Riksflödet
Logga in
Svarade Joakim Järrebring i en replik ·

Kjell-Arne Ottosson (KD) om Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Kjell-Arne Ottosson (KD) svarade Joakim Järrebring i en replik om Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske i debatten ”Protokoll 2024/25:33 Onsdagen den 20 november” den 20 nov 2024.

Joakim JärrebringS· i en replikDet här med kvoter har vi diskuterat både förra veckan och nu, och det känns som att regeringsföreträdarna inte riktigt vill kännas vid att de har ansvaret. Man är gärna där och säger: Ja, men ni då? Det är en…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! I slutet av december 2020 överlämnade den dåvarande Miljömålsberedningen sitt betänkande Havet och människan till regeringen. Undertecknad var med som Kristdemokraternas representant i Miljömålsberedningen, och för mig som landkrabba från Värmland var det otroligt lärorikt att få vara med i den processen. Jag lärde mig otroligt mycket, och vi hade väldigt många spännande diskussioner.

På omslaget till de två volymer vi överlämnade fanns en fin bild fotograferad av beredningens dåvarande ordförande, den här närvarande Emma Nohrén. Tyvärr får man inte ha med sig rekvisita i talarstolen, så jag kan inte visa bilden. Men på fotot ser vi bland annat sjöstjärnor, som enligt bildtexten mumsar på blåmusslor, och anemoner som sträcker ut sina tentakler i hopp om att något litet plankton ska komma förbi. Otroligt vacker bild! På omslaget kan vi också läsa bland annat att vi behöver en sammanhållen politik för att skydda och bevara vårt unika hav men samtidigt möjlighet till lokala anpassningar för att få bästa möjliga förutsättningar att göra det.

Regeringens proposition, som vi i dag debatterar, är ett ytterligare steg på vägen mot denna efterfrågade politik. Propositionen, som har formen av en inriktningsproposition, lägger grunden för och pekar ut en riktning mot en ambitiös och framåtblickande havsmiljöpolitik som syftar till att säkerställa friska och produktiva hav för kommande generationer. I propositionen finns också många bedömningar - områden pekas ut där regeringen själv kan agera i någon form utan att först behöva inhämta riksdagsbeslut. Här kan man alltså relativt snabbt plocka en del lågt hängande frukter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

I propositionen kan vi läsa om de två övergripande principer som ska vägleda vårt framtida havsmiljöarbete. För det första ska vi stärka tillämpningen av ekosystemansatsen. Detta innebär att vi starkare och tydligare ska integrera havsmiljöförvaltningen med andra sektorers förvaltning för att uppnå en mer holistisk och effektiv förvaltning av våra marina resurser. För det andra ska vi fokusera på att minska övergödningen, som är ett av de mest akuta hoten mot våra hav. I Sverige har vi genom åren tagit stora kliv i frågan om övergödning, inte minst tack vare all den kunskap som har kommit oss till del, vilket har gjort människor mer uppmärksamma på problemet, men också genom många olika projekt, på senare tid bland annat både LEVA- och LOVA-projekt.

I budgetpropositionen för 2025 satsar regeringen ytterligare medel på fortsatt statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, vilket är den enskilt viktigaste statliga finansieringen för fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. Regeringen har även föreslagit ytterligare satsningar för att effektivt bekämpa och förhindra spridning av invasiva främmande arter i vattenmiljöer i Sverige. Även dessa satsningar inom hav och vatten bidrar till genomförandet av havsmiljöpropositionen.

När det gäller havspolitiken är det helt avgörande att jobba internationellt om man ska få rejäl framgång. Sverige kommer att fortsätta arbeta aktivt på den internationella arenan, inte minst för att reglera och kontrollera farliga ämnen. Vårt mål är att minska tillförseln av skadliga substanser till havsmiljön.

Herr talman! Ett centralt förslag i propositionen är att utöka och förstärka skyddet av marina områden. Vi siktar på att bidra till det internationella målet att skydda 30 procent av de marina områdena till 2030. Av dessa ska en tredjedel, motsvarande 10 procent, vara strikt skyddade.

