Lili André (KD) svarade Mats Wiking i en replik om Forskning i debatten ”Protokoll 2023/24:80 Onsdagen den 6 mars” den 6 mars 2024.
Mats WikingS· i en replikTack för svaret, Lili André från Kristdemokraterna! Jag tyckte att jag hörde tydligt i anförandet att ledamoten pratade om prioriteringar och excellens. Man har fått göra olika val, precis som ledamoten beskriver. Det…Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Vi kristdemokrater tar tydlig ställning för kvalitet och excellens i högskola och forskning. Vi ställer oss därför bakom det nationella forskningspolitiska målet om att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.
Högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd liksom näringslivets konkurrenskraft, så att vi kan svara upp mot de samhällsutmaningar som vi står inför både i Sverige och globalt.
Jag vill vidare understryka det som betänkandet också tar upp om betydelsen av forskningens frihet. Vi kristdemokrater värnar akademins frihet. Den är också reglerad i regeringsformen och skyddas i högskolelagen. Den akademiska friheten ska främjas och värnas.
När det gäller frågor kring anslag till forskningen avser regeringen att återkomma i kommande forsknings- och innovationsproposition. Det är en viktig proposition som vi ser fram emot och där det kommer att visas hur lärosätens anslag kommer att fördelas.
Fru talman! Forskningen har en avgörande roll för tillväxt och utveckling och säkerställer välfärden på längre sikt. Inte minst är det påtagligt inom hälso- och sjukvården.
Dagens läkemedel och behandlingsmetoder är resultaten av gårdagens forskning. Utvecklingen inom life science blir alltmer datadriven, och AI kan skapa nya förutsättningar för intelligenta beslutsstöd och diagnostik. Att kunna nyttja hälsodata för forskning och innovation har med tiden blivit en nyckelfråga för att driva det medicinska området framåt.
Forskningens oberoende behöver vi alltid värna, fru talman. Samtidigt kan forskningsmedel riktas till särskilt kunskapsfattiga områden där vi som land behöver bli bättre. Kristdemokraterna har till exempel länge pekat på behovet av nationella forskningsprogram för att stärka kvinnors och äldres hälsa. Det finns stora kompetensluckor inom psykisk hälsa, och här behövs forskning för att förbättra kunskapsläget.
Regeringen lyfter nu fram behovet av att inrätta ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Detta forskningsprogram bör inkludera barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik. Detta välkomnar vi kristdemokrater.
Forskningen inom det nämnda området förväntas öka förståelsen av varför psykisk ohälsa ökar i samhället och ta fram metoder, insatser och behandlingar för att minska omfattningen och lindra konsekvenserna av psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar. Det finns många samverkande faktorer som leder till psykisk ohälsa, och området spänner över flera discipliner. Därför är det mycket bra att det föreslagna programmet får i uppdrag att stimulera tvärvetenskaplig forskning och innovation.
Fru talman! Det specifika forskningsområde jag nyss lyfte passar väl för den reform som vi kristdemokrater har drivit under lång tid - en reform om ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården, ett initiativ som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson har satt igång. Regeringens steg mot ett ökat nationellt huvudansvar för sjukvården förbättrar förutsättningarna för forskning och utveckling genom att kompetens och resurser riktas på ett ändamålsenligt sätt.
Fru talman! Vi kristdemokrater värnar starkt att fler ska utbilda sig inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, inte minst för att konkurrensen internationellt är så stor. Regeringen gör här flera satsningar för att stärka Sverige som ingenjörsland. Det handlar om att möta de kompetensbehov som finns, att investera i tekniska utbildningar och att göra det möjligt för Sverige att ta ledartröjan i den gröna omställningen.
Det här gör regeringen genom en riktad satsning för att utöka civilingenjörsutbildningarna de kommande åren. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möta behovet av kompetens som följer av industrins gröna och digitala omställning samt de stora företagsetableringar och expansioner som pågår runt om i landet. För att fylla dessa platser tar regeringen fram den STEM-strategi som vi tidigare har lyft i dag. Vi ökar också satsningarna på en basårsutbildning, vilket är viktigt för att fylla platserna på våra ingenjörsprogram.
Enligt Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2023 är Sverige ett av de länder i OECD som satsar mest medel på forskning i relation till bnp. Därtill är Sverige ett land med en hög andel forskare, en hög andel vetenskapliga publikationer per invånare och en befolkning med högt förtroende för forskning.
Tyvärr halkar vi efter lite när det gäller forskningens kvalitet, vilket avspeglas i andelen högciterade publikationer. För att högre utbildning och forskning i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen krävs en tydligare inriktning mot excellens. Här välkomnar vi kristdemokrater att regeringen i höstas gav Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ytterligare stärka kvaliteten och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. Förslag på hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas ska tas fram i dialog med lärosätena. Uppdraget ska redovisas i september 2024.
Fru talman! Den forskning som bedrivs syftar till att öka vår kunskap, möta samhällsutmaningar och stärka näringslivets konkurrenskraft. Forskning och innovation är av största vikt för att vi som land ska kunna svara upp mot de utmaningar vi ser i dag och i framtiden. Det handlar om klimat och miljö, social sammanhållning, vård, omsorg och välbefinnande, teknisk utveckling och konkurrenskraft. Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet.
Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Som kristdemokrat vill jag se en proposition som har inriktning på excellens, internationalisering och innovation med målet att svensk forskning och innovation ska hålla hög kvalitet och vara konkurrenskraftig globalt. Regeringen lyfter bland annat att satsningar bör inriktas på framstående miljöer och forskningsområden med internationell bärighet.
