Riksflödet
Logga in
Replikerade på Helena Storckenfeldt ·

Sofia Skönnbrink (S) om Djurskydd

Sofia Skönnbrink (S) svarade Helena Storckenfeldt i en replik om Djurskydd i debatten ”Protokoll 2023/24:92 Torsdagen den 4 april” den 4 april 2024.

Helena StorckenfeldtM· i sitt anförandeI dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om djurskydd. Sverige har bland världens högst ställda krav på djurskydd, och det är vi stolta över. Det goda djurskyddet innebär att våra djur är friskare…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om djurskydd.

Sverige har bland världens högst ställda krav på djurskydd, och det är vi stolta över. Det goda djurskyddet innebär att våra djur är friskare och får avsevärt mindre antibiotika jämfört med djur i andra länder.

Hög antibiotikaanvändning innebär en risk för att det bildas multiresistenta bakterier som kan föras över till oss människor. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC beräknar att cirka 35 000 människor per år dör av antimikrobiellt resistenta infektioner i EU, och det är en oroväckande ökning.

Sverige ligger bra till, och det är därför viktigt att vi fortsätter att minska onödig användning av antibiotika, inte minst på EU-nivå. Djurskyddsnivån i EU behöver utvecklas till svensk standard, och djurskyddsdirektiven ska efterlevas överallt i alla EU-länder. Här har Sverige en möjlighet att bistå med kunskap och vägledning. Att våra svenska djur mår bättre gör att det krävs mindre antibiotika i djuruppfödning. Det är ett vinnande koncept som fler länders lantbrukare bör ta efter, dels för att stärka livsmedelsförsörjningen, dels för att motverka antibiotikaresistens.

Fru talman! Rapporter om vanskötsel av djur väcker starka känslor, inte minst hos mig själv. Djur är levande, kännande varelser som förtjänar respekt och ett gott liv under goda förhållanden. Det man ska komma ihåg är att det är enbart en mycket liten andel av Sveriges lantbrukare som står för misskötsel av djur. Oavsett den lilla andel som missköter sig drar det en skugga över hela branschen. De allra flesta svenska lantbrukare prioriterar god djurvälfärd och följer djurskyddslagstiftningen.

Detta innebär dock inte att vi kan luta oss tillbaka, för självklart finns det brister att åtgärda. Därför är det viktigt med en välfungerande kontrollfunktion som upptäcker dem som inte sköter sig i tid. Det handlar både om att djur aldrig ska behöva utstå misskötsel eller lidande och om förtroendet för svensk livsmedelsproduktion. Svenska konsumenter sätter ett stort värde på djurvälfärd, varför vi måste kunna garantera att mjölken, köttet och äggen är producerade på ett sjyst sätt.

Fru talman! I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen ett ekonomiskt stöd till minkföretagare som frivilligt avvecklade sin verksamhet. Det gav möjligheten för de få minkföretag som finns kvar i Sverige att avveckla verksamheten på ett planerat och ordnat sätt. Beslutet ligger rätt i tiden. Minkuppfödning för pälsproduktion är förenat med flera utmaningar, inte minst ur smittskyddssynpunkt.

Fru talman! Senast den 30 juni redovisas utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Sveriges högt ställda djurskyddskrav, tillsammans med Sveriges goda djurhälsoläge och ansvarsfulla antibiotikaanvändning, utgör värdefulla mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen. Samtidigt kan kraven vara betungande för de enskilda producenterna.

Det är därför viktigt att en utredning har tillsatts som ska se över hur vi kan stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Den ska dessutom föreslå åtgärder för hur vi kan stärka djurskyddet både inom EU och globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Den organiserade hundsmugglingen växte fram under pandemin, då allt fler ville skaffa hund. Svenska hunduppfödare hann inte med efterfrågan, och hundsmugglingen växte fram i Sverige. Tullverket har ett flertal gånger varnat för smuggelvalpar. Smugglingen medför ofta att hundarna tvingas utstå långa och tuffa transporter. De är sällan vaccinerade och avmaskade, och de kan därför bära på sjukdomar. Spridning av smittsamma sjukdomar från insmugglade djur riskerar därmed att öka. Dessa hundar säljs avsevärt mycket billigare med falska papper och identiteter. Att köpa en smuggelhund är i dag straffbart.

Polisen har kunnat påvisa att det finns kopplingar till grov organiserad brottslighet med ytterligare smuggling av narkotika. Tullverket får i dag avvisa hundar när de kommer till gränsen. Verket får dock inte besluta om omhändertagande eftersom endast veterinärer har den beslutanderätten. Det vill vi ändra på.