Propositionen belyser också de viktiga kopplingarna mellan havet och klimatförändringarna. Vi erkänner att havet både påverkas av klimatförändringarna och kan bidra till lösningar på våra klimatutmaningar. Genom att minska övergödningen och skydda viktiga marina ekosystem kan vi stärka havets motståndskraft mot klimatförändringar.

Vi föreslår en förbättrad helhetssyn i samband med både planering och genomförande av åtgärder. Genom att integrera åtgärdsprogrammen för vattenförvaltning och havsmiljö strävar vi efter ett mer effektivt arbete från källa till hav.

Ett särskilt fokus läggs på att integrera en hållbar fiskförvaltning i havsmiljöarbetet. Detta är avgörande för att uppnå en ekosystembaserad fiskförvaltning och nå våra havsrelaterade miljökvalitetsmål. Regeringen avser att förtydliga Havs- och vattenmyndighetens uppgifter för att stärka detta arbete.

Regeringen önskar att våra kustfiskarter återhämtar sig och att mer av fiskets fångster går till humankonsumtion. I propositionen gör regeringen bedömningen att det bör tas fram permanenta regleringar avseende trålfiske, som innebär en permanent utflyttning av trålgränsen i Östersjön från dagens 4 sjömil till 12 sjömil för fartyg över 24 meter. Detta ska gälla längs hela Östersjökusten, inklusive Öland och Gotland, för att skydda strömmingen vid kusten där den leker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Som framgår av propositionen ska samråd ske med EU-kommissionen, de berörda medlemsstaterna och den berörda rådgivande nämnden. I området innanför 4 nautiska mil, där Sverige redan i dag kan reglera fisket unilateralt, avser regeringen att genomföra ett flertal åtgärder, såsom stängda undantagsområden för trålning, så kallade inflyttningsområden, och förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden för att skydda och återställa bestånden av sill och strömming samt andra kustfiskarter.

Jag noterar den reservation som en samlad opposition står bakom vad gäller just trålförbud. Detta kan dock inte föreslås i denna proposition, utan ett arbete pågår inom EU för att ta allt i rätt ordning då fiskeförvaltningen faller inom EU:s kompetens.

Regeringen anser att fiske- och vattenbruksverksamheter ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt. De ska förvaltas på ett sätt som ger ekonomisk och social nytta samt bidrar till sysselsättningen. Samtidigt ska de trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem. Tyvärr ser vi hur omvärldsläget gör denna del av livsmedelsförsörjningen mycket aktuell, apropå självförsörjningsgrad.

Slutligen adresserar propositionen behovet av att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Regeringen presenterar strategier för hur detta ska uppnås utan att kompromissa med sjöfartens viktiga roll för vår ekonomi och handel.

Även på detta tema finns en reservation som oppositionen står samlad kring - det gäller skrubbrar. Dock har regeringen redan i en promemoria aviserat ett förslag om införande av förbud mot utsläpp från skrubbrar till vatten inom svenskt sjöterritorium. Remisstiden för detta gick ut den 31 oktober i år, och förslagen bereds nu med avseende på remissvaren, som har varit övergripande mycket positiva. Förbud mot utsläpp från fartygsskrubbrar som används i öppet läge föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förbud mot utsläpp från alla typer av skrubbrar, även sådana som används i stängt läge, föreslås träda i kraft den 1 januari 2029. Vi får se när propositionen kommer.

