Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för ett intressant anförande.

I morse kunde vi höra på nyheterna att närmare 22 000 djur ska avlivas efter ett fågelinfluensautbrott i Kävlinge. Utbrottet upptäcktes efter provtagning på en avelsanläggning med föräldradjur till slaktkycklingar. Viruset i det aktuella fallet är en variant som har cirkulerat i Europa och Sverige sedan 2020, och smittan misstänks ha kommit in i anläggningen via spridning från vilda djur. Vilda och tama djur utsätts ju för samma virus som människor.

Detta virus har börjat spridas även till däggdjur - inte minst till minkar. I oktober 2020 drabbades en minkfarm i Spanien av ett stort virusutbrott. Forskarna trodde först att det rörde sig om covid-19, men det visade sig vara fågelinfluensa som muterat så att det kan spridas snabbare mellan däggdjur.

Att viruset smittat just minkar är det som oroar forskarna mest. Det är ingen slump att Danmark avlivade alla minkar i panik under coronapandemin; minkfarmer där minkar föds upp och slaktas för att sedan bli päls som till största delen säljs till Kina har länge beskrivits som potentiella virusfabriker. Min fråga till Marléne Lund Kopparklint är därför: När tänker ni i regeringen avveckla pälsdjursfarmerna i Sverige?

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för svaret, men jag är inte riktigt nöjd med det.

Minkfarmer är en grogrund för nästa pandemi. Som jag sa förut utsätts vilda och tama djur för samma virus som människor. Den här frågan har diskuterats förut, och vi har sett det i medierna. Minkfarmer borde stängas ned lika mycket av folkhälsoskäl som av djurrättsskäl. Vi i Vänsterpartiet vill att Sverige ska införa ett stopp för pälsdjursfarmning senast år 2025, och vi vill att regeringen presenterar en plan för utfasningens genomförande.

Hela åtta av tio svenskar anser att det inte bör vara tillåtet att föda upp djur i bur för pälsens skull, men nu har vi också en brinnande folkhälsofråga. Det är ju inte så att covidpandemin är den enda pandemi vi kommer att råka ut för, utan vi vet att vi kommer att drabbas av fler pandemier. Där är fågelinfluensan ett allvarligt virus. Det känns lite passivt att man inte kan agera proaktivt i frågan.

Fru talman! Tack, Marléne, för din föredragning här! Det var glädjande att höra att hundsmugglingen är en prioriterad fråga för regeringen, för det är det även för oss socialdemokrater. Jag har själv skickat in en skriftlig fråga på det temat för ett par veckor sedan. Jätteglädjande att höra att så är fallet!

Nu när jag har en regeringsföreträdare på plats skulle jag vilja passa på att ställa några frågor om den nyligen tillsatta utredningen om att stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare och då särskilt frågan som gäller förprövning av djurstallar. Den frågan var uppe här i riksdagen för ett antal år sedan och var då föremål för omröstning gällande att den skulle avskaffas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag tror inte att det här är rätt väg att gå eftersom förprövningen är en garant för att de djurstallar som byggs lever upp till de krav som ställs, även vad gäller ombyggnationer. Det säkrar djurvälfärden samtidigt som djurhållaren kan känna sig trygg med att ha godkänts av kontrollmyndigheten, i det här fallet länsstyrelsen.

Utan den här förprövningen tror vi att det finns stor risk att djurägarna drabbas negativt. Det kommer att bidra till ökade kostnader om man bygger felaktiga stallar som måste ändras i efterhand. Det kan också innebära risk för försämrad arbetsmiljö på grund av bristande ventilation och annat. Även brandskyddssynpunkten är viktig i det avseendet.

Därför skulle jag vilja höra på vilket sätt ledamoten anser att ett borttagande av förprövningen skulle hjälpa lantbrukare att stärka konkurrenskraften. Jag såg i utredningsdirektivet att man ska analysera konsekvenserna av ett upphävande, så det skulle vara jättebra om jag kunde få svar på den frågan.

Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för svaret! Jag tycker dock inte att ledamoten riktigt svarar på min fråga vad gäller just förprövning.

I utredningsdirektivet finns ett avsnitt om att utreda konsekvensen av ett eventuellt upphävande av förprövningen. Anledningen till att jag väljer att ta upp just den här frågan är att djurskyddet i Sverige bygger mycket på förebyggande arbete. Det är det som gör att vi har en sådan himla bra djurvälfärd i Sverige.

Det är sällan de här förprövningarna godkänns utan villkor eller kompletteringar vad gäller till exempel byggnadsmått, ventilation eller brandskydd, som jag sa tidigare. Som ledamoten säger har vi en hög standard i Sverige, och vi ska självklart göra allt vi kan för att behålla den.

Det är inte så att vi tror att lantbrukare med avsikt gör fel i en byggnadsprocess när det gäller att ta fram djurstallar. Däremot är det ganska tufft att kräva att våra lantbrukare ska ha expertkompetens på alla områden, och det här med tolkning och tillämpning av lagar är väldigt komplext.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

I stället för att diskutera eller utreda ett borttagande av förprövningen tänker vi att det vore lämpligare att undersöka på vilket sätt den kan utvecklas och effektiviseras så att man kan driva igenom fler förprövningar. Då blir inte väntetiden så lång, vilket har framförts som ett problem i dag.

