Herr talman! Östersjön är något alldeles särskilt. Vårt unika innanhav är hem för ett av världens kanske mest särpräglade ekosystem och en mångfald av arter, varav vissa inte finns någon annanstans i världen. Östersjön är dessutom en viktig resurs för de miljontals människor som bor längs dess kuster. Länge har fisk varit basföda för våra kustsamhällen, och kusten och skärgården är i dag viktiga för besöksnäringen.

Kustsamhällen, fiskenäring, sjöfart och turism - det är ingen tvekan om att Östersjön är en otroligt viktig ekonomisk resurs och källa till kultur och friluftsliv. Östersjön är en av Europas mest värdefulla naturmiljöer, och ett friskt Östersjön kan spela en viktig roll i klimatarbetet som kolsänka.

Jag är uppvuxen i Norrtälje och har spenderat obeskrivligt mycket tid i Stockholms norra skärgård. Det finns få saker som ger så mycket ro i själen som steniga kobbar, ett glittrande hav och fladdrande segel eller skärgården i vinterskrud med vackra isformationer i strandkanten och oändlig tystnad. Men mycket behöver göras för att garantera att även nästa generation ska kunna nyttja allt Östersjön har att erbjuda.

Många delar av det som gör Östersjön unikt gör det också sårbart. Under det senaste århundradet har överfiske, plastföroreningar, övergödning och klimatförändringar satt hård press på ett redan känsligt ekosystem.

I dag debatterar vi en proposition som tar ett helhetsgrepp om frågorna kring havsmiljön i Östersjön. Denna proposition stakar ut vägen för Sveriges havsmiljöarbete och tar hänsyn till hela ekosystemet i de åtgärder som föreslås och de bedömningar som görs.

Havet är en grundsten för vårt samhälle, vår ekonomi och på många sätt även för vår identitet. Genom denna proposition sätter vi kurs mot en framtid där vi både skyddar och nyttjar havets resurser på ett hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Herr talman! Propositionen adresserar ett antal problem som är avgörande att lösa för att Östersjön återigen ska bli ett friskt och levande hav. Vi måste bekämpa övergödningen, skydda den biologiska mångfalden och stärka fiskbestånden. Av Östersjöns bottnar beräknas 20 procent vara syrefria. Det motsvarar en yta jämförbar med Danmark.

Det råder ingen tvekan om att krafttag behövs för att stoppa övergödningen. Regeringen föreslår nu nya etappmål gällande övergödning och därtill årliga uppföljningar för att säkerställa att arbetet är på rätt väg.

Återföringen och effektiviteten i användningen av växtnäringsämnen ska öka, och åtgärdsarbetet i avrinningsområden ska utvecklas för att minimera tillförsel av fosfor och kväve till kust och hav. I budgetpropositionen för 2025 satsar regeringen dessutom ytterligare medel för fortsatt stöd till lokala vattenvårdsprojekt. Det är en mycket viktig statlig finansiering som gör att fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön kan fortgå.

Östersjön är som sagt hem för en mängd arter - många av dem helt unika. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för ett levande hav, och regeringen föreslår därför ökat skydd av marina områden för att bidra till målet att skydda 30 procent av haven till 2030.

Sverige behöver fortsätta jobba för att leva upp till sina åtaganden vad gäller skydd av marina områden, och ett fortsatt internationellt arbete för kontroll och reglering av farliga ämnen och marint skräp är nödvändigt.

En fråga som väckt både oro och engagemang är fiskefrågan, inte minst den om fiskekvoterna för sill och strömming. Bestånden av torsk verkar, trots fiskestopp, ha svårt att återhämta sig. Sill- och strömmingsbestånden har kraftigt överfiskats under alldeles för lång tid, vilket inte minst blivit kännbart för de kustfiskare som länge livnärt sig på fiske.

Om sill- och strömmingsbestånden kollapsar kommer det att få enorma konsekvenser både för ekosystemet som helhet och för fiskerinäringen. Det är därför viktigt att förvaltningen av fisk och havsmiljö går hand i hand. Det regeringen nu föreslår är avgörande för att kunna skapa och bevara en balans i ekosystemet.

Det är också viktigt att påverkan av säl och skarv vägs in som komponenter i helheten. Bestånden av säl och skarv har ökat under de senaste åren och i takt med det deras påverkan på fiskbestånden. Att regeringen föreslår utökad jakt på både säl och skarv är väldigt efterlängtat, inte minst av kustfiskare.

Ytterligare en åtgärd som nu läggs fram för att skydda bestånden är en utflytt av gränsen för pelagiskt trålfiske, som ska gälla upp till 12 sjömil längs hela Östersjökusten inklusive Öland och Gotland, för att bland annat skydda fisken vid kusten där den leker. I marint skyddade områden ska förbud mot bottentrålning också gälla.

Även för reglering av fisket är de internationella insatserna viktiga. Sverige kan råda över en del av fiskerifrågorna, medan andra delar behöver förhandlas med andra länder som har fiskerättigheter i Östersjön. Sverige drev en tuff linje i jordbruks- och fiskerådets förhandlingar om kvoter. Även om man inte lyckades få igenom sänkta kvoter spelade den svenska delegationen en viktig roll för att resultatet inte landade i en större ökning, då alla andra Östersjöländer förespråkade en ökning på upp till 170 procent i stället för 108 procent, som blev resultatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

De kvoter som den nuvarande regeringen varit med och förhandlat fram var för 2024 de lägsta någonsin, och för 2025 är de lägre än majoriteten av de kvoter den tidigare socialdemokratiska regeringen lyckats med. Sverige har dock fortsatt en viktig roll att spela i att få med sig övriga länder på en mer försiktig ansats men också i att påverka att de vetenskapliga råd som ligger till grund för kvotförhandlingarna har en ekosystembaserad ansats och tar hänsyn till saker som fiskens ålder och storlek i sina bedömningar.