Fru talman! Sveriges bönder upplever en allt större rädsla för att deras djurbesättningar ska skadas av så kallade djurrättsaktivister. Enligt en enkät från Lantbrukarnas Riksförbund upplever bönderna att attacker från djurrättsaktivister riktade mot bönder har ökat de senaste åren. Enligt undersökningen handlar djurrättsaktivisternas attacker om intrång i bostäder, skadegörelse, telefonterror, misshandel och hot. Tidigare var det framför allt mink- och pälsdjursuppfödare som drabbades av djurrättsaktivisterna, men numera drabbas även mjölkbönder, äggproducenter, hästägare och fiskodlare.

Risken för att utsättas för brott utgör naturligtvis en stor psykisk belastning för bönderna, men det kan också vara allvarligt för djuren. Det medför inte bara stress för djuren, utan risken för smittspridning av virus och bakterier ökar också i samband med intrång. Det förekommer dessutom att aktivister släpper djur lösa, vilket inte heller är att värna om djuren, då de har mycket stora problem att överleva i det fria.

Fru talman! Sverige har bland världens högst ställda krav på djurskydd. Det ska vi fortsätta att utveckla och vara stolta över.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Ledamoten säger att det inte är tid att luta sig tillbaka, och det håller jag verkligen med om. Ledamoten nämner smuggelhundar, men jag tänker också på en annan typ av hundärenden som behöver behandlas i dag. Det är nog få av oss här inne som har missat den senaste tidens rapportering om aggressiva hundar och hundangrepp, som i vissa fall har lett till dödlig utgång - vilket såklart är fullständigt oacceptabelt.

Att en hund biter en människa kan bero på många saker. Hunden kan känna ett behov av att försvara sig själv, känna sig trängd och behöva skapa ett avstånd eller ha stor kamplust. Det sistnämnda har lett till en diskussion om ett eventuellt rasförbud. Men egentligen ska det inte behövas eftersom det redan i dag är olagligt att inneha eller avla fram hundar som bär på stor kamplust, eller extrem kamplust som det heter i Sverige.

Därför skulle det vara intressant att få höra vad regeringen tänker göra för att lagstiftningen som redan finns på plats följs och hur ledamoten tänker att uppföljningen av regelefterlevnaden kan förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag håller med Sofia Skönnbrink om att detta redan existerar i lagstiftningen och att vi måste se till att det efterföljs på ett bättre sätt. Det kan göras på flera olika sätt.

Jag skulle dock vilja gå tillbaka till något som jag tror att vi i den här kammaren ofta bortser från: egenansvaret. Det finns många ansvarstagande hundägare som har hundar som i många fall kallas kamphundar men som är uppfostrade på rätt sätt och kommer från en ansvarstagande hunduppfödare.

Mycket av detta handlar just om hur man tränar sin hund och tar ansvar för det djur som man åtagit sig att ta ansvar för. Vi ser många exempel på hundar som inte i vanliga fall räknas som kamphundar, till exempel labradorer, som biter vuxna och barn.

Jag tror att det här är en fråga som är mycket större än att vi kan förändra det genom lagstiftningen. Jag vill att vi återkommer till egenansvaret och vad den enskilda hundägaren kan göra för att ta ansvar för sin hund.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Vi är överens om att ett stort ansvar faller på just hundägaren, varpå det här med rasförbud är värt att diskutera. Det finns nämligen raser med kampegenskaper som inte har den typ av aggressivt beteende som är direkt farligt för andra djur och för människor. En viktig del i att undvika att hundangrepp sker är bland annat, som ledamoten säger, att det finns en ansvarsfull ägare som fostrar sin hund på rätt sätt.

Men det är också viktigt att aggressiva hundar omhändertas i tid. I Statskontorets rapport Hund under kontroll, som släpptes ganska nyligen, kan man läsa att länsstyrelsens och polisens arbete med tillsynslagen inte fungerar ändamålsenligt och att omhändertagandet av djur inte är tillräckligt effektivt.

Ett återkommande tema i rapporten är att delat ansvar är ingens ansvar och att samarbetet myndigheter emellan måste förbättras avsevärt. Man pekar också på att myndigheterna behöver ökade befogenheter för att kunna ta hand om den här typen av ärenden på ett bra sätt.

Slutligen vill jag fråga ledamoten vilket av förslagen som presenteras i Statskontorets rapport som regeringen tänker vore bra att gå vidare med. När kan vi förvänta oss att ny lagstiftning för att stärka länsstyrelsens och polisens roll när det gäller att omhänderta djur kommer att presenteras?

Fru talman! Ledamoten Skönnbrink nämnde att omhändertagandet inte är tillräckligt effektivt och att systemet som finns på plats i dag inte fungerar som det ska. Jag kommer att läsa rapporten och ta till mig det som står i den. Jag ser fram emot att läsa den.

