som den moderatledda regeringen lägger fram.

Det är ett farligt vänsterexperiment som väntar Sverige om Vänsterpartiet får inflytande över migrationspolitiken. Jag har en fråga till Tony Haddou: Vilka reformer kommer Vänsterpartiet att kräva ska rullas tillbaka för att man ska släppa fram en socialdemokratisk regering efter valet i höst?

Herr talman! Vi moderater vill alltså minska segregationen. Vi vill minska utanförskapet. Vi vill minska skuggsamhället. Därför måste vi ha en minimal asylinvandring under överskådlig tid, när vi under många år har haft en så stor invandring till Sverige, delvis baserat på Vänsterpartiets idé om den migrationspolitik vi ska ha. Det är därför jag tar upp detta.

Det finns liksom inget tak för Vänsterpartiet vad gäller invandringen. Det finns ingen riktning som säger att det någonstans finns en gräns för vad Sverige klarar av när det handlar om att integrera alla dem som söker sig just till Sverige.

Det var alltså så att Sverige under en lång period, innan vi lade om och införde detta paradigmskifte från den moderatledda regeringens sida, stod ut i Europa som ett land dit man särskilt sökte sig. Det gjorde att trycket på Sverige var särskilt högt. Detta har lett till all den problematik som vi har sett. Det är detta vi nu reformerar för att komma till rätta med.

Vänsterpartiet kräver ju att få ingå i en vänsterregering efter valet i höst, om olyckan skulle vara framme, och Vänsterpartiet har alltså alla dessa förslag. Vi hörde nyss klart och tydligt från Tony Haddou att han tycker att om man har kommit till landet och har gömt sig här tillräckligt länge – trots att man inte har skyddsskäl och trots att myndigheter och domstolar har sagt att man bör återvända hem till sitt hemland och att man inte har något här att göra – ska man få uppehållstillstånd i Vänsterpartiets Sverige.

Alla de förslag som den moderatledda regeringen har lagt fram, de reformer vi har gjort och det paradigmskifte vi nu har inlett har Vänsterpartiet konsekvent röstat nej till. Därför är frågan relevant, och den är relevant för alla vänsterpartier – alla oppositionspartier i Sveriges riksdag: Kommer man att kräva att allt detta rullas tillbaka för att släppa fram en ny regering?

Socialdemokraterna hävdar ju att man för en stram migrationspolitik och att man står upp för detta och så vidare, men man har ju kompisar som tycker något helt annat. Därför kvarstår frågan till Vänsterpartiet: Kommer man att kräva att allt rullas tillbaka för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister efter valet i höst?

Herr talman! Vänsterpartiet föreslår att 2 700 illegala migranter ska få amnesti i Sverige. Då har Vänsterpartiet räknat ut att detta skulle kosta 130 miljoner kronor varje år. Men detta är bara ett första steg. Vänsterpartiet vill också att utlänningar som levt en längre tid i Sverige ska få uppehållstillstånd oavsett om de haft tillstånd att vara här eller inte.

Med all respekt för den ståndpunkten måste jag ändå fråga ledamoten från Vänsterpartiet om ledamoten inte ser problemen med ett sådant förslag.

Det är uppenbart att en ordning där alla som kommer till Sverige från ett annat land så småningom får uppehållstillstånd kommer att leda till massinvandring. Sverige är en välfärdsstat. Sverige är ett rikt land med många möjligheter. Det är många som vill komma till Sverige, men det finns mer än 8 miljarder människor i världen. Alla kan inte komma till Sverige. Mer än 42 miljoner människor är på flykt och har lämnat sina hemländer. Det räcker att 1 procent av dem söker sig till Sverige för att systemen ska utsättas för mycket stora påfrestningar.

Mot den bakgrunden framstår det som oansvarigt att införa en ordning där personer i praktiken kan få uppehållstillstånd efter en viss tid oavsett om de tidigare haft rätt att vistas här eller inte. Det är uppenbart för vem som helst att det leder till en kaotisk situation.

Då måste jag fråga ledamoten: Varför vill Vänsterpartiet driva en migrationspolitik som uppenbarligen leder till en ohållbar situation där de som lever här, men också de som kommer hit, kommer att fara illa?

Herr talman! Jag bryr mig inte om var människor kommer ifrån. Det viktiga är om de har tillstånd att vara i Sverige eller om de är illegala migranter, som ska utvisas från det här landet. Jag tror att det är rätt många som håller med mig.

