Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Magnus Oscarsson (KD) om Djurskydd

Magnus Oscarsson (KD) höll ett anförande om Djurskydd i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.

Fru talman! I kväll debatterar vi här i kammaren betänkandet om djurskydd. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige har ett väldigt starkt och solitt djurskydd som måste värnas. Men tyvärr bryr sig inte de kriminella hundsmugglarna om detta över huvud taget. Vi ser hur hundsmugglingen ökar i vårt land. I samtal som jag har haft med tulltjänstemän påpekar de att de hundsmugglare som de tar fast bara är toppen på isberget. Vi har läst om och sett de hemska bilderna på hundar som tagits in i landet illegalt. Det är ett förfärligt djurplågeri. Vi vet också att handeln ökade stort under coronapandemin. Jag är glad över att vi i detta utskott är överens om att mer måste göras för att få bukt med detta gissel.

Det är positivt att vi under 2022 fick flera tillkännagivanden i riksdagen om åtgärder mot hundsmuggling. Den nya regeringen arbetar aktivt i frågan och väntas komma tillbaka till riksdagen med förslag på åtgärder.

Fru talman! Vi kan vara stolta över våra svenska bönder, som i årtionden har arbetat aktivt för att minska antibiotikaanvändningen i lantbruket. Genom sund djurhållning, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning har vi i Sverige ett bra läge med friska djur.

Ända sedan den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA började ta fram statistik över förbrukningen av antibiotika har Sverige varit det land i EU vars animalieproduktionen använder minst antibiotika. Per kilo skattad vikt använder Sverige 10,9 milligram, Danmark 33,4 milligram, Italien 173,5 milligram och Cypern 296,5 milligram. Spannet mellan olika länder i EU är alltså väldigt stort.

Tyvärr har överanvändningen av antibiotika såväl inom djurhållningen som inom sjukvården lett till eller kommer att leda till fruktansvärda konsekvenser. Antibiotikaresistens är ett av de absolut störta hot som vi har globalt. Antibiotika som vanligtvis kan användas för att bota sjukdomar och skador biter inte längre. Omkring 700 000 människor varje år dör världen över på grund av resistenta bakterier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

För att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens och spridning av resistenta bakterier krävs ett engagerat och samordnat arbete på flera nivåer lokalt och nationellt, men framför allt måste det till en kraftfull skärpning inom EU och globalt.

Jag är tacksam över att vi har en regering som ser mycket allvarligt på denna fråga. Regeringen beslutade helt nyligen om ändringar av flera lagar för att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändning för behandling av djur.

Fru talman! En fråga som har varit aktuell i kväll och som är väldigt stor i vårt land är den stora bristen på veterinärer, något som många djurhållare oroar sig över. Att lantbrukare och sjuka djur behöver vänta orimligt länge är inte acceptabelt på något sätt. Det orsakar onödigt lidande både för djuren och för lantbrukaren. För lantbrukaren handlar det både om ängslan över sjuka djur och om den stora kostnad som ofta blir följden av att djur inte får hjälp i tid.

Det känns hoppfullt att regeringen bereder åtgärder för att komma till rätta med denna stora och viktiga fråga.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Regeringen har nyligen tillsatt utredningen med syftet att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft gentemot övriga EU-bönder. Vi socialdemokrater tycker självklart att det är jätteviktigt att konkurrensförutsättningarna för de svenska lantbrukarna stärks. Frågan är vad regeringen menar med att regelförenklingar ska utredas. Vi socialdemokrater är rädda för att det kommer att innebära att Sverige snarare kommer att backa än att vi kommer att vidareutveckla vårt djurskydd.

Fru talman! Ledamoten själv har tidigare lyft upp att beteskrav för mjölkkor bör avskaffas. I en debattartikel i Aftonbladet för några veckor sedan kunde vi läsa att landsbygdsminister Peter Kullgren och sverigedemokraten Martin Kinnunen pekade ut strömedel till gris som en av de åtgärder som det ställs krav på i Sverige men inte i övriga EU-länder.

Baserat på det här vill jag därför fråga ledamoten om syftet med utredningen är att sänka djurskyddskraven i Sverige för att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft.