Kristdemokraternas uppfattning är att vi politiskt måste våga prioritera mellan olika forskningsområden. Vi har ett par tre universitet som håller sig på topp 100-listorna när världens universitet rankas. Våra forskare samverkar i internationella forskningsprogram och projekt av yppersta klass. Det är bra och helt nödvändigt.
Vi kristdemokrater menar dock att vi måste ge våra bästa universitet och högskolor förutsättningar att stiga i internationellt anseende och excellens. Vi ska vara internationellt attraktiva forskningsmiljöer som toppstudenter och forskare vill söka sig till. Detta bör vara en prioritering inte bara i kommande forsknings- och utbildningspropositioner, utan det här är någonting som vi vill se flera mandatperioder framåt. För Sverige som kunskapsnation är utveckling av ny kunskap av hög kvalitet central för att vi ska vara internationellt konkurrenskraftiga.
Fru talman! Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Tack för anförandet, Lili André från Kristdemokraterna!
Det finns en tradition inom Kristdemokraterna att se biståndspolitiken som väldigt viktig. Utifrån mitt anförande och den diskussion jag hade tidigare med Robert Stenkvist skulle jag vilja fråga Lili André om neddragningen på utvecklingsforskningen. Det har man inte kunnat missa. Det handlar om en nedskärning på ungefär 40 procent.
Har regeringen gjort någon analys innan man drog ned på biståndsforskningen? När jag själv har kontakt med olika forskare som beskriver nedskärningarna inom utvecklingsforskningen menar de att det har blivit stora konsekvenser för de minst bemedlade i många av världens mest utsatta områden. Det är människor som redan är hårt drabbade av covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina samt kriget mellan Israel och Hamas. I förlängningen drabbar det inte bara människor utan också viktiga samarbeten i svensk hälso- och sjukvård.
Ledamoten pratar om ledande nationer inom forskning, och Sverige har varit en ledande nation just när det gäller biståndsforskning. Hur tänker ledamoten Lili André? Har Kristdemokraterna ändrat uppfattning när det gäller stödet till biståndsforskningen?
Fru talman! Tack, Mats Wiking, för en intressant frågeställning! Jag hör att ledamoten är väldigt väl insatt i den här forskningsfrågan.
Som ledamoten kanske hörde rör jag mig själv väldigt mycket inom teknisk innovation och hälso- och sjukvård. Men om jag skulle uttrycka någonting om biståndsforskningen, fru talman, så är Kristdemokraterna angelägna om att vi har en högkvalitativ biståndsforskning. Det är viktigt för oss att vårt bistånd verkligen når de behov som finns i omvärlden. Vi kristdemokrater ser därför att biståndsforskningen är viktig.
Att medlen sjunker, fru talman, handlar om prioriteringar, kanske någonting som har att göra med vår tid. Det handlar helt enkelt om att man har sett på andra högkvalitativa forskningsområden. Sedan finns det även andra sätt att bistå.
Regeringen gör olika prioriteringar, andra prioriteringar än vad tidigare regeringar har gjort. Det är ett sätt för oss att förstärka de områden som vi har ansvar för.
Återigen vill jag meddela att Kristdemokraterna är angelägna om att bistånd ges på bästa sätt men att även forskningen är verksam där.
Fru talman! Tack för svaret, Lili André från Kristdemokraterna!
Jag tyckte att jag hörde tydligt i anförandet att ledamoten pratade om prioriteringar och excellens. Man har fått göra olika val, precis som ledamoten beskriver. Det låter som att man är beredd att välja bort biståndsforskningen och utvecklingsforskningen, som kan hjälpa människor ur fattigdom och stoppa klimathot. Vi vet ju att klimathot inte bara är nationella utan internationella, och fattigdom tenderar också att ge länder större klimatproblem som gör att människor behöver fly från sina länder.
Vi socialdemokrater anser att biståndsforskningen är viktig för att Sverige ska kunna ha en god ekonomi och att samhällen runt om i världen ska kunna utvecklas och ha ett välstånd. Man blir lite fundersam. Är regeringen och Kristdemokraterna beredda att välja områden som är excellenta och viktiga för Sverige före biståndsforskningen?
Fru talman! Tack, ledamoten Mats Wiking, för ditt stora engagemang i just detta forskningsområde!
Vi har fortsatt en fri forskning. Det går ut medel till lärosätena, och detta baseras på antal publikationer och vilka högciterade publikationer man har. Även forskningsmedel till biståndsforskning går dit.
Det kan tänkas att forskare inom biståndsforskning kan behöva knyta an till internationella projekt. Det finns olika möjligheter för våra forskare inom biståndsforskning att göra detta. Vi behöver vara internationellt starka. Vi behöver stärka det som jag tog upp i mitt anförande, att vi behöver ha blicken fäst på en starkare internationalisering för att stärka vårt land.
Jag skulle, fru talman, vilja besvara frågan från Mats Wiking med att det finns en fri forskning men också en excellent forskning. Om vi i Kristdemokraterna ser att vi inte bidrar tillräckligt inom detta forskningsområde skulle vi självfallet kunna ge ett förslag om att rikta medel också till den delen.
Just nu ser jag dock att regeringen prioriterar rätt. Jag ser mycket fram emot att få ta del av och verka inom propositionen om forskning och innovation, för där kommer vi också att kunna stärka Sverige som kunskapsnation i dag, framöver och under många mandatperioder längre fram.
(Applåder)