Min fråga till ledamoten Marléne Lund Kopparklint är om inte hon också anser att det vore lämpligare att tillskjuta mer medel till länsstyrelserna så att förprövningar kan effektiviseras och förenklas.

Fru talman! Stort tack till ledamoten Marléne Lund Kopparklint för anförandet! Det belyser flera viktiga frågor.

Också i förra mandatperiodens sista debatt om djurskyddsfrågor var hundfrågan uppe. Riksdagen behandlade detta med ett tydligt tillkännagivande till regeringen som följd, och vi var flera partier som verkligen jobbade för att det här ska lyftas på olika sätt.

Vi är båda hundägare och berörs djupt av frågorna om att välfärd för djuren ska finnas i alla bemärkelser. Jag tycker att det är positivt att Marléne Lund Kopparklint lyfter fram både polisens och Tullverkets betydelse men också belyser att svenska folket har ett viktigt ansvar att inte köpa smugglade hundar.

Jag har tagit del av Svenska Kennelklubbens artikel som kom nyligen som handlar om förväntningar från svenska hundföreträdare att också den här regeringen tar stort ansvar för att följa upp tillkännagivandet.

Min fråga till Marléne Lund Kopparklint, med tanke på att ledamoten företräder det största regeringspartiet i trepartikonstellationen och att det snart har gått ett halvår, är vilka åtgärder regeringen planerar för att ta tag i och leverera på det tillkännagivande som riksdagen och partier som nu företräder regeringen var med och drev igenom.

Fru talman! I det här läget är frågan oerhört akut. Det är ett väldigt allvarligt läge. Jag kan förstå att det delvis handlar om tillgång till veterinärer, men i det här fallet finns det ett tydligt tillkännagivande där det handlar om att befogenheterna för veterinärerna behöver ändras så att de lättare ska kunna anmäla just förekomsten av misstänkt smuggling.

I det perspektivet är inte svaret om en mandatperiod tillräckligt, utan det är här och nu regeringen behöver återkomma med ett svar på hur tillkännagivandet ska få praktisk effekt. Hur ska regeringen få stopp på denna gigantiska kriminella verksamhet som försätter väldigt många hundar i svåra situationer?

Frågan går ytterligare ett varv. Vad är regeringens inte bara prioriteringar utan faktiska åtgärdsplan för att ta tag i detta i år? Det är här och nu problematiken finns i svensk kontext.

När kommer vi att kunna se resultat? Och vilka målsättningar finns konkret från regeringens sida för att verkligen ta tag i problematiken?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7.

För oss socialdemokrater är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland när det kommer till ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd. Djur är kännande och levande varelser, och att våra djur behandlas väl är ett etiskt ansvar som vi alla bär på.

I tidigare regeringsställning arbetade Socialdemokraterna aktivt med djurskyddspolitiken i Sverige, bland annat genom att införa en ny, modern djurskyddslag som slår fast att djur ska kunna bete sig naturligt. Vi fortsatte arbetet med att minska antibiotikaanvändningen. Vi tillsatte en utredning gällande kameraövervakning på slakterier. Vi utredde också hur vi skulle få till en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur, och vi drev igenom en obligatorisk märkning och registrering av katter för att höja deras status och för att minska risken för övergivna individer.

Fru talman! Sverige har en av världens starkaste djurskyddslagar, vilket har gett oss friska, välmående djur, låg antibiotikaanvändning och ett djurskydd som går att lita på. Att djurskyddsregler efterlevs är framför allt viktigt för djurvälfärden men också för att upprätthålla allmänhetens förtroende för svensk djurhållning, särskilt vad gäller livsmedelsproducerande djur.

Vi vet att de flesta lantbrukare runt om i Sverige följer djurskyddslagstiftningen och gör sitt yttersta för att producera mjölk och kött som lever upp till svenska folkets förväntningar. Samtidigt är det oerhört viktigt att se till att de som inte sköter sig upptäcks i tid så att deras djur inte behöver utstå misskötsel och i värsta fall direkt lidande.

Det här är inte bara viktigt för djurens bästa utan även för seriösa lantbrukares bästa. Om detta inte sköts finns det en risk för att förtroendet för svensk livsmedelsproduktion urholkas, vilket i förlängningen även kan minska det mervärde som vi är så stolta över här i Sverige.

Fru talman! Ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka och åtgärda bristande djurhållning är länsstyrelsens djurskyddskontroll. Utan en fungerande kontrollverksamhet kan vi inte garantera att den svenska djurskyddslagen följs.

Kontrollen ska vara regelbunden, effektiv, rättvis och rättssäker, och resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. Målet är därför att minst 10 procent av våra livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Det är ett mål som tyvärr inte har nåtts på väldigt länge.

Fru talman! De senaste åren har antalet djurskyddskontroller stadigt minskat. Det gäller framför allt de förebyggande, planerade kontrollerna, då alltmer tid behöver läggas på akuta klagomålsärenden. Det här är en utveckling som behöver vändas, inte minst för att förbättra relationen mellan lantbrukare och inspektörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Samtidigt som vi ställer höga krav på våra svenska lantbrukare behöver vi också ställa höga krav på maten som vi serverar bland andra våra barn i skolan och våra äldre i äldreomsorgen. Därför vill vi socialdemokrater göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika - precis som här i Sverige. Den offentliga sektorn ska här vara bäst i klassen, och svenska lantbrukare ska självklart prioriteras.

