Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Mats Wiking (S) om Forskning

Mats Wiking (S) höll ett anförande om Forskning i debatten ”Protokoll 2023/24:80 Onsdagen den 6 mars” den 6 mars 2024.

Fru talman! Jag har inte gått på Chalmers, utan jag har gått på Högskolan Väst och på Göteborgs universitet. Jag hoppas att det går bra ändå!

Fru talman! Vi debatterar i dag utbildningsutskottets betänkande UbU15 om forskning. Jag står bakom alla våra reservationer men jag vill yrka bifall till reservation 1.

För oss socialdemokrater är forskning inte bara en investering i framtiden utan en grundläggande del av vårt samhälle och vår vision för ett rättvist och hållbart samhälle för alla.

Forskningens frihet är en grundläggande princip som vi som samhälle måste värna om med största omsorg. Att forskare fritt kan välja sina ämnen och metoder samt fritt publicera sina resultat är inte bara avgörande för forskningens kvalitet utan också för själva kärnan i vår demokrati.

Vår forskningspolitik har en dubbel uppgift. Vi behöver rikta resurser till att lösa samhällsproblem och stödja näringslivet. Vi behöver också skapa gynnsamma förutsättningar för fritt kunskapssökande. Vi socialdemokrater är därför tydliga med att politiker aldrig ska få styra forskningens resultat eller metodval samt att inga påtryckningar ska få utövas på enskilda forskare.

Fru talman! Sverige som land måste stå upp för forskningens frihet både nationellt och internationellt, särskilt i en tid av ökad faktaresistens och hot mot forskare. Vi ser tyvärr en oroande trend med auktoritära regimer som begränsar forskningens oberoende och till och med stänger universitet eller tvingar dem att flytta sin verksamhet. Den svenska regeringen bör tydligt markera mot sådana tendenser.

Fru talman! Hoten mot Sverige har också ökat, enligt den svenska säkerhetspolisen. Främmande makter investerar omfattande resurser för att få tillgång till avancerad teknologi från Sverige. Dessa hot drabbar inte bara samhället i stort utan även våra universitet och högskolor. Det är därför nödvändigt att lärosätena aktivt hanterar säkerhetspolitiska frågor, inklusive att stärka skyddet av information och verksamheten.

Hoten mot den akademiska friheten är verkliga och allvarliga. Vi måste därför agera resolut för att värna om forskningens frihet och säkerställa att våra forskare kan bedriva en verksamhet utan rädsla eller begränsningar.

Fru talman! Forskare behöver också en tryggare arbetsmiljö. Det är viktigt att antalet visstidsanställningar bland unga forskare begränsas. Denna åtgärd är inte bara avgörande för forskningens kvalitet utan är också en fråga om jämställdhet och en sund arbetsmiljö.

Redan i högskolelagen, som trädde i kraft 1992, underströks vikten av jämställdhet mellan kvinnor och män. Forskningspropositionen 2020, som S-regeringen tog fram, betonade också vikten av att främja en jämställd högskola med goda arbetsvillkor.

Trots att vi ser vissa framsteg inom jämställdheten visar fortfarande undersökningar att det finns betydande könsskillnader kvar. Exempelvis visar studier att kvinnor systematiskt tillskrivs mindre erkännande än män inom vetenskapen och att män betydligt oftare än kvinnor hamnar i beslutsfattande positioner. Detta är ett tydligt tecken på att arbetet med att öka jämställdheten måste fortsätta med förnyad kraft.

Fru talman! I dag står vi inför en tid där öppen vetenskap inte bara är en möjlighet utan en nödvändighet. Öppen vetenskap erbjuder inte bara en unik chans att öka tillgängligheten till forskningsresultat utan också en möjlighet att förbättra transparensen i forskningsprocessen.

För att detta ska bli verklighet krävs dock betydande förändringar i både publiceringsprocessen och de akademiska meriteringssystemen. Forskare själva vill ha en process som bättre återspeglar den faktiska kvaliteten och inverkan av vetenskaplig forskning samtidigt som man stöder principerna om öppenhet, rättvisa och mångfald inom forskningssamhället.