Här har vi alltså ett parti som vill bevilja uppehållstillstånd för illegala migranter, som inte har rätt att vistas här. Man börjar med amnesti för 2 700 personer – det beskriver Vänsterpartiet självt. Samtidigt driver man linjen att den person som befunnit sig i Sverige tillräckligt länge i praktiken ska få stanna oavsett om personen haft rätt att vara här eller inte.

Det här är en migrationspolitik som leder oss tillbaka till migrationskrisen 2015 och vidare till ännu mörkare platser, där Sverige återigen kommer att bli världens socialbyrå. Det är Vänsterpartiets mål, och det är ett mål som skadar Sverige.

Signalen från Vänsterpartiet är glasklar: Ta dig till Sverige och stanna tillräckligt länge! Då ordnar det sig. Du får stanna även om din vistelse var olaglig från början.

Herr talman! Det är inte seriöst. Antingen förstår man konsekvenserna av det här, och då är det ansvarslöst, eller så förstår man dem inte, och då är det ännu mer bekymmersamt.

Har man en migrationspolitik där även illegala migranter får uppehållstillstånd efter en längre vistelse i Sverige är det inte längre en reglerad invandring. Det är då en form av fri invandring, och det oroar mig att det finns flera partier inom det rödgröna alternativet som förordar fri invandring till Sverige.

Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets majoritetsförslag, som innebär avslag på alla de motionsyrkanden som finns i betänkandet om migration.

Som sagts tidigare i den här debatten befinner vi oss nu i ett läge där vi kan börja summera den här mandatperioden. När det gäller migrationspolitiken är det tydligt att Sverige har genomfört en kursändring, en kursändring som var nödvändig och som också efterfrågades av det svenska folket i valet 2022. Genom sitt stöd till de partier som nu utgör regering visade man vilken väg som skulle väljas.

För Kristdemokraterna har migrationspolitiken aldrig varit en fråga om snabba kast eller tillfälliga lösningar. Det måste handla om långsiktighet, ansvarstagande och rättssäkerhet och om en politik som håller över tid och som värnar både människovärdet och samhällsgemenskapen.

När vi ser tillbaka på tidigare mandatperioders politik kan vi konstatera att detta tyvärr inte varit ett faktum för vårt land. Under ett antal år, kanske främst under mitten av 2010-talet, tog Sverige emot fler asylsökande än vad som varit möjligt att integrera, till exempel vad gäller språk och arbete.

Åtta år med en S-regering, med de trilskande och i många fall begränsande stödpartierna Vänstern, Miljöpartiet och Centern, innebar tyvärr inte den nödvändiga åtstramning som Sverige behövde. Det är detta som den nuvarande regeringen tvingats hantera och agera utifrån.

Resultatet av den förra mandatperioden blev en politik som varken var tillräckligt konsekvent eller tillräckligt ansvarsfull. I dag lever vi med konsekvenserna: ett utanförskap som har vuxit, ett skuggsamhälle som har bitit sig fast och en integrationsskuld som det kommer att ta tid att arbeta av.

Det är mot den bakgrunden som Kristdemokraterna ser behovet av en fortsatt stram och ansvarsfull migrationspolitik. Utgångspunkten är att flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska söka skydd i första säkra land. Asylrätten måste värnas, men för att försvara öppenheten och för att säkerställa den fria rörligheten inom EU måste vi ha en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns och vid behov även kunna upprätta interna gränskontroller. Överenskommelsen om migration inom EU är ett steg på vägen för att skapa en bättre situation.

Herr talman! Samtidigt som vi diskuterar migrationspolitik pågår fortfarande ett krig i Europa. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har skapat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Miljontals människor har tvingats lämna sina hem. Genom aktiveringen av massflyktsdirektivet har dessa människor kunnat få ett snabbt och tillfälligt skydd i EU inklusive här i Sverige.

Regeringen har tagit viktiga steg för att förbättra förutsättningarna för dem som har kommit hit: möjligheter till arbete, studier, sjukvård och ekonomiskt stöd. Det är också positivt att regeringen nu arbetar med lösningar för tiden efter att massflyktsdirektivet upphör. Möjligheten att växla till arbetskraftsinvandring eller studier är viktig, likaså att överväga rimliga lösningar för dem som etablerat sig i Sverige och som annars riskerar att hamna mellan regelverk.

