Riksflödet

Anförande 72

Herr talman! Nu debatterar vi utskottets årliga betänkande om övergripande miljöfrågor. Innehållet brukar variera lite grann, men gemensamt är att det är viktiga frågor som inte riktigt passar in i något av de övriga betänkanden som vi har att diskutera under riksdagsåret.

Herr talman! Jag tänkte fokusera lite på vad jag ser som de viktigaste frågorna som tas upp i år. Det är tillståndsprocesserna. Sverigedemokraterna har i det här betänkandet inga reservationer. Det beror på den process vi har i riksdagen med förenklad motionshantering. För dem som inte är bekanta med detta kan jag säga att det helt enkelt handlar om att en lång rad förslag som partierna lägger fram liknar sådana som man har lagt fram tidigare år, och då lämnar vi inga reservationer som vi ska rösta om i kammaren.

Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom sina förslag även fortsättningsvis. Men den här…

Visa hela anförandet

Herr talman! Nu debatterar vi utskottets årliga betänkande om övergripande miljöfrågor. Innehållet brukar variera lite grann, men gemensamt är att det är viktiga frågor som inte riktigt passar in i något av de övriga betänkanden som vi har att diskutera under riksdagsåret.

Herr talman! Jag tänkte fokusera lite på vad jag ser som de viktigaste frågorna som tas upp i år. Det är tillståndsprocesserna. Sverigedemokraterna har i det här betänkandet inga reservationer. Det beror på den process vi har i riksdagen med förenklad motionshantering. För dem som inte är bekanta med detta kan jag säga att det helt enkelt handlar om att en lång rad förslag som partierna lägger fram liknar sådana som man har lagt fram tidigare år, och då lämnar vi inga reservationer som vi ska rösta om i kammaren.

Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom sina förslag även fortsättningsvis. Men den här gången väljer jag att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Bakgrunden till detta är också Tidöavtalet, där samarbetspartierna har valt att prioritera tillståndsprocesserna högt. Att tillståndsprocesserna var prioriterade när vi förhandlade fram Tidöavtalet är inte särskilt konstigt mot bakgrund av hur det fungerade under den tidigare S-MP-regeringen.

Herr talman! Det saknades ju inte problem under de åren. Jag kan ge några exempel. Vi hade fullständigt kaos i kärnbränslefrågorna, där samarbetsproblem mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet närapå ledde fram till en akut nedstängning av svensk kärnkraft. Det hade varit fullständigt katastrofalt, när vi var på väg in i en energikris.

Vi hade ett debacle med Cementa, som hotades av nedläggning, vilket skulle ha fått ödesdigra konsekvenser för allt byggande i det här landet.

Herr talman! I stället för att skapa förutsättningar för utvinning av mineral och skapa nya gruvor i vårt land har man i den tidigare S-MP-regeringen haft fokus på utvinningsförbud. Med S-MP-C-logik ska vi hellre importera uran från Kazakstan än låta uranutvinning i Sverige prövas mot den miljöskyddslagstiftning som all annan mineralutvinning prövas mot. Den enda logiska slutsats vi kan dra är att man vill att Sverige och EU i allt högre utsträckning ska importera råvaror från länder med sämre miljöskydd.

EU producerar i dag exempelvis bara 1 procent eller mindre av de metaller som behövs för tillverkning av vindkraftverk, batterier och bränsleceller. Detta implicerar ett betydande och dessutom ökande behov av material från länder som Kongo och Kina och att man i realiteten i dag exporterar miljöproblem till dessa länder. Detta är inte ett antal enskilda företeelser som har inträffat av en slump utan resultatet av en medveten strategi från miljörörelsen, Miljöpartiet och Socialdemokraterna - de satt ju i regeringsställning då. Man ogillar helt enkelt det industrialiserade samhället och underminerar det via departement och myndigheter.

Det är således ingen tillfällighet att det gång på gång uppstod kaos och kafkaartade tillståndsprocesser och att investeringar i stället hamnade i våra grannländer Norge och Finland. Det var ju precis vad det socialdemokratiska regeringsunderlaget önskade skulle hända.

Herr talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med övriga Tidöpartier sjösatt det mest ambitiösa arbetet någonsin vad gäller förbättringar av tillståndsprocesserna. Sverigedemokraterna vill se regler och procedurer som faktiskt gynnar svensk industri, inklusive basindustrin. Det är uppenbart att när produktionen äger rum i Sverige blir miljöbelastningen väsentligt lägre jämfört med exempelvis i Asien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Ett liknande resonemang kan föras kring EU-politiken. Det kan handla om alltifrån rätten att bruka sin skog i Värmland till möjligheten att bryta kalk till cement på Gotland och rimliga tillståndsprocesser överlag. Det kan även handla om långsiktiga satsningar på infrastruktur och en utbildningspolitik som motsvarar industrins behov.

Till skillnad från våra motståndare ser vi i Sverigedemokraterna positivt på Sverige som industrisamhälle. Då är det viktigt att politiker och tjänstemän inte lägger sig i varje detalj utan låter industrins företrädare fokusera på att utveckla det svenska industrisamhället. Politiken ska staka ut kursen och sätta ramar men framför allt garantera rättssäkerhet och i övrigt kratta manegen för framgångsrika verksamheter.

Herr talman! Då måste man vända på alla stenar. Man kan till exempel inte som Socialdemokraterna se över miljötillståndsprocesserna och samtidigt inkludera tydliga direktiv om att inte se över miljöbalken. Skygglapparna måste bort. Politiken måste vara beredd att ta ansvar och ta ställning i intressekonflikter och våga fatta obekväma beslut eftersom det är viktigt för vår omställning, vårt land och vårt folks långsiktiga välstånd.

Herr talman! Det pågår nu ett omfattande arbete med flera olika parallella utredningar där vissa saker redan har genomförts. Vi har fått se ändringar i minerallagen som ska effektivisera tillståndsprocesser inom gruvverksamhet, exempelvis. Vi har tillfört pengar i budgeten till länsstyrelserna för miljötillsyn, tillsynsvägledning och miljöprövning. Vi har tillfört extra medel till Sveriges domstolar, så att de kan effektivisera sitt arbete med att hantera tillståndsprövningar. Det har också lagts fram förslag om en tydligare process för tillståndsprövning av elnät.

Herr talman! Att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken är en viktig del av Tidöavtalet. För att möjliggöra en effektiv och ambitiös klimatpolitik som bidrar till jobb och tillväxt måste vi möjliggöra snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.

Den mest omfattande utredningen i detta ämne presenterades i juni i fjol och ska vara klar i december i år. Den fokuserar på fyra områden. Det handlar om det svenska genomförandet av EU-rätten på miljöområdet och hur det svenska regelverket kan förenklas så att Sverige inte ska ställa omotiverat höga krav i förhållande till vad EU kräver.

Det handlar om hur tillståndsprövningen kan delas upp så att den som behöver ett miljötillstånd för sin verksamhet kan få tidigare besked än i dag om lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats.

Det handlar om hur myndigheter ska kunna bidra så effektivt som möjligt till en optimerad miljötillståndsprocess. Och det handlar om hur man kan förkorta den totala tiden för prövning. Här ska utredaren bland annat överväga om det kan ställas högre krav för att ett beslut eller en dom ska kunna prövas av fler instanser än en.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Joakim JärrebringSreplik

Anförande 73

Herr talman! Tack, Martin Kinnunen, för ditt anförande! Jag lyssnade med intresse på hur ledamoten lyfte fram Sverige som industrination. Mycket av det som sades från talarstolen håller vi socialdemokrater med om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det finns dock frågor där vi verkar ha lite olika inställning, åtminstone om man tittar på hur Sverigedemokraterna röstar i klimat- och miljöfrågor i EU och på hur de har påverkat regeringens klimathandlingsplan. Vi ser att det i princip helt saknas åtgärder som gör att Sverige skulle kunna klara sina miljömål och sina åtaganden. Det är den gröna omställningen.

För oss socialdemokrater är det väldigt tydligt att den gröna omställningen är själva nyckeln för att Sverige ska fortsätta att vara en framgångsrik industrination. Då skorrar det liksom lite falskt, tycker jag, när ledamoten lyfter fram hu…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Martin Kinnunen, för ditt anförande! Jag lyssnade med intresse på hur ledamoten lyfte fram Sverige som industrination. Mycket av det som sades från talarstolen håller vi socialdemokrater med om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det finns dock frågor där vi verkar ha lite olika inställning, åtminstone om man tittar på hur Sverigedemokraterna röstar i klimat- och miljöfrågor i EU och på hur de har påverkat regeringens klimathandlingsplan. Vi ser att det i princip helt saknas åtgärder som gör att Sverige skulle kunna klara sina miljömål och sina åtaganden. Det är den gröna omställningen.

För oss socialdemokrater är det väldigt tydligt att den gröna omställningen är själva nyckeln för att Sverige ska fortsätta att vara en framgångsrik industrination. Då skorrar det liksom lite falskt, tycker jag, när ledamoten lyfter fram hur viktig svensk industri är för Sverige samtidigt som hans parti aktivt motarbetar den gröna omställningen både på EU-nivå och här på hemmaplan.

Min fråga till ledamoten är: Hur ser egentligen Sverigedemokraterna på den gröna omställningen i EU och i Sverige för att se till att vi har framgångsrika företag som kan skapa jobb, tillväxt och välstånd i Sverige i framtiden?

Martin KinnunenSDreplik

Anförande 74

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna! Den gröna omställningen är en jätteviktig fråga. Den är också central för den klimathandlingsplan som samarbetspartierna lade fram sent under förra året.

Det är en omfattande klimathandlingsplan. Det är faktiskt den mest omfattande klimathandlingsplan som har lagts fram. Det har visserligen enbart lagts fram två stycken i svensk historia, men denna är omfattande och sträcker sig över i princip alla politikområden. Men om vi talar om vad som behövs för omställningen kan jag säga att det behövs tydliga spelregler. När man träffar företag är det kanske just tillståndsprocesserna som kommer fram allra först.

Jag undrar: Vad gjorde Socialdemokraterna och Miljöpartiet? Det blev nästan åtta år för dem. Det var lite struligt emellanåt, så det blev inte riktigt åtta år tillsammans, men Socialdemokraterna satt i alla fall i regeri…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna! Den gröna omställningen är en jätteviktig fråga. Den är också central för den klimathandlingsplan som samarbetspartierna lade fram sent under förra året.