Fru talman! Sverige har länge varit framstående inom utvecklingsforskningen. Vi har haft en lång tradition av att bidra med generöst ekonomiskt stöd till forskning som syftar till att exempelvis bekämpa fattigdom, främja hållbar utveckling och möta globala utmaningar som klimatförändringar och ojämlikhet.

Den plötsliga minskningen av utvecklingsforskningens budget häromåret och tillbakadragandet av redan utlysta forskningsmedel, utan hänsyn till den tid och de resurser som forskare har investerat, skadar förtroendet för staten som en pålitlig forskningsfinansiär. Denna handling har inte bara direkta konsekvenser för svenska forskare utan skadar också vårt lands rykte internationellt. Hur ser regeringsföreträdarna på detta?

Fru talman! När det gäller finansieringen av forskning lyfter samtliga lärosäten fram att forskningen och utbildningen är underfinansierade, och det krävs betydande tillskott för att svensk forskning ska vara en av de ledande forskningsnationerna i världen. Därför är jag stolt över att Socialdemokraterna i den förra forskningspropositionen stärkte finansieringen i Sverige.

Under den senaste mandatperioden har vi investerat långsiktigt i forskningen och höjt de statliga forskningsanslagen med imponerande 3,75 miljarder kronor under perioden 2021-2024. Denna betydande satsning är en del av vår vision för att främja innovation, öka vår konkurrenskraft och möta de utmaningar som vår tid står inför.

Fru talman! Genom att prioritera forskning inom områden som klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering samt kompetensförsörjning och arbetsliv stärker vi Sverige i den internationella konkurrensen och säkerställer vår plats som en ledande aktör inom vetenskap och teknik.

Vi socialdemokrater vill dock inte stanna där. Vi inser att om Sverige ska bli framgångsrikt krävs det en särskild satsning på infrastrukturen inom forskning, som ska kunna användas av både forskare och industrin. Det är något som vi tror kommer att främja samarbete och innovation över sektorsgränserna.

Fru talman! För att utvärdera och anpassa vår forskningsfinansiering så att den blir så effektiv som möjligt tillsatte S-regeringen en statlig utredning i juni 2022. Utredningsrapporten är presenterad och har titeln Forskning för framtiden. Vår strävan med denna översyn var att främja nationella och globala samarbeten samt att säkerställa tillgång till forskningsinfrastruktur på ett sätt som är anpassat till dagens samhällsutveckling.

Utredningen är presenterad, och vi Socialdemokrater väntar på att regeringen ska agera. Här frågar vi oss var regeringen står i frågan.

Slutligen, fru talman: Vi socialdemokrater är fast övertygade om att en stark och framåtblickande forskningspolitik är grunden för att lösa morgondagens utmaningar, skapa jobb, främja hållbar utveckling och stärka vår konkurrenskraft på den globala arenan.

Vi behöver därför fortsätta investera i forskning och utveckling, säkerställa tillgången till modern forskningsinfrastruktur och främja nationella och globala samarbeten. Endast så kan vi vara en framstående forskningsnation.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag lovade att inte ta replik, men jag gjorde det i alla fall.

Ledamoten Mats Wiking pratar om att fler kvinnor ska komma i beslutande position och på andra positioner inom högskolevärlden.

Vi sverigedemokrater vill ju ha en strikt meritokratisk syn - att den bäst lämpade tar positionen, så att säga, oavsett om det är en kvinna eller en man. Vi ser att det nu är fler kvinnor än män på våra högskolor och universitet, och det är helt okej om de bäst lämpade kommer in.

Fru talman! Jag undrar om Socialdemokraterna är beredda att överge de meritokratiska principerna för att få in fler kvinnor på olika positioner. Det är fråga ett.

Sedan har jag lite undringar om det här med utvecklingsforskning och det indragna anslaget. Det har sänkt Sveriges rykte utomlands - hur man nu kan veta det, fru talman. Det kan ju vara så att ju mer man pratar om indragningen, desto mer sänker det Sveriges rykte för att man så att säga spär på det lite extra själv.