Herr talman! Slutligen kan jag konstatera att det både i regeringen och bland partierna i riksdagen finns ett stort engagemang för Östersjön, vilket är helt avgörande för att vi ska komma framåt i frågan men också för att vi ska kunna jobba långsiktigt. Propositionen Ett levande hav är den första och största i sitt slag på nära 15 år och tar krafttag för att vi ska komma på rätt kurs för ett friskt och levande Östersjön. Jag vill med glädje och hoppfullhet yrka bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Herr talman! Nej, jag är inte stolt över vad kvotförhandlingarna landade i. Det är en katastrof, men vi måste också förhålla oss till verkligheten. Innan den här regeringen tillträdde var det den S-ledda regeringen som var ansvarig för kvotförhandlingarna, och sedan man började förhandla om fiskekvoter på det här sättet har man faktiskt aldrig landat på Ices lägsta intervall för sill och strömming, med undantag av ett år, gällande Bottniska viken.

År 2019 satte man kvoter som tillät ett uttag som var 72 000 ton högre än vad den nuvarande regeringen har gått med på, och året därefter var det 38 000 ton högre. Det betyder att Socialdemokraterna har röstat ja till mycket högre uttag än den nuvarande regeringen. Mig veterligen har man aldrig röstat nej i dessa förhandlingar.

Med Socialdemokraternas retorik här, att regeringen tillåter ökningar och är stolt över det, kan det också hävdas att Socialdemokraterna bär ett stort ansvar för att vi är där vi är i dag gällande fiskbestånden.

Herr talman! I slutet av december 2020 överlämnade den dåvarande Miljömålsberedningen sitt betänkande Havet och människan till regeringen. Undertecknad var med som Kristdemokraternas representant i Miljömålsberedningen, och för mig som landkrabba från Värmland var det otroligt lärorikt att få vara med i den processen. Jag lärde mig otroligt mycket, och vi hade väldigt många spännande diskussioner.

På omslaget till de två volymer vi överlämnade fanns en fin bild fotograferad av beredningens dåvarande ordförande, den här närvarande Emma Nohrén. Tyvärr får man inte ha med sig rekvisita i talarstolen, så jag kan inte visa bilden. Men på fotot ser vi bland annat sjöstjärnor, som enligt bildtexten mumsar på blåmusslor, och anemoner som sträcker ut sina tentakler i hopp om att något litet plankton ska komma förbi. Otroligt vacker bild! På omslaget kan vi också läsa bland annat att vi behöver en sammanhållen politik för att skydda och bevara vårt unika hav men samtidigt möjlighet till lokala anpassningar för att få bästa möjliga förutsättningar att göra det.

Regeringens proposition, som vi i dag debatterar, är ett ytterligare steg på vägen mot denna efterfrågade politik. Propositionen, som har formen av en inriktningsproposition, lägger grunden för och pekar ut en riktning mot en ambitiös och framåtblickande havsmiljöpolitik som syftar till att säkerställa friska och produktiva hav för kommande generationer. I propositionen finns också många bedömningar - områden pekas ut där regeringen själv kan agera i någon form utan att först behöva inhämta riksdagsbeslut. Här kan man alltså relativt snabbt plocka en del lågt hängande frukter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

I propositionen kan vi läsa om de två övergripande principer som ska vägleda vårt framtida havsmiljöarbete. För det första ska vi stärka tillämpningen av ekosystemansatsen. Detta innebär att vi starkare och tydligare ska integrera havsmiljöförvaltningen med andra sektorers förvaltning för att uppnå en mer holistisk och effektiv förvaltning av våra marina resurser. För det andra ska vi fokusera på att minska övergödningen, som är ett av de mest akuta hoten mot våra hav. I Sverige har vi genom åren tagit stora kliv i frågan om övergödning, inte minst tack vare all den kunskap som har kommit oss till del, vilket har gjort människor mer uppmärksamma på problemet, men också genom många olika projekt, på senare tid bland annat både LEVA- och LOVA-projekt.

I budgetpropositionen för 2025 satsar regeringen ytterligare medel på fortsatt statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, vilket är den enskilt viktigaste statliga finansieringen för fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Regeringen har även föreslagit ytterligare satsningar för att effektivt bekämpa och förhindra spridning av invasiva främmande arter i vattenmiljöer i Sverige. Även dessa satsningar inom hav och vatten bidrar till genomförandet av havsmiljöpropositionen.

När det gäller havspolitiken är det helt avgörande att jobba internationellt om man ska få rejäl framgång. Sverige kommer att fortsätta arbeta aktivt på den internationella arenan, inte minst för att reglera och kontrollera farliga ämnen. Vårt mål är att minska tillförseln av skadliga substanser till havsmiljön.

Herr talman! Ett centralt förslag i propositionen är att utöka och förstärka skyddet av marina områden. Vi siktar på att bidra till det internationella målet att skydda 30 procent av de marina områdena till 2030. Av dessa ska en tredjedel, motsvarande 10 procent, vara strikt skyddade.

Propositionen belyser också de viktiga kopplingarna mellan havet och klimatförändringarna. Vi erkänner att havet både påverkas av klimatförändringarna och kan bidra till lösningar på våra klimatutmaningar. Genom att minska övergödningen och skydda viktiga marina ekosystem kan vi stärka havets motståndskraft mot klimatförändringar.

