Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Magnus Oscarsson (KD) om Djurskydd

Magnus Oscarsson (KD) höll ett anförande om Djurskydd i debatten ”Protokoll 2023/24:92 Torsdagen den 4 april” den 4 april 2024.

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag, som innefattar ett tillkännagivande till regeringen om att öka tillgången på småskaliga gårdsslakterier och mobila slakterier.

Fru talman! Sverige har ett starkt och bra djurskydd, ett djurskydd som vi kan vara stolta över i fråga om vår djurhållning. Det är framför allt våra duktiga jordbrukare som har gått i bräschen för detta, så att det har blivit på det sättet. Resultatet är att vi använder minst antibiotika i hela EU.

Vi kan vara stolta, men det är också viktigt att jordbrukare i EU lär sig av våra svenska bönder. Vi vet att man tyvärr i många EU-länder fortsätter med överanvändning av antibiotika i jordbruket. Det är, fru talman, oerhört allvarligt.

I dag vet vi att minst 700 000 människor dör årligen på grund av resistens mot olika läkemedel. Detta är för mänskligheten en oerhört viktig fråga som vi i Sverige kan ta ledning i.

Vi kristdemokrater tycker att EU är för detaljerat i många frågor, men i den här frågan borde EU verkligen göra mycket mer för att länder ska använda mindre antibiotika. På det sättet motverkar man det allvarliga hot som finns. Som sagt: Här kan Sverige vara en ledstjärna.

Fru talman! Vi har nu en regering som tar livsmedelsstrategin på största allvar. I livsmedelsstrategin står det att konkurrenskraften ska öka för Sveriges jordbrukare. Därför beslutade regeringen i februari förra året att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft och hur man med bibehållna högt ställda djurhållningskrav kan stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.

Det är en viktig signal om att vi nu går från att prata om konkurrenskraft i livsmedelsstrategin till att få fram förslag på hur vi kan göra detta. Jag vet att det är många inom Lantbrukssverige som ser fram mot utredningen, som kommer i slutet av juni i år.

Fru talman! Den stora vildsvinsstammen har i många år varit ett stort bekymmer för svenskt jordbruk. Vi är många som har varit oroliga för konsekvenserna av detta. Det gäller framför allt den fruktade afrikanska svinpesten. Tyvärr drabbade den smittan Sverige i fjol. Vi ser hur enormt allvarliga konsekvenser detta får och hur viktigt det är att vi tar smittan på största allvar.

Antalet vildsvin måste minska - det är ett som är säkert. Därför gav regeringen i februari Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för hur vildsvinsstammen ska kunna minska utifrån lokala och regionala behov. Det är mycket viktigt, och det är bra att detta nu görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Den organiserade smugglingen av hundar är ett stort bekymmer, och det är ett mycket stort lidande för djuren. Jag är dock glad över att vi i riksdagen i april 2022 beslutade om tre tillkännagivanden till den förra rödgröna regeringen om förslag för att hindra smuggling av hundar.

Den nuvarande regeringen agerar i frågan och har exempelvis tillfört Tullverket mer medel i syfte att förbättra myndighetens möjligheter att upprätthålla gränsskyddet och ta fast fler smugglare.

Regeringen arbetar tillsammans med EU för att få bukt med den organiserade smugglingen. Den 7 december 2023 presenterade EU-kommissionen förslag till en ny EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter som av ekonomiska skäl föds upp för att säljas som sällskapsdjur. Förhandlingar i ministerrådet inleds under våren 2024. Vi är många som hoppas på en förändring och på att vi på detta sätt kan förhindra det djurplågeri som pågår.

Fru talman! Min kollega Helena Storckenfeldt lyfte i sitt anförande en fråga om djurrättsaktivister eller, rättare sagt, djurrättshaverister. Det är ett gissel och ett stort bekymmer för våra svenska jordbrukare att det är på detta sätt. Det måste till en förändring så att det blir ett starkare skydd för gårdar och för jordbrukare.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jag lyssnade till ledamoten Oscarssons anförande om djurskydd. Ledamoten är väldigt stolt över den svenska lagstiftningen och ser den som en ledstjärna. Jag delar ledamotens syn på detta, också när det gäller att våra grannländer i Europa och EU-länderna borde närma sig den svenska lagstiftningen kring djurskydd.