Fru talman! En annan viktig del i att säkra en god djurvälfärd är att se till att det finns tillgång till en välfungerande djursjukvård i hela Sverige. I dag är det stora bemanningssvårigheter inom djurens hälso- och sjukvård, särskilt när det kommer till distriktsveterinärernas verksamhet.

I regeringsställning tillsatte Socialdemokraterna en utredning för att undersöka på vilket sätt vi kan uppnå en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för svenska djur. Resultatet av utredningen presenterades i höstas.

Fru talman! När jag var på praktik hos distriktsveterinärerna i Arvika i januari diskuterade vi resultatet av utredningen. Den personal som arbetade i Arvika var inte övertygade om att det är just fler utbildningsplatser som i första hand ska prioriteras, utan de menade att arbetsvillkoren behöver förbättras.

Några av de saker som de lyfte fram som problematiska var den obekväma arbetstiden, jourverksamheten och det tunga arbetet med lantbruksdjuren, vilket gör att många veterinärer väljer att söka sig till smådjursklinikerna i stället.

Fru talman! Det är inte rimligt att distriktsveterinärerna ensamma ska bära ansvaret för jourverksamheten. I utredningen föreslås att nattjouren ska avskaffas för att förbättra veterinärernas arbetsmiljö.

Jag tror snarare att regeringen behöver ställa krav på att även privata aktörer ska ta sitt ansvar så att det inte endast är distriktsveterinärernas uppgift att se till att det finns veterinärer att tillgå nattetid.

Fru talman! Jag själv är hundägare. Min pappa har travhästar, och min bästa väns familj bedriver lantbruk med mjölkkor. För att vi och andra djurägare på landsbygden ska kunna känna oss trygga med att våra djur får hjälp i tid vid akuta situationer behövs distriktsveterinärerna. Deras verksamhet kan i många fall vara skillnaden mellan liv och död.

När stona börjar föla och fölungarna fastnar på vägen ut eller när familjens ponny äter för mycket gräs och får fång behövs erfarna och kompetenta distriktsveterinärer som kan åka ut och avhjälpa situationen. Lantbrukare ska heller aldrig behöva nödslakta djur på grund av att en veterinär inte finns tillgänglig för bedömning och akut vård.

Fru talman! Just nu pågår en översyn av den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen. Det ger Sverige ett gyllene tillfälle att vara med och påverka när det gäller att stärka djurskyddet och djurvälfärden inom hela unionen i enlighet med den reservation från Socialdemokraterna som jag i dag har valt att lyfta fram.

Vi socialdemokrater anser att det behövs ett helhetsgrepp där djurvälfärd och förebyggande insatser som stärker djurskyddet står i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

För att förbättra svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft är det av största vikt att den EU-gemensamma lagstiftningen kommer i kapp vår svenska djurskyddslagstiftning. Vi är som sagt i många avseenden ett föregångsland, och vi ska fortsätta att vara det.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Tack, ledamoten Lund Kopparklint, för frågan! Jag önskar innerligt att det var vi som nu skulle kunna råda bot på den veterinärbrist som vi har i Sverige, men tyvärr sitter vi inte längre i regeringsställning. Det är ledamotens eget parti som har ledarrollen i detta viktiga arbete. Men jag önskar som sagt att det hade varit vi, för då hade vi absolut tagit tag i frågan på största allvar.

När vi satt i regeringsställning - om vi ändå ska gå in på det och köra med lite humble brag - gjorde vi väldigt mycket för att just säkra den långsiktiga och välfungerande hälso- och sjukvården för svenska djur. Bland annat utökade vi antalet utbildningsplatser för både djursjukskötare och veterinärer. Det är ett jätteviktigt steg. Vi satsade också pengar så att de djurägare som bodde långt ute på landsbygden skulle kunna få ta del av ett bidrag, alltså en ersättning för den dyra avgift som det medförde när de fick veterinärvård från just distriktsveterinärerna. Den satsningen ser vi att ni nu i regeringsställning drar ned på.

Jag tänker att det är upp till ledamoten själv att berätta för oss hur ni ska råda bot på veterinärbristen, eftersom det är ni som nu sitter i regeringsställning. Sedan får vi se om vi kan vara behjälpliga på något sätt. Lägger ni fram bra förslag är det klart att vi inte kommer att rösta mot dem. Men det skulle vara intressant att höra vad ni som faktiskt har makten just nu tänker göra, för jag i opposition och mitt parti kan inte riktigt påverka när läget ser ut som det gör just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men ledamoten förde fram att vi inte gjorde någonting. Det bemötte jag tidigt i mitt svar på ledamotens fråga. Jag sa att vi utökade antalet utbildningsplatser, vilket är ett bra första steg.

Som jag nämnde i mitt anförande pratar vi mycket med veterinärerna om hur arbetsmiljön ser ut. Det är framför allt den obekväma arbetstiden och jourverksamheten som gör att många väljer att lämna distriktsveterinärverksamheten. Det är klart att detta är ett bra medskick till ledamoten och Moderaterna, som sitter i regeringsställning. Det kan vara värt att undersöka, som jag också nämnde i mitt anförande, hur man kan se till att de privata aktörerna, som oftast äger våra smådjurskliniker, tar ett större ansvar för nattjour och liknande. Då kanske vi på ett lättare sätt kan se till att vi kan bemanna distriktsveterinärsverksamheten.