Det är en omfattande klimathandlingsplan. Det är faktiskt den mest omfattande klimathandlingsplan som har lagts fram. Det har visserligen enbart lagts fram två stycken i svensk historia, men denna är omfattande och sträcker sig över i princip alla politikområden. Men om vi talar om vad som behövs för omställningen kan jag säga att det behövs tydliga spelregler. När man träffar företag är det kanske just tillståndsprocesserna som kommer fram allra först.

Jag undrar: Vad gjorde Socialdemokraterna och Miljöpartiet? Det blev nästan åtta år för dem. Det var lite struligt emellanåt, så det blev inte riktigt åtta år tillsammans, men Socialdemokraterna satt i alla fall i regeringsställning i åtta år. Vi kan konstatera att det under de åtta åren inte gjordes några tydliga förbättringar av tillståndsprocesserna.

Nu finns det mycket kritik från Socialdemokraternas sida om att det nuvarande styret inte gör saker och ting snabbare, men det har sin grund i att det är komplicerat att städa upp efter ett åttaårigt socialdemokratiskt regeringsstyre.

Det finns andra frågor som är väldigt viktiga för industrin i den gröna omställningen. Det är elektrifieringen, och här har vi sett stora problem i Sverige. Utbyggnaden av elnät är extremt eftersatt. Det är problematiskt att det tar extremt lång tid. Företag kan inte etablera sig eftersom det saknas effekt i systemet. Här pågår ett aktivt och intensivt arbete. Vad gjorde Socialdemokraterna under sina åtta år? Vi har också frågan om kompetensförsörjning, som alltid återkommer. Det är ytterligare en stor utmaning. Men detta är frågor som adresseras av samarbetspartierna i budgeten och i klimathandlingsplanen, som jag skulle vilja säga är omfattande.

Joakim JärrebringSreplik

Anförande 75

Herr talman! Jag tackar för svaret, även om det kanske inte var så mycket till svar på min fråga som det var attacker mot den tidigare regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Ledamoten pratar om den omfattande klimathandlingsplanen. Ja, den är kanske omfattande i ord, men den är utdömd av såväl Klimatpolitiska rådet som Naturvårdsverket för att den inte innehåller några konkreta åtgärder som tar oss hela vägen till nettonoll.

Misslyckas vi med omställningen misslyckas vi också med att upprätthålla den svenska välfärden. Då misslyckas vi med att se till att Sverige fortsättningsvis är ett framgångsrikt industriland.

Jag delar mycket av problembeskrivningen - det gör vi allihop. Tillståndsprocesserna är problematiska. En fråga är då varför regeringsunderlaget inte gick vidare med förslagen från Klimaträttsutredningen och Miljöpröv…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för svaret, även om det kanske inte var så mycket till svar på min fråga som det var attacker mot den tidigare regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Ledamoten pratar om den omfattande klimathandlingsplanen. Ja, den är kanske omfattande i ord, men den är utdömd av såväl Klimatpolitiska rådet som Naturvårdsverket för att den inte innehåller några konkreta åtgärder som tar oss hela vägen till nettonoll.

Misslyckas vi med omställningen misslyckas vi också med att upprätthålla den svenska välfärden. Då misslyckas vi med att se till att Sverige fortsättningsvis är ett framgångsrikt industriland.

Jag delar mycket av problembeskrivningen - det gör vi allihop. Tillståndsprocesserna är problematiska. En fråga är då varför regeringsunderlaget inte gick vidare med förslagen från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, som vi tillsatte. Om man ansåg att det behövdes fler åtgärder hade man kunnat gå fram med dessa förbättringar av lagstiftningen medan man utredde fler. Jag förstår inte riktigt varför man släpar benen efter sig i dessa frågor, om vi nu är överens om att de är otroligt viktiga.

Jag tycker att det är tydligt att Sverigedemokraternas syn på den gröna omställningen är något helt annat. Det är möjligtvis ett nödvändigt ont. Men ibland undrar jag om Sverigedemokraterna ser den gröna omställningen ens som något som behöver göras. Ledamoten får gärna förklara hur Sverigedemokraterna ser på den gröna omställningen.

Martin KinnunenSDreplik

Anförande 76

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för det fortsatta frågeställandet! När Joakim Järrebring ska förklara vad som är fel med samarbetspartiernas klimathandlingsplan talar han om Klimatpolitiska rådet. Det kan vara en bra punch line.

Klimatpolitiska rådet kritiserade klimathandlingsplanen - det är korrekt. Men jag tycker att vi borde gå in lite på vad det var de kritiserade. Klimatpolitiska rådet var kritiskt mot det väldigt omfattande arbete som nu sker med tillståndsprocesserna. Oavsett om detta kommer från Klimatpolitiska rådet eller om det kommer från någon annan skulle jag vilja säga att det är en oroande kritik. Förstår man inte behovet av effektivare tillståndsprocesser kommer man nämligen inte att kunna presentera en politik för den gröna omställningen.

Den gröna omställningen är ingenting som jag som politiker eller vi som politiker har beslutat om. Den drivs i g…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för det fortsatta frågeställandet! När Joakim Järrebring ska förklara vad som är fel med samarbetspartiernas klimathandlingsplan talar han om Klimatpolitiska rådet. Det kan vara en bra punch line.

Klimatpolitiska rådet kritiserade klimathandlingsplanen - det är korrekt. Men jag tycker att vi borde gå in lite på vad det var de kritiserade. Klimatpolitiska rådet var kritiskt mot det väldigt omfattande arbete som nu sker med tillståndsprocesserna. Oavsett om detta kommer från Klimatpolitiska rådet eller om det kommer från någon annan skulle jag vilja säga att det är en oroande kritik. Förstår man inte behovet av effektivare tillståndsprocesser kommer man nämligen inte att kunna presentera en politik för den gröna omställningen.

Den gröna omställningen är ingenting som jag som politiker eller vi som politiker har beslutat om. Den drivs i grunden av innovation och av företagsamma människor. Vi politiker kanske kan sätta käppar i hjulet. Vi kanske kan snabba på saker lite grann. Vi kan förbättra situationen. Vi kan försämra den. Men i grunden är detta en process som sker oavsett om man skulle vilja det eller inte.

Från Sverigedemokraternas sida tycker vi att det är en positiv process. Tycker man att det är positivt kan man inte vara oroad, som Klimatpolitiska rådet är, för att vi ska snabba på och effektivisera tillståndsprocesserna. Man borde förstå att det kanske är det mest prioriterade att göra på området.

Man borde också förstå att det var ofrånkomligt att vi sänkte reduktionsplikten. Jag vet att Socialdemokraterna ännu inte har svaret på frågan. Men hur vill Socialdemokraterna göra med reduktionsplikten i stället? Hur mycket dyrare ska det bli att transportera sig i det här landet? Där är Socialdemokraterna fortfarande svaret skyldiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

(Applåder)

Emma NohrénMP

Anförande 77

Herr talman! Precis som den tidigare talaren Martin Kinnunen sa är det övergripande miljöfrågor som vi nu debatterar. Det är viktiga frågor, men de passar inte riktigt in i andra betänkanden som vi har under året.

Vissa av de frågor som vi redan har diskuterat kommer igen fast på ett annat sätt. En del av det jag kommer att säga nu pratade vi till exempel om i den tidigare debatten om naturvård.

Herr talman! Miljömålssystemet är något som återkommer i nästan allting vi gör i miljö- och jordbruksutskottet, eftersom det är den uppföljningsmetod som vi har. Den kom våra företrädare i riksdagen överens om 1999.

Sedan dess har vi använt miljömålssystemet för att utvärdera politiken och för att se att vi gör rätt saker. Men vi borde kanske utveckla miljömålssystemet, för flera av de frågor som vi behöver ha svar på i dag kanske vi då inte ens visste att vi ville ställa. D…

Visa hela anförandet

Herr talman! Precis som den tidigare talaren Martin Kinnunen sa är det övergripande miljöfrågor som vi nu debatterar. Det är viktiga frågor, men de passar inte riktigt in i andra betänkanden som vi har under året.

Vissa av de frågor som vi redan har diskuterat kommer igen fast på ett annat sätt. En del av det jag kommer att säga nu pratade vi till exempel om i den tidigare debatten om naturvård.

Herr talman! Miljömålssystemet är något som återkommer i nästan allting vi gör i miljö- och jordbruksutskottet, eftersom det är den uppföljningsmetod som vi har. Den kom våra företrädare i riksdagen överens om 1999.

Sedan dess har vi använt miljömålssystemet för att utvärdera politiken och för att se att vi gör rätt saker. Men vi borde kanske utveckla miljömålssystemet, för flera av de frågor som vi behöver ha svar på i dag kanske vi då inte ens visste att vi ville ställa. Detta har trots allt drygt 20 år på nacken.

En av de saker som vi har med i en motion är att man borde utveckla indikatorer för friluftsliv, till exempel. Det är en välbefinnandeåtgärd som många av oss nyttjar. Men det handlar också om turism och annat, och det har en betydande påverkan också på ekonomin. Vi skulle gärna vilja se att man utvecklar indikatorer för friluftsliv när det gäller miljömålssystemet.

Herr talman! Vi har många reservationer i detta betänkande. Flera av dem behandlas förenklat, vilket innebär att vi inte kommer att ta upp dem i dag eftersom vi tog upp dem förra året. Men jag skulle i dag vilja yrka bifall till reservation 17.

Detta hänger samman med det som jag tog upp i anförandet om naturvård. Det handlar nämligen om PFAS och de skandaler som varit kring det. Detta är ett ämne där vi har fått ny kunskap. Det är väl över 10 000 ämnen - det är en stor klustergrupp. Vi hade inte en aning om att de existerade för 20 år sedan. Nu har vi sett att vi har dem överallt. Tar man prov på vatten någonstans kan man hitta PFAS. Det gäller hela vårt hav och allt vårt vatten.