Min första fråga är: Hur jobbar regeringen och Kristdemokraterna för att den svenska djurskyddslagstiftningen också ska finnas inom EU?

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för en mycket viktig fråga! Som ledamoten mycket väl vet finns det djurskyddslagar i EU - det är inte så att det inte finns några. Men det finns mycket mer att göra.

Som jag lyfte i mitt anförande är Sverige ett gott exempel. Våra bönder tog verkligen ett stort ansvar. Vi har till exempel detta med knorren, där EU har följt efter på vissa sätt. Men man är inte framme i alla länder.

Det är klart att vi i Sverige, med den goda erfarenhet som vi har, kan visa att detta gör skillnad. Det handlar om djurplågeri. Framför allt handlar det också om detta med antibiotika, som jag talade om. Det är otroligt viktigt att vi får ned användningen. Jag tycker att det är en livsavgörande fråga, och vi i Sverige visar på goda exempel.

Jag vet att regeringen nu talar om detta på olika sätt. Jag vet att landsbygdsministern talar mycket om detta med sina kollegor för att man ska få till en förändring. När det gäller den frågan kan jag sova gott om nätterna, eftersom man talar mycket om den och arbetar aktivt för detta.

Fru talman! Det är bra att ledamoten kan sova gott om nätterna när det gäller just denna fråga. Det blev ju ett väldigt urvattnat förslag från EU, som bara landade på djurtransporter. Det kom inte den breda översyn av djurskyddet som vi hade önskat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi har haft överläggningar med statssekreteraren från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i våra sammanträden hos miljö- och jordbruksutskottet. Där hade vi tydliga medskick och avvikande synpunkter kring djurtransporterna, eftersom det var det ärende som låg på bordet. Det handlade exempelvis om att även EU skulle minska sin tid för transporter från nio timmar till åtta timmar, som vi har i Sverige. Men jag upplevde statssekreteraren som väldigt undvikande. Statssekreteraren ville inte riktigt ta till sig dessa medskick och gav inte riktigt samma bild som den som ledamoten här beskriver - att man är ledande i diskussionerna på detta område inom EU. Jag är lite bekymrad över det.

Varför ställde sig inte regeringen och statssekreteraren från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet bakom våra medskick om att exempelvis minska transporttiderna från nio till åtta timmar?

Fru talman! Tack till ledamoten Stina Larsson för frågorna!

Jag var inte med på det utskottsmöte som ledamoten refererar till, men jag vet att när vi diskuterar med regeringen tar man upp frågor om just djurskydd på olika sätt. Ledamoten säger att hon är bekymrad. Det tycker jag inte att hon ska vara; jag vet att ledamoten kan vara helt säker på att regeringen verkligen arbetar för att få till en förändring.

Vi har det goda exemplet som jag lyfte upp i mitt anförande om hur vi har gjort i vårt land, och ledamoten är ju mycket väl införstådd med allt som har gjorts. I Sverige har våra jordbrukare gjort ett fantastiskt arbete, och vi kan därigenom verkligen visa att det är den svenska modellen som är den bästa.

Jag är som sagt var övertygad om att man arbetar med frågan, och jag förutsätter att man kommer att fortsätta med det.

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Ledamoten lyfter fram utbrottet av den afrikanska svinpesten. Nu har det gått ungefär åtta månader sedan det hände, och tack vare väldigt stora uppoffringar från medborgare och företag i de berörda kommunerna har man nu lyckats få kontroll över och ett stopp på smittspridningen. Detta är viktigt ur flera olika perspektiv och inte minst för djurvälfärden, eftersom smittan är väldigt plågsam för de individer som drabbas. Det är också viktigt för livsmedelsproduktionen, eftersom det kan få väldigt stora konsekvenser om smittan tar sig in i större tamgrisbesättningar.

De inskränkningar som bekämpningen har medfört har dock fått väldigt stora konsekvenser för väldigt många olika typer av verksamheter, även sådana som inte är direkt berörda och därför har rätt till kompensation enligt epizootilagen. Det rör sig bland annat om företag i besöksnäringen som erbjuder boende och aktiviteter med koppling till naturupplevelser i det drabbade området. Även restauranger och kaféer märker av att det kommer allt färre turister och övernattar, äter ute och så vidare.