Jag tycker inte att jag fick svar från ledamoten vad gäller ersättningen för fältverksamhet. Det gäller just den verksamhet som distriktsveterinärer utför hos lantbrukare och andra djurägare som bor långt ute på landsbygden. Där har man gjort en neddragning. Om ledamoten kan utveckla det lite skulle jag bli väldigt nöjd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag får börja med att be om ursäkt för att det blev rörigt i mitt senaste inlägg. Som ny ledamot tappade jag bort att det var jag som hade hållit anförandet som hade slutreplik.

Nog om det och tack till Beatrice Timgren för frågan! Som ledamoten säger har det varit en väldigt uppmärksammad fråga, framför allt efter det som hände i Furuviksparken i Gävle. Vi hade också en särskild hearing i utskottet, där vi bjöd in intressenter och aktörer som är delaktiga i frågan, om hur vi ska förbättra för djuren i djurparkerna och också för att den här typen av incidenter inte ska hända igen.

Jag nämnde i mitt anförande att djurskyddskontrollen är en viktig del i att upptäcka och åtgärda brister innan de blir för allvarliga och innan det påverkar djurvälfärden eller dem som arbetar med djuren, för den delen. Det vill jag stå fast vid. När vi hade hearingen nämnde ju Länsstyrelsen i Västra Götaland att man uppskattningsvis var ute på de här djurparkskontrollerna vart femte till vart tionde år. Det är alldeles för sällan för att man ska kunna upprätthålla ett förebyggande arbete så att djuren mår bra och personalen har en god arbetsmiljö.

Som jag lyfte fram ser vi vikten av en välfungerande djurskyddskontroll och vill att man ska ta upp ambitionsnivån så att man åtminstone är ute på de regelbundna planerade kontrollerna.

Fru talman! De incidenter som ledamoten beskriver är jätteallvarliga, och det är oerhört hemskt för alla inblandade oavsett om det är den som har blivit anfallen, en nära kollega eller djur som man har tvingats avliva. Det är katastrofer som har hänt, och det är jätteallvarligt. Det tycker även vi socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Däremot tror jag att jag och ledamoten har olika syn på hur man ska styra. Om man nu pratar om djurskyddskontroll i Sverige är det ju inte meningen att man ska detaljstyra hur länsstyrelsen fördelar sina resurser. Som jag sa är ett prioriterat område våra lantbruksdjur eftersom de livsmedelsproducerande djuren finns där, och det är det som ska vara huvudfokus för den planerade riskbaserade kontrollen.

Det vi har pratat om inom Socialdemokraterna och som jag också har framfört i olika forum, bland annat där ledamoten har varit med, är att vi snarare behöver utreda hur riskklassificeringsmodellen är uppbyggd och hur resurserna ska fördelas för att nå störst effektivitet och minska de största riskerna.

Det får bli mitt svar på frågan: I stället för att rikta in sig på en särskild instans behöver vi ta ett helhetsgrepp för att se hur vi ska kunna öka antalet riskbaserade planerade normalkontroller, något som är otroligt viktigt för att jobba förebyggande för djurvälfärden oavsett om det gäller hästar, djurparksdjur eller lantbruksdjur.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen har nyligen tillsatt utredningen med syftet att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft gentemot övriga EU-bönder. Vi socialdemokrater tycker självklart att det är jätteviktigt att konkurrensförutsättningarna för de svenska lantbrukarna stärks. Frågan är vad regeringen menar med att regelförenklingar ska utredas. Vi socialdemokrater är rädda för att det kommer att innebära att Sverige snarare kommer att backa än att vi kommer att vidareutveckla vårt djurskydd.

Fru talman! Ledamoten själv har tidigare lyft upp att beteskrav för mjölkkor bör avskaffas. I en debattartikel i Aftonbladet för några veckor sedan kunde vi läsa att landsbygdsminister Peter Kullgren och sverigedemokraten Martin Kinnunen pekade ut strömedel till gris som en av de åtgärder som det ställs krav på i Sverige men inte i övriga EU-länder.

Baserat på det här vill jag därför fråga ledamoten om syftet med utredningen är att sänka djurskyddskraven i Sverige för att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft.

Fru talman! Jag hör vad ledamoten säger. Men eftersom det har varit många sådana uttalanden under många år blir man oroad över vad utvecklingen kommer att bli. Vi är rädda för att djuren kommer att betala priset för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget vad gäller stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare.

Ledamoten nämner att syftet är att vi ska titta på övriga EU-länder och se till att det blir likvärdig lagstiftning. Men där tycker vi socialdemokrater att vi snarare ska se till att det blir striktare regler i EU som höjer djurvälfärden och att de följer efter oss i Sverige. Vi vet att det svenska djurskyddet och den låga användningen av antibiotika är något som konsumenterna värderar högt och sätter ett högt pris på. Därför är det av stor vikt att vi värnar detta, att vi utvecklar snarare än avvecklar.

Fru talman! Åtgärder som i dagsläget ändå har lyfts upp som fördyrande är till exempel halm till grisar, vilket är en absolut nödvändighet om vi ska kunna arbeta förebyggande för att stärka djurhälsan. Halmtillgången infördes för att grisarna skulle kunna utöva sitt naturliga beteende, böka runt, och för att de inte skulle svansbita varandra. Därför behöver vi inte heller använda svanskupering i Sverige.

Även beteskravet är jätteviktigt, inte bara för att korna ska få utöva sitt naturliga beteende utan för att också kunna upprätthålla en god klövhälsa i besättningen.