Man kan hitta det hos enskilda med egen brunn. Det är ofta inte på grund av verksamheten i deras villa eller på deras gård som det finns PFAS i brunnen. Men att dricka förorenat vatten är förenat med fara och cancerrisk. Därför måste vi se till att det finns ett regelverk som gör att en ägare till en enskild brunn får ersättning och att saneringen sker med hjälp av statliga medel eller att förorenaren betalar. Man ska inte behöva vänta på stora rättsprocesser.

Det är detta som vår reservation 17 handlar om. Jag vill verkligen att vi kommer vidare med den. Det är många där ute som är oroliga, och detta är förenat med stora kostnader.

Sedan, herr talman, vill jag ta upp detta med tillståndsprocesser. Debatten har redan hamnat där. Om vi ska kunna göra den gröna omställningen är det oerhört viktigt att vi har tillståndsprocesser som går fort och att man som företagare och entreprenör får sina tillstånd och vet vad man får göra och inte får göra, så att man kommer vidare. I dag ser vi orimligt långa tider, dels på grund av att man inte vet hur man ska hantera det, dels på grund av personalbrist. Det saknas medel till exempel till länsstyrelserna för att man ska kunna komma vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

För några veckor sedan hade vi ett seminarium här i riksdagen, där vi hörde om en stor satsning som faktiskt blev fördröjd eftersom en handläggare var föräldraledig. Det fanns ingen annan person att tillgå, för det fanns inga medel för att ersätta personen. Så ska vi inte ha det.

Trots det har regeringen och SD dragit ned på pengarna till länsstyrelserna och därmed till tillståndsprocesserna. Flera av länsstyrelserna byggde upp kompetens genom att bilda kluster eller lag som gjorde att tillstånden kunde ges fortare, till exempel i Västra Götaland där vi snabbt fick tillstånd till batterifabriker på Hisingen och i Mariestad. Som tilldelningen av medel ser ut nu säger de att det här skulle ta mycket längre tid, kanske flera år längre.

Vi måste ha tillståndsprocesser som gör att vi kan följa miljölagstiftningen. Det är inte bara att ta bort lagarna, utan det handlar om att vi har medel till länsstyrelserna och domstolarna så att processerna går vidare. Då går det fortare. Så ser det inte ut i dag.

Det finns även en osäkerhet när det gäller nya ämnen. Det finns ett förslag från flera av länsstyrelserna om att man ska kunna ha öppna eller tidsbegränsade tillstånd. När nya ämnen hamnar på de olika listorna över vad man ska kontrollera skulle man då kunna lägga in ny kunskap.

I dag fungerar det inte så. Verksamheter vill ha långsiktighet och därför långa tillstånd. Men med ny kunskap behöver man kunna uppdatera dessa tillstånd, vilket inte går i dag. Detta är något som efterfrågas av länsstyrelserna, och vi har en reservation om det. Det skulle ge en högre säkerhet, och man skulle även våga ge tillstånd i dag eftersom man skulle kunna ändra och modernisera tillstånden med tiden.

Jag vill avsluta med att prata om offentlig upphandling, något som återkommer i många av våra betänkanden. Vi har en reservation som handlar om att vi när vi köper in animaliska produkter ska ställa samma krav som vi gör i Sverige när det gäller djurskydd och annat. Det kan inte vara så att vi här i kammaren sätter upp lagar och regler för vad som ska gälla för våra svenska bönder och fiskare, och sedan köper man in något annat för att det är billigare att lura systemet. Så kan vi inte ha det!

I förra veckan var det ett möte om livsmedelsstrategin 2.0 som en person från varje parti var inbjuden till. Där hade livsmedelsföretagarna en stor dragning om vad som är den svenska uspen - unique selling point - alltså varför svenska livsmedel är eftertraktade i världen. Det handlade om hög djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och säkra livsmedel. Det är därför Japan, Kina och andra länder vill ha svenska livsmedel. Det kan inte vara så att vi ställer höga krav här hemma, skeppar ut varorna och i stället köper in varor med sämre kvalitet eller från djur som har det sämre.

Här blir det lite problematiskt. Vi brukar vara överens om detta. Men det händer ingenting. Däremot har det funnits ett förslag, och nu ska jag läsa innantill, om att det skulle införas "en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter, om upphandlingens art motiverar det". Förslaget låg framarbetat på bordet, men regeringen har avvisat det och tänker inte gå vidare med det. Det skriver Upphandlingsmyndigheten i sin rapport om hur man kan vidareutveckla upphandling.

Gör om och gör rätt! Det här är någonting som vi alla vill och som jag också tror att alla svenskar vill. Vi är stolta över vår livsmedelsproduktion. Vi vill att medel som går till offentlig upphandling ska gynna det svenska, ett bra djurskydd och en bra miljö.

Helena StorckenfeldtM

Anförande 78

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Det här betänkandet kallas ibland, något orättvist, för "slasktratten". Det behandlar en bred palett av frågor som inte passar in i något av de övriga betänkandena men som ofta är några av de viktigaste vi har att hantera. Det handlar om tillståndsprocesser, miljöbalken, gruvnäringen, vindkraft och miljöbrott. Ni hör - detta är ett viktigt betänkande.

Herr talman! Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också för alla de verksamheter som skapar klimatnytta. Men i stället för att uppmuntras möts de i dag av hinder.

Jag är ofta på studiebesök runt om i landet, och ett besök som fastnade lite extra var ett besök vid vattenkraftverket Untra. När det byggdes var man övertygad om att det skulle kunna…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Det här betänkandet kallas ibland, något orättvist, för "slasktratten". Det behandlar en bred palett av frågor som inte passar in i något av de övriga betänkandena men som ofta är några av de viktigaste vi har att hantera. Det handlar om tillståndsprocesser, miljöbalken, gruvnäringen, vindkraft och miljöbrott. Ni hör - detta är ett viktigt betänkande.

Herr talman! Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också för alla de verksamheter som skapar klimatnytta. Men i stället för att uppmuntras möts de i dag av hinder.

Jag är ofta på studiebesök runt om i landet, och ett besök som fastnade lite extra var ett besök vid vattenkraftverket Untra. När det byggdes var man övertygad om att det skulle kunna förse hela Stockholm med el i all framtid. Det skulle helt enkelt inte krävas någon utökad produktion. Nu har vi dock lärt oss att så absolut inte var fallet och att mycket mer kommer att behövas för den gröna omställningen.

Vattenkraftverket fick slita i 15 års tid för att få tillstånd att utöka sin produktion, något som borde ha kunnat ske för många år sedan. Det är rätt orimligt hur processen går till. Vattenkraften är en fundamental del av svensk kraftförsörjning, och det finns stor potential att öka effekten. Untra är ett exempel på hur onödigt långa tillståndsprocesser har satt käppar i hjulen för den svenska elförsörjningen och för omställningen.

Herr talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där den behövs. För att minska våra utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

Vårt energisystem är uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Det har lagt grunden till vårt robusta, fossilfria elsystem som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll, företag och andra kritiska samhällsfunktioner.

Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Den politik som S-ledda regeringar under ett decennium har drivit för att försämra och till slut slå ut kärnkraften har varit skadlig för Sverige. Den moderatledda regeringen har lagt ut en ny kurs för Sverige och garanterat en framtid där ny kärnkraft faktiskt kan byggas.

Men vi är också överens om att mer vindkraft kommer att behövas. Den svenska energimixen är det som historiskt har lockat många investeringar till vårt avlånga land. Billig, fossilfri och tillgänglig el - detta ska vi bygga upp med en stabil grund i kärnkraften tillsammans med alla fossilfria kraftslag vi kan få tag på.

Vårt fokus måste ligga på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden. Den krassa verkligheten är att vårt elbehov kommer att fördubblas på väldigt kort tid, och för att klara den här utmaningen har industrin, experter och myndigheter gemensamt varit tydliga med en sak: Vindkraften kommer att behövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! I dag tar det i snitt nio år att få till ett nytt vindkraftverk i Sverige. Det är ganska orimligt. Miljöbalken är skriven i en tid när klimatomställningen inte stod särskilt högt upp på agendan. I dag har vi helt andra förutsättningar och behov. Det är uppenbart att miljöbalken behöver reformeras så att den främjar utvecklingen i stället för att hindra den.

Den bästa klimatpolitiken är inte längre den som med lagstiftning ska tvinga fram utsläppsminskningar utan den som skapar de bästa förutsättningarna för företag och medborgare att ställa om.

Herr talman! Om Sverige på allvar ska bidra i klimatomställningen måste det inte bara vara möjligt att bedriva industriell verksamhet, utan på många platser måste den även utvecklas och utvidgas. Detta kommer i vissa fall att kräva avvägningar mellan bevarande av lokala miljövärden och att etablera och utveckla nya verksamheter med global klimatnytta. Dessutom ska arbetstillfällen skapas och konkurrenskraften stärkas i Sverige. I många fall måste klimatnyttan få väga tyngre än i dag, vilket innebär att andra intressen kan få stå tillbaka.

Intrång i områden med höga naturvärden och verksamheter med negativa lokala miljökonsekvenser kommer ibland att vara nödvändiga. För elektrifieringen krävs metaller och mineral, vilket i sin tur kräver nya gruvor. Bioenergi och hållbara byggnader kräver skogsråvara, som i sin tur kräver skogsavverkning. Vind- och kärnkraft kräver stål och betong, vilket kräver kalk och malm.

Vi har i vår berggrund många av de metaller som världen så desperat behöver för att kunna ställa om, bland annat våra sällsynta jordartsmetaller och vår koppar som behövs för elektrifieringen av industri och transporter. Sveriges förutsättningar för ökad utvinning av dessa metaller och många fler kritiska mineral är mycket goda. Dessutom har vi världens mest miljö- och klimatvänliga gruvindustri. Vi har ett närmast moraliskt ansvar att nyttja dessa tillgångar för att hjälpa världen att ställa om.

Tyvärr har svensk politik försvårat snarare än underlättat gruvbrytning i Sverige. Under den socialdemokratiska regeringen rasade Sverige i internationell rankning gällande förutsättningar för gruvnäring. På fem år tappade Sverige från plats 8 till plats 36. Det ska vi nu åtgärda.

Herr talman! Miljöbrott får ofta allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur - och det under lång tid. Miljöbrott behöver tas på större allvar och prioriteras högre. Långt ifrån alla miljöbrott anmäls, och ännu färre klaras upp. Miljöbrott, inte minst olagliga utsläpp av miljögifter, kan få långtgående konsekvenser. Men för majoriteten av miljöbrotten som lagförs blir påföljden inte mer än dagsböter, trots att det finns fängelse i straffskalan.