Vi föreslår en förbättrad helhetssyn i samband med både planering och genomförande av åtgärder. Genom att integrera åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och havsmiljö strävar vi efter ett mer effektivt arbete från källa till hav.

Ett särskilt fokus läggs på att integrera en hållbar fiskförvaltning i havsmiljöarbetet. Detta är avgörande för att uppnå en ekosystembaserad fiskförvaltning och nå våra havsrelaterade miljökvalitetsmål. Regeringen avser att förtydliga Havs- och vattenmyndighetens uppgifter för att stärka detta arbete.

Regeringen önskar att våra kustfiskarter återhämtar sig och att mer av fiskets fångster går till humankonsumtion. I propositionen gör regeringen bedömningen att det bör tas fram permanenta regleringar avseende trålfiske, som innebär en permanent utflyttning av trålgränsen i Östersjön från dagens 4 sjömil till 12 sjömil för fartyg över 24 meter. Detta ska gälla längs hela Östersjökusten, inklusive Öland och Gotland, för att skydda strömmingen vid kusten där den leker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Som framgår av propositionen ska samråd ske med EU-kommissionen, de berörda medlemsstaterna och den berörda rådgivande nämnden. I området innanför 4 nautiska mil, där Sverige redan i dag kan reglera fisket unilateralt, avser regeringen att genomföra ett flertal åtgärder, såsom stängda undantagsområden för trålning, så kallade inflyttningsområden, och förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden för att skydda och återställa bestånden av sill och strömming samt andra kustfiskarter.

Jag noterar den reservation som en samlad opposition står bakom vad gäller just trålförbud. Detta kan dock inte föreslås i denna proposition, utan ett arbete pågår inom EU för att ta allt i rätt ordning då fiskeförvaltningen faller inom EU:s kompetens.

Regeringen anser att fiske- och vattenbruksverksamheter ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt. De ska förvaltas på ett sätt som ger ekonomisk och social nytta samt bidrar till sysselsättningen. Samtidigt ska de trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem. Tyvärr ser vi hur omvärldsläget gör denna del av livsmedelsförsörjningen mycket aktuell, apropå självförsörjningsgrad.

Slutligen adresserar propositionen behovet av att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Regeringen presenterar strategier för hur detta ska uppnås utan att kompromissa med sjöfartens viktiga roll för vår ekonomi och handel.

Även på detta tema finns en reservation som oppositionen står samlad kring - det gäller skrubbrar. Dock har regeringen redan i en promemoria aviserat ett förslag om införande av förbud mot utsläpp från skrubbrar till vatten inom svenskt sjöterritorium. Remisstiden för detta gick ut den 31 oktober i år, och förslagen bereds nu med avseende på remissvaren, som har varit övergripande mycket positiva. Förbud mot utsläpp från fartygsskrubbrar som används i öppet läge föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förbud mot utsläpp från alla typer av skrubbrar, även sådana som används i stängt läge, föreslås träda i kraft den 1 januari 2029. Vi får se när propositionen kommer.

Propositionen presenterar ett betydande steg framåt i vårt arbete för att skydda och bevara våra hav. Genom att stärka ekosystemansatsen, minska övergödningen, utöka det marina skyddet och integrera fiskförvaltningen i havsmiljöarbetet lägger vi grunden för en hållbar framtid för våra hav. Jag vill understryka att detta arbete kräver samarbete över sektorsgränser, landsgränser och politiska skiljelinjer. Våra hav är en gemensam resurs och ett gemensamt ansvar. Låt oss därför tillsammans arbeta för att säkerställa att kommande generationer kan njuta av friska, produktiva och levande hav.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Joakim Järrebring för frågorna.

I medier tycker jag att det här har varit ganska tydligt. Efter att kvotförhandlingarna var klara var landsbygdsminister Peter Kullgren ute och sa att vi gärna hade sett ett annat resultat. Men det här var det bästa resultat vi kunde få. Hade vi inte suttit kvar vid bordet hade kvoterna ökat rejält. Hade det då varit bättre att lämna bordet, säga nej och få högre kvoter? Ja, kanske medialt, för det hade sett bra ut om Sverige sagt nej. Men för fisken i Östersjön hade det spelat roll på så sätt att fler fiskar blivit uppfiskade. Det gör alltså faktiskt skillnad om man sitter vid bordet och är med även om man inte får det resultat som man verkligen vill ha.

När vi hade överläggning i miljö- och jordbruksutskottet och när vi tog beslut i EU-nämnden var det över huvud taget ingen tvekan om mandatet för vart vi ville. Jag tycker att det var väldigt tydligt vad som var målet. Samtidigt vet vi att det är jättesvårt att nå det här målet, eftersom de andra länderna runt Östersjön har en helt annan syn på frågan och tydligen en helt annan syn på hur Östersjön och dess fiskbestånd mår. Därför finns det ett jättejobb att göra. Tack vare att Peter Kullgren satt kvar vid bordet fick vi ändå ned kvoterna rejält jämfört med vad vi hade fått om vi lämnat bordet.

Det, herr talman, vill jag hävda är att ta ansvaret och bära ansvaret. Även om man inte får det resultat man önskar har man lyckats komma en bit på vägen. Det är bättre än ökade kvoter.

Herr talman! Jag tackar Joakim Järrebring för frågorna.

Precis som ledamoten Joanna Lewerentz var inne på är det här en inriktningsproposition som pekar ut vägen. Samtidigt finns det ett antal bedömningar på områden där regeringen kan gå fram utan att ens behöva invänta riksdagens beslut. Det handlar till exempel om hur man agerar med regleringsbrev gentemot Havs- och vattenmyndigheten. Statsrådet Kullgren har i regleringsbrev till myndigheten varit väldigt tydlig med att man får använda samtliga verktyg i verktygslådan. En tydligare och bättre beskrivning av hur en myndighet ska kunna agera går det inte att ge; då kommer det en KU-anmälan som ett brev på posten, för då är det helt plötsligt ministerstyre. Men när man säger att samtliga verktyg i verktygslådan får användas är det väl jättetydligt vad man vill.

