Andrea Andersson Tay (V) svarade Helena Storckenfeldt i en replik om Övergripande miljöfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:103 Måndagen den 22 april” den 22 april 2024.
Helena StorckenfeldtM· i en replikDet här är en komplicerad och svår fråga som berör ned på djupet. Vi i Sverige är oftast otroligt stolta över vår fantastiska natur och hur vi har tagit hand om den på olika sätt, men vi har stora historiska skulder som…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Herr talman! Det här betänkandet kallas ibland, något orättvist, för "slasktratten". Det behandlar en bred palett av frågor som inte passar in i något av de övriga betänkandena men som ofta är några av de viktigaste vi har att hantera. Det handlar om tillståndsprocesser, miljöbalken, gruvnäringen, vindkraft och miljöbrott. Ni hör - detta är ett viktigt betänkande.
Herr talman! Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också för alla de verksamheter som skapar klimatnytta. Men i stället för att uppmuntras möts de i dag av hinder.
Jag är ofta på studiebesök runt om i landet, och ett besök som fastnade lite extra var ett besök vid vattenkraftverket Untra. När det byggdes var man övertygad om att det skulle kunna förse hela Stockholm med el i all framtid. Det skulle helt enkelt inte krävas någon utökad produktion. Nu har vi dock lärt oss att så absolut inte var fallet och att mycket mer kommer att behövas för den gröna omställningen.
Vattenkraftverket fick slita i 15 års tid för att få tillstånd att utöka sin produktion, något som borde ha kunnat ske för många år sedan. Det är rätt orimligt hur processen går till. Vattenkraften är en fundamental del av svensk kraftförsörjning, och det finns stor potential att öka effekten. Untra är ett exempel på hur onödigt långa tillståndsprocesser har satt käppar i hjulen för den svenska elförsörjningen och för omställningen.
Herr talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där den behövs. För att minska våra utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.
Vårt energisystem är uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Det har lagt grunden till vårt robusta, fossilfria elsystem som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll, företag och andra kritiska samhällsfunktioner.
Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Den politik som S-ledda regeringar under ett decennium har drivit för att försämra och till slut slå ut kärnkraften har varit skadlig för Sverige. Den moderatledda regeringen har lagt ut en ny kurs för Sverige och garanterat en framtid där ny kärnkraft faktiskt kan byggas.
Men vi är också överens om att mer vindkraft kommer att behövas. Den svenska energimixen är det som historiskt har lockat många investeringar till vårt avlånga land. Billig, fossilfri och tillgänglig el - detta ska vi bygga upp med en stabil grund i kärnkraften tillsammans med alla fossilfria kraftslag vi kan få tag på.
Vårt fokus måste ligga på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden. Den krassa verkligheten är att vårt elbehov kommer att fördubblas på väldigt kort tid, och för att klara den här utmaningen har industrin, experter och myndigheter gemensamt varit tydliga med en sak: Vindkraften kommer att behövas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Herr talman! I dag tar det i snitt nio år att få till ett nytt vindkraftverk i Sverige. Det är ganska orimligt. Miljöbalken är skriven i en tid när klimatomställningen inte stod särskilt högt upp på agendan. I dag har vi helt andra förutsättningar och behov. Det är uppenbart att miljöbalken behöver reformeras så att den främjar utvecklingen i stället för att hindra den.
Den bästa klimatpolitiken är inte längre den som med lagstiftning ska tvinga fram utsläppsminskningar utan den som skapar de bästa förutsättningarna för företag och medborgare att ställa om.
Herr talman! Om Sverige på allvar ska bidra i klimatomställningen måste det inte bara vara möjligt att bedriva industriell verksamhet, utan på många platser måste den även utvecklas och utvidgas. Detta kommer i vissa fall att kräva avvägningar mellan bevarande av lokala miljövärden och att etablera och utveckla nya verksamheter med global klimatnytta. Dessutom ska arbetstillfällen skapas och konkurrenskraften stärkas i Sverige. I många fall måste klimatnyttan få väga tyngre än i dag, vilket innebär att andra intressen kan få stå tillbaka.