Ukrainas sak är vår, nu och i framtiden.

Herr talman! Som jag nämnde tidigare har den migrationspolitik som förts under tidigare perioder inte varit i nivå med vad som är långsiktigt hållbart för vårt land. Sedan regeringsskiftet 2022 har en rad reformer genomförts, och resultaten börjar nu bli tydliga. Antalet asylsökande har minskat kraftigt. Handläggningstiderna har kortats. Fler personer som har fått avslag återvänder. Budskapet är nu ännu tydligare: Ett nej är ett nej.

Åtgärder för att bekämpa skuggsamhället genomförs steg för steg. Vi ser också att personer med uppehållstillstånd som begår brott eller inte lever hederligt i större utsträckning riskerar att utvisas. Detta är en nödvändig omläggning, både för Sverige och för oss som bor här. Det är så Sverige hamnar på rätt köl igen. Men det återstår naturligtvis mer att genomföra och följa upp.

Herr talman! Samtidigt måste vi ha förmågan att justera och förbättra. Frågan om de så kallade tonårsutvisningarna är ett exempel där förändringar behövs. Genom att se över reglerna för anhöriginvandring kan vi skapa en mer rimlig och rättssäker ordning.

Vi ser också över möjligheten att i vissa fall ansöka om arbetstillstånd från Sverige, och vi säkerställer genom förändringar att rekrytering kan ske för bristyrken så att kommuner, regioner och företag fortsatt kan få den kompetens som behövs.

Herr talman! Kristdemokraterna har sedan länge verkat för ökad rättssäkerhet för konvertiter, och regeringen har agerat bland annat genom uppdrag till Statskontoret om utredning av situationen och tydliga krav i Migrationsverkets regleringsbrev. Man kan konstatera att konvertiters situation och rättssäkerhet var något som S-regeringen valde att bortse ifrån under sina två senaste mandatperioder.

Här vill vi i KD göra mer och bevakar därför frågan fortlöpande för att se vilka ytterligare åtgärder som behövs för att säkra rättssäkerheten för konvertiter. Som min partiledare nyligen uttryckte i en intervju skulle vi gärna vilja se en konvertitsamordnare inom Migrationsverket likt det som i dag finns för hbtqi-ärenden.

Herr talman! Avslutningsvis till den återkommande frågan: Vad är oppositionens gemensamma inriktning?

Jag kan konstatera att den här debatten inte skiljer sig från hur det brukar se ut under den här mandatperioden. Regeringen genomför en nödvändig kursändring för migrationspolitiken för att få en hållbar nivå för Sverige, och i flertalet fall har förändringarna vad gäller migration ett uttalat stöd från Socialdemokraterna i denna kammare. Man kan till och med tänka sig att det finns en tacksamhet över att politiken förs i den stramare riktning som av naturliga politiska skäl inte var möjligt under den tidigare mandatperioden, och om man ska tolka partiernas aktuella positioner kommer det nog inte heller att vara möjligt i en kommande rödgrön kaosregering.

Det är talande att Socialdemokraterna inte vill peka ut hur ett framtida regeringsunderlag ska se ut, medan övriga partier tävlar om att sätta röda gränser både för stöd och för vilka partier som ska få ingå i regeringen. På migrationsområdet är det extra tydligt varför man inte vill kroka arm: Det finns ingen gemensam linje, och man kan bara ana att kraven om återgång till forna tiders migrationspolitik kommer att eka både över torgen i valrörelsen och i förhandlingsrummen från de tre trilskande förmodade stödpartierna V, C och MP. Dessa partier vill på olika sätt ha en återgång till en migrationspolitik som innebär lägre krav och större migration, medan Socialdemokraterna i många beslut och också i egen argumentation följer regeringens stramare inriktning.

Man får fortsätta att fråga sig – utan att få något vettigt svar från vänsterflanken – vad som kommer att vara inriktningen och vilka röda linjer som blir verklighet om det, mot förmodan och till min egen förfäran, skulle bli ett regeringsskifte 2026. Att det ska bli den strama linje som Socialdemokraterna nu förespråkar, delvis efter egen kritisk internanalys, är nog tyvärr en utopisk och orealistisk önskedröm. Verkligheten kommer tyvärr troligare att bli en återgång till vad vi såg under den förra regeringen, det vill säga en betydligt öppnare och kravlösare migrationspolitik, vilket kommer att drabba vårt samhälle igen.