Joakim Järrebring efterlyser skarpa beslut och tycker att sådana saknas. I sin första replik använde han uttrycket "springnota". Då, herr talman, måste jag ställa mig en fråga. Vi i Miljömålsberedningen lämnade vårt förslag i slutet av december 2020. Efter det satt Joakim Järrebrings regering kvar i nästan två år till. Om man anser att frågan är så viktig, varför kom det då inte propositioner med skarpa beslut från Joakim Järrebrings regering? Man hade ändå nästan två år på sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågan, liksom för de dryga två åren i Miljömålsberedningen. Som jag sa i mitt huvudanförande var det för mig som landkrabba från Värmland en otroligt lärorik tid, inte minst genom all den kunskap som Emma Nohrén kunde bidra med som ordförande i Miljömålsberedningen.

Vi hade, precis som Emma Nohrén beskriver, väldigt långa diskussioner om havsmiljölag eller inte. Det var kanske den fråga som vi knådade absolut mest. Jag hade en plan att hinna titta igenom de särskilda yttrandena när jag åkte hemifrån i måndags. Tyvärr hann jag inte det. Jag kommer inte ihåg om det var full enighet. Jag vill minnas att det var något parti som inte stod bakom en havsmiljölag i någon reservation eller ett särskilt yttrande, men jag tar inte gift på den uppgiften.

Oavsett det har regeringen gjort en genomgång av remissvaren. Jag har inte läst alla remissvaren själv - det erkänns direkt. Men det har regeringens medarbetare gjort. Där säger man att utifrån remissinstanserna upplever man inte att det fanns det stora gedigna stöd som Emma Nohrén pekar på i sin replik. Stödet för att införa en ny havsmiljölag fanns inte i den grad som gjorde att det skulle vara relevant. Därför ser regeringen i stället ett större värde i att använda de befintliga verktyg vi redan har.

Sedan är det precis som Emma Nohrén säger i sin replik. Det är berett på så sätt att vi i Miljömålsberedningen har berett det. Sedan vet inte jag hur mycket som eventuellt skulle behöva beredas eller förändras för att man ska få en större acceptans för en havsmiljölag. Det är kanske dit vi kommer - det vet jag inte. Men som läget är nu väljer regeringen att inte gå fram med det.

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Som jag uppfattat det är det precis som tidigare talare nämnt från repliktalarstolen. Detta är inriktningen. Sedan kommer det att komma flera propositioner med skarpa beslut där det krävs.

Man börjar med bedömningarna eftersom det ändå är relativt lågt hängande frukter. Det är saker där regeringen kan gå fram för egen maskin och inte behöver ta det genom hela maskineriet via riksdagen, utan där har regeringen mandatet.

Man har till exempel gått vidare gentemot EU vad gäller trålgränsen för att man ska ta frågor i rätt ordning. Det är en sak som inte minst Emma Nohrén efterfrågar i en reservation. Där har man nu gått vidare till EU för att börja i rätt ordning, eftersom kompetensen ligger där. Det är i EU vi förhandlar kvoter och så vidare för att sedan kunna gå ned.

Samtidigt pekar man på att inom fyramilsgränsen har Sverige egen rådighet. Där kan vi agera redan nu. Vi behöver ingen hjälp från EU. Där kan man direkt gå på. Regeringen visar ändå i propositionen, även om man inte har skarpa yrkanden där, på vad man gör för att komma vidare. Samtidigt pekar man även på att man utöver detta kommer att komma med ytterligare förslag.

Jag är inte lika bekymrad som ledamoten Emma Nohrén är inför detta. Jag ser med tillförsikt fram emot det vidare arbetet med hur vi ska få ett renare hav, ett friskare hav och ett bättre hav för oss alla.

Herr talman! Om man tycker att två år för att driva de här frågorna är länge har väl Socialdemokraterna gjort det länge, då. Den sittande regeringen går nu in på år två av mandatperioden och lägger fram en omfattande proposition gällande havsmiljöarbetet, något som ledamoten Nohrén tidigare sa har varit efterlängtat länge. Ja, sedan 2009 - sedan dess har faktiskt Socialdemokraterna haft makten under några år.

Många av åtgärderna i propositionen är hämtade från utredningarna Havet och människan och Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning, som var klara under 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Läget för Östersjön är dåligt, och det börjar bli akut. S-regeringen hade efter det att utredningarna var klara god tid på sig att komma fram med konkreta förslag. I dag påstår man att regeringen inte gör tillräckligt. Men hur kommer det sig att Socialdemokraterna inte själva har gjort någonting för att förbättra situationen i Östersjön trots att man har haft två gedigna utredningar i ryggen och gott om tid på sig att göra något av dem?

Herr talman! Precis som ledamoten Järrebring kan hävda att regeringen nu vilseleder väljare angående satsningar kan man säga detsamma om den tidigare socialdemokratiska regeringens vilja att göra någonting när man själv hade chansen.

Vi tar till de medel vi kan för att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utföra de åtgärder som krävs för att skydda marina områden och fiskbestånd. Det hade ni också kunnat göra, oavsett vilken budget som gällde.