För att stävja miljöbrotten och för att straffen ska vara i paritet med brottet vill vi skärpa straffen för grövre miljöbrott. Men för att kunna stävja miljöbrotten behöver också fler upptäckas. Här spelar tillsynsmyndigheterna en stor och viktig roll. Det ska inte hänga på om den aktuella kommunen har eller inte har kunskap och kompetens på området. Kvaliteten behöver förbättras, och mindre kommuners möjligheter att klara uppdraget behöver stärkas. Det handlar exempelvis om samarbeten kommuner emellan eller system med experter som kan ge råd i specifika branschfrågor.

Herr talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Lösningen har inte varit att minska mänsklig verksamhet, utan tvärtom har lösningen varit en kombination av tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt, allmänhetens krav och politiskt ansvarstagande. Det ger hopp och tillförsikt att vi kan klara även dagens stora miljöproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Andrea Andersson TayVreplik

Anförande 79

Herr talman! Jag tror att vi alla har berörts av det som invånarna i Kallinge i Ronneby kommun har gått igenom. År 2013 fick de veta att de i flera decennier har druckit vatten förorenat av skyhöga halter av evighetskemikalierna PFAS. Källan till föroreningen är Försvarsmaktens användning av brandskum.

Under de över tio år som har gått sedan föroreningarna blev kända har de drabbade inte erbjudits något annat än ett blodprov för att få veta hur höga halter de har i kroppen - inga särskilda hälsokontroller, ingen ekonomisk kompensation.

Några av invånarna startade PFAS-Föreningen och gick ihop för att kräva skadestånd. Nu har Högsta domstolen gett dem rätt, men domen innebär bara att det är klargjort att de har rätt till skadestånd. För att fastställa hur var och en ska kompenseras krävs en ny rättsprocess eller en förlikning. Problemet är också att domen i Högsta domstolen…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tror att vi alla har berörts av det som invånarna i Kallinge i Ronneby kommun har gått igenom. År 2013 fick de veta att de i flera decennier har druckit vatten förorenat av skyhöga halter av evighetskemikalierna PFAS. Källan till föroreningen är Försvarsmaktens användning av brandskum.

Under de över tio år som har gått sedan föroreningarna blev kända har de drabbade inte erbjudits något annat än ett blodprov för att få veta hur höga halter de har i kroppen - inga särskilda hälsokontroller, ingen ekonomisk kompensation.

Några av invånarna startade PFAS-Föreningen och gick ihop för att kräva skadestånd. Nu har Högsta domstolen gett dem rätt, men domen innebär bara att det är klargjort att de har rätt till skadestånd. För att fastställa hur var och en ska kompenseras krävs en ny rättsprocess eller en förlikning. Problemet är också att domen i Högsta domstolen bara gäller dem som är medlemmar i PFAS-Föreningen, och de utgör bara en bråkdel av de tusentals som är drabbade.

PFAS-Föreningens ordförande Herman Afzelius säger att hans önskan är att alla som har höga halter av PFAS i blodet på grund av föroreningarna i Kallinge ska kompenseras och att de ska få den vård de behöver. Han vill också se en förändrad lagstiftning så att människor som drabbats ska slippa ta till rättsprocesser för att få kompensation. Det är staten som har orsakat utsläppet, och då måste också staten ta ansvar.

Vad tänker regeringen göra för att ge de drabbade i Kallinge upprättelse och kompensation?

Helena StorckenfeldtMreplik

Anförande 80

Herr talman! Det här är en komplicerad och svår fråga som berör ned på djupet. Vi i Sverige är oftast otroligt stolta över vår fantastiska natur och hur vi har tagit hand om den på olika sätt, men vi har stora historiska skulder som vi också måste ta hand om.

Frågan blir svår eftersom det inte bara handlar om den historiska skulden utan också om vad som händer framåt. Hur ska vi hantera PFAS, som också behövs som ämne i otroligt många olika tekniker, i Försvarsmakten, i mediciner och liknande? Hur hanterar vi PFAS framåt? Där pågår ett stort arbete på EU-nivå.

Det här är en fråga som handlar om just kompensation, precis som Andrea Andersson Tay lyfter upp. Människor som har mer eller mindre förgiftats av sitt dricksvatten ska självklart ha rätt till kompensation och få den vård de behöver. Men jag tror att det här är en fråga som är mycket större och som måste hanteras på …

Visa hela anförandet

Herr talman! Det här är en komplicerad och svår fråga som berör ned på djupet. Vi i Sverige är oftast otroligt stolta över vår fantastiska natur och hur vi har tagit hand om den på olika sätt, men vi har stora historiska skulder som vi också måste ta hand om.

Frågan blir svår eftersom det inte bara handlar om den historiska skulden utan också om vad som händer framåt. Hur ska vi hantera PFAS, som också behövs som ämne i otroligt många olika tekniker, i Försvarsmakten, i mediciner och liknande? Hur hanterar vi PFAS framåt? Där pågår ett stort arbete på EU-nivå.

Det här är en fråga som handlar om just kompensation, precis som Andrea Andersson Tay lyfter upp. Människor som har mer eller mindre förgiftats av sitt dricksvatten ska självklart ha rätt till kompensation och få den vård de behöver. Men jag tror att det här är en fråga som är mycket större och som måste hanteras på ett bredare sätt. Hur hanterar vi den historiska skulden? Det måste bli tydligt var ansvaret ligger och vem som bär skulden. Det handlar inte bara om det enskilda fallet, utan PFAS som politisk fråga måste bli tydligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Vi från Moderaternas håll vill att Naturvårdsverket ska göra en nationell bedömning av miljöskulderna, särskilt kopplat till PFAS. Det är ett av förslagen som vi driver från vårt håll.

Men det här är en fråga som har varit uppe på tapeten under en längre tid, och tyvärr har ingen regering presenterat konkreta åtgärder. Det är något vi kommer att jobba vidare med, och jag hoppas att vi kommer att ha en lösning att presentera.

Andrea Andersson TayVreplik

Anförande 81

Herr talman! Det gläder mig att vi är överens om att det finns ett problem, men tyvärr hjälper det inte Kallingeborna i den situation de är i nu. Det har gått över tio år sedan föroreningarna uppdagades där, och det har gått snart fem månader sedan domen i Högsta domstolen kom.

Problemet är inte nytt. Regeringen har haft gott om tid på sig att fundera över hur man ska kompensera dem som är drabbade i Kallinge. Nu krävs ett snabbt besked.

Dessutom vet vi att Kallinge inte är den enda platsen i landet där Försvarsmakten har släppt ut PFAS i dricksvattnet. Exempelvis Uppsala lider av samma problem. Den här regeringen har också gett Försvarsmakten tillåtelse att släppa ut PFAS-förorenat vatten i Vättern, som är dricksvattentäkt för 250 000 personer. Är det inte läge för staten att både ta ansvar för gamla synder och förhindra att fler människor drabbas av samma skada som Kall…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det gläder mig att vi är överens om att det finns ett problem, men tyvärr hjälper det inte Kallingeborna i den situation de är i nu. Det har gått över tio år sedan föroreningarna uppdagades där, och det har gått snart fem månader sedan domen i Högsta domstolen kom.

Problemet är inte nytt. Regeringen har haft gott om tid på sig att fundera över hur man ska kompensera dem som är drabbade i Kallinge. Nu krävs ett snabbt besked.

Dessutom vet vi att Kallinge inte är den enda platsen i landet där Försvarsmakten har släppt ut PFAS i dricksvattnet. Exempelvis Uppsala lider av samma problem. Den här regeringen har också gett Försvarsmakten tillåtelse att släppa ut PFAS-förorenat vatten i Vättern, som är dricksvattentäkt för 250 000 personer. Är det inte läge för staten att både ta ansvar för gamla synder och förhindra att fler människor drabbas av samma skada som Kallingeborna?

Helena StorckenfeldtMreplik

Anförande 82

Herr talman! Som jag nämnde i mitt tidigare svar är det viktigt att vi får till ett bredare svar som hanterar inte bara Kallingefallet utan PFAS som helhet. Det vore bättre, det vill säga att precis som ledamoten själv lyfter upp få till ett regelverk kring hur regeringen, politiken, ska hantera gamla skulder, gamla synder, och hantera frågan framåt. Hur ska vi hantera PFAS som ämne? Det vore viktigt att få till.

Jag tackar ledamoten så mycket för frågan och för att hon har lyft upp problemet.

Joakim JärrebringSreplik

Anförande 83

Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för anförandet! Jag lyssnade med intresse och kan konstatera att i de här frågorna tycker vi socialdemokrater och ni moderater väldigt mycket lika.

Men det är precis som ledamoten själv sa: Även om det byggs kärnkraft om 10, 15, 20 år är det helt nödvändigt för den gröna omställningen att vi får annan elproduktion på plats snabbt, och som ledamoten nämnde är det vindkraften som har potentialen att klara den utmaningen. Hittills har vi dock sett att Moderaterna i regeringsställning har försvårat vindkraftsutbyggnaden. Det är det enda på det politiska området som man har fattat beslut om.

Vi är överens om att mycket av det som behöver göras handlar om att få effektivare tillståndsprocesser. Men frågan om att förstärka incitamenten för att bygga vindkraft är också oerhört central.

Jag skulle gärna lyssna till hur Moderaterna tänk…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för anförandet! Jag lyssnade med intresse och kan konstatera att i de här frågorna tycker vi socialdemokrater och ni moderater väldigt mycket lika.

Men det är precis som ledamoten själv sa: Även om det byggs kärnkraft om 10, 15, 20 år är det helt nödvändigt för den gröna omställningen att vi får annan elproduktion på plats snabbt, och som ledamoten nämnde är det vindkraften som har potentialen att klara den utmaningen. Hittills har vi dock sett att Moderaterna i regeringsställning har försvårat vindkraftsutbyggnaden. Det är det enda på det politiska området som man har fattat beslut om.

Vi är överens om att mycket av det som behöver göras handlar om att få effektivare tillståndsprocesser. Men frågan om att förstärka incitamenten för att bygga vindkraft är också oerhört central.