Ledamoten lyfte fram flera intressanta saker. Det är uppenbart att det behöver göras något nytt här, att man behöver tänka om. Det krävs att man tar ett helhetsgrepp om hela systemet för att se till att det blir ett bättre, mer effektivt och fungerande system så att både hundar och människor kan vara trygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Detta är en djurpolitisk debatt. I sådana debatter låter de olika partierna ofta förvillande lika varandra. Enigheten i svensk politik har till stor del handlat om plågsamma djurförsök. I den frågan har vi varit överens mellan de olika blocken, och partier har gång på gång motionerat i riksdagen om att det måste läggas mer resurser på att fasa ut de plågsamma djurförsöken.

Många känner inte till att vi i Sverige har så pass många djurförsök som är så graverande att de klassas som plågsamma. Det är en ganska sträng definition av lidande. År 2021 var det alltså 243 009 djurförsök. Det är nästan svårt att ta in det enorma lidandet bakom denna stora siffra.

Jag tror att det har varit så stor enighet i frågan, i alla fall till nyligen, på grund av att det är dyrt, förlegat och riskfyllt att använda djur som modell för människor. Vi skiljer oss nämligen åt extremt mycket. Det har visat sig att nio av tio av de produkter och mediciner som man fått grönt ljus för när man testat på djur sedan inte fungerat för människor.

Min fråga till ledamoten är helt enkelt: Varför väljer regeringen att slopa och mer eller mindre lägga ned 3R-centers arbete för att fasa ut de plågsamma djurförsöken?

Fru talman! Det här är ett känsligt ämne. Men vi vet också att mycket görs för att minska djurförsöken överlag och alldeles särskilt de plågsamma djurförsöken. Det är viktigt att det arbetet får lov att fortsätta och att vi fortsätter att minska de djurförsöken.

Ett stort arbete har redan gjorts. Nya tekniker tillåter också bättre och mer effektiva metoder för att pröva sig fram till exempelvis nya mediciner eller vad det nu skulle kunna vara. Ny teknik tillåter många fler möjligheter.

Jag tror alltså att arbetet skulle kunna fortsätta på ett mer effektivt sätt och utan de plågsamma djurförsöken, men då måste vi våga titta lite utanför boxen och se vilken ny teknik som finns och som vi kan använda.

Fru talman! Jag blir lite konfunderad. Detta är ett område där vi politiker kanske inte ska bestämma hur forskare egentligen ska gå till väga för att utföra sin forskning och ta fram mediciner, utan det är upp till forskarna.

3R-center har funnits för att samla information, ta fram best practice och hjälpa alla forskare som är ganska beroende av en historia och som av vana är inne på att forska med hjälp av djur. Det har varit ett väldigt viktigt nav. Jag tror att det är det som ledamoten hänvisar till när hon säger att mycket görs. Det har gjorts tack vare de personerna, som har hjälpt forskare i hela landet att hitta bättre, mer träffsäkra, billigare och effektivare metoder som inte går den förlegade omvägen via ett djur, en omväg som inte på något sätt hjälper oss att ta fram effektiva mediciner och produkter.

3R-center är det navet. Det är de som kan forskningen och rådgivningen bättre än vi politiker kan. Det är de som kan peka i rätt riktning.

Detta är inte bara fråga om effektivitet och att ligga i framkant i forskningen. Vi har också ett EU-krav på oss, och Sverige halkar efter. Grunden till det är att regeringen - jag vet inte om det var av illvilja eller om det var ett misstag, att man helt enkelt inte såg att pengarna behövde skjutas till - inte har sett till att pengarna finns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det är alltså fina ord. Men pengarna för att hjälpa alla dessa forskare att komma över trösklarna och sätta igång med mer effektiv forskning är undandragna. Det ansvaret vilar på regeringen.

Fru talman! Givetvis ska inte politiker bestämma vilka metoder som ska användas, utan det är forskarna som ska forska fram nya tekniker. Jag ser fram emot att se vilka av dessa tekniker som går att applicera på olika sätt. Det var alltså snarare en nyfiken synpunkt.

Forskarna fortsätter med detta arbete. Det har gjorts mycket under lång tid, precis som ledamoten Le Moine nämner. Det är viktigt att det fortsätter, och forskarna kommer att fortsätta göra mycket. Det finns otroligt många som är engagerade inom detta område. Arbetet kommer alltså inte att stanna av.

Jag ser fram emot att se vilka andra möjligheter vi har att hitta nya vägar framåt just för att minska de plågsamma djurförsöken.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.