Jag är lite oroad över att vi socialdemokrater och ledamotens eget parti Kristdemokraterna har olika uppfattning om vad ett starkt djurskydd är. Ledamoten nämner att det ska vara högt ställda djurskyddskrav i Sverige. Just därför skulle jag vilja att ledamoten utvecklar vad ett starkt djurskydd innebär för honom.

Fru talman! Djurskydd är en viktig fråga som engagerar många, och det råder stor enighet mellan alla partier i riksdagen om att Sverige ska ha ett bra djurskydd även i fortsättningen. Jag är stolt över att Sverige är känt för att ha ett av världens bästa djurskydd, och vi har många duktiga och engagerade djurägare. Jag är också stolt över att tillhöra ett parti som prioriterar djurskyddsfrågan. Det märks inte minst på alla enskilda motioner som lämnas in i ämnet varje år.

Men det är viktigt att vi inte nöjer oss där. Bra kan alltid bli bättre. Och det är framför allt viktigt att lagen följs. Det är inte tillåtet att låta djur lida fysiskt eller psykiskt. Djur är kännande varelser, och det är viktigt att brott mot djurskyddslagen straffas. Återkommande rapporter om att djur far illa visar att denna fråga är viktig att fortsätta att jobba med. Djur skadas ofta under transporten till slakteriet; det kan till exempel röra sig om fåglar som får sina vingar brutna. Det kan även vara fråga om otillräcklig klövvård hos kor, och det leder till förvuxna klövar som resulterar i rörelsestörningar och svullna leder. Tyvärr förekommer svansbitning fortfarande i Sverige, vilket ger upphov till såriga och infekterade svansar.

Detta är inte acceptabelt och får inte förekomma, och därför föreslår vi sverigedemokrater en djurskyddsbalk som tydligt åskådliggör vad som är tillåtet och inte. Vi vill dessutom säkerställa att djurskyddsfrågan blir en naturlig del inom ramen för den ordinarie polisutbildningen för att säkerställa att djurskyddet inte tummas på av ekonomiska skäl eller på grund av slarv.

För att förbättra djurskyddet krävs också en bättre utbildning av personal som arbetar med miljö- och djurtillsyn. Det skulle kunna förebygga överträdelser av djurskyddslagen. Dessutom borde tillsynsmyndigheterna göra fler besök på gårdar för att säkerställa att djuren hålls under goda förhållanden.

Slakten ska ske med minsta möjliga lidande. Redan på 1930-talet blev det förbjudet i Sverige att slakta djur utan bedövning. Det är viktigt att fortsätta hitta och utveckla effektiva bedövningsmetoder. I dag förekommer det att fåglar vid fullt medvetande hängs i sina ben innan deras huvuden sänks ned i elektrifierat vatten för att de ska bedövas. Det är en metod som skapar stark stress, och risken för att man misslyckas är stor.

Flera metoder används för bedövning av grisar inför slakt. Den vanligaste metoden är bedövning med koldioxid. Detta är en smärtsam bedövningsmetod som skapar stark stress, vilket påverkar djurens välbefinnande. Därför är det viktigt att det görs mer forskning om alternativa bedövningsmetoder för djur.

Fru talman! Många svenskar konsumerar i dag, omedvetet, kött som kommer från till exempel djur som har halalslaktats, vilket innebär att djuret har avblodats innan bedövning. Detta orsakar onödigt lidande och smärta, vilket strider mot svensk djurskyddslagstiftning, som jag tidigare nämnde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

En betydande del av nötkreaturen inom EU slaktas utan bedövning, vilket är oroväckande. Sverige bör därför få undantag för att stoppa import av dessa animalier. Regeringen bör även verka för ett generellt förbud inom EU mot denna slaktmetod.

Vi är medvetna om att detta kan ta tid. Fram till dess vill vi i Sverigedemokraterna stärka konsumentmakten genom att kött från djur som har avblodats utan bedövning tydligt märks. Vi vill också verka för att alla djur som omfattas av offentlig upphandling ska slaktas enligt svensk lagstiftning. Detta kommer att sätta en standard för resten av livsmedelsbranschen och främja en bättre behandling av djur. Att djur bedövas på ett effektivt sätt och snabbt tappar medvetandet utan att hinna känna ångest och smärta är en viktig djurskyddsfråga.

Herr talman! Jag vill stanna kvar vid importen av kött och prata lite om gås- och anklever. Trots att gåsleverproduktion och tvångsmatning av gäss och ankor är förbjudet i Sverige är det fortfarande möjligt att importera dessa animalier från djur som har behandlats på ett väldigt ovärdigt sätt. Denna brutala behandling med tvångsmatning resulterar i allvarliga hälsoproblem för djuren. Sverige bör ta ledningen i att förbjuda importen av animalier som framställts genom övergödning eller tvångsmatning och verka för en mer etisk och hållbar animalieproduktion.

Att välja svenska och närproducerade livsmedel har många fördelar för djurskyddet, klimatet och människors hälsa. Att Sverige har ett relativt strikt djurskydd innebär att svenskproducerat kött ofta kommer från djur som har behandlats bättre än djur i många andra länder. Kortare transportsträckor innebär dessutom mindre stress för djuren och minskar risken för sjukdomar och skador.