Intrång i områden med höga naturvärden och verksamheter med negativa lokala miljökonsekvenser kommer ibland att vara nödvändiga. För elektrifieringen krävs metaller och mineral, vilket i sin tur kräver nya gruvor. Bioenergi och hållbara byggnader kräver skogsråvara, som i sin tur kräver skogsavverkning. Vind- och kärnkraft kräver stål och betong, vilket kräver kalk och malm.
Vi har i vår berggrund många av de metaller som världen så desperat behöver för att kunna ställa om, bland annat våra sällsynta jordartsmetaller och vår koppar som behövs för elektrifieringen av industri och transporter. Sveriges förutsättningar för ökad utvinning av dessa metaller och många fler kritiska mineral är mycket goda. Dessutom har vi världens mest miljö- och klimatvänliga gruvindustri. Vi har ett närmast moraliskt ansvar att nyttja dessa tillgångar för att hjälpa världen att ställa om.
Tyvärr har svensk politik försvårat snarare än underlättat gruvbrytning i Sverige. Under den socialdemokratiska regeringen rasade Sverige i internationell rankning gällande förutsättningar för gruvnäring. På fem år tappade Sverige från plats 8 till plats 36. Det ska vi nu åtgärda.
Herr talman! Miljöbrott får ofta allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur - och det under lång tid. Miljöbrott behöver tas på större allvar och prioriteras högre. Långt ifrån alla miljöbrott anmäls, och ännu färre klaras upp. Miljöbrott, inte minst olagliga utsläpp av miljögifter, kan få långtgående konsekvenser. Men för majoriteten av miljöbrotten som lagförs blir påföljden inte mer än dagsböter, trots att det finns fängelse i straffskalan.
För att stävja miljöbrotten och för att straffen ska vara i paritet med brottet vill vi skärpa straffen för grövre miljöbrott. Men för att kunna stävja miljöbrotten behöver också fler upptäckas. Här spelar tillsynsmyndigheterna en stor och viktig roll. Det ska inte hänga på om den aktuella kommunen har eller inte har kunskap och kompetens på området. Kvaliteten behöver förbättras, och mindre kommuners möjligheter att klara uppdraget behöver stärkas. Det handlar exempelvis om samarbeten kommuner emellan eller system med experter som kan ge råd i specifika branschfrågor.
Herr talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Lösningen har inte varit att minska mänsklig verksamhet, utan tvärtom har lösningen varit en kombination av tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt, allmänhetens krav och politiskt ansvarstagande. Det ger hopp och tillförsikt att vi kan klara även dagens stora miljöproblem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Herr talman! Jag tror att vi alla har berörts av det som invånarna i Kallinge i Ronneby kommun har gått igenom. År 2013 fick de veta att de i flera decennier har druckit vatten förorenat av skyhöga halter av evighetskemikalierna PFAS. Källan till föroreningen är Försvarsmaktens användning av brandskum.
Under de över tio år som har gått sedan föroreningarna blev kända har de drabbade inte erbjudits något annat än ett blodprov för att få veta hur höga halter de har i kroppen - inga särskilda hälsokontroller, ingen ekonomisk kompensation.
Några av invånarna startade PFAS-Föreningen och gick ihop för att kräva skadestånd. Nu har Högsta domstolen gett dem rätt, men domen innebär bara att det är klargjort att de har rätt till skadestånd. För att fastställa hur var och en ska kompenseras krävs en ny rättsprocess eller en förlikning. Problemet är också att domen i Högsta domstolen bara gäller dem som är medlemmar i PFAS-Föreningen, och de utgör bara en bråkdel av de tusentals som är drabbade.
PFAS-Föreningens ordförande Herman Afzelius säger att hans önskan är att alla som har höga halter av PFAS i blodet på grund av föroreningarna i Kallinge ska kompenseras och att de ska få den vård de behöver. Han vill också se en förändrad lagstiftning så att människor som drabbats ska slippa ta till rättsprocesser för att få kompensation. Det är staten som har orsakat utsläppet, och då måste också staten ta ansvar.
Vad tänker regeringen göra för att ge de drabbade i Kallinge upprättelse och kompensation?
