Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Emma Nohrén (MP) om Regional utvecklingspolitik

Emma Nohrén (MP) höll ett anförande om Regional utvecklingspolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:73 Onsdagen den 19 februari” den 19 feb 2025.

Fru talman! Vi är här för att debattera regional utvecklingspolitik, och för mig handlar det om att vi ska se till att vi har ett Sverige för alla och att alla har samma möjligheter oavsett var de bor – att vi ska utjämna de regionala och lokala skillnaderna.

Fru talman! När man pratar om detta händer det att man säger att ett förslag ska fixa allt, och det är lite grann vad jag tycker att den här regeringen har gjort. De har lagt alla ägg i samma korg, som det har talats mycket om tidigare. De har sänkt bensinpriset, och så har de gjort något för landsbygden. Men att människor ska kunna gå till Arbetsförmedlingen eller kunna handla och göra sådana saker lyser med sin frånvaro.

Fru talman! Man pratar om rättvisa – många här i salen har säkert varit på olika föreläsningar och sett en bild där barn i olika storlekar ska titta över ett staket och alla får en likadan pall att stå på, så att de som är korta inte kommer att nå upp ändå. Men man säger att rättvisa är att man får det som ens förutsättningar kräver, så att det korta barnet får en högre pall. Det är väl lite grann detta som den här politiken ska göra: ge rätt pallar, rätt förutsättningar, för olika delar av landet och olika platser.

Jag roade mig med att ta fram lite statistik. Vi har många kommuner här i landet, och av dem har 202 färre än 30 000 invånare. Det är 132 av våra kommuner som har färre än 15 000 invånare, och 76 kommuner har färre än 10 000 invånare. Det är klart att invånarna i dessa kommuner inte kan ges samma pall. Det råder också väldigt olika förutsättningar beroende på var i landet man bor. Det är för de allra flesta längre avstånd ju längre upp i Sverige man kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Statlig närvaro är en av garanterna när det gäller att visa att vi faktiskt bryr oss om hela landet – att staten är där och ger sina medborgare den service de har rätt till. Samtidigt ser vi nu att den här regeringen har minskat budgeten till Statens servicecenter och gett Statens servicecenter i uppdrag att redovisa hur man ska klara sig med 100 miljoner mindre.

Detta debatterades lite tidigare i ett replikskifte här, och jag har med mig sammanfattningen av konsekvensbeskrivningarna så att vi får fakta när det gäller vad Statens servicecenter säger. De säger att 35 servicekontor kommer att avvecklas. De kommer att göra neddragningar i alla delar av landet, däribland gles- och landsbygdsområden, storstadsområden och områden med stort utanförskap. Detta kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicecenter. Bedömningen är vidare att konsekvenserna för myndigheten är påtagliga och komplexa, och det blir en omfattande verksamhetsförändring som ska bedrivas parallellt med den operativa verksamheten.

Det är inte bara så att man stänger några kontor i storstadsområden där det går att ta tunnelbanan till nästa. För Statens servicecenter handlar det om Arbetsförmedlingen – vi fick siffror i går som visar att arbetslösheten ökar till 8,6 eller om det var 9 procent. Det handlar om Försäkringskassan, som hjälper de mest utsatta. De kanske har svårt att ta sig dit och inte ens kan ta tunnelbanan. Och det handlar om Pensionsmyndigheten, det vill säga de äldre, och Skatteverket.

Om vissa kontor har färre besök är det kanske för att det inte finns så många invånare där. Men för dem som bor där är det otroligt viktigt. Allt går inte att lösa digitalt eller med en resa. Man vill ha en kontakt, och man vill kunna gå till ett kontor på sin ort.

Det är inte heller så att dessa kontor bara ligger i gles- eller landsbygdsområden. Jag bor själv i Lysekils kommun med 13 000–14 000 invånare. Vi har servicecenter. Vår närmaste större stad, Uddevalla, har också ett servicecenter. Det finns inga andra kontor i dag.

I vår budget, som vi inte debatterar här, har vi en satsning på servicecentren. Vi har också med i en motion att vi tycker att man ska utöka Statens servicecenter och på det viset visa att staten faktiskt bryr sig om alla medborgare, oavsett var de bor.

Fru talman! Jag vill därmed yrka bifall till reservation 9.

Fru talman! Jag kom in i riksdagen 2014 första gången, och detta var ett av de områden som jag jobbade med då. Precis som vi hörde från tidigare talare hade vi en landsbygdskommitté som tog fram förslag. Vi jobbade aktivt med att utöka Statens servicecenter till fler orter och också med att flytta ut statlig verksamhet från storstadsområdena till hela landet.

Nu har vi sett att det har kommit en utredning som handlar om att man ska effektivisera organiseringen av mindre myndigheter. I flera av dessa förslag handlar det också om att man helt enkelt ska ta bort myndigheter som är utlokaliserade. Vi hörde exempel från Växjö tidigare.