Som tur är finns det ett bättre alternativ. Tidöpartierna har visat att samarbete fungerar. Vi har tagit ansvar i en svår situation, och vi levererar resultat. Vi Tidöpartier har lovat att leverera, och det sker nu. Många förändringar har redan beslutats, och det kommer ytterligare ett antal propositioner under 2026.

Kristdemokraterna såg tidigt att migrationspolitiken behövde ändra inriktning, och vi vill nu tillsammans med övriga Tidöpartier skapa den ordning och reda i migrationspolitiken som krävs för att klara av att integrera dem som redan finns i vårt land.

Vi kristdemokrater står för en migrationspolitik som är stram, ansvarsfull, rättssäker och medmänsklig. Vi värnar asylrätten, men vi värnar också samhällsgemenskapen. Vi ställer krav, men vi ger också möjligheter.

Den som kommer till Sverige och gör rätt för sig, lär sig språket, arbetar och blir en del av vårt samhälle ska också kunna stanna och bli medborgare. Samtidigt ska den som får avslag lämna landet.

Det är så vi skapar rättvisa. Det är så vi bygger tillit. Det är så vi lägger grunden för ett starkt Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motionsyrkanden.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att utskottsinitiativen har duggat tätt den senaste tiden – detta trots att regeringen hade tonårsutvisningarna, som de kallas, på agendan redan i utredningsfasen.

Redan i den SOU om skärpta krav för anhöriginvandring som kom 2025 fanns förslag gällande hur man skulle hantera den situation som faktiskt inte har uppkommit precis just nu. Den började uppstå redan 2015–2016, med ytterligare beslut under den förra regeringens tid och ett kompletterande beslut här i kammaren under den här regeringens tid – som fattades med stor majoritet, ska vi understryka.

Utredningen gjordes i linje med att skapa en situation där ungdomar som går en utbildning ska ha en möjlighet att fortsätta att tillhöra sin familj om man har ett klart beroendeförhållande till den.

Precis som har sagts i tidigare replikskiften har vi ett arbete på gång. Ett förslag kommer att komma under våren eller försommaren. Jag sitter inte i Regeringskansliet, så jag kan inte ge någon tidsplan för exakt datum. Men förslaget kommer att innebära att situationen kan hanteras.

Migrationsverkets generaldirektör har sagt: Får vi en tydlig inriktning sätter vi de beslut som eventuellt kan förändras av den lag som ser ut att ha ett brett stöd i väntläge.

Mitt svar är att Kristdemokraterna stöder förändringen, och vi kommer naturligtvis att se till att den blir av.

Utskottsinitiativet handlar om att även hämta människor som tidigare har fått sina beslut verkställda. Tycker Annika Hirvonen verkligen att vi ska hämta personer i andra länder? Och vilka beslut ska det gälla? Hur långt tillbaka i tiden ska man gå? Ska det även gälla Miljöpartiets regeringsperiod?

Herr talman! Jag kan konstatera att ledamoten Hirvonen valde att bortse från de frågor som jag ställde vad gäller utskottsinitiativet samtidigt som hon utkrävde ett svar på hur vi som kristdemokrater skulle ställa oss till det.

Jag tycker att det är att ge en felaktig bild att säga att Kristdemokraterna vaknade på grund av protesterna. Vi kan konstatera att utredningen hade sitt förslag redan 2025. Under de sju år som Miljöpartiet satt i regeringen lades det inte heller fram några förslag vad gäller familjeanknytning när man fyller 18 år, och utvisningar skedde de facto även under den tiden.

Det är lätt att fånga upp en rubrik i en tidning och göra det till politik. Samtidigt handlar lag och ordning om att vi ska ha tydliga system för vilka möjligheter man ska ha att stanna. Ett ja ska vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej.

Precis som har sagts i tidigare replikskiften ska vi inte diskutera enskilda fall. Men vi kan rent generellt konstatera att vi båda vet att Migrationsverket prioriterar de ungdomar och barn som närmar sig 18-årsgränsen för att få en behandling av detta.

Samtidigt vet vi att många kommer till Sverige sent under sin uppväxt. Som har sagts tidigare finns det också föräldrar som väljer att bortse från att ett nej är ett nej och fortsätter att befinna sig i Sverige tillsammans med sina barn.