Det kommer en proposition om förbud mot bottentrålning. Saker händer alltså, och flera av de åtgärder som ligger på bordet eller är på gång att bli konkreta förslag, till exempel den om utflyttad trålgräns och den om förvaltning av säl och skarv, kommer från utskottsinitiativ och motioner från den förra oppositionen. Att den dåvarande oppositionen, varav flera partier nu sitter i regeringen, pressade er regering till handling har varit avgörande för att få saker att hända.

Att man nu själv i opposition vill göra en massa saker kan tyckas märkligt, särskilt när delar av det man själv nu vill göra är saker som andra partier själva har drivit. Och varför agerade man inte nämnvärt för att skydda sill- och strömmingsbestånden i kvotförhandlingarna när man själv hade chansen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Frågan kvarstår: Varför gjorde den tidigare socialdemokratiska regeringen inte mer för Östersjön när man själv hade chansen?

Herr talman! Jag tackar Joakim Järrebring för anförandet. Jag noterar att det började med drygt fyra minuters skäll. Sedan kom det lite om vad S vill men ändå utspätt med en hel del skäll mot regeringen. Det är väl lite grann oppositionens privilegium att få stå och skälla. Man kan fäkta ganska vilt utan att behöva ta ansvar för det senare. Dock är det ett ganska högt tonläge i havs- och fiskefrågor.

Joakim Järrebring var inne på Socialdemokraternas ambition, och den betvivlas inte. På den direkta fråga som Joanna Lewerentz ställde om varför det inte kom leverans kring Havet och människan tidigare, när Joakim Järrebring satt i regering, kom bland annat pandemin upp som ett argument för detta. Jag satt i MJU även förra mandatperioden, när vi tyvärr drabbades av pandemin. Vårt arbete inom MJU:s fögderi fortgick som vanligt, förutom att vi hade möten på distans. Vi behandlade betänkanden och körde på precis som om ingenting hade hänt, eftersom den största delen av pandemins härjningar inte berörde oss. Ändå säger Joakim Järrebring, som jag uppfattar det i alla fall, att pandemin var en bidragande orsak till att man inte kom vidare. För mig låter det ändå lite märkligt, med tanke på hur vi jobbar i miljö- och jordbruksutskottet.

Det är intressant: Man hade två år på sig att komma med någonting i en fråga där man verkligen vill väl - jag betvivlar som sagt inte det; det har framgått att man vill väl. Ändå kom det ingen leverans från regeringen. Vad var det som gjorde att man inte kom längre med Havet och människan under tidigare mandatperiod?

Herr talman! Tack för frågan, Joakim Järrebring!

Precis som jag sagt, både i mitt anförande från talarstolen och tidigare när jag stod i repliktalarstolen, levereras delar redan nu eftersom det är saker som regeringen kan göra på eget mandat. Sedan kommer det att komma ytterligare propositioner på den här sidan valet där man ska gå vidare i dessa för vår havsmiljö så viktiga frågor. Därom råder det ingen tvekan.

Joakim Järrebring talar sig väldigt varm i fiskefrågan, både för egen del och för Socialdemokraternas del, och efterlyser att vi ska agera här och nu. Men varför agerade man inte 2021? Varför agerade man inte 2022? Då satt man själv vid rodret och hade alla möjligheter att agera. Om frågan är så viktig för Socialdemokraterna som man pekar på, varför tog inte S initiativ när man själv satt i regering?

Det fanns ett färdigberett underlag, två tjocka volymer från Miljövårdsberedningen om 700-800 sidor vardera - ett rejält underlag att kunna gå vidare med. Ändå valde regeringen, av någon anledning som vi inte fått svar om än, att inte gå vidare med frågorna.

Min fråga kvarstår: Varför gick inte regeringen vidare med frågorna där och då? De var lika viktiga där och då som de är här och nu. Det är därför vi levererar.

(Applåder)

Herr talman! Nu agerar vi för att rädda Östersjön. Nu stakar vi ut riktningen för en ny havsmiljöpolitik.

Det vi debatterar här i dag är förslag för en samlad havsmiljöpolitik som tar hänsyn till hela ekosystemet. Kanske extra viktigt att nämna i sammanhanget är förslagen om utflyttad trålgräns, skydd av marina områden och samordnade åtgärder mot övergödning. Det ligger även nära till hands att nämna arbetet som pågår för utökade möjligheter för jakt på säl och skarv.

Vi är alla smärtsamt medvetna om att fiskbestånden i Östersjön är i mycket dåligt skick. Torskbestånden är redan förstörda. För fem år sedan infördes fiskestopp på torsk i östra Östersjön efter att beståndet kollapsat. Torsken i västra Östersjön kraschade flera år tidigare och visar inga tecken på återhämtning.

Det finns studier som indikerar att beståndskollapsen hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade vidtagits i tid. Det står klart att vi måste agera snabbare och mer proaktivt för att förhindra att samma katastrof drabbar bestånden av strömming och sill. Därför agerar vi nu för en utflyttad trålgräns, just för att skydda strömmingen. Det är en fråga som har diskuterats under mycket lång tid.

För vissa fiskbestånd längs våra kuster är tillståndet kritiskt. Det drabbar särskilt småskaliga fiskare som fiskar hållbart och kustnära för humankonsumtion.

Nu tar vi krafttag för att flytta ut trålgränsen längs hela Östersjökusten, inklusive Öland och Gotland, för att skydda strömmingen vid kusten där de leker. Det kommer att ske i samråd med bland annat kommissionen och berörda medlemsstater. Syftet är som sagt att skydda ansamlingar av sill och strömming i samband med förökning. Storskaligt trålfiske riktat mot de ansamlingarna innebär risk för överutnyttjande, och det tär på fiskbestånden.

Det kustnära fisket som fiskar med nät omfattas inte av förbudet. De kommer att kunna fortsätta, förhoppningsvis med större framgång när det storskaliga fisket hålls borta från kusterna.