Jag skulle gärna lyssna till hur Moderaterna tänker ta sig an de här utmaningarna. Hur ska vi se till att det byggs den mängd vindkraft som behövs för den gröna omställningen så att de investeringar som vi vet att det finns intresse för att göra i Sverige faktiskt hamnar i Sverige och inte i andra länder? Hur ska vi se till att vi får mer vindkraft på plats snabbt?

Helena StorckenfeldtMreplik

Anförande 84

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! I höstas antog Moderaterna ett helt nytt klimatpolitiskt program, där vi tog tag i vindkraftsfrågan ordentligt.

Vi diskuterade just frågan hur vi kan se till att öka den lokala acceptansen, för det är det jag tror att det hela kokar ned till.

Vi ser att i våra grannländer, bland annat i Finland och i Danmark, har man system på plats för att kunna bygga ut vindkraften snabbare.

Jag pratade med en dansk politiker som sa: Vi måste verkligen korta tillståndsprocesserna i Danmark. Det tar alldeles för lång tid att bygga vindkraft. Jag sa att i Sverige tar det nio år. Hur lång tid tar det här? frågade jag. Två till tre år, svarade han. Det sätter saker i perspektiv.

En sak som jag vet att Socialdemokraterna också lyfter fram är tidigare veto. Men det är inte svaret på hela frågan, utan de…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! I höstas antog Moderaterna ett helt nytt klimatpolitiskt program, där vi tog tag i vindkraftsfrågan ordentligt.

Vi diskuterade just frågan hur vi kan se till att öka den lokala acceptansen, för det är det jag tror att det hela kokar ned till.

Vi ser att i våra grannländer, bland annat i Finland och i Danmark, har man system på plats för att kunna bygga ut vindkraften snabbare.

Jag pratade med en dansk politiker som sa: Vi måste verkligen korta tillståndsprocesserna i Danmark. Det tar alldeles för lång tid att bygga vindkraft. Jag sa att i Sverige tar det nio år. Hur lång tid tar det här? frågade jag. Två till tre år, svarade han. Det sätter saker i perspektiv.

En sak som jag vet att Socialdemokraterna också lyfter fram är tidigare veto. Men det är inte svaret på hela frågan, utan det handlar om så mycket mer. Bland annat måste det finnas tillräckligt mycket information så att kommunen kan fatta det beslutet i ett tidigare skede.

Vi måste se till att den lokala acceptansen ökar. Det kan vi göra bland annat genom att se till att fastighetsskatten går tillbaka till kommunerna och att man har rätt till inlösen om ett vindkraftverk byggs nära ens fastighet. Flera sådana saker tror jag att det är viktigt att man tar hänsyn till. Vilka effekter får belysningen på närområdet? Hur kan vi se till att lokalsamhället och kommunen får mer att säga till om och får dra nytta av vindkraften på samma sätt som av andra investeringar i en kommun? Det finns stora mängder pengar i vindkraftsbranschen, och vi ser att man vill göra investeringarna här.

Vi har fler förslag om att korta tillståndsprocesserna, men dem kan vi komma in på i nästa replikskifte.

Joakim JärrebringSreplik

Anförande 85

Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för svaret!

Jag hoppas att vi får se att regeringen kommer till riksdagen med förslag i den riktning som ledamoten precis redogjorde för när det gäller incitament och förenklade möjligheter i övrigt för vindkraftsbolag att fatta beslut om investeringar.

Jag behöver inte ta hela min talartid i anspråk, utan jag vill jättegärna lyssna till hur Moderaterna och regeringen tänker agera när det gäller att korta tillståndsprocesserna.

Helena StorckenfeldtMreplik

Anförande 86

Herr talman! Det är alltid trevligt när en socialdemokrat hellre ger tiden till en moderat och för en gångs skull lyssnar på borgerligheten. Det känns väldigt bra.

Vi har ju levererat här. Det finns flera propositioner på propositionslistan om att korta tillståndsprocesserna inom flera olika områden. Jag tror inte att det finns en one size fits all inom just tillståndsprocesserna. Men vi har ett förslag som särskilt tar tag i utbyggnaden av elnätet, ett som särskilt tar tag i utvecklingen av gruvindustrin och ett mer generellt om en mer effektiv miljöprövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det är tydligt att det nuvarande systemet inte är uppbyggt efter de behov som finns i dag. Det är något som vi tar tag i och försöker hantera på bästa möjliga sätt efter åtta år av rödgrön röra.

När vi pratade vindkraft tidigare nämnde man att M…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det är alltid trevligt när en socialdemokrat hellre ger tiden till en moderat och för en gångs skull lyssnar på borgerligheten. Det känns väldigt bra.

Vi har ju levererat här. Det finns flera propositioner på propositionslistan om att korta tillståndsprocesserna inom flera olika områden. Jag tror inte att det finns en one size fits all inom just tillståndsprocesserna. Men vi har ett förslag som särskilt tar tag i utbyggnaden av elnätet, ett som särskilt tar tag i utvecklingen av gruvindustrin och ett mer generellt om en mer effektiv miljöprövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det är tydligt att det nuvarande systemet inte är uppbyggt efter de behov som finns i dag. Det är något som vi tar tag i och försöker hantera på bästa möjliga sätt efter åtta år av rödgrön röra.

När vi pratade vindkraft tidigare nämnde man att Moderaterna eller regeringen har försvårat. Jag skulle vilja säga att vi snarare har åstadkommit mycket mer. På åtta månader sa vi ja till dubbelt så mycket havsvind som den socialdemokratiska regeringen sa ja till på åtta år.

Jag förstår att det är obekvämt för Socialdemokraterna att komma med massor av kloka förslag och säga att vi håller med varandra och kritisera regeringen som suttit i inte ens två år när man hade åtta år på sig vid regeringsmakten att korta tillståndsprocesserna och se till att vi fick en reformerad miljöbalk som tar de utmaningar vi just nu har med elen på allvar.

Det är lite magstarkt att S inte har presterat någonting på åtta år och nu när man förlorat makten helt plötsligt har en bred palett av saker som man skulle vilja göra. Många är dessutom påbörjade av den här regeringen.

Joakim JärrebringS

Anförande 87

Herr talman! Sverige och världen står inför en avgörande skiljeväg. Vi måste välja den väg som leder oss mot en hållbar framtid präglad av gröna innovationer, ekonomisk tillväxt och social rättvisa.

Det handlar om mer än att skydda vår miljö; det handlar om att skapa en solidarisk ekonomisk modell där den gröna omställningen driver fram ökat välstånd och skapar goda, hållbara jobb för alla, oavsett var i Sverige man bor.

Herr talman! Vår planet ropar på hjälp, och tiden att agera är nu. Klimatförändringarna är en realitet som hotar inte bara vår miljö utan hela vår existens.

Därför är det djupt oroande att se hur den nuvarande regeringens avsaknad av ambition och drivkraft i klimat- och miljöfrågor riskerar vår gemensamma framtid.

Socialdemokratin står för ett proaktivt ledarskap som inte väjer för de stora utmaningarna.

Regeringens klimathandlingsplan ha…

Visa hela anförandet

Herr talman! Sverige och världen står inför en avgörande skiljeväg. Vi måste välja den väg som leder oss mot en hållbar framtid präglad av gröna innovationer, ekonomisk tillväxt och social rättvisa.

Det handlar om mer än att skydda vår miljö; det handlar om att skapa en solidarisk ekonomisk modell där den gröna omställningen driver fram ökat välstånd och skapar goda, hållbara jobb för alla, oavsett var i Sverige man bor.

Herr talman! Vår planet ropar på hjälp, och tiden att agera är nu. Klimatförändringarna är en realitet som hotar inte bara vår miljö utan hela vår existens.

Därför är det djupt oroande att se hur den nuvarande regeringens avsaknad av ambition och drivkraft i klimat- och miljöfrågor riskerar vår gemensamma framtid.

Socialdemokratin står för ett proaktivt ledarskap som inte väjer för de stora utmaningarna.

Regeringens klimathandlingsplan har granskats och kritiserats, med rätta. Handlingsplanen saknar beräkningar, åtgärder och de konkreta handlingar som krävs. Ord, grafer och fromma förhoppningar är den full av, herr talman, men gåsfjädrar och retorik kommer inte att klara omställningen.

Som socialdemokrater bär vi en vision om ett Sverige som inte bara når upp till globala klimatmål utan även banar väg för en ny era präglad av rättvisa, jämlikhet och ekonomiskt välstånd för alla.

Vi vill se moderna miljötillstånd som möjliggör för företag att växa och innovera medan de bidrar till en hållbar framtid.

Vi ser en framtid där tillståndsprocesser inte är ett hinder utan en möjliggörare för grön tillväxt och nya jobb i hela vårt land. Då måste tillståndsprocesserna kortas, och här har vi haft en rad förslag som är utredda och remitterade och som regeringen borde ha tagit till kammaren för länge sedan.

Enligt uppgifter från Svenskt Näringsliv väljer vartannat företag som har problem med tillståndsprocesserna att inte genomföra investeringar eller att göra dem i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Den samhällsekonomiska effekten beräknas uppgå till 50 miljarder kronor, vilket är lönekostnaden för ungefär 15 000 personer. Och vi vet att för varje ny person som blir anställd i den svenska industrin genereras det fler arbetstillfällen i den kunskapsintensiva tjänstesektorn, i dagligvaruhandeln och inom skola och sjukvård. Det innebär fler skattekronor som genereras till vår gemensamma välfärd.

Elektrifieringen är nyckeln till omställningen. Det tar dock alldeles för lång tid att anlägga ny elproduktion och eldistribution. Det måste ske snabbare än någonsin och i en skala vi inte har sett förut. Under de senaste 20 åren har Svenska kraftnät anlagt 60 mil stamnät för eldistribution. De kommande 20 åren kommer vi att behöva anlägga 700 mil. Det är bråttom och akut att vi får effektiva och kortare tillståndsprocesser på plats.

Vi socialdemokrater har också pekat på nya åtgärder som vi hoppas att regeringens utredning tar i beaktande. Här vill jag yrka bifall till reservation 3 om effektivare miljötillstånd.