Min fråga till ledamoten blir därför om den typen av företag kan förvänta sig ekonomisk kompensation och hur länge till det i så fall kommer att dröja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Tack till ledamoten Sofia Skönnbrink för en mycket viktig fråga!

Precis som ledamoten var inne på vet vi nu konsekvenserna. Vi har under många år pratat och diskuterat i utskottet om vad det här med vildsvinen kan innebära. Nu har det tyvärr visat sig att även Sverige kan bli drabbat. Det har drabbat dessa kommuner, med näringsliv och jordbrukare, på ett förfärligt sätt.

Jag kan inte svara exakt på vad man tänker göra från regeringens håll. Jag vet att man har lyft kompensation och ser över detta, men jag kan inte direkt svara på när, var och hur. Det är för mig omöjligt, för jag har inte den kontakten med regeringen. Men de sitter precis och pratar om vilka kompensationer som kan komma.

Jag vet däremot att det har kommit brev och telefonsamtal från kommunerna, från företrädare för regionen och från andra som lyfter dessa frågor. Det är förfärligt att det är på det här sättet.

Fru talman! Ja, det är minst sagt förfärligt. Miljö- och jordbruksutskottet var på besök i Fagersta i början av året, och det var svårt att inte bli berörd av de berättelser som olika företagare och föreningar delgav angående utbrottet. Jag kan inte undgå att ta upp det som min kollega Åsa Eriksson sa i en intervju: Hade det här varit i Sälen eller Åre hade nog hanteringen sett helt annorlunda ut, eftersom det är väldigt många stockholmare som vill vara där och fira påsklov.

Förra gången jag lyfte frågan om kompensation till företag som är indirekt påverkade var under den särskilda debatt som vi hade tidigt i höstas i det här ärendet. Då sa ledamotens partikamrat, tillika landsbygdsministern, att jag skulle hålla tungan rätt i mun och inte sprida onödig oro om huruvida alla som hade rätt till och behov av kompensation skulle få det. Uppenbarligen fanns det dock skäl för min oro eftersom ledamoten ännu inte vet när de här företagen ska få den ersättning som utlovats.

Det är inte särskilt lätt att få folk att vilja besöka de här trakterna nu, eftersom det är instängslat och det finns områden som är täckta av varningsskyltar. Just nu är man mest känd för att ha en smittsam djursjukdom som härjar. Vi här i kammaren vet att det är under kontroll, men uppfattningen hos allmänheten tror jag inte är densamma.

Frågan är hur ledamoten tänker att de här företagen ska kunna undvika en konkurs utan kompensation från staten. Om det är så att man inte ska gå ut med en kompensation, vad tänker ledamoten då att företagarna ska göra för att överleva under den här svåra tiden?

Fru talman! Tack för följdfrågan, Sofia Skönnbrink!

Uppenbarligen har ledamoten haft samtal och diskussion här i kammaren med berörd minister, och det är väl ändå det viktigaste. Men jag tar med det som ledamoten säger nu och lyfter det en gång till. Jag vet samtidigt att brev med berättelser om det som ledamoten är inne på har kommit in från regionen, kommuner och företag, så därför vet jag att man bereder ärendet i Regeringskansliet och på departementet för att följa upp det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Mer än så kan jag inte säga. Det vore lite märkligt om jag skulle lova saker här och inte veta mer än det jag kan säga och stå för.

Som ledamoten själv var inne på har kommuner och de som bor där, näringslivet, jordbrukare och alla andra, ställt upp till 100 procent. Det är viktigt att få med i sammanhanget. Om jag förstår det rätt har nu vartenda vildsvin skjutits i det hägn som byggts upp runt detta, och man har fått ned smittan. På så sätt kan man ändå känna att man har lyckats.

När det gäller konsekvenserna kan man, som ledamoten säger, fråga sig vad som skulle ha skett om det här hade hänt någon annanstans i Sverige, i Åre eller så. Vad hade det då blivit av det?

Det är otroligt viktigt att vi lär oss av det goda exemplet och av hur man har löst det enorma bekymret som blev.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.