Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Patrik Karlson (L) om Migrationsfrågor

Patrik Karlson (L) höll ett anförande om Migrationsfrågor i debatten ”Protokoll 2025/26:105 Onsdagen den 15 april” den 15 april 2026.

Herr talman! Kära kammare, åhörare, ledamöter! Sverige behöver invandring. Vårt land är beroende av att människor kommer hit för att arbeta, bidra och stärka vår kompetensförsörjning, inte minst inom de delar av näringslivet där behovet av kvalificerad arbetskraft är stort.

Sverige har också som ett demokratiskt och ansvarstagande land en skyldighet att tillsammans med andra länder ge skydd åt människor som flyr undan krig, förföljelse och förtryck.

Samtidigt måste migrationspolitiken utformas med hänsyn till vårt lands faktiska förutsättningar. Det måste finnas bostäder, skolan ska fungera, socialtjänsten ska klara sitt uppdrag och det ska finnas möjlighet att skapa goda villkor för etablering. Därför behövs en ansvarsfull och reglerad invandring så att Sverige kan både ta emot arbetskraft och ge skydd åt människor i nöd men göra det i en omfattning som vårt samhälle klarar av att bära.

Det är också så vi värnar förtroendet för migrationspolitiken över tid, för det som gör denna fråga så allvarlig är att priset för en misslyckad migrationspolitik inte bärs av dem som har störst marginaler. Det bärs av människor som lever i utsatta områden, av kvinnor och flickor som begränsas av hedersnormer, av barn som växer upp i segregation och av människor som själva invandrat till Sverige men som lämnats kvar i ett utanförskap som aldrig borde ha accepterats. När migration och integration inte hålls ihop är det inte de mest privilegierade som betalar priset. Det är de människor som redan lever närmast problemen.

Herr talman! Sverige har under en tid burit stora konsekvenser av en migrationspolitik som inte var tillräckligt hållbar. Därför genomför nu regeringen en omläggning på området, och resultaten syns redan. Antalet asylsökande uppgick under 2025 till strax under 7 000, vilket är den lägsta nivån på nära tre decennier. Den utvecklingen är viktig, inte därför att låga tal är ett självändamål utan därför att ett samhälle måste klara både mottagande och integration för att kunna vara öppet över tid.

En långsiktigt hållbar migrationspolitik kräver också att den som har fått avslag lämnar landet. Därför har regeringen nu skärpt reglerna om preskription av avlägsnandebeslut. Den gamla ordningen gjorde det möjligt att hålla sig undan och i praktiken vänta ut systemet. Den ordningen var inte rimlig. Den nya inriktningen är tydlig: Beslut ska gälla, återvändandet ska fungera och migrationspolitiken ska vara hållbar.

Herr talman! På samma sätt arbetar regeringen för ett mer ordnat mottagande. Ordningen med eget boende för asylsökande har avvecklats i sin tidigare form. Utgångspunkten är nu att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden för att mottagandet ska bli mer strukturerat och bättre för såväl individ som samhälle.

Vi har också lagt fram en ny mottagandelag i syfte att förbättra förutsättningarna för ett ordnat mottagande, en effektivare återvändandeprocess och ett minskat utanförskap.

Herr talman! Krav är inte motsatsen till integration. Krav skulle jag vilja hävda är vägen in i integration. Språket öppnar dörrar. Med utbildning och arbete skapas självständighet. Kunskap om det svenska samhället gör det möjligt att delta fullt ut i vår demokrati. Respekt för lagar och grundläggande normer är inte mycket begärt. Det är själva grunden för att ett fritt samhälle ska fungera.

Därför har regeringen nu lagt fram förslag om skärpta krav för svenskt medborgarskap, som vi kommer att debattera mer ingående här i kammaren om cirka två veckor. Kravet på hemvisttid i Sverige föreslås höjas från fem till åtta år. Det införs försörjningskrav och krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Det är rätt och viktigt, för ett svenskt medborgarskap ska inte vara en formalitet som följer automatiskt av att tiden bara går. Det ska vara ett uttryck för tillhörighet, ansvar och en vilja att fullt ut bli en del av Sverige. Medborgarskapet ska inte vara startpunkten för integrationen. Det ska vara en bekräftelse på att integrationen har burit frukt. Det är en viktig markering. Det stärker den svenska gemenskapen och medborgarskapets betydelse.