I hjärtat av vår vision ligger begreppet rättvis omställning - en grundpelare i socialdemokratisk politik. Ingen ska lämnas bakom, och samhällets stöd ska anpassas efter varje individs behov och förutsättningar. Det är en omställning som säkerställer att ingen lämnas bakom när vi rör oss mot en grönare ekonomi. Det innebär investeringar i utbildning och omskolning för att arbetskraften ska kunna anpassa sig till nya gröna jobb. Det handlar om att stödja våra regioner och samhällen så att de kan vara delaktiga i och dra nytta av den gröna revolutionen. Det handlar om en fördelningspolitik som tar hänsyn till olika förutsättningar som råder i stad och land.

Vår politiska roll är att säkerställa att denna omställning inte bara är grön utan också rättvis. Det innebär att vi måste fokusera på de sociala dimensionerna av klimatpolitiken, alltså att vi ser till att omställningen leder till ökat välstånd för alla och inte bara för några utvalda få.

Herr talman! Vi vill skapa ett samhälle där alla svenskar, oavsett var de bor, kan ha tillgång till de möjligheter som den gröna omställningen medför. För att nå dit krävs modiga politiska beslut.

Vi måste våga investera i framtidens industrier och teknologier. Vi behöver en översyn av miljöbalken som gör det möjligt för företag att snabbt anpassa sig till nya miljökrav utan att fastna i byråkratiska processer. Vi måste sträva efter effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser som stöder innovation och hållbar utveckling.

Låt mig vara tydlig: Den gröna omställningen är vår tids största ekonomiska möjlighet. Den erbjuder chansen att inte bara bekämpa klimatförändringarna och miljöförstöringen utan också skapa en mer hållbar och inkluderande ekonomi - en ekonomi som skapar jobb, driver innovation och säkerställer Sveriges konkurrenskraft på den globala arenan.

Herr talman! Framför oss ligger en väg fylld av möjligheter, där Sverige inte bara klarar klimatkrisen utan också bygger ett starkare och rättvisare samhälle - ett välfärdssamhälle under demokratisk kontroll. Det är en väg som kräver samarbete, vision och beslutsamhet.

Till skillnad från den SD-ledda regeringen, som visar en uppenbar brist på trovärdig klimatpolitik och ambitioner för en stärkt välfärd, står vi socialdemokrater redo med en klar plan och ett fast åtagande för att leda omställningen mot ett mer jämlikt och hållbart samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Vi kan bygga ett grönare, starkare och mer rättvist Sverige där klimatpolitik och miljöskydd går hand i hand med ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Det är ett Sverige där framtiden är ljusare för alla.

(Applåder)

Kjell-Arne OttossonKD

Anförande 88

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

I debatten hittills har det sagts mycket om miljötillstånd, av förklarliga skäl. I betänkandet finns det ganska många förslag om tillkännagivanden kring just miljötillstånd. Det första är från 2017, och sedan vartenda år framöver.

Varför har då dessa tillkännagivanden inte blivit av? Orsaken är att vi hade en rödgrön regering med vitt skilda intressen. Därmed kunde man inte komma fram i dessa, utan alla dessa tillkännagivanden har legat. Det gjorde att tålamodet hos oss som då var i opposition tröt. Nu noterar jag att tålamodet hos Socialdemokraterna tryter. När man är i opposition, herr talman, ska man alltid säga "för lite och för sent", annars begår man tjänstefel; det är liksom oppositionens manual, punkt 1 a.

Nu har vi dock en regering som …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

I debatten hittills har det sagts mycket om miljötillstånd, av förklarliga skäl. I betänkandet finns det ganska många förslag om tillkännagivanden kring just miljötillstånd. Det första är från 2017, och sedan vartenda år framöver.

Varför har då dessa tillkännagivanden inte blivit av? Orsaken är att vi hade en rödgrön regering med vitt skilda intressen. Därmed kunde man inte komma fram i dessa, utan alla dessa tillkännagivanden har legat. Det gjorde att tålamodet hos oss som då var i opposition tröt. Nu noterar jag att tålamodet hos Socialdemokraterna tryter. När man är i opposition, herr talman, ska man alltid säga "för lite och för sent", annars begår man tjänstefel; det är liksom oppositionens manual, punkt 1 a.

Nu har vi dock en regering som har en enad syn i frågorna kring miljötillstånd. Nu har vi chansen på riktigt. Då hoppas jag också att vi i de här frågorna kan kroka arm, inte minst med Socialdemokraterna som här har varit väldigt tydliga med att de vill gå i den riktningen.

Sitter man i opposition kan man alltid köra på och svänga lite fritt. Det är en av fördelarna med att sitta i opposition. När man är i regering måste man ta ansvar och se till att det blir rätt. Därför tar det tid, herr talman. Det är väldigt frustrerande; jag kan inte annat än hålla med om det.

Vi har haft ganska många utredningar som både har pågått och som pågår - om kärnkraft, havsvind, regeringsprövning, elledningar, som vi hörde tidigare, miljötillstånd och mycket mer. Tidigare utredningar har hanterats, och propositioner är på väg. Bland annat ska propositionen om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning komma till riksdagen under våren 2024.

I direktivet till utredningen Förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken kan vi läsa följande: "Utredaren ska bl.a. utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver." Att det ens ska behöva skrivas, herr talman, blir för mig väldigt märkligt. Det är väl en självklarhet att vi som nation inte ska sätta krokben för oss själva bara för att vi ska gå längre.

Tyvärr ser vi detta väldigt ofta när vi ska implementera inte minst lagstiftning som kommer från EU. Vi har en minimiimplementering, men för att vi ska vara riktigt säkra på att vi verkligen gör allt sätter vi alltid ribban högre. Vem är det då vi försvårar för? Jo, för oss själva.

Uppdraget kring den här utredningen ska redovisas i december, och jag hoppas sannerligen att vi får en gedigen och god utredning som vi då snabbt kan gå vidare med.

Miljöbalken är ett annat ärende som har varit uppe tidigare i dag. Miljöbalken har syftet att främja hållbar utveckling. Den är i dag väldigt omfattande med 33 kapitel och runt 500 paragrafer, vill jag minnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Miljöbalken behöver sannerligen förändras. Den behöver ges ett bredare samhällsintresse, och möjligheterna att uppfylla Sveriges klimatmål behöver ges en starkare roll. Det måste även finnas en ambitiös målsättning om att en ny miljölagstiftning signifikant kan reducera kostnaderna och tidsåtgången för miljötillståndsprocesser. Företag har då betydligt bättre förutsättningar att ställa om och bidra till både Sveriges klimatmål och de globala klimatmålen.

I samband med prövning utgår vi i dag i miljöbalken från begreppet bästa möjliga teknik. EU:s regelverk talar i stället om bästa tillgängliga teknik. Myndigheters skiftande omvärldsuppfattning medför med utgångspunkten "bästa möjliga teknik" ökade kostnader, oförutsägbarhet och konkurrensnackdelar gentemot våra europeiska grannar. Därför är det så bra att det nu är utredningar på gång som ska möta denna svenska överimplementering som vi tyvärr ser alldeles för ofta. Flera utredningar som ska presenteras i närtid berör miljöbalken.

Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen har nyligen sett över miljöbalken, bland annat i syfte att föreslå ändringar för att modernisera och effektivisera miljöprövningen och främja investeringar samtidigt som miljöskyddet säkerställs.

Utredningarnas förslag är under beredning inom Regeringskansliet. Men regeringsföreträdare har sagt att man i syfte att möta näringslivets behov och för att bidra till klimatomställningen kommer att genomföra delar av förslagen som i alla fall lämnats av Miljöprövningsutredningen.

I budgetpropositionen för 2024 skriver regeringen att en effektiv och förutsägbar miljöprövning, tillsynsvägledning och tillsyn enligt miljöbalken är en förutsättning för hållbar tillväxt, för att den gröna omställningen ska kunna genomföras och för att bidra till att flera miljömål nås.

Regeringen framhåller vidare att det är en avgörande förutsättning för att genomföra klimatomställningen och samtidigt öka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt att miljötillståndsprocesserna blir både enklare och mer effektiva. Enligt regeringen gäller det för nya verksamheter men även för befintliga verksamheter som behöver ändras eller ställas om. Men om ledtiderna i miljöprövningarna är alltför långa eller förutsägbarheten för låg riskerar svenska företag att tappa i konkurrenskraft. En ökad effektivitet i miljöprövningsprocesserna skulle bidra till en snabbare klimatomställning, en ökad investeringsvilja och Sveriges internationella attraktionskraft. Miljökraven ska vara ändamålsenliga, men miljöbalkens tillstånds- och processregler behöver moderniseras och utvecklas. Därom råder ingen tvekan.

Naturvårdsverket har gjort en redovisning av statistiken för miljötillståndsprövningen som man lämnade 2022. Den visar att den genomsnittliga handläggningstiden av ärenden som avgörs av miljöprövningsdelegationerna ökade från 350 dagar år 2020 till 420 dagar år 2022. Detta måste vändas på.

En annan del som jag vill lyfta fram, herr ålderspresident, är miljömålen. Under mina hittills snart sex år i riksdagen är de något som har diskuterats varenda gång vi har behandlat betänkanden om miljöfrågor. Även den här gången ställer jag mig frågan som jag ställt alla gånger tidigare, nämligen om det verkligen är rätt att vi har miljömål som så tydligt inte kan nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Är det inte bättre, herr ålderspresident, att vi sätter miljökvalitetsmål som är nåbara, att vi har en chans att nå dem? Annars är frågan återigen vem det är som vi förstör för, vem det är som vi lägger krokben för. Vi hjälper varken miljön eller oss själva.

Slutligen, herr ålderspresident, är miljöbrottslighet en av världens mest lönsamma verksamheter inom organiserad brottlighet och har stora konsekvenser, inte bara för miljön utan även för människors hälsa. Det är mycket lukrativt, men det är svårt att upptäcka, åtala och bestraffa. Dessa faktorer gör det väldigt attraktivt för organiserade kriminella grupper. Därför är det viktigt att det inte bara sker ett arbete mot denna form av brottslighet på nationell nivå utan att EU och andra internationella aktörer verkligen är aktiva.