Den här regeringen agerar. Den här regeringen tillsätter utredningar, och den här regeringen ser till att det blir justeringar när lagstiftningen är skriven på ett sätt som drabbar enskilda. Det kommer att ske under den här våren och försommaren. Det ställer jag upp på. Vi ser dem som har drabbats, och vi ställer upp på att göra en förändring.

Herr talman! Jag kan konstatera att Niels Paarup-Petersen ägnar sig mer åt X än att lyssna på mitt anförande.

Ja, Kristdemokraterna tar ansvar. Vi tar betydligt mer ansvar än vad Centerpartiet gjorde under förra mandatperioden, när man var ett aktivt stöd till en S-regering som fullkomligt struntade i konvertiternas situation. Under S-regeringen med stöd av Centerpartiet vidtogs inga åtgärder alls. Det vore klädsamt om Niels Paarup-Petersen tog lite ansvar för vad som icke hände under den förra mandatperioden.

Under den här mandatperioden skrev vi in i Tidöavtalet att man skulle utvärdera bland annat konvertiternas rättssäkerhetssituation. Det gavs ett uppdrag till Statskontoret, som gjorde en utredning som visade på brister. I regleringsbrev fanns tydliga direktiv att Migrationsverket ska öka rättssäkerheten för konvertiter, något som saknades helt under Socialdemokraternas mandatperiod.

Det har blivit bättre, men det är inte bra nog. Som jag sa skulle vi gärna se att det också fanns en konvertitsamordnare inom Migrationsverket liksom det finns för hbtqi-ärenden.

Vi tar ansvar. Vi ser till att det händer något. Frågan borde i stället gå tillbaka till Niels Paarup-Petersen med tanke på den höga svansföring han har i debatten: Varför såg Centern inte till att det hände något under de föregående fyra åren vad gäller konvertiter, om man nu ser att problemen var så stora?

Det är naturligtvis så, som jag har sagt tidigare, att vi inte kan kommentera enskilda fall. Men jag kan konstatera att situationen, även om den inte är tillräckligt bra, har blivit betydligt bättre för konvertiter under den här regeringen.

Vi ser till att ta ansvar, och vi ser till att det händer något. Det tror jag tyvärr att Niels Paarup-Petersen kommer att ha svårt att få göra med sina tilltänkta samarbetspartner.

Herr talman! Jag ska försöka svara ledamoten så gott jag kan.

Jag kan inte säga exakt när undantagen för arbetskraftsinvandring ska presenteras eftersom jag, som tidigare talare sa, inte sitter i Regeringskansliet. Men vi har en förändring om ett lönegolv på 90 procent som kommer att gälla från den 1 juni. I samband med det har vi också sagt att fokus kommer att ligga på vård och omsorg, där vi vet att behoven är stora. Men jag kan inte säga exakt vilka yrken det handlar om. Vi har fått förslag från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, som håller på med detta. Niels Paarup-Petersen kan vara lugn. När en förändring sker kommer det att finnas ett klart direktiv om förändringarna och om eventuella undantag från lönegolvet.

När det gäller permanenta uppehållstillstånd håller utredningen på att kompletteras. Det är inte så att vi slänger ut människor ur landet bara för att dessa försvinner. Inriktningen är att det ska leda till att man får ett svenskt medborgarskap. Därför ska vi skapa den nödvändiga enhetligheten. Det är nämligen så att ett medborgarskap öppnar möjligheter, men också möjligheter att ställa krav. Inriktningen är att ett ja ska vara ett ja och ett nej ska vara ett nej. Tyvärr har vi under tidigare mandatperioder sett att ett nej inte alltid har upplevts som ett nej. Därför står vi med de problem vi har.

Vi tar ansvar för helheten och ser till att migrationspolitiken hänger ihop.

Vi kommer säkert inte att vara överens, men vi kommer båda att ha en god intention att göra det bästa vi kan.

Herr talman! Vi kan konstatera att jag och ledamoten Haddou har olika bild av problemen i Sverige. Vi kan också konstatera att Sverige främst under mitten av 2010-talet hade ett väldigt stort migrantflöde in i Sverige. Det var alltför stort för att Sverige skulle kunna hantera det vad gäller språk, integration och samhällsgemenskap. Det ser inte ledamoten Haddou i sin spåkula. Han ser i stället alla problem som icke-problem.