Svenska djur är ofta friskare, vilket innebär mindre antibiotikaanvändning. Detta beror på strikta regler och lagstiftning som minimerar användningen av antibiotika inom svensk djurhållning, vilket i sin tur minskar risken för antibiotikaresistens och andra hälsoproblem hos människor.

Det är viktigt att vi som konsumenter har möjlighet att ta hänsyn till dessa aspekter när vi väljer vilka livsmedel vi köper och konsumerar.

Djurskydd är ett brett område, och jag hinner inte ta upp alla våra förslag i mitt anförande. Jag vill dock avslutningsvis passa på att nämna det oacceptabla som har skett med de olika incidenterna och rymningarna i flera djurparker. Ett exempel på detta är kungskobran Sir Väs som rymde från Skansen i Stockholm. En annan uppmärksammad incident skedde i Furuviksparken i Gävle, där flera schimpanser sköts ihjäl efter att säkerhetsrutinerna visat sig vara bristfälliga.

Djurparker har länge haft en viktig roll i samhället, inte bara genom att underhålla utan även genom att undervisa och aktivt arbeta för artbevarande. Tyvärr har det under de senaste åren uppdagats allvarliga brister i flera svenska djurparker. Dessa inkluderar allt från dålig personalvård till undermålig djurhållning och dåligt planerade djurhägn.

Sverigedemokraterna har tagit en ledande roll i att driva krav kring detta och har väckt motioner om att genomföra en översyn av svenska djurparker. Regeringen bör ta djurskyddsfrågan på allvar och se till att det finns tillräckliga resurser och regleringar på plats för att säkerställa djurens säkerhet och välbefinnande. Lagändringar kan behöva övervägas för att se till att djur inte ges möjlighet att skada sig själva och att människor inte utsätts för fara. Jag vill därför yrka bifall till reservation 33.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Avslutningsvis vill jag betona att djurskydd är en fråga som berör oss alla. Vi måste fortsätta att arbeta för ett förbättrat djurskydd och säkerställa att djur behandlas på ett etiskt sätt. Det är vårt ansvar att se till att djur inte utsätts för onödigt lidande och att vi tar hänsyn till deras välbefinnande i alla led av produktionen av animalier. Genom att arbeta tillsammans kan vi göra skillnad och skapa en bättre framtid både för djuren och för oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Leonid Yurkovskiy (båda SD).

Herr talman! Tack, ledamoten Elin Nilsson, för anförandet! Det gläder mig att höra att du lyfter vikten av att minska antibiotikaanvändningen. Vi var ju på samma seminarium i morse, som jag nämnde tidigare.

Sverige är verkligen ett föregångsland. Till skillnad från övriga EU-länder behandlar vi inte hela grupper, utan vi har en individuell behandling som ges med injektioner snarare än att man ger antibiotikan via foder eller vatten. Det kan vi hoppas kommer att vara en drivkraft nu när man ska se över den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen och förbättra djurvälfärden för att kunna dra ned på antibiotikaanvändningen.

Men jag tänker också ställa lite frågor till ledamoten. Ni är säkert trötta på mig nu, timmen börjar bli sen och vi har ytterligare två debatter att ta tag i, men jag tänkte återkomma till den här utredningen som jag tidigare har nämnt och som jag inte kommer upprepa en gång till. Utredningen pekar på vissa åtgärder som ska vidtas - jag har flera gånger redan talat om halm och harmonisering av lagstiftning och annat.

Jag vet att Liberalerna tidigare har haft en väldigt ambitiös djurskyddspolitik. På er hemsida går det bland annat att läsa att djur ska ha möjlighet att utöva naturliga beteenden genom tillgång till utevistelse, vatten att simma i och jord att böka i, vilket gläder mig väldigt mycket. Jag och Socialdemokraterna ställer ett stort hopp till att Liberalerna i det här regeringsunderlaget kan föra fram djurens bästa. Därför skulle jag vilja veta hur Liberalerna i nuvarande regeringsställning tänker arbeta för att försäkra sig om att det svenska djurskyddet kvarstår och inte nedmonteras.

Herr talman! Det finns mycket att säga om djurskydd och djurvälfärd, men jag kommer att fokusera mest på två delar här i dag. Det ena gäller att sätta ett stoppdatum för utfasning av pälsdjursuppfödning, och det andra är att fasa ut burar inom den svenska äggindustrin.

Jag börjar med pälsdjursuppfödningen. Låt oss konstatera att uppfödning av djur för deras päls tillhör det förgångna. Minknäringen har alltid varit den dominerande delen av svensk pälsdjursuppfödning. Folkviljan i frågan om pälsdjursuppfödning har länge varit entydig: Svenska folket vill att pälsdjursindustrin ska avvecklas. Hela åtta av tio svenskar anser att det inte bör vara tillåtet att föda upp djur i bur för pälsens skull. Det finns alltså en klar majoritet som skulle uppskatta att regeringen visade handlingskraft i den här frågan. Inom EU har nästan hälften av medlemsländerna tagit beslut om att förbjuda pälsdjursfarmning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Herr talman! I Sverige lever minkar i burar utan möjlighet att simma, leka, springa eller leva under naturliga omständigheter. År 2019 presenterade Jordbruksverket en rapport i vilken man påvisar stora brister i kunskapen om hur djurvälfärden ser ut inom den svenska pälsdjursindustrin. Pälsdjursuppfödning är förenad med stora djurvälfärdsbrister som i många avseenden kan anses gå emot djurskyddslagen. Ingen skulle acceptera att till exempel katter, ett rovdjur som är likt minken, hölls i gallerburar dygnet runt dag ut och dag in, men så ser verkligheten ut på de svenska minkfarmerna. Det resulterar i sin tur i beteendestörningar hos djuren som exempelvis självskadebeteenden. Vid elva av tolv inspektioner av pälsdjursfarmer som genomfördes under 2019 i Sverige kunde brister i djurhållningen konstateras.