Herr talman! Migrationspolitiken avgörs heller inte bara i Sverige. Den måste också hanteras i ett europeiskt sammanhang. EU:s migrations- och asylpakt trädde i kraft för snart två år sedan och börjar tillämpas fullt ut denna sommar. Regelverket bygger på säkrare yttre gränser, snabbare och mer effektiva förfaranden, solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna samt ett fördjupat samarbete med länder utanför EU. Regeringen arbetar därför med att anpassa svensk rätt till det europeiska regelverket. Asylrätten kan bara försvaras i ett system som faktiskt fungerar, och Sverige behöver vara en aktiv och konstruktiv del av det fortsatta arbetet på EU-nivå.

Samtidigt ska Sverige fortsätta vara ett land som är öppet för kunskap, talang och arbete. Vi har arbetat för att förbättra reglerna för forskare och doktorander och för att göra Sverige mer attraktivt för kvalificerad arbetskraft. Den inriktningen är viktig, och vi behöver fortsätta med det arbetet.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! För någon vecka sedan såg jag Liberalernas partiledare i TV4, där hon uttryckte sig så här: Vi har stoppat tonårsutvisningarna.

Problemet är att det inte stämmer. Tonårsutvisningar pågår fortfarande. Vi har unga i Sverige som har den starkaste av anknytningar hit och hela sin familj här. Föräldrarna har permanenta uppehållstillstånd eller medborgarskap, vilket resten av familjen oftast också har. Men den som fyller 18 får i stället ett utvisningsbeslut i 18-årspresent.

Partiledaren för Liberalerna säger att man har stoppat tonårsutvisningarna. Det stämmer alltså inte, för unga sitter hemma med utvisningsbeslut och kan när som helst utvisas. Det finns också de som sitter i förvar i väntan på utvisning. Man har inte stoppat de utvisningarna heller.

Jag vill fråga Liberalerna vad man vill i frågan om tonårsutvisningarna. Man säger att man har stoppat tonårsutvisningarna. Det framstår som lite av en lögn – det har man ju inte när de fortfarande pågår.

I morgon ger vi Liberalerna ännu en chans att på riktigt stoppa tonårsutvisningarna. Man står i TV4 och säger att man har stoppat tonårsutvisningarna. I morgon får man möjligheten i utskottet, där vi har lagt fram ett utskottsinitiativ om att unga inte ska behöva lämna landet om de har fått ett utvisningsbeslut. Precis som regeringen vill med spårbytarna ska de kunna söka uppehållstillstånd på nytt inifrån Sverige. Hur tänker Liberalerna göra där? Säger man att man vill stoppa utvisningarna, då tänker jag att man vill göra det. I morgon finns den chansen.

Herr talman! Tack till ledamoten Tony Haddou för frågan! Den här frågan har ju diskuterats väldigt intensivt de senaste veckorna, och jag kan tycka att den också väcker andra frågor.

Vi ska nog samtliga backa bandet och se oss i spegeln. Vi som befinner oss i den här kammaren kanske inte var med 2016 och röstade för de ändringar i utlänningslagen som gjordes då, men jag har tittat tillbaka på det här. Inte för att jag är någon Sherlock Holmes, men jag har försökt göra lite efterforskningar.

Migrationsverket lyfte redan då fram att det här är en problematik som kommer att uppstå om man genomför de här lagändringarna. Jag har inte kunnat hitta en enda reservation eller ett yttrande eller ens att någon nämnde något här i talarstolen om att den här problematiken kommer att uppstå och att det är fel.

Det Migrationsverket upplyste om har sedermera blivit verklighet, och det har fått fortgå under flera år – fram till dess att den här regeringen snappade upp frågan och ansåg att vi måste göra något åt det här. Därmed var den frågan med i den utredning som tillsattes sommaren 2024. Den bereds nu i full fart och kommer när som helst att presenteras av migrationsministern.

Det vi vill göra är att förändra den här lagstiftningen på riktigt och stoppa den här konstigheten, som jag tycker att det är, i utlänningslagen. I min värld skulle den behöva bli mer anpassad till hur familjeförhållanden ser ut till exempel när man är arbetskraftsinvandrare kontra om man har permanent uppehållstillstånd. Det är det som den här regeringen nu tittar på, och det är det som den här regeringen kommer att leverera.

Herr talman! Det var en väldigt snygg historierevidering. Vi har haft yttranden och reservationer om de här frågorna.