Den pågående Miljöstraffrättsutredningen ser här i Sverige över hur sanktionssystemet för miljöbalken och miljöbrottsbekämpningen kan stärkas, vilket är bra. Men utan effektivt internationellt arbete kommer vi aldrig att kunna stävja detta.

Frågorna om vindkraft, havsvind och upphandling får vila till en annan gång, herr ålderspresident.

(Applåder)

Andrea Andersson TayV

Anförande 89

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi ett betänkande som innehåller yrkanden om ett flertal olika övergripande miljöfrågor. Flera av förslagen i betänkandet rör tillståndsprocesser.

Ingen är emot att vi ska ha snabba och effektiva tillståndsprocesser. Risken är dock att vi i stället får ett rättsosäkert tillstånd, där företagens önskemål väger tyngre än skyddet för hälsa och miljö. Vi ska komma ihåg att vi har miljöbalken för att vi ska kunna göra en avvägning mellan exploatering och miljöhänsyn. Då är det viktigt att det görs en noggrann prövning.

Miljöbalken behöver bli ett skarpare verktyg för att nå såväl klimatmålen som de andra nationella miljömålen. Enligt FN står vi inför en trippelkris: global upphettning, utarmning av biologisk mångfald och spridning av föroreningar. Dessa globala utmaningar måste hanteras parallellt och måste också avspegla sig i miljöbalke…

Visa hela anförandet

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi ett betänkande som innehåller yrkanden om ett flertal olika övergripande miljöfrågor. Flera av förslagen i betänkandet rör tillståndsprocesser.

Ingen är emot att vi ska ha snabba och effektiva tillståndsprocesser. Risken är dock att vi i stället får ett rättsosäkert tillstånd, där företagens önskemål väger tyngre än skyddet för hälsa och miljö. Vi ska komma ihåg att vi har miljöbalken för att vi ska kunna göra en avvägning mellan exploatering och miljöhänsyn. Då är det viktigt att det görs en noggrann prövning.

Miljöbalken behöver bli ett skarpare verktyg för att nå såväl klimatmålen som de andra nationella miljömålen. Enligt FN står vi inför en trippelkris: global upphettning, utarmning av biologisk mångfald och spridning av föroreningar. Dessa globala utmaningar måste hanteras parallellt och måste också avspegla sig i miljöbalken.

Herr ålderspresident! Jag tänker ägna huvuddelen av mitt anförande i dag åt att prata om just föroreningar eller närmare bestämt kemikalier. Kemikalieinspektionen redovisade i en rapport år 2017 att 87 procent av de åtalsanmälningar för misstänkta miljöbrott som myndigheten hade lämnat in åren 2012-2016 hade lagts ned och att bara 13 procent hade lett till böter. Åtalsanmälningarna gäller brister som har upptäckts vid myndighetens tillsyn av företag som tillverkar, importerar och säljer kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor. Den största andelen anmälningar handlar om varor som innehåller ämnen som är förbjudna enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach. Sådana varor riskerar att skada hälsan hos dem som använder dem.

Kemikalieinspektionen har föreslagit för regeringen att en del av de lagöverträdelser som myndigheten i dag anmäler till åklagare i stället ska leda till miljösanktionsavgifter. År 2016 gav den dåvarande regeringen i uppdrag åt Miljötillsynsutredningen att undersöka möjligheterna till en sanktionsväxling på kemikalieområdet. Utredningen bedömde att en sådan sanktionsväxling skulle leda till ett mer effektivt system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Vänsterpartiet anser att ett införande av miljösanktionsavgifter skulle ge snabbare och effektivare straff för företag som säljer varor med förbjudna kemikalier och skapa bättre förutsättningar för att lagstiftningen ska följas. Vi vill därför att miljösanktionsavgifter införs för fler kemikaliebrott.

Herr ålderspresident! Ämnen i kemikaliegruppen PFAS kan i dag hittas nästan överallt i miljön och i våra kroppar. Ämnena har använts sedan 1950-talet och förekommer i en mängd olika produkter, bland annat textilier, pappersförpackningar, kosmetika, mobiltelefoner och brandskum. PFAS kallas också för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i naturen. De kan sprida sig långa sträckor via luft och vatten och finns därför över hela jorden. Vi vet att en rad PFAS är reproduktionsstörande, och flera misstänks vara cancerframkallande.

Inom kemikalieindustrin har riskerna med PFAS länge varit kända, men producenterna valde att inte offentliggöra informationen och dra tillbaka ämnena. I stället fortsatte de att tillverka dem i allt större mängder som sedan har spridits i miljön och till oss människor genom vattnet vi dricker, maten vi äter och de saker vi omger oss med. Att det har kunnat ske är en skandal och ett bevis på att dagens kemikalielagstiftning inte fungerar och måste skärpas.

Det är av yttersta vikt att vi så snabbt som möjligt förbjuder de här ämnena, så att situationen inte förvärras ytterligare. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter i fyra andra europeiska länder tagit fram ett förslag som kraftigt skulle begränsa användningen av all PFAS inom EU. Vänsterpartiet välkomnar förslaget och vill att det genomförs snarast utan att urvattnas.

Oavsett eventuellt kommande förbud är PFAS en pågående skandal som vi kommer att få leva med resten av våra liv. Några som på det mest smärtsamma vis har blivit medvetna om detta är invånarna i Kallinge i Blekinge. Efter att under flera år ovetande ha druckit PFAS-förorenat vatten har de nu de högsta uppmätta halterna i världen av PFAS i sitt blod.

Källan till utsläppet är Försvarsmaktens brandövningsplats på flygflottiljen F l7, där brandskum med PFAS användes under lång tid. Kemikalierna spred sig sedan till dricksvattnet. Forskning pågår om vilken hälsopåverkan det har haft och kommer att få, men hittills har man kunnat konstatera ökad förekomst av bland annat njurcancer och förhöjda kolesterolvärden. En grupp invånare har bildat PFAS-föreningen, som i många år har drivit en rättsprocess där de har krävt skadestånd av det kommunala vattenbolaget Ronneby Miljö och Teknik. Trots att det är känt att Försvarsmakten orsakade föroreningen måste invånarna av juridiska skäl vända sig till vattenbolaget med sina skadeståndskrav. Händelserna i Kallinge är en skandal som visar på det fundamentala misslyckandet i hur kemikalier regleras. Ämnen tillåts släppas ut obehindrat, och först decennier senare ser vi de negativa effekterna.

Precis som fossilindustrin länge kände till klimathotet, utan att låta kunskapen komma allmänheten till del, har kemiindustrin i 50 år vetat om att PFAS är giftigt utan att slå larm. De har satt sin egen kortsiktiga vinning framför människors liv och hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

I december meddelade Högsta domstolen att de som druckit det förorenade vattnet i Kallinge har rätt till skadestånd. Det är ett mycket glädjande beslut, men i grund och botten är det helt oacceptabelt att människor tvingas ta till långa och kostsamma rättsprocesser för att begära kompensation.

Jag högaktar de modiga Kallingebor som tog striden för att få upprättelse, och jag är mycket glad att deras kamp har gett sådan genklang att de nu också har utsetts till Sveriges hållbarhetsmäktigaste. Men faktum kvarstår att enskilda som skadas av staten inte ska behöva strida för sina rättigheter.

Regeringen måste kliva in och erbjuda kompensation till och upprättelse för alla dem som drabbas, oavsett om de bor i Kallinge eller någon annanstans och oavsett om de har möjlighet att driva en rättsprocess eller inte. Därför kräver jag och mitt parti att regeringen tar tag i frågan och presenterar förslag på tydligare lagstiftning om ansvar när människor utsätts för höga halter av hälsoskadliga kemikalier.

Även företag riskerar att hamna i kläm när föroreningar uppdagas. I ett fall tvingades lantbrukare i Halland upphöra med odling under två säsonger för att vatten från närliggande vattendrag visade sig vara förorenat med PFAS och därmed inte kunde användas till bevattning. Lantbrukarna har själva fått stå för kostnaderna för det här tills ansvarsutredningen är klar, vilket kan ta flera år.

Andra näringsidkare som riskerar att drabbas är exempelvis småskaliga fiskare som fiskar i sjöar med så höga halter av PFAS att fisken bedöms vara olämplig att äta. Det är inte rimligt att företagare ska drabbas ekonomiskt av föroreningar som andra har orsakat. Regeringen måste därför också ta fram lagstiftning som möjliggör för drabbade att driva sina företag vidare medan ansvarsutredning pågår.

Jag yrkar bifall till reservation 16.

Elin NilssonL

Anförande 90

Herr ålderspresident! Det betänkande som vi nu debatterar är lite som en påse lösgodis med både söta och sura karameller. En av de riktigt sura karamellerna är den om tillståndsprocesserna. Oavsett vilken bransch eller vilka företagare man talar med, i stort sett, kommer frågan om behovet av mer flexibla, mer effektiva och mer förutsägbara tillståndsprocesser på tal. Det är en fråga där frustrationen är påtaglig, och den är långt ifrån ny.

Berörda aktörer har länge efterfrågat och påtalat behovet av ett rimligare regelverk. Regeringen och Tidöpartierna ser behovet av ett rejält omtag i frågan, inte minst för att klara den gröna omställningen.

Herr ålderspresident! En effektiv och förutsägbar miljöprövning, tillsyn och vägledning är en förutsättning för hållbar tillväxt och för den gröna omställningen. Vi måste få till mer effektiva processer om vi ska kunna genomföra den g…

Visa hela anförandet

Herr ålderspresident! Det betänkande som vi nu debatterar är lite som en påse lösgodis med både söta och sura karameller. En av de riktigt sura karamellerna är den om tillståndsprocesserna. Oavsett vilken bransch eller vilka företagare man talar med, i stort sett, kommer frågan om behovet av mer flexibla, mer effektiva och mer förutsägbara tillståndsprocesser på tal. Det är en fråga där frustrationen är påtaglig, och den är långt ifrån ny.

Berörda aktörer har länge efterfrågat och påtalat behovet av ett rimligare regelverk. Regeringen och Tidöpartierna ser behovet av ett rejält omtag i frågan, inte minst för att klara den gröna omställningen.

Herr ålderspresident! En effektiv och förutsägbar miljöprövning, tillsyn och vägledning är en förutsättning för hållbar tillväxt och för den gröna omställningen. Vi måste få till mer effektiva processer om vi ska kunna genomföra den gröna omställningen. Behovet av vägledning lyfts särskilt när man pratar med berörda aktörer.