Herr talman! Det här är inte det enda problemet. Minkfarmer är även en grogrund för nästa pandemi. Vilda och tama djur utsätts för samma virus som människor. Minkfarmer borde stängas ned även av folkhälsoskäl. Covid-19-pandemin är nästan över, men den lär inte vara den sista pandemi vi får uppleva.

I en artikel i Göteborgsposten för ett tag sedan kunde vi läsa oroväckande nyheter om fågelinfluensan. Fågelinfluensa sprids mellan vilda fåglar, och risken för en människa att bli smittad av en fågel är liten. Men viruset har börjat spridas till däggdjur, inte minst till minkar. Göteborgsposten rapporterade att en minkfarm i Spanien i oktober 2022 drabbades av ett stort virusutbrott. Forskarna trodde först att det rörde sig om covid19, men det visade sig vara fågelinfluensa som muterat så att det snabbare kan spridas mellan däggdjur.

Att viruset smittat just minkar är det som oroar forskarna mest. Det är ingen slump att Danmark avlivade alla minkar i panik under coronapandemin. Anledningarna var flera. Hundratals djur hålls tätt i burar, vilket ökar risken för att smitta sprids som en löpeld. På grund av att de är utomhus kan de lätt få kontakt med virusbärande vilda djur. Minken är också lik människan i en besvärande aspekt: Våra struphuvuden är relativt lika och därmed mottagliga för liknande typer av virus. Det är helt enkelt dags att sluta med minkfarmer.

Herr talman! Det andra ämnet jag vill lyfta upp i dagens debatt är behovet av att Sverige går före och visar framfötterna i frågan om att fasa ut burar inom den svenska äggindustrin. Vänsterpartiet vill att burhållning av höns inom äggindustrin ska vara utfasad senast 2024.

För inte så länge sedan ställde jag en fråga till landsbygdsministern, om man avser att ta initiativ för att införa förbud mot burar inom äggindustrin i Sverige. Jag fick till svar att regeringen inte ser något behov av att förbjuda inredda burar för värphöns nationellt och att man inte vill föregripa den pågående översynen av lagstiftningen på EU-nivå.

Frågan om burar inom äggindustrin har diskuterats inom politiken i över 30 år. I dag är frigående system det vanligaste bland svenska äggproducenter, vilket är bra. Detta är mycket tack vare konsumenternas aktiva efterfrågan på ägg från frigående hönor och företagens aktiva arbete med att erbjuda alternativ, men fortfarande sitter 230 000 hönor i burar där de aldrig får möjlighet att pröva sina vingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Äggen från hönor som hålls i burar kan man hitta framför allt i blandprodukter och i färdigmat som säljs i de stora matvarubutikerna. Konsumenterna har ingen möjlighet att veta om äggen i dessa produkter kommer från frigående hönor ens när varan kommer från Sverige. Därför behövs ett politiskt beslut som säkerställer att samtliga hönor inom den svenska äggindustrin har de rättigheter som djurskyddslagen säger.

Ett lagförslag i linje med det europeiska medborgarförslaget End the Cage Age väntas till hösten läggas fram som en del av översynen av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Det är bra, men som alltid tar processer på EU-nivå tid. Det kommer att ta ett antal år innan lagstiftningen är på plats.

Att bara sitta och invänta EU-lagstiftning håller inte. Det är bättre att ta tillfället i akt och bli ett föregångsland genom att visa att vi kan göra våra livsmedelssystem burfria och på så vis underlätta för resten av EU att följa vårt exempel.

Burar inom äggindustrin kan man förbjuda genom att göra ett förtydligande i djurskyddsförordningen om att hönor behöver frihet att röra sig obehindrat eller genom att skicka ett uppdrag till Jordbruksverket att uppdatera den djurslagsspecifika lagstiftningen om fjäderfä.

Herr talman! Jag avslutar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 16 om att Sverige bör införa ett stoppdatum för pälsdjursfarmning till senast år 2025 och att regeringen bör presentera en plan för utfasningens genomförande samt att regeringen bör återkomma med förslag på regelverk som förbjuder försäljning av nyproducerad päls från djur i bur.

(Applåder)

Herr talman! I denna debatt har djurskyddspolitik diskuterats. Det är en fråga som inte minst engagerar mitt eget parti. Miljöpartiet vilar på tre solidariteter - solidaritet med människorna, solidaritet med naturen och solidariteten med djuren.

Djuren har rätt till sitt eget liv, till ett bra liv, oavsett nyttan för människor. Djuren ska inte finnas för vår skull. Men vår ideologi är långt ifrån avspeglad i verkligheten.

Herr talman! Utöver att det är moraliskt förkastligt att låsa in vilda djur i små burar har covid-19-pandemin tydliggjort riskerna med minkuppfödning. Zoonoser, det vill säga sjukdomar eller smittämnen som kan spridas från djur till människor, utgör cirka 75 procent av alla nya luftvägsinfektionssjukdomar hos människor.