Ytterst handlar det vi debatterar här i dag om att införa en ansvarstagande politik för att bevara strömmingens funktion i Östersjöns ekosystem. Vi gör det för att Östersjön ska kunna fortsätta vara livskraftigt och friskt även i framtiden och på så vis ge oss mer fisk.

Herr talman! Sverige ska självklart bidra till att nå målsättningarna om 30 procents skydd av havet. Och av de 30 procenten ska 10 procent vara strikt skyddat. Det gör vi för att leva upp till Sveriges internationella åtaganden. Det är ett mycket viktigt verktyg för att säkerställa biologisk mångfald och havets förmåga att leverera livsviktiga ekosystemtjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Östersjön mår som det gör till stor del på grund av mänsklig aktivitet. Det är inte bara fiske utan även föroreningar, sjöfart och klimatförändringar. Havsmiljön utsätts för stora förändringar som ur ett ekologiskt perspektiv sker alltför snabbt för att ekosystemen ska kunna anpassa sig.

Den biologiska mångfalden i havet är hotad. Havet riskerar att bli en död, blöt öken. För att motverka det är de marina skyddade områdena viktiga. Där fredas naturen från störningar. Dessa områden, alltså marina nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden, behöver utökas och stärkas. Just därför föreslås nu ett förbud mot bottentrålning i dessa områden. Det är i enlighet med förslag i betänkandet som heter just Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden.

Herr talman! Jag tänker nu uppehålla mig vid den kanske största frågan för miljön när det gäller Östersjön: övergödningen.

Över 20 procent av Östersjöns botten är syrefri. Bottendöden har spridit sig. Vi har hört från talarstolen att bottendöden tidigare motsvarade en yta av Danmarks storlek. Nu nämns Island i sammanhanget. Situationen är verkligen inte bra. Bottendöden innebär i praktiken att det finns en öken under vattenytan. En kraftigt bidragande orsak är den långvariga övergödningen.

Gamla synder som fortfarande pågår, om än inte i lika stor skala som tidigare, är ett problem som vi måste hantera och agera för att få slut på. Här har alla länder runt vårt älskade innanhav ett ansvar. Vi behöver samarbeta mer för att minska belastningen på havet.

Tillförseln av kväve och fosfor till våra vatten som leder till övergödning måste bromsas, bland annat genom recirkulering. För att vi ska klara av att få bukt med detta - vi har inget alternativ; det finns ingen annan väg framåt - måste myndigheter och relevanta aktörer längs respektive avrinningsområde i vårt land samverka bättre.

Med den här havspropositionen tar vi nu ett helhetsgrepp med en lång rad åtgärder för att komma till rätta med just övergödningen. Vi pekar med hela handen mot berörda myndigheter med budskapet att samverkan inom detta område måste förbättras. Inte allt handlar om ökad finansiering. Här handlar det till stor del om bättre samverkan.

Herr talman! I den här kammaren i dag är vi rörande överens om att vi måste vara varsamma med vårt hav. Försiktighetsansatsen måste råda. Syftet med denna proposition är att förvaltningen av havet i större utsträckning ska ske ur ett ekosystemperspektiv. Vi måste i högre grad ta ansvar för vårt hav som helhet.

Sverige har en av Europas längsta kuster, och vi svenskar bor i stor utsträckning längs kusterna. Vi har en stark tradition av sjöfart och båtliv. Många näringar är kopplade till en attraktiv och levande kust- och havsmiljö. Havet är otroligt värdefullt för oss som lever här, både ur ett kulturellt och ur ett mänskligt perspektiv men också ekonomiskt.

Miljöproblemen i haven måste hanteras tillsammans med andra frågor med en integrerad politik som tar hänsyn till helhetsbilden. Det är det som dagens debatt handlar om. Vårt levande hav är ett värdefullt hav.

I detta sammanhang, när vi talar om en ekosystembaserad havsförvaltning, vill jag även nämna behovet av utökade möjligheter för jakt på säl och skarv. Förvaltningen av predatorer som just säl och skarv är en viktig del i den ekosystembaserade havsförvaltningen. Vi driver på för utökade möjligheter för jakt på skarv, för att skadeverkningar av skarv ska minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Det är verkligen inte svårt att se hur skarvpopulationerna påverkar havsmiljön och kusterna. Att vi nu vidtar åtgärder i fråga om skarv och säl är efterfrågat, efterlängtat och helt nödvändigt för ett välmående Östersjön. Jag ser fram emot att se resultatet av de åtgärder som nu vidtas.

Herr talman! Avslutningsvis: Regeringen har samtidigt med denna havsmiljöproposition beslutat om nya etappmål med inriktning på havsområdet. Det är också viktigt.

Med den här propositionen lägger vi fram en samlad havsmiljöpolitik som tar hänsyn till hela ekosystemet. Liberalerna har under lång tid kämpat för en mer hållbar förvaltning av Östersjön. Att regeringen nu går fram med havsmiljöpropositionen är en stor liberal seger. Men det är framför allt en seger för Östersjön.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Det blir en retorisk kullerbytta om man säger att man inte är nöjd med en seger. En seger är per definition något man är nöjd med. Vi är självklart nöjda med våra liberala segrar.

Jag vill återigen säga att den här havsmiljöpropositionen är viktig. Den är en stor seger framför allt för Östersjön men också för mig och mitt parti och många engagerade lokalpolitiker ute i landet. Det gäller inte minst här i Stockholms skärgård, där man länge har kämpat för Östersjön. De ser med glädje fram emot att propositionen nu röstas igenom.