Fru talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för en jätteviktig fråga. Det korta svaret är att vi inte vill sänka, dämpa eller på något sätt göra att vårt djurskydd blir sämre. Vi vill tvärtom se till att det går att parera detta, dels ha en livsmedelsproduktion värd namnet, öka produktionen, dels se över på vilket sätt vi, jämfört med EU, kan konkurrera på lika villkor.

Det här är intressant, och ledamoten tar upp en viktig fråga. Vi som har varit med ett tag vet också att det var en bärande punkt i livsmedelsstrategin som antogs i kammaren 2017. Vi vet också att dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht tryckte mycket på detta, det vill säga att vi måste få till ett konkurrenskraftigt jordbruk. Den tidigare utredaren har visat att detta måste ses över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det här var en bärande punkt när vi antog livsmedelsstrategin, och för oss är det här en del av strategin. Man kan i och för sig fråga den tidigare landsbygdsministern, men jag tror att även Socialdemokraterna har funderat över hur man kan göra mer av strategin. Många jordbrukare anser i dag att det blev en massa snack och lite verkstad. Det är därför viktigt att gå vidare för att få fram en livsmedelsstrategi 2.0.

Fru talman! Jag hör vad ledamoten säger. Men eftersom det har varit många sådana uttalanden under många år blir man oroad över vad utvecklingen kommer att bli. Vi är rädda för att djuren kommer att betala priset för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget vad gäller stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare.

Ledamoten nämner att syftet är att vi ska titta på övriga EU-länder och se till att det blir likvärdig lagstiftning. Men där tycker vi socialdemokrater att vi snarare ska se till att det blir striktare regler i EU som höjer djurvälfärden och att de följer efter oss i Sverige. Vi vet att det svenska djurskyddet och den låga användningen av antibiotika är något som konsumenterna värderar högt och sätter ett högt pris på. Därför är det av stor vikt att vi värnar detta, att vi utvecklar snarare än avvecklar.

Fru talman! Åtgärder som i dagsläget ändå har lyfts upp som fördyrande är till exempel halm till grisar, vilket är en absolut nödvändighet om vi ska kunna arbeta förebyggande för att stärka djurhälsan. Halmtillgången infördes för att grisarna skulle kunna utöva sitt naturliga beteende, böka runt, och för att de inte skulle svansbita varandra. Därför behöver vi inte heller använda svanskupering i Sverige.

Även beteskravet är jätteviktigt, inte bara för att korna ska få utöva sitt naturliga beteende utan för att också kunna upprätthålla en god klövhälsa i besättningen.

Jag är lite oroad över att vi socialdemokrater och ledamotens eget parti Kristdemokraterna har olika uppfattning om vad ett starkt djurskydd är. Ledamoten nämner att det ska vara högt ställda djurskyddskrav i Sverige. Just därför skulle jag vilja att ledamoten utvecklar vad ett starkt djurskydd innebär för honom.

Fru talman! Jag tackar än en gång Sofia Skönnbrink för hennes jätteviktiga frågor. Jag ska försöka svara på dem så mycket tiden räcker till.

Vi kan väl börja med beteskravet, som ändå är en viktig fråga. Vi vet att det var en present till Astrid Lindgren - i slutet av 90-talet har jag för mig. Vi som har hängt med lite grann vet dessutom att det på den tiden såg helt annorlunda ut i våra djurstallar. Då var djuren inne mycket i ladugårdarna. Det var trångt och mörkt, och det var inte så som det är i dag. I dag finns en helt annan standard på våra stallar. Jordbrukarna, framför allt mjölkbönderna, kan berätta att de öppnar dörrarna till stallarna en varm sommardag men att det är knappt att djuren går ut. De vill hellre vara inne.

Det är viktigt att se över hur det fungerar. Jag tycker inte att det är konstigt att se över dessa frågor. LRF säger samma sak, nämligen att man måste kunna se över hur reglerna ser ut i dag. Har det varit bra? Har det varit dåligt? Det är jätteviktigt att vi törs säga så.

Bara för att en lag stiftades för så länge sedan, med den tidens nivåer, är det ändå konstigt att inte kunna se över om något är bra eller dåligt och hur vi ska se framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

När jordbrukarna berättar om hur läget är, är det viktigt att ta fram fakta.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.