Jag har själv fått mejl från Skellefteå, där man vill lägga ned en myndighet. Det står ännu inget om att den ska flytta, men man är rädd för att det kommer att bli en flytt. Om ens myndighet inte finns kvar utan ska uppgå i något större kommer det förmodligen snart att i effektiviseringsanda bli en hopflyttning i storstäderna. Då försvinner kvalificerade jobb från flera delar av landet, och den statliga närvaron går förlorad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Just denna myndighet i Skellefteå, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, ska införlivas i Socialstyrelsen. Det kanske är rätt, eller inte. Men det handlar om 50 jobb i Skellefteå. Och även om den inte flyttar är folk redan rädda och börjar leta efter annat. Detta är en arbetsplats där väldigt många kvinnor jobbar, och samtidigt vet vi att det råder kvinnounderskott där det framför allt finns mansdominerade yrken. Genom att ha statliga jobb får vi alltså fler kvalificerade jobb för andra yrkesgrupper. Den som flyttar till ett jobb, till exempel i en gruvbygd, har ofta en partner med sig, som också ska ha ett jobb men kanske inte inom samma område. Där brukar också de statliga jobben vara viktiga.

Fru talman! Med detta vill jag säga att jag tycker att den här regeringen gör det bakvänt. Man visar att man inte bryr sig och inte vill att staten ska vara närvarande. För mig och Miljöpartiet är det otroligt viktigt att visa att alla medborgare, var i Sverige de än bor, har rätt att förvänta sig en viss service av staten, och den ska vara lika god överallt.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack, ledamoten Nohrén, för ditt anförande! Jag skulle vilja prata lite om Statens servicecenter, som du lyfte upp.

Ledamoten målar upp en bild, fru talman, av att statlig service nu centraliseras och försvinner från mindre orter. Men så är det inte, vill jag konstatera. Vi ska komma ihåg att det redan i dag saknas servicekontor i många kommuner och att många människor hanterar sina myndighetsärenden på andra sätt. Samtidigt ser vi att antalet besökare inte har ökat i takt med utbyggnaden av kontoren, vilket gör det nödvändigt att anpassa och effektivisera verksamheten. Det är detta regeringen nu har i uppgift att göra. Genom att utveckla mobila och flexibla lösningar kan vi snarare öka tillgängligheten där behoven finns i stället för att låsa fast oss vid en statisk struktur som inte speglar verkligheten.

Ledamoten vill lägga mer pengar på detta, fru talman. I dag kostar Statens servicecenter nästan 1 miljard kronor.

Tanken från regeringen och från oss kristdemokrater är att detta ska organiseras på ett nytt sätt. Det ska effektiviseras utifrån den värld vi i dag lever i.

Min fråga till ledamoten är: Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut när utredningen inte ens är klar? Nu jobbar ju Statens servicecenter med uppgiften. Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut?

Fru talman! I dag finns det 148 servicekontor i Sverige. På flera kontor finns förutom Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten också Migrationsverkets tjänster, vilket jag tror är viktigt särskilt i så kallade utanförskapsområden och andra områden där det finns många som har invandrat till Sverige.

Jag kan inte utmåla hur det kommer att bli, men jag kan läsa innantill vad Statens servicecenter säger i den rapport man har lämnat till regeringen. Där står det att principerna är tillgänglighet till service i hela landet, tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov samt effektivt resursutnyttjande. Men man skriver också att 35 kontor i glesbygd, landsbygd, storstadsområden och utanförskapsområden kommer att försvinna. Man säger att det kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det vore väl jättebra om man kan organisera det så att det inte blir några större effekter, men med 100 miljoner mindre lär det bli konsekvenser. Man skriver också att man ska göra arbetet samtidigt som man har pågående arbete.

Som jag sa i mitt anförande är det vissa kontor som har få besökare, men det kanske är just dessa kontor som är viktigast. Just de personerna kanske har långt till nästa ställe eller problem med att ta sig dit. Det är i de mest glesbebyggda områdena som kontoren gör störst nytta.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Detta handlar ju om FA-regioner. Det är ett sätt att dela in Sverige i regioner baserat på arbetsmarknad och pendlingsmönster. Det är därför som regeringen har gett Statens servicecenter större mandat att självständigt avgöra lokaliseringen av kontoren, i linje med hur statsförvaltningen i stort fungerar.

Detta innebär en mer effektiv verksamhet. Det är tanken, samtidigt som vi säkerställer att service fortsatt ska finnas i hela landet. Det är uppdraget. Det innebär att varje region ska ha åtminstone en grundläggande nivå av statlig service för att öka tillgängligheten för medborgarna.

Jag vill för ledamoten poängtera att det Statens servicecenter nu arbetar med är att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på flera ställen. Det uppdraget och den utvecklingen följer vi kristdemokrater med stort intresse.

Fru talman! Ledamoten målar upp en bild av detta och återberättar även vad Statens servicecenter själva har sagt. Ge dem mer tid att utifrån det uppdrag de har se till att servicecentren kommer nära medborgarna i den region där de behövs.

Fru talman! Jag är inte säker på att de som behöver uppsöka Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller Migrationsverket bryr sig om pendlingsmönster, utan de vill ha service där de bor.

Det är symtomatiskt för Tidöregeringen att man drar ned och ska göra förändringar samtidigt, men det kostar pengar att göra förändringar eller att implementera dem efteråt. Vi ser detta när det gäller Statens servicecenter. Först tar man bort pengarna, och samtidigt ska man förändra arbetssättet.

Vi har sett det på andra områden, som miljöövervakning. Regeringen drar bort hälften av medlen och säger att man ska effektivisera, utan att man har fått möjlighet att utveckla metoderna.

Jag kan hoppas att vi kan få en närvaro, men jag ser inte att det sätt som regeringen gör det på är framgångsrikt.

Regional utvecklings-politik

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.