Propositionen presenterar ett betydande steg framåt i vårt arbete för att skydda och bevara våra hav. Genom att stärka ekosystemansatsen, minska övergödningen, utöka det marina skyddet och integrera fiskförvaltningen i havsmiljöarbetet lägger vi grunden för en hållbar framtid för våra hav. Jag vill understryka att detta arbete kräver samarbete över sektorsgränser, landsgränser och politiska skiljelinjer. Våra hav är en gemensam resurs och ett gemensamt ansvar. Låt oss därför tillsammans arbeta för att säkerställa att kommande generationer kan njuta av friska, produktiva och levande hav.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Det här med kvoter har vi diskuterat både förra veckan och nu, och det känns som att regeringsföreträdarna inte riktigt vill kännas vid att de har ansvaret. Man är gärna där och säger: Ja, men ni då? Det är en återkommande replik som jag tycker visar på att man inte riktigt är beredd att bära det ansvar man har som regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

När man pratar om satsningar på klimat- och miljöområdet tycker jag att det finns en del att säga om trovärdigheten. Om man gör drakoniska neddragningar i både klimat- och miljöpolitiken när man tillträder som regering och sedan duttar tillbaka pengar och kallar det för satsningar kanske man lurar en och annan väljare, men det är långt ifrån sanningen.

Kristdemokrater talar ofta om vikten av att värna skapelsen och lämna en hållbar värld till våra barn och barnbarn. Men hur rimmar det resonemanget med att regeringen, där ansvarig landsbygdsminister är kristdemokrat, lägger fram en proposition som saknar skarpa och riktiga åtgärder för att skydda våra fiskbestånd? Om inte ens ni, som säger er ha ett moraliskt ansvar för miljön, är beredda att agera för att rädda våra hav här och nu, vem ska då göra det? Är det här ytterligare en springnota som ni lämnar efter er som regering? Vi ser ju på klimat- och miljöområdet flera förslag om att åtgärder kanske ska komma på plats någon gång senare genom någon annan.

Herr talman! Jag tackar Joakim Järrebring för frågorna.

I medier tycker jag att det här har varit ganska tydligt. Efter att kvotförhandlingarna var klara var landsbygdsminister Peter Kullgren ute och sa att vi gärna hade sett ett annat resultat. Men det här var det bästa resultat vi kunde få. Hade vi inte suttit kvar vid bordet hade kvoterna ökat rejält. Hade det då varit bättre att lämna bordet, säga nej och få högre kvoter? Ja, kanske medialt, för det hade sett bra ut om Sverige sagt nej. Men för fisken i Östersjön hade det spelat roll på så sätt att fler fiskar blivit uppfiskade. Det gör alltså faktiskt skillnad om man sitter vid bordet och är med även om man inte får det resultat som man verkligen vill ha.

När vi hade överläggning i miljö- och jordbruksutskottet och när vi tog beslut i EU-nämnden var det över huvud taget ingen tvekan om mandatet för vart vi ville. Jag tycker att det var väldigt tydligt vad som var målet. Samtidigt vet vi att det är jättesvårt att nå det här målet, eftersom de andra länderna runt Östersjön har en helt annan syn på frågan och tydligen en helt annan syn på hur Östersjön och dess fiskbestånd mår. Därför finns det ett jättejobb att göra. Tack vare att Peter Kullgren satt kvar vid bordet fick vi ändå ned kvoterna rejält jämfört med vad vi hade fått om vi lämnat bordet.

Det, herr talman, vill jag hävda är att ta ansvaret och bära ansvaret. Även om man inte får det resultat man önskar har man lyckats komma en bit på vägen. Det är bättre än ökade kvoter.

Herr talman! Jag tackar för ledamotens svar, som dock nästan enbart kretsade kring det här med kvoter. Jag hade ju en rad andra frågor kopplat till att åstadkomma verkliga förbättringar för att rädda Östersjön på riktigt. Flera inlägg i debatten i dag pekar på att det här är en inriktningsproposition. Vi behöver skarpa beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

I klimat- och miljöpolitiken har vi en styrmedelsutredning som ska komma med förslag som inte kommer att kunna genomföras förrän tidigast inför nästa mandatperiod. Kommer vi att se detsamma när det gäller Östersjön, eller kommer den här regeringen att ta ansvaret och leverera produkter till riksdagen som faktiskt betyder någonting på riktigt? Det får ledamoten gärna utveckla.