Effektiva tillståndsprocesser är avgörande för genomförandet av klimatomställningen. Det är samtidigt viktigt för svensk konkurrenskraft. Onödigt regelkrångel gör att svenska företag riskerar att hamna efter internationellt. En ökad effektivitet i miljöprövningsprocesserna, däremot, skulle bidra till en snabbare klimatomställning, en ökad investeringsvilja och ett starkare Sverige internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Miljökraven ska vara ändamålsenliga. Det här handlar inte om att montera ned ett starkt skydd för miljön. Men det är inte tu tal om saken; miljöbalkens tillstånds- och processregler behöver moderniseras och utvecklas. De är i dag ett hinder för svenska företags möjligheter att ställa om sina verksamheter. Därför arbetar vi målmedvetet för att få till förändring.

Herr ålderspresident! Några av oss som sitter här i kammaren i dag deltog vid det möte om den uppdaterade livsmedelsstrategin som hölls i förra veckan. Där fick vi bland annat en dragning av Miljötillståndsutredningen, som tillsattes av regeringen i juni förra året och som ska redovisa sitt förslag i slutet av innevarande år. Det här är bara en av flera saker som sker inom området just nu.

Någon här i talarstolen före mig i dag kallade det arbete som Tidöpartierna nu har inlett för den mest ambitiösa översyn av tillståndsprocesserna vi har sett. Och det stämmer.

Enligt direktivet till utredningen ska den se över och lämna förslag på just hur tillståndsprocesserna och tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar - precis det som efterfrågas.

Slutligen, för att återknyta till den där godispåsen jag talade om i början av mitt anförande, ser i alla fall jag fram emot en riktigt fin pralin lagom till jul. Eller för att vara mer konkret, herr ålderspresident: Jag ser med tillförsikt fram emot att fortsätta att kratta manegen för nya Rominareaktorer och fler Pourmokhtariparker.

(Applåder)

Stina LarssonC

Anförande 91

Herr ålderspresident! I Sverige har vi världens kanske mest ambitiösa och omfattande miljölagstiftning. Det är på många sätt positivt. Samtidigt bygger lagstiftningen i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer från en tid då Sverige och världen såg annorlunda ut.

För att fullt ut kunna ställa om till en cirkulär ekonomi och växla upp takten i klimatomställningen måste stora delar av miljöbalken ses över i grunden och moderniseras för att vi ska kunna få miljö- och klimateffekt av nya innovationer utan tillståndsprocesser som sätter käppar i hjulet.

Tanken med en ambitiös miljölagstiftning är god, och det är bra att vara försiktig med nya miljöinnovationer. Men i verkligheten är utfallet ofta ett annat. Miljöbalken i dag stjälper snarare än hjälper oss med att ställa om till ett cirkulärt och fossilfritt Sverige.

De linjära materialflöden vi har b…

Visa hela anförandet

Herr ålderspresident! I Sverige har vi världens kanske mest ambitiösa och omfattande miljölagstiftning. Det är på många sätt positivt. Samtidigt bygger lagstiftningen i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer från en tid då Sverige och världen såg annorlunda ut.

För att fullt ut kunna ställa om till en cirkulär ekonomi och växla upp takten i klimatomställningen måste stora delar av miljöbalken ses över i grunden och moderniseras för att vi ska kunna få miljö- och klimateffekt av nya innovationer utan tillståndsprocesser som sätter käppar i hjulet.

Tanken med en ambitiös miljölagstiftning är god, och det är bra att vara försiktig med nya miljöinnovationer. Men i verkligheten är utfallet ofta ett annat. Miljöbalken i dag stjälper snarare än hjälper oss med att ställa om till ett cirkulärt och fossilfritt Sverige.

De linjära materialflöden vi har byggt upp samhället kring måste brytas och ersättas med cirkulära kretslopp, där produkter används betydligt längre och där allt material kan recirkuleras för att bli insatsvaror till nya produkter. Det är också viktigt för näringslivet eftersom det ger goda konkurrensfördelar.

Om vi ska komma till rätta med klimatmålen behöver vi gå över till en cirkulär ekonomi, och vi behöver använda alla våra råvaror flera gånger om. Men tyvärr är branschen och industrin begränsad på grund av regler och lagstiftning när det inte går att utvinna exempelvis alla metaller från våra avfallsanläggningar eftersom de anses vara farliga.

För att den cirkulära omställningen ska lyckas krävs att politiken sätter upp ambitiösa mål. Den offentliga sektorn har stora möjligheter att påverka klimatomställningen och miljöarbetet i en mer progressiv riktning. Varje år upphandlas varor och tjänster för hela 800 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Samtidigt lämnar koldioxidutsläppen och resurseffektiviteten från offentlig sektor mycket att önska. Priset är i de flesta upphandlingar avgörande för utvärdering och tilldelning. Ord som cirkulär, återvinnbarhet och återbrukbar återfinns sällan i upphandlingsunderlagen och kravspecifikationerna.

Offentlig upphandling behöver därför i större utsträckning användas som ett verktyg för en cirkulär omställning. Jag och Centerpartiet anser att vi måste öka andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet. Det gäller särskilt möbler, textilier och inredning i offentlig sektor, där graden av produkter med återvunnet material är mycket låg. För att driva på denna utveckling vill vi sätta ett ambitiöst mål på exempelvis 20 procent återvunnet i statens upphandlingar.

Därmed vill jag yrka bifall till reservation 12.

Herr ålderspresident! Dagens miljöregler begränsar oss också på andra sätt. Tekniken och utvecklingen går framåt med nya gröna innovationer, men lagstiftningen hänger inte med. Det är små och växande företag, som ofta anställer unga människor, som vill visa och demonstrera sina innovationer, men de möts av en vägg av betungande statlig reglering och tillsyn.

Det är såklart inte bara små företag som upplever detta. Vi vill göra det lättare för alla företag att testa ny och oprövad miljöteknik utan att myndigheterna sätter käppar i hjulet med ett kvävande regelverk, som till och med etablerade bolag har svårt att leva upp till. Näringslivet ligger långt framme i omställningen, och då ska vi inte begränsa det genom föråldrad lagstiftning.

Herr ålderspresident! Jag vill lyfta ännu ett område när det gäller miljöbalken. Det handlar om klassificeringen av jordbruket. Det var ju inte så länge sedan vi hade ett tillkännagivande om att jordbruket inte ska anses vara miljöfarlig verksamhet, men det verkar som att de som har vurmat för landsbygden och svensk livsmedelsproduktion plötsligt har glömt vad som lovades.

Centerpartiet vill se att regeringen snarast återkommer till riksdagen och förändrar miljöbalken för lantbruken, precis som många var överens om.

Herr ålderspresident! Det svenska näringslivet är inom flera områden världsledande i den gröna omställningen. På område efter område är det i dag näringslivet som går före och politiken som springer bakom och försöker komma i kapp.

Många företag har varit med och framgångsrikt format globala överenskommelser om att få ned koldioxiduppsläpp och styra mot en mer hållbar verksamhet. De nya tekniker och produkter som svenska företag utvecklar och producerar kommer att leda till sänkta utsläpp inte bara i Sverige utan i hela världen. Många svenska företag förstår att det är i omställningen som tillväxten och de goda framtida marginalerna finns.

Sverige har naturresurserna, kapitalet och innovationerna för att gå vinnande ur denna omställning, som kan fortsätta att skapa jobb och tillväxt. Men det stupar på en sådan till synes enkel sak som tillstånd. Långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser är ett hot mot både klimatet och jobben. Vi kan därför inte ha en ordning där byråkrati och dysfunktionella processer hindrar omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Debatten om förenkling av tillståndsansökningarna har parkerat på vindkraft. Självklart är tillstånden för vindkraft en viktig del, men det är inte bara där som förenklingar behövs. Det krävs tillstånd för kraftledningar, andra energikällor, industrietableringar och inte minst mineralutvinning på helt nya områden i Sverige.

Problemen med tillstånden består av många delar. Det handlar om att antalet stora och komplexa ansökningar har ökat på mycket kort tid, vilket gör att myndigheter och domstolar inte hinner med. De allra flesta vet att detta är ett problem, och det har gjorts många försök med samordnare och utredningar.

Herr ålderspresident! Centerpartiet har som mål att tiden för tillståndsprocesser ska halveras. Det ska bli tydligare för den sökande vad som förväntas, hur lång tid processen kommer att ta och på vilka grunder beslutet kommer att fattas. Samarbetet med myndigheter ska förbättras och regelverk förenklas. Kostnaderna ska sänkas för både näringslivet och skattebetalarna. Allt detta ska ske med bibehållen omsorg om miljö och klimat.

Jag och Centerpartiet vill se handling här och nu. Vi vill egentligen gå ännu längre än vad som sägs i dagens betänkande. Förra året föreslog vi en tillståndsberedning som skulle jobba nära regeringen och myndigheterna för att under ett år lösa ut de största problemen som företagen upplever och komma ett steg längre i klimatomställningen. Tyvärr fick vi inget stöd för detta i riksdagen.

Genom att visa omvärlden att vi har en robust process för att lösa dagens dödläge kommer vi att kunna signalera till investerare att Sverige är det bästa landet att genomföra klimatinvesteringar i, inte bara för att vi har resurserna och kompetensen utan också för att den framtida tillståndsprövningen är effektiv, förutsägbar och rättssäker. Näringslivet vet att en investering som leder till minskade koldioxidutsläpp kommer att ha bättre avkastning än en investering som ökar utsläppen. Det är så efterfrågan ser ut, oavsett om man bryr sig om klimatkrisen eller inte.

Avslutningsvis, herr ålderspresident: Sverige har ett komplicerat regelverk som begränsar den gröna omställningen. Näringslivet går före och behöver stöd från myndigheter och politiker i utvecklingen.

Jag och Centerpartiet vill använda offentlig upphandling som ett verktyg för en cirkulär omställning. Vi vill göra det lättare för små företag att testa ny och innovativ miljöteknik. Vi vill också se till att förenkla och halvera tiden för miljöprövningar och tillståndsprocesser.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Debatt i kammaren

Övergripande miljöfrågor