Angående vem som har gjort vad och när tycker jag att det egentligen är ganska ointressant i den politiska diskursen att hålla på med ett blame game och påstå att ni ju inte gjorde det ena eller det andra. Det är förstås oppositionens roll.

När det gäller Östersjön bär vi väl alla ett ansvar för var vi befinner oss i dag, inte minst i fråga om övergödningen. Det är ett historiskt arv och ansvar. Här har vi under lång tid haft ett system som har orsakat de problem som finns i dag. Det har vi att hantera, och det gör vi nu. Vi gör det delvis i havsmiljöpropositionen. Vi vänder oss till berörda myndigheter och pekar med hela handen och säger: Nu måste ni börja samverka. Det duger inte längre att sitta på varsin kammare och titta i sitt eget lilla stuprör. Samverkan måste till, för nu måste vi få verkstad.

Herr talman! Tack, Victoria Tiblom, för anförandet! Det jag reagerade mest på var beskrivningen av att Sverigedemokraternas utgångspunkt, som jag uppfattade detta, är att det svenska jordbruket inte ska vara med i den gröna omställningen. Det var vad jag hörde att ledamoten levererade från talarstolen.

Sedan återkommer jag till detta med att skydda sill och strömming. SD har ju tidigare talat om att flytta ut trålgränsen för att skydda sill och strömming. Men om det fanns allvar bakom orden, varför har ni då inte sett till att propositionen innehåller skarpa förslag på detta område? Är det kanske så att Sverigedemokraterna i miljöpolitiken är idel ord och ingen verkstad?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Det är också märkligt att det parti som verkar mest angeläget om att försvara dubbleringen av fiskekvoterna är Sverigedemokraterna. Det framstår som ganska märkligt, tycker jag. Sverigedemokraterna säger sig värna det småskaliga fisket, men hur tänker ni att kustfiskarna ska överleva när fiskbestånden riskerar att kollapsa?

Herr talman! Realism är kanske att inse att vi faktiskt har otroligt tuffa utmaningar framför oss vad gäller både klimat- och miljöpolitiken.

Jag tycker att det här replikskiftet tydliggör det som jag har försökt peka på i tidigare replikskiften, nämligen att det förslag vi nu debatterar nog inte är det som är det politiskt önskvärda ur regeringens synvinkel utan det som Sverigedemokraterna har gjort politiskt möjligt. Det är det här som är den liberala segern i de frågor som är kopplade till havsmiljön. Tack för det! Det var ett tydligt och välkommet besked i en fråga som jag har burit med mig under lång tid och försökt få svar på i kammaren under hela förmiddagen.

Jag återkommer till min frågeställning om detta med dubblerade kvoter. Sverigedemokraterna är väldigt snabba att försvara dubbleringen av kvoter. Vi har hört det i flera uttalanden både i denna och i tidigare debatter. Detta framstår som ganska märkligt när man samtidigt säger sig vilja värna det småskaliga fisket och också pekar på det hot som finns med fiskbestånd som riskerar att kollapsa. Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna verkar vara så nöjda med en dubblering av kvoterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Herr talman! Jag är glad över att regeringen lägger fram en havsmiljöproposition och att det finns en bred enighet om att mycket behöver göras för att bryta den negativa trenden för haven som ekosystem. Det stora problemet med regeringens proposition är att den innehåller så få konkreta förslag - detta trots att sådana förslag finns att hämta både i Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan och i Övergödningsutredningens betänkande.

Fungerande ekosystem är grunden för vår överlevnad och framtida välfärd. Sverige har som övergripande mål att våra havsområden ska uppnå ett gott miljötillstånd där resurserna nyttjas uthålligt. Flera av de svenska miljökvalitetsmålen är viktiga redskap för att nå det övergripande målet, men inget av dem nåddes till 2020, vilket var ambitionen när de antogs.

Tillståndet i miljön är fortfarande långtifrån det som beskrivs i målen. Det är alltså tydligt att vi från politiskt håll behöver göra mycket mer än i dag. Mål kan lätt framstå som abstrakta, men i grund och botten handlar detta om så vardagsnära saker som att vi ska kunna bada i rent vatten och äta fisk fångad i hav och sjöar.

Miljömålsberedningen föreslog 2020 att det ska införas en havsmiljölag för att skapa förutsättningar för breda och uthålliga insatser både nationellt och globalt. En ekosystemansats ska vara utgångspunkt för varje regerings havsmiljöarbete, som även ska vila på vetenskaplig grund. Regeringen ska enligt förslaget varje mandatperiod ta fram en havsmiljöproposition med en beskrivning av planerade åtgärder för att uppnå miljömålet.

Vänsterpartiet stöder Miljömålsberedningens förslag, som ger förutsättningar för en kraftfullare havsmiljöpolitik. Det alternativa förslag som regeringen lägger fram i denna proposition om att förtydliga Havs- och vattenmyndighetens uppgifter är helt otillräckligt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Herr talman! Havet tar upp en fjärdedel av koldioxidutsläppen och lagrar en stor del av den värme som blir följden av våra utsläpp. Havet har därmed stor betydelse för klimatet. Men upptaget av värme och koldioxid innebär också en stor belastning för många havslevande arter och för havet som ekosystem. Ett friskt ekosystem kan fungera som en kolsänka medan ett skadat ekosystem i stället kan spä på klimatkrisen. Det behövs därför fler åtgärder för att stärka de marina ekosystemen.

För att skydda arter mot den pågående upphettningen behövs det överlevnadsplatser, så kallade klimatrefugier, som erbjuder ett passande lokalt klimat och där arter kan finnas kvar trots att klimatet som helhet förändras. Vänsterpartiet ser att det behövs åtgärder för att främja skydd av klimatrefugier.