Om jag förstått det rätt var det här ursprungligen ett anslag som infördes av föregående regering. Nu tog en annan regering bort det anslaget. Det borde väl vara naturligt, fru talman, att olika regeringar kan ta bort anslag som är införda av tidigare regeringar.

Fru talman! Tack, Robert Stenkvist, för frågorna!

När det gäller kvinnor och män i högskolevärlden, i företagsvärlden och i hela samhället ser man rätt tydligt på genusforskningen att kvinnor inte jämställs med män när det gäller meriter. Det kan man se i många forskningsrapporter som kommit i genusfrågan. Särskilt inom forskningsvärlden har kvinnor inte samma förutsättningar, enligt dessa rapporter.

Självklart ska man få olika tjänster på de meriter man har, oavsett om man är man eller kvinna. På det viset ska det inte vara en prioritering till kvinnornas fördel. Men vi har ju slagits ganska länge för att få ett jämställt samhälle, till exempel genom att kvinnor ska komma ut i arbetslivet, och vi har en del kvar på vissa områden.

Universitetsvärlden kanske är kvar som ett område där man behöver göra ett jobb. Jag hänvisar inte bara till min egen hjärna där, utan jag hänvisar till forskningen och de rapporter som kommit. Sedan kanske vi har läst lite olika rapporter. Men det ska absolut vara på de meriter man har, oavsett om man är kvinna eller man.

Inom utvecklingsforskningen har jag en bild av att Sverige varit ganska stort i världen, hjälpt till väldigt mycket med fattigdomsforskning och bidragit ganska kraftigt till att olika utvecklingsländer kunnat utvecklas. Även på miljö- och klimatområdet bidrar vi med forskningsresurser på ett bra sätt.

Det som var lite olyckligt, förutom att man drog ned resurserna ganska kraftigt, var att en del projekt var igång och fick avbrytas.

Som ledamoten Stenkvist säger är det klart att varje regering gör sitt val. Svenska folket får bedöma om man gör rätt val, oavsett vilken regering som sitter.

Jag tror att jag har svarat på frågorna.

(Applåder)

Fru talman! Det är möjligt att anslaget till utvecklingsforskning var mycket bra. Jag skulle väldigt gärna vilja se lite resultat av sådan forskning. Hur ger man bidrag till länder utan att de hamnar i fickorna på fel personer så att man håller diktaturer under armarna? Det är ju väldigt viktig forskning. Jag vet inte om det var sådant det här anslaget gick till, men det är verkligen begärlig forskning.

När det gäller kvinnor anser jag att om någon styrelse inte anställer en kvinna när hon är mest meriterad gör den styrelsen sig skyldig till tjänstefel, rätt och slätt. Sådant ska naturligtvis inte ske. Men jag vill påtala att jag anser att kvinnor har exakt samma förutsättningar som män att ta positioner och göra resultat inom högskolan. Jag tyckte att Mats Wiking sa något annat, men förutsättningarna för kvinnor är exakt samma. Kvinnor är inte dummare än män när det gäller högskolestudier.

Fru talman! Det är absolut ingen skillnad på förutsättningarna rent intellektuellt, utan det handlar om förutsättningar som vi utifrån arv och miljö har gett kvinnor i samhället. Det ser vi fortfarande spår av i dag. Även om Sverige är ett rätt jämställt land jämfört med många andra länder tycker jag och vi socialdemokrater att det fortfarande finns mer att göra när det gäller det arbetet.

Inom utvecklingsforskningen är det ofta så att Sverige är inblandat i den forskning som sker i de olika länderna utifrån att man ska ta fram bättre förutsättningar för ett land att växa ekonomiskt och utifrån hälsa. Sverige är oftast inblandat, så man lämnar inte ett bidrag utan att ha bra kontroll över det när det gäller utvecklingsforskning. Den uppfattningen har i alla fall jag.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.