År 2016 hade vi mycket att säga om att det skulle bli familjesplittring. Det hade vi även när den dåvarande regeringen tillsammans med Liberalerna lade fram att man skulle ta bort ventilen, alltså det sista skyddet. Vi stod här i talarstolen under en fyra timmar lång debatt och varnade för att just det här skulle komma att hända. Det är alltså historierevidering rakt av. Det är också på grund av sådana yttranden från oss som ledamöter här kallar oss asylaktivister och så vidare – för att vi tycker att de ska få stanna.

Man säger att man vill stoppa tonårsutvisningar och står i TV4 och säger att man har stoppat tonårsutvisningar, men ändå utvisas de här unga. De kan ju inte sitta och vänta på att regeringen ska komma med ett lagförslag som lutar sig på en utredning som riskerar att förvärra situationen för tonåringarna.

Den proposition som regeringen lägger fram handlar om skärpta krav för anhöriginvandring – skärpta krav. Det ska finnas en liten ventil, men utredningen säger också ganska tydligt att detta kanske inte kommer att hjälpa dem. Ska de unga som sitter i de här situationerna alltså sitta och vänta på en ventil som kanske inte träffar dem?

Man får också ha med sig lite sannolikhet. För två år sedan röstade regeringen bort den sista ventil som gav ett skydd för dessa unga. Sedan blev det kritikstorm, och då ska man komma tillbaka och införa en ventil för att skydda de unga. Man vill dock inte gå riktigt hela vägen där.

Liberalerna säger att de vill stoppa tonårsutvisningar, och jag tycker att de ska ta chansen att rösta på utskottsinitiativet från Vänsterpartiet och Miljöpartiet i morgon så att dessa unga inte utvisas utan i stället får vara kvar i väntan på att regeringen ska ta fram den proposition som vi ska rösta om i riksdagen. Se till att rösta på förslaget!

Herr talman! Tack, Tony Haddou, för följdfrågan!

Vi kan bara konstatera att den ventil som togs bort 2023 var mycket bredare än att bara gälla tonårsutvisningar. Det handlar också om att vi anser att det lapptäcke som utlänningslagen tidigare har bestått av behöver tas bort. Vi behöver få en mer hållbar, långsiktig och lättförståelig utlänningslag än vad som har varit fallet under många års tid i Sverige.

Det var också tydligt att Migrationsverket och asylaktivister – det kan vi väl kalla dem, alltså inte ledamoten i sig utan organisationer som jobbar med de här frågorna vid sidan av – uppmärksammade att ventilen gjorde att några i den här målgruppen faktiskt fick stanna. Det var dock långtifrån alla. Det var ju inte så att ventilen till hundra procent såg till att samtliga som inte längre ansågs tillhöra kärnfamiljen faktiskt fick stanna, utan de blev utvisade ändå.

Min och regeringens övertygelse är att den lagstiftning vi inom kort kommer att presentera kommer att bli mer rättssäker. Det kommer också att gå betydligt snabbare att få till den än om vi i morgon skulle rösta för ett utskottsinitiativ som ska ta en lång omväg för att säga åt regeringen att bereda ett förslag som vi redan håller på med.

Herr talman! Jag måste säga att det är väldigt beklämmande att regeringen i diskussion efter diskussion om dessa tonårsutvisningar liksom vill spela bort sitt ansvar. Man vill inte erkänna att de beslut som man själv fattat har lett till familjesplittrande tonårsutvisningar – trots att Migrationsverket i själva beslutet där de pausar nya utvisningsbeslut lyfter fram att den avskaffade grunden för särskilt ömmande omständigheter för vuxna med stark anknytning till Sverige har lett till att fler har drabbats av tonårsutvisningar.

Med berått mod röstade Liberalerna, Kristdemokraterna och de andra Tidöpartierna ja till lagändringen. Det var inte viktigt vad konsekvenserna skulle bli. Det var inte viktigt att detta skulle slita Ayla, Jomana, Batis och Nardine från sina familjer och faktiskt också från sin framtid och sina drömmar.

Man kan i de här frågorna diskutera mycket om vad ja och nej ska betyda i migrationsprocessen, men för en tjej betydde det här nejet en tonårsutvisning till ett land där ensamma unga kvinnor inte klarar sig. Familjen har nu därför hittat en man, som hon aldrig har träffat, som hon ska gifta sig med.