Herr talman! Övergödningen är ett av de mest akuta hoten mot havet. En effekt är algblomningar som påverkar både badvattenkvaliteten och människors hälsa. Men övergödning skadar också den biologiska mångfalden genom att den leder till syrebrist som slår ut bottenlevande arter. Utbredningen av syrefattiga bottnar i Östersjön är nu ungefär lika stor som Island.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Nuvarande åtgärdsprogram är otillräckliga för att minska övergödningen. Det saknas fysiska åtgärder som förbättrar tillståndet. Tyvärr fattas det i regeringens proposition konkreta förslag för att förbättra situationen. Vi i Vänsterpartiet vill se ett gemensamt åtgärdsprogram i enlighet med miljömålen för vatten- och havsmiljöförvaltningen och den svenska strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Både i Övergödningsutredningen och Miljömålsberedningens betänkande Havet och Människan drar man slutsatsen att det behöver satsas mer på lokalt åtgärdsarbete. I dag upplever många markägare att de behöver stöd för att kunna söka de ekonomiska medel som finns tillgängliga för att genomföra åtgärder, som exempelvis anläggande eller återställning av våtmarker. Övergödningsutredningen förutser ett behov av lokala åtgärdssamordnare på omkring 80 personer i detta syfte. En förutsättning för att det lokala åtgärdsarbetet ska kunna stärkas är att regeringen ser till att det finns finansiering.

Jordbruket är i dag den främsta landbaserade orsaken till det läckage av näring som leder till övergödningen. Fosfor och kväve i gödsel som inte hanteras rätt är en betydande källa till övergödning. Stallgödsel måste så långt det är möjligt återföras till kretsloppet genom att den används för att odla grödor. Vänsterpartiet vill öka stödet till lantbrukare för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodling och därmed minska behovet av att importera konstgödsel. Vi har föreslagit en sådan satsning i vår budget.

Herr talman! Under de senaste åren har kritiken mot de stora industritrålarna varit skarp. Omkring 95 procent av Sveriges totala fångster tas upp av de 20 största båtarna, vars fångster går till produktion av djurfoder. För en långsiktigt hållbar förvaltning av fiskbestånden måste vi göra rätt prioriteringar. Vill vi ha ett storskaligt fiske med ett fåtal båtar, eller vill vi ha ett livskraftigt lokalt fiske som främjar levande kustsamhällen? Vill vi att den fiskresurs vi gemensamt förfogar över ska gå till foder för fisk, kyckling och mink, eller vill vi att fisken ska gå till mänsklig konsumtion?

Småskaliga fiskare vittnar om svårigheter att få ihop tillräckligt stora fångster. Den trenden finns längs hela den svenska kusten. Fångsterna är i dag betydligt mindre än för 30-40 år sedan. I Kattegatt bedöms beståndet av torsk vara så litet att forskares råd är att inte fiska torsk. I Östersjön har EU sedan flera år ett beslut om akut torskfiskestopp. Också strömmingen hotas av kollaps.

Sverige äger inte ensamt frågan om fisket, men det är viktigt att regeringen inte använder EU-samarbetet som ett svepskäl för att inte agera. Vi har utrymme att själva anta nationella fiskeregler. Det är inte rimligt att några enskilda fartyg står för en stor andel av fisket medan flertalet får dela på en betydligt mindre del av beståndet. Livskraftiga bestånd och ett levande småskaligt fiske vore också gynnsamt för den nationella livsmedelsberedskapen i händelse av kris. Mindre båtar som kan fiska både kustnära och på öppet hav gör att fisket enklare kan ställas om.

En utflytt av trålgränsen skulle stärka de kustnära områdena och ge en bredare skyddszon. Därför vill Vänsterpartiet att Sverige flyttar ut trålgränsen till 12 sjömil längs hela kusten.

Herr talman! Det behövs ett långsiktigt skydd av havens ekosystem. Skyddade områden är nödvändiga för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Yrkesfiskare höjer själva rösten för fler skyddade områden som kan ge fisken möjlighet att växa och föröka sig. Skyddet av marina områden i Sverige är på många platser svagt och innebär fortsatt möjlighet till fiske och trålning. Till och med i nationalparker förekommer fiske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Vänsterpartiet vill se ett nationellt etappmål om skydd av marina områden som omfattar minst 30 procent skyddad och minst 10 procent strikt skyddad areal till 2030.

Vi tycker också att det behöver införas ett generellt fiskeförbud i marina skyddade områden och att fiske bara ska tillåtas om det kan bedrivas utan att påverka bevarandevärden. Det skulle gynna fiskbestånden både i skyddade områden och i kringliggande områden. I förlängningen gynnar det också fiskenäringen.

Herr talman! En betydande del av den internationella fartygstrafiken går nära den svenska kusten och genom känsliga havsområden. Många fartyg har skrubbrar som renar rökgaser. Fartyg som har skrubbrar med öppna system tömmer tvättvattnet från reningen i havet. Det innebär att stora mängder förorenat vatten släpps ut direkt i havet. Regeringen har i år lagt fram en promemoria om förbud mot utsläpp från skrubbrar till vatten inom svenskt sjöterritorium, och jag hoppas att ett konkret förslag om förbud kommer till riksdagen så snart som möjligt. Men regeringen måste också verka för ett förbud på internationell nivå.

Den ökande trafiken och exploateringen i havet leder också till mer buller, som drabbar havslevande djur. Regeringen tar upp detta i propositionen, men återigen saknas konkreta åtgärder. Det behövs verktyg för att minska undervattensbullrets påverkan på ekosystemen. Därför anser vi att miljökvalitetsnormer ska tas fram.