Herr talman! Det här är en komplicerad och svår fråga som berör ned på djupet. Vi i Sverige är oftast otroligt stolta över vår fantastiska natur och hur vi har tagit hand om den på olika sätt, men vi har stora historiska skulder som vi också måste ta hand om.
Frågan blir svår eftersom det inte bara handlar om den historiska skulden utan också om vad som händer framåt. Hur ska vi hantera PFAS, som också behövs som ämne i otroligt många olika tekniker, i Försvarsmakten, i mediciner och liknande? Hur hanterar vi PFAS framåt? Där pågår ett stort arbete på EU-nivå.
Det här är en fråga som handlar om just kompensation, precis som Andrea Andersson Tay lyfter upp. Människor som har mer eller mindre förgiftats av sitt dricksvatten ska självklart ha rätt till kompensation och få den vård de behöver. Men jag tror att det här är en fråga som är mycket större och som måste hanteras på ett bredare sätt. Hur hanterar vi den historiska skulden? Det måste bli tydligt var ansvaret ligger och vem som bär skulden. Det handlar inte bara om det enskilda fallet, utan PFAS som politisk fråga måste bli tydligare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Vi från Moderaternas håll vill att Naturvårdsverket ska göra en nationell bedömning av miljöskulderna, särskilt kopplat till PFAS. Det är ett av förslagen som vi driver från vårt håll.
Men det här är en fråga som har varit uppe på tapeten under en längre tid, och tyvärr har ingen regering presenterat konkreta åtgärder. Det är något vi kommer att jobba vidare med, och jag hoppas att vi kommer att ha en lösning att presentera.
Herr talman! Det gläder mig att vi är överens om att det finns ett problem, men tyvärr hjälper det inte Kallingeborna i den situation de är i nu. Det har gått över tio år sedan föroreningarna uppdagades där, och det har gått snart fem månader sedan domen i Högsta domstolen kom.
Problemet är inte nytt. Regeringen har haft gott om tid på sig att fundera över hur man ska kompensera dem som är drabbade i Kallinge. Nu krävs ett snabbt besked.
Dessutom vet vi att Kallinge inte är den enda platsen i landet där Försvarsmakten har släppt ut PFAS i dricksvattnet. Exempelvis Uppsala lider av samma problem. Den här regeringen har också gett Försvarsmakten tillåtelse att släppa ut PFAS-förorenat vatten i Vättern, som är dricksvattentäkt för 250 000 personer. Är det inte läge för staten att både ta ansvar för gamla synder och förhindra att fler människor drabbas av samma skada som Kallingeborna?
Herr talman! Som jag nämnde i mitt tidigare svar är det viktigt att vi får till ett bredare svar som hanterar inte bara Kallingefallet utan PFAS som helhet. Det vore bättre, det vill säga att precis som ledamoten själv lyfter upp få till ett regelverk kring hur regeringen, politiken, ska hantera gamla skulder, gamla synder, och hantera frågan framåt. Hur ska vi hantera PFAS som ämne? Det vore viktigt att få till.
Jag tackar ledamoten så mycket för frågan och för att hon har lyft upp problemet.
Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för anförandet! Jag lyssnade med intresse och kan konstatera att i de här frågorna tycker vi socialdemokrater och ni moderater väldigt mycket lika.
Men det är precis som ledamoten själv sa: Även om det byggs kärnkraft om 10, 15, 20 år är det helt nödvändigt för den gröna omställningen att vi får annan elproduktion på plats snabbt, och som ledamoten nämnde är det vindkraften som har potentialen att klara den utmaningen. Hittills har vi dock sett att Moderaterna i regeringsställning har försvårat vindkraftsutbyggnaden. Det är det enda på det politiska området som man har fattat beslut om.
Vi är överens om att mycket av det som behöver göras handlar om att få effektivare tillståndsprocesser. Men frågan om att förstärka incitamenten för att bygga vindkraft är också oerhört central.
Jag skulle gärna lyssna till hur Moderaterna tänker ta sig an de här utmaningarna. Hur ska vi se till att det byggs den mängd vindkraft som behövs för den gröna omställningen så att de investeringar som vi vet att det finns intresse för att göra i Sverige faktiskt hamnar i Sverige och inte i andra länder? Hur ska vi se till att vi får mer vindkraft på plats snabbt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Herr talman! I höstas antog Moderaterna ett helt nytt klimatpolitiskt program, där vi tog tag i vindkraftsfrågan ordentligt.
Vi diskuterade just frågan hur vi kan se till att öka den lokala acceptansen, för det är det jag tror att det hela kokar ned till.
Vi ser att i våra grannländer, bland annat i Finland och i Danmark, har man system på plats för att kunna bygga ut vindkraften snabbare.
Jag pratade med en dansk politiker som sa: Vi måste verkligen korta tillståndsprocesserna i Danmark. Det tar alldeles för lång tid att bygga vindkraft. Jag sa att i Sverige tar det nio år. Hur lång tid tar det här? frågade jag. Två till tre år, svarade han. Det sätter saker i perspektiv.
En sak som jag vet att Socialdemokraterna också lyfter fram är tidigare veto. Men det är inte svaret på hela frågan, utan det handlar om så mycket mer. Bland annat måste det finnas tillräckligt mycket information så att kommunen kan fatta det beslutet i ett tidigare skede.
Vi måste se till att den lokala acceptansen ökar. Det kan vi göra bland annat genom att se till att fastighetsskatten går tillbaka till kommunerna och att man har rätt till inlösen om ett vindkraftverk byggs nära ens fastighet. Flera sådana saker tror jag att det är viktigt att man tar hänsyn till. Vilka effekter får belysningen på närområdet? Hur kan vi se till att lokalsamhället och kommunen får mer att säga till om och får dra nytta av vindkraften på samma sätt som av andra investeringar i en kommun? Det finns stora mängder pengar i vindkraftsbranschen, och vi ser att man vill göra investeringarna här.
Vi har fler förslag om att korta tillståndsprocesserna, men dem kan vi komma in på i nästa replikskifte.
Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för svaret!
Jag hoppas att vi får se att regeringen kommer till riksdagen med förslag i den riktning som ledamoten precis redogjorde för när det gäller incitament och förenklade möjligheter i övrigt för vindkraftsbolag att fatta beslut om investeringar.
Jag behöver inte ta hela min talartid i anspråk, utan jag vill jättegärna lyssna till hur Moderaterna och regeringen tänker agera när det gäller att korta tillståndsprocesserna.
Herr talman! Det är alltid trevligt när en socialdemokrat hellre ger tiden till en moderat och för en gångs skull lyssnar på borgerligheten. Det känns väldigt bra.
Vi har ju levererat här. Det finns flera propositioner på propositionslistan om att korta tillståndsprocesserna inom flera olika områden. Jag tror inte att det finns en one size fits all inom just tillståndsprocesserna. Men vi har ett förslag som särskilt tar tag i utbyggnaden av elnätet, ett som särskilt tar tag i utvecklingen av gruvindustrin och ett mer generellt om en mer effektiv miljöprövning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Det är tydligt att det nuvarande systemet inte är uppbyggt efter de behov som finns i dag. Det är något som vi tar tag i och försöker hantera på bästa möjliga sätt efter åtta år av rödgrön röra.
När vi pratade vindkraft tidigare nämnde man att Moderaterna eller regeringen har försvårat. Jag skulle vilja säga att vi snarare har åstadkommit mycket mer. På åtta månader sa vi ja till dubbelt så mycket havsvind som den socialdemokratiska regeringen sa ja till på åtta år.
Jag förstår att det är obekvämt för Socialdemokraterna att komma med massor av kloka förslag och säga att vi håller med varandra och kritisera regeringen som suttit i inte ens två år när man hade åtta år på sig vid regeringsmakten att korta tillståndsprocesserna och se till att vi fick en reformerad miljöbalk som tar de utmaningar vi just nu har med elen på allvar.
Det är lite magstarkt att S inte har presterat någonting på åtta år och nu när man förlorat makten helt plötsligt har en bred palett av saker som man skulle vilja göra. Många är dessutom påbörjade av den här regeringen.