Det här är livsöden som orsakas av denna politik. Regeringen har sagt att man ska rätta till lite – men inte allt.

Herr talman! Jag uppfattade ingen konkret fråga, utan det var mer ett resonemang på samma tema som ledamoten Tony Haddou var inne på.

Vi kan återigen konstatera att det här är ett problem som har funnits under lång tid. Det har funnits en mer generell ventil som har gjort att vissa, men inte alla, i den här målgruppen har fått stanna i Sverige.

Jag och mitt parti tycker att det är självklart att det behöver bli en förändring och att den som går i gymnasiet ska ha möjlighet att fullfölja sina studier. Det tycker för övrigt de andra partierna i den här kammaren också. Samtliga har ställt sig bakom förslaget.

Ett sådant förslag bearbetas alltså just nu på Regeringskansliet och kommer att presenteras inom en snar framtid, och då kommer vi att lösa problematiken för den här målgruppen.

Herr talman! Detta är inte vad migrationsminister Johan Forssell säger. Johan Forssell säger bara att han ska lösa problemet gällande kommande ärenden. Dem vi redan har läst om och som har fått sina avslagsbeslut säger han att han inte ska göra någonting för.

Jag vill fråga Patrik Karlson om det för honom personligen och för hans parti också är självklart att utvisningarna av de ungdomar som redan har fått sina utvisningsbeslut – Ayla, Jomana, Batis med flera – ska stoppas och att de också ska få stanna kvar i Sverige och söka uppehållstillstånd härifrån.

Är det också självklart att de ungdomar som redan har satts på flyg ut ur Sverige ska kunna söka och få tillstånd att komma hem igen? Med dagens lagstiftning kan det nämligen till och med vara svårare för de tonårsutvisade att komma hem igen än vad det är för en person som aldrig har bott i Sverige att få uppehållstillstånd för att jobba eller plugga.

Titta bara på Darya och Donya. De utvisades till Iran i höstas. De var bland de sista som skickades dit innan Sverige stoppade utvisningar till Iran, och de har sökt tillstånd för att komma hit och jobba. De har också sökt tillstånd för att komma tillbaka till sjuksköterskeprogrammet, och de har fått nej.

Varför är det så? De har ju mamma, pappa, syskon, sin utbildning och sina vänner här. Jo, för att domstolen säger att studier på sjuksköterskeprogrammet inte är deras huvudsakliga skäl att vilja komma till Sverige. Det faktum att man är desperat och vill hem till mamma och pappa, hem till sitt liv och hem till sitt land talar alltså emot att man ska få komma tillbaka.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för följdfrågan!

Man kan ju överklaga ett beslut om att man ska utvisas och avlägsnas från landet. Hur myndigheterna utövar sitt arbete lägger jag mig inte i på det sättet. Jag kan inte redogöra för exakta skäl till att person A, B eller C får avslag på sina ansökningar. Uppenbart är det så att man inte uppfyller de krav som ställs för diverse uppehållstillstånd för att få vistas i det här landet.

Vi måste ha en reglerad invandring och en ordning där vi upprätthåller någon form av regler för vilka som har rätt att vistas här och vilka som inte har det. Annars har vi i praktiken – som flera andra har nämnt här under sina egna inlägg – en fri och öppen invandring till det här landet. Den ordningen vill i alla fall inte vi ha.

Vi jobbar nu på en lösning för att unga vuxna ska kunna fullfölja sina gymnasiestudier. Sedan ska de bättre prövas på egen hand när de söker nya uppehållstillstånd.

Herr talman! Jag får be om ursäkt till Liberalen med stort L för att jag kommer att stå här med mobilen i klassrummet.

Jag ska läsa ur vår följdmotion till förslaget om särskilt ömmande omständigheter 2023. Det påstods att det inte var någon som nämnde detta.

Centerpartiet stod också bakom den reglering som infördes 2021 som innebär att vuxna som har särskild anknytning till Sverige kan beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande skäl. Denna lagstiftning ger mycket utsatta barn, exempelvis sjuka barn, eller – lyssna noga – barn som är födda och uppvuxna i Sverige större möjlighet att stanna.

Detta nämndes i debatten i kammaren, inte bara av oss utan av flera andra partier. Det är verkligheten. Kom inte och påstå något annat!