Vi kan konstatera att arbetslösheten är mycket högre bland dem som är födda utanför EU och Norden än bland svenska invånare. Vidare kan vi konstatera att det dröjer någonstans mellan 10 och 20 år innan 50 procent av dem som kommit till Sverige är självförsörjande. Det är alltså fortfarande en stor del av dem som kommer till vårt land som går på bidrag.

Vi ändrar fokus. Vi ger motivation för att man i stället för att ta emot bidrag ska söka sig till arbetsmarknaden. Det ger också en integrerande effekt. Man kommer till ett arbete, får en språklig gemenskap och kommer ut. Barnen ser sina föräldrar gå till jobbet.

Man kan prata om bostadsbyggande och arbetslöshet, men den här debatten handlar om migration. Vi i Tidösamarbetet tror att lösningen på de integrationsproblem som skapades under 2010-talet är att ha en minimal migration just nu för att ta hand om dem som är här, sätta dem i arbete och integrera dem.

Jag vet att Vänsterpartiets verklighetsbild är en annan, och jag kan respektera att man har en annan bild. Men för oss är det självklart att se till att skapa motivation. De som kommer hit ska vara de som verkligen behöver söka skydd.

Vi har påbörjat arbetet, men mycket återstår. Det finns mycket mer att göra.

Herr talman! För två veckor sedan kom en opartisk undersökning från SCB som visar att barnfattigdomen i Sverige är den lägsta på tio år. Ändå står ledamoten Haddou och säger att regeringen inte gör något för de allra fattigaste. Jag kan konstatera att det gör vi visst. En vanlig barnfamilj har nu 5 000 kronor mer i månaden, många barnfamiljer och andra har fått möjlighet att tanka till ett rimligt pris och elen kan nu flöda fritt i ledningarna utan att räkningen blir för hög.

Vänsterpartiets enkla svar är att miljardärerna och höginkomsttagarna ska beskattas mer. Men den som har en hög inkomst betalar redan jättemycket i skatt. Det vill inte Vänstern prata om utan säger bara att skattetrycket ska öka. Jag tror att det är bra att vi stimulerar så att folk kan tjäna pengar och få behålla mer pengar i plånboken. Regeringen har ett helt annat perspektiv än Vänsterpartiet på detta med ekonomi.

Och återigen: Fakta visar att barnfattigdomen är den lägsta på tio år.

Ledamoten Haddou väljer att inte diskutera migration i detta replikskifte, men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ju återgå till den situation Sverige hade 2014. Man säger också att man inte sätter sig i en regering med Centerpartiet. Vi kan konstatera att i en rödgrön kaosregering vill man inte ens sitta i samma rum och diskutera hur man vill regera. Bevare mig väl! Jag hoppas att Tidöpartierna får en ny regeringsperiod.

Herr talman! Centerpartiet vill att Sverige ska ta emot minst 5 000 kvotflyktingar per år. Det innebär en femdubbling av antalet kvotflyktingar jämfört med i dag. I dag tar Sverige emot endast 900 kvotflyktingar, vilket är den nivå som andra nordiska länder ligger på.

Det som är viktigt att veta om kvotflyktingar är att det handlar om utsatta människor som ofta kräver mycket stöd för att etablera sig i samhället. Det finns fortfarande kvotflyktingar som kommer till Sverige och är analfabeter. Då är det uppenbart att vägen till arbetsmarknaden är lång, och just på grund av att kvotflyktingars integrationsprocess är så lång tar vi emot endast 900 stycken. Det ligger inte i Sveriges intresse att ta emot fler kvotflyktingar. Det skulle bland annat förvärra det utanförskap som redan finns i Sveriges invandrartäta områden.

Centerpartiets ledamot är självklart medveten om de integrationsproblem vi har i Sverige och det kulturella utanförskap som finns i invandrartäta områden. Då är det märkligt att ledamoten föreslår att antalet kvotflyktingar ska femfaldigas.

Om vi i dag har invandrare i landet som inte riktigt kommit in i samhället och som behöver stöd för att integreras i samhället, är det då förnuftigt att femfaldiga antalet kvotflyktingar, som är just den grupp som har svårt att integreras?

Varför anser ledamoten att Sverige ska ta emot avsevärt fler kvotflyktingar än våra nordiska grannländer? Är det inte just den politiken som har skapat de integrationsproblem som Sverige har i dag?