Herr talman! Jag tackar Joakim Järrebring för frågorna.

Precis som ledamoten Joanna Lewerentz var inne på är det här en inriktningsproposition som pekar ut vägen. Samtidigt finns det ett antal bedömningar på områden där regeringen kan gå fram utan att ens behöva invänta riksdagens beslut. Det handlar till exempel om hur man agerar med regleringsbrev gentemot Havs- och vattenmyndigheten. Statsrådet Kullgren har i regleringsbrev till myndigheten varit väldigt tydlig med att man får använda samtliga verktyg i verktygslådan. En tydligare och bättre beskrivning av hur en myndighet ska kunna agera går det inte att ge; då kommer det en KU-anmälan som ett brev på posten, för då är det helt plötsligt ministerstyre. Men när man säger att samtliga verktyg i verktygslådan får användas är det väl jättetydligt vad man vill.

Joakim Järrebring efterlyser skarpa beslut och tycker att sådana saknas. I sin första replik använde han uttrycket "springnota". Då, herr talman, måste jag ställa mig en fråga. Vi i Miljömålsberedningen lämnade vårt förslag i slutet av december 2020. Efter det satt Joakim Järrebrings regering kvar i nästan två år till. Om man anser att frågan är så viktig, varför kom det då inte propositioner med skarpa beslut från Joakim Järrebrings regering? Man hade ändå nästan två år på sig.

Herr talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för anförandet. Vi satt båda i Miljömålsberedningen och är gravt insyltade i detta. Det var roligt att han beskrev omslaget. Vi behöver visa hur det ser ut under havet. Ofta pratar vi om Östersjön, men vi har ju faktiskt väldigt mycket mer hav än så i svenska vatten. Västkusten försvinner ofta bort i debatten.

Jag vill fråga Kjell-Arne Ottosson, som var ledamot i utredningen och vars parti nu sitter i regeringsställning, varför man valde att inte gå fram med det förslag till havsmiljölag som fanns för att få det systematiska arbetet på plats. Vi hade många och långa diskussioner om det här, och vi var från alla sidor många som var skeptiska till om det skulle fungera. Vi såg dock havets och havsfrågornas vikt.

Hav och klimat är två sidor av samma mynt. Det tror jag till och med att vi skriver i vår utredning. Ekosystemansatsen och klimatet var de två bärande delarna som allting vilade på. För att få ihop det här och få en politik som håller för framtiden behövde vi ha den här bryggan med uppföljningar i havsmiljölagen. Det skulle framgå att man skulle lämna en havsmiljöpolitisk proposition vart fjärde år. Man skulle ha ett slags rådgivande funktion och utvärderingar för att få det här på rull.

Jag tror att det nästan blev rekord i antal remissinstanser. På sidorna 78 och 79 i propositionen är det två tätskrivna sidor, och nästan ingen är emot. Alla är för. När det är så utrett och när vi har så otroligt många remissinstanser, varför valde regeringen ändå att inte gå vidare med detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågan, liksom för de dryga två åren i Miljömålsberedningen. Som jag sa i mitt huvudanförande var det för mig som landkrabba från Värmland en otroligt lärorik tid, inte minst genom all den kunskap som Emma Nohrén kunde bidra med som ordförande i Miljömålsberedningen.

Vi hade, precis som Emma Nohrén beskriver, väldigt långa diskussioner om havsmiljölag eller inte. Det var kanske den fråga som vi knådade absolut mest. Jag hade en plan att hinna titta igenom de särskilda yttrandena när jag åkte hemifrån i måndags. Tyvärr hann jag inte det. Jag kommer inte ihåg om det var full enighet. Jag vill minnas att det var något parti som inte stod bakom en havsmiljölag i någon reservation eller ett särskilt yttrande, men jag tar inte gift på den uppgiften.