Den andra biten gäller att L röstade emot detta. Liberalerna tyckte att de här skulle ut. Vi sa: Det här blir tonårsutvisningar! Liberalerna sa: Gôtt! Ut med dem!

Det är vad ni gjorde. Kom inte och säg något annat. Det är inte rimligt.

Det har kommit fram en rimlig fråga från tidigare talare. Nu är många av dessa unga människor utvisade. I dagsläget får de inte komma tillbaka på grund av att de har anknytning till Sverige. Man tog bort möjligheten för dem att stanna på grund av anknytning. Nu vill man behålla möjligheten att undvika att ta tillbaka dem på grund av anknytning. Liberalernas politik just nu är att anknytning ska straffas. Det är vad man har röstat för. Det är viktigt att det är tydligt för ledamoten att dessa unga människor inte får komma tillbaka till Sverige på grund av att de i allmänhet har en vilja att bo i Sverige därför att de har familj här.

Skulle Liberalerna vilja ha en annan politik på området?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Niels Paarup-Petersen för frågan.

Jag ska också be om ursäkt. När jag kommenterade mitt begränsade detektivarbete gällde det lagändringen som skedde 2016, inte 2023. Jag kan ta på mig att jag inte uttryckte mig så noggrant.

Vår åsikt är att det måste vara fråga om lite mer än att ha en anknytning till landet. Det måste av olika orsaker finnas skäl till att man får vara här. Det kan vara arbete eller studier, att man är förföljd eller att man befinner sig i ett krigshärjat område. Du har då rätt att söka dig till Sverige och prövas utifrån den lagstiftning som finns genom ansvarig myndighet. Om myndigheten sedan landar i att personen inte har skäl att vara här är ett nej ett nej. Det är uppenbarligen inte så för alla, men det är i alla fall vår åsikt.

Med detta sagt hoppas jag att den lagstiftning som nu är på väg fram kommer att lösa situationen, så att vi slipper dessa diskussioner framöver i kammaren. Där får vi dock vänta lite till.

Herr talman! Problemet var i grunden att man lyssnade mer på utvisningsaktivisterna än asylaktivisterna vid det här tillfället. Men ibland måste man lyssna på dem som har bäst koll. Det borde man ha gjort.

Ledamoten säger att man ska ha mer än bara en anknytning. Ja – men det är inte problemet. Låt mig återigen understryka vad som är problemet, nämligen att dessa ungdomar har en anknytning. De har möjlighet att studera. De har betalat för platsen. Allt är på plats. De kommer in på utbildningen till sjuksköterska – som i fallet med Donya och Darya, som nu sitter i Iran. De får nej, men inte för att de inte har skäl att stanna i Sverige utan på grund av att de har för starka skäl att vilja vara i Sverige. På grund av att de har familj här får de nej. Hade de inte haft familj här hade de kunnat fått ja. Nu har det familj här, och därför får de nej.

Det väcker frågan: Skulle Liberalerna vilja ha en annan lagstiftning? Det handlar inte om huruvida Migrationsverket ska följa lagstiftningen. Självklart ska de göra det. Men det är en kass, vansinnig lagstiftning som innebär att tonåringar uppvuxna i landet har utvisats. När de sedan söker tillstånd för att komma tillbaka till ett jobb eller en utbildning får de nej – för att de har varit här tidigare.

Det kan inte vara rimligt. Det finns inget som är liberalt i det. Det finns inget som är vettigt, konservativt eller socialistiskt i det. Det finns ingen ideologisk grund, annan än Sverigedemokraternas, som skulle innebära att det är rimligt. Varför ska det vara så?

Skulle Liberalerna vilja ha en annan lagstiftning där detta med att ha anknytning till Sverige inte straffar sig när man söker sig hit för studier eller arbete?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Niels Paarup-Petersen för följdfrågan.

En vuxen människa ska i grunden bedömas utifrån sin egen situation. Det är hela poängen. De personer som ledamoten tog upp – jag har inte 100 procent insyn i de enskilda ärendena – är 24 och 20 år gamla. Det är helt rimligt att deras skäl att befinna sig i landet bedöms på individnivå.

Jag är inte alls främmande för att man ser över olika lagstiftningar och vrider och vänder på dem för att det ska bli bättre när det gäller familjeförhållanden som rör föräldrar och barn. Men jag säger återigen att en vuxen människa ska bedömas på individnivå.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.