Marléne Lund Kopparklint (M) svarade Daniel Bäckström i en replik om Djurskydd i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Daniel BäckströmC· i en replikI det här läget är frågan oerhört akut. Det är ett väldigt allvarligt läge. Jag kan förstå att det delvis handlar om tillgång till veterinärer, men i det här fallet finns det ett tydligt tillkännagivande där det handlar…Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om djurskydd. Det är en fråga som påverkar många och som är mycket viktig.
Fru talman! Vi i Sverige har högt ställda krav på våra djurhållare, och djuren mår i stort bra. Vi har en god djurvälfärd i Sverige som vi kan vara stolta över.
Svenska lantbrukare använder minst antibiotika av alla lantbrukare i hela EU, till skillnad från andra länder där antibiotika används bekvämt och rutinmässigt. I och med det är vi också ett av de länder i världen som har lägst användning av antibiotika i animalieproduktionen, och det är såklart någonting som vi ska vara stolta över.
Just för att det ser ut som det gör här i Sverige behöver vi lära ut och visa vägen för andra och hoppas att de tar till sig vårt arbetssätt. Här, fru talman, måste vi ligga på och visa vägen, för den stora användningen av antibiotika har lett till en situation där antibiotikan håller på att tappa sin effekt genom att bakterierna blir mer resistenta. Det handlar om att det faktiskt går att visa att vi kan hålla på med lantbruk och djurhållning på ett hållbart och ansvarsfullt sätt gentemot djuren och människorna. Vi måste visa att våra lantbruksdjur inte bara bidrar till detta utan också är en viktig del i vår naturvård och livsmedelsförsörjning.
En viktig fråga att ställa är: Vad gör vi när djuren blir sjuka och antibiotika inte längre fungerar?
Sverige arbetar nu med dessa frågor, både nationellt och internationellt, för att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens. Det känns tryggt och otroligt viktigt att vi ligger i framkant med detta.
Fru talman! Att de flesta lantbrukare i Sverige prioriterar god djurvälfärd vet vi. Men vi kan därmed inte luta oss tillbaka och känna oss nöjda. För självklart vet vi också att det finns brister. Och här, fru talman, är det viktigt att vi ser till att det finns en god kontrollfunktion och att brister upptäcks.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Fru talman! Vi i riksdagen stiftar lagar och ser till att det finns en djurskyddslag som ser till att djur slipper onödigt lidande och att människor tar sitt ansvar och skyddar djuren från risker att fara illa.
Dessa ord leder mig vidare till de viktiga funktionerna i samhället som bidrar till just detta. Jag talar om de personer som faktiskt är en kontrollfunktion, som ser till att den lag vi stiftar följs, som faktiskt är ute i verkligheten och möter djur och människor och som faktiskt drar i nödbromsen när de ser att saker och ting inte står rätt till. Jag talar, fru talman, om våra viktiga veterinärer, djurskötare och djursjukvårdare. Men jag skulle också vilja stanna upp vid tulltjänstepersoner.
Fru talman! Alla djur som hålls av människor omfattas av djurskyddslagstiftningen. Att djuren ska ha det bra förutsätter tydlig och ansvarsfull lagstiftning och regelverk där skydd och förebyggande insatser regleras. Att Sverige lider av veterinärbrist har varit känt sedan länge. Och det ser vår regering, och det såg vår förra regering också.
Skillnaden är att den förra regeringen hade åtta år på sig att tillgodose det här behovet. Jag kan tycka att man lite grann såg mellan fingrarna med detta.
Precis som kossan på Sörgården ute i Kristinehamn ska få snabb hjälp om den blir sjuk ska den dräktiga hunden Lakkry i Haparanda få rätt vård i tid. Lakkrys ägare ska inte behöva stå med sin hund i famnen och ringa på dörren till djursjukhuset mitt i natten - och inte få något svar därför att det inte finns personal. Lakkrys ägare ska inte behöva se sin hund och dess valpar i magen avlivas för att vägen till en veterinär blev för lång. Regeringen ser denna problematik och jobbar aktivt på den fronten. Vi måste råda bot på den veterinärbrist som råder här i Sverige.
Fru talman! Jag har i tidigare anföranden pratat om hundsmuggling, och det är ett ämne jag väljer att lyfta även här och nu. Det är fortfarande ett problem i Sverige. Vi får fortfarande rapporter om att hundsmugglare tas fast vid den svenska gränsen, och man kan ställa sig frågan varför. Hur kan detta fortsätta trots att vi vet hur dåligt dessa hundvalpar har det i de länder där hundfabrikerna finns? Jo, det kan jag berätta: Det kan fortsätta därför att det fortfarande finns en marknad i Sverige.
Gång på gång har vi fått rapporter om detta, inte minst under pandemin då alla ville skaffa hund. När uppfödarna inte hann med uppstod den här marknaden. Det har inneburit att en organiserad brottslighet kring hunduppfödning har vuxit fram i Sverige och runt om i Europa. Hundvalpar föds upp i