På en minkfarm i Spanien hade man i oktober ett utbrott av fågelinfluensa, där viruset för första gången också spreds mellan djuren. Man var tvungen att avliva 50 000 djur. Och minkar liknar oss människor rent genetiskt. Därför vill nu forskarna att man ska stänga ned minkfarmerna, eftersom det är en stor risk att viruset sprids vidare från just minkar till människor. 16 EU-länder har redan infört ett förbud mot pälsdjursuppfödning. Och här går Sverige mot strömmen genom att fortsätta tillåta denna riskfyllda näring.

Att låta minkarna sitta hela sina liv i små burar är, som forskarna säger, en tickande bomb för nästa stora pandemi. Minkfarmerna är alltså inte bara en fråga om djurvälfärd utan också en fråga om säkerhet. Vi menar att det är av största vikt att jobba förebyggande och nu ta chansen att avsluta en riskfylld bransch och på så sätt avsluta det enorma lidandet för minkarna.

Herr talman! Vi har mycket att göra även när det gäller att stoppa det grövsta förtrycket mot djuren. Vi har en industri som producerar så kallade turbokycklingar, kycklingar som lever sina liv på mindre yta än en A4 under hela sina liv. Och det går inte att hävda att djurskyddslagen implementeras på ett bra sätt för de hönor som inte kan sträcka ut sina vingar eller få träffas av vårsolens strålar då de hålls inomhus.

Varje år föds det upp nästan 100 miljoner kycklingar för slakt i Sverige. Slaktkycklingarna - jag tror att det hette broiler när jag var liten - har en mycket snabb tillväxt, från 40 gram till nästan 2 kilo på en månad. Det gör att det finns en stor risk för benfel och rörelsestörningar. Aveln är starkt centraliserad. Och för djuraveln är den snabba tillväxten ett mycket stort djurvälfärdsproblem.

Vi måste ställa krav på kycklingindustrin, så att de satsar på mer långsamväxande raser och att varje kyckling får mer utrymme att röra sig på och att kycklingarna får möjlighet att vistas utomhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 17 om att successivt avveckla minkfarmerna.

Herr talman! Jag förstår att Beatrice Timgren vill prata om detta. Civil olydnad per definition innebär att man bryter mot lagar. Det är själva grejen. Sedan är frågan hur man gör det. Om någon som till exempel värnar djuren ägnar sig åt civil olydnad ägnar man sig inte åt exempelvis sabotage. Det är någonting annat. Det går utanför detta per definition.

Civil olydnad handlar alltså om att uttrycka saker och ting när man tycker att till exempel lagstiftning som har stiftats i denna kammare inte följs och att man vill visa det för allmänheten genom att begå civil olydnad och då också tar sitt straff för det. Och det brukar handla om ohörsamhet mot ordningsmakten.

Så sent som 2000 kom en parlamentarisk utredning, Demokratiutredningen, med sitt slutbetänkande. Där finns det långa stycken om att civil olydnad ska ses som någonting annat än ett vanligt brott, då det handlar om att väcka opinion.

Jag kan tänka mig att man inom Sverigedemokraterna inte är så pigg på att diskutera civil olydnad; det är ju ett parti som är mer intresserat av repressiva åtgärder - kanske även när det gäller frågan om djurvälfärd och att det finns vissa typer av djur som verkligen behandlas på ett osunt sätt. Det gäller till exempel turbokycklingarna, som lever på ett sätt man kanske egentligen inte skulle acceptera och som vår djurskyddslag - skulle jag säga - har förbjudit.

Ur det perspektivet kan man ju säga att civil olydnad är ett sätt att väcka opinion, men sabotage är inte civil olydnad. Vi står inte bakom det.

(TALMANNEN: Då har vi fått två inlägg på det temat. Vi ska se om vi nu kan återvända till ämnet för betänkandet.)

Herr talman! Jag vet inte vad Beatrice Timgren far efter. Det vi har arbetat med i detta betänkande - och det vi har motionerat om och yrkar på - är att vi ska avveckla minkfarmerna. Detta är nämligen ett system som inte är acceptabelt ur djurskyddssynpunkt.

Det handlar om vilda djur som inte ska låsas in i bur utan vara i naturen, där de hör hemma. Sedan är minkar inte vanligt förekommande i svensk natur, och vi ska därför inte släppa ut dem i svensk natur; då händer det en massa saker. Men vi ska inte ha den typen av djur instängda för att folk ska kunna ha en päls på sig. Det är inte acceptabelt.

Man har gjort stora förändringar när det gäller burhållningen, men det räcker inte. Det finns ett stort antal forskare som pekar på att minkarna inte får leva på ett sunt sätt och på det sätt de är tänkta att göra utifrån den typ av djur de är. Därför ska vi avveckla minkfarmerna. När det gäller covid19, fågelinfluensa och så vidare har vi också problemet att minkarna har en genetisk benägenhet att ta till sig vissa sjukdomar, som då också kan gå över till oss. Detta skapar stora problem, och därför ska vi avveckla minkfarmerna.

Det finns självklart saker och ting vi inte kan acceptera när det gäller förhållandet mellan vissa typer av aktivister och de farmer som finns kvar, men det är en helt annan sak. Vi ska avveckla minkfarmerna - det är det vi motionerar om, och det är det vi kommer att rösta för i kammaren.

Djurskydd

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)