Oavsett det har regeringen gjort en genomgång av remissvaren. Jag har inte läst alla remissvaren själv - det erkänns direkt. Men det har regeringens medarbetare gjort. Där säger man att utifrån remissinstanserna upplever man inte att det fanns det stora gedigna stöd som Emma Nohrén pekar på i sin replik. Stödet för att införa en ny havsmiljölag fanns inte i den grad som gjorde att det skulle vara relevant. Därför ser regeringen i stället ett större värde i att använda de befintliga verktyg vi redan har.

Sedan är det precis som Emma Nohrén säger i sin replik. Det är berett på så sätt att vi i Miljömålsberedningen har berett det. Sedan vet inte jag hur mycket som eventuellt skulle behöva beredas eller förändras för att man ska få en större acceptans för en havsmiljölag. Det är kanske dit vi kommer - det vet jag inte. Men som läget är nu väljer regeringen att inte gå fram med det.

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för ett bra och uppriktigt svar! Jag har heller inte läst vad alla remissinstanser skrivit. Det som var glädjande var att många som var tillfrågade och många som inte var tillfrågade ändå svarade. De såg att det var viktigt. I de svar från stora remissinstanser som jag har läst har jag inte sett någon motsättning mot detta, utan man såg snarare att det skulle vara en bra brygga.

Det fanns ett särskilt yttrande - jag tror att det var från Sverigedemokraterna - där man sa att man inte såg någon mening med detta. Men det fanns ingen reservation mot förslaget. I övrigt var partierna med.

Herr talman! Förra mandatperioden satt jag inte i regeringen, men jag ledde Miljömålsberedningen. Jag satt också i regionkommittén, som är en EU-body av något slag. Där hade jag möjlighet att ta vidare förslagen på en europeisk nivå och lägga fram ett betänkande där bland annat havsmiljölagen var med och som fick enighet bland alla, från Irland till öststaterna.

Jag var också inbjuden till kommissionen ett flertal gånger för att diskutera just en havsmiljölag. Jag ser att det finns ett stort intresse därifrån. Det diskuteras även nu. Det vore tråkigt om den svenska idén med havsmiljölag inte blir verklighet i Sverige först utan hamnar på EU-nivå först. Jag tror att det är där vi kommer att hamna. Man ser att det kommer att vara där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Jag hade hoppats att man hade gått vidare med förslaget. Jag tycker att det är tråkigt att man inte gör det. Nu när ni har inriktningspropositionen, hur ska ni se till att det kommer att bli en uppföljning så att det inte bara blir en produkt? Hur kommer arbetet att följas upp när ni inte får med det i propositionen?

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Som jag uppfattat det är det precis som tidigare talare nämnt från repliktalarstolen. Detta är inriktningen. Sedan kommer det att komma flera propositioner med skarpa beslut där det krävs.

Man börjar med bedömningarna eftersom det ändå är relativt lågt hängande frukter. Det är saker där regeringen kan gå fram för egen maskin och inte behöver ta det genom hela maskineriet via riksdagen, utan där har regeringen mandatet.

Man har till exempel gått vidare gentemot EU vad gäller trålgränsen för att man ska ta frågor i rätt ordning. Det är en sak som inte minst Emma Nohrén efterfrågar i en reservation. Där har man nu gått vidare till EU för att börja i rätt ordning, eftersom kompetensen ligger där. Det är i EU vi förhandlar kvoter och så vidare för att sedan kunna gå ned.

Samtidigt pekar man på att inom fyramilsgränsen har Sverige egen rådighet. Där kan vi agera redan nu. Vi behöver ingen hjälp från EU. Där kan man direkt gå på. Regeringen visar ändå i propositionen, även om man inte har skarpa yrkanden där, på vad man gör för att komma vidare. Samtidigt pekar man även på att man utöver detta kommer att komma med ytterligare förslag.

Jag är inte lika bekymrad som ledamoten Emma Nohrén är inför detta. Jag ser med tillförsikt fram emot det vidare arbetet med hur vi ska få ett renare hav, ett friskare hav och ett bättre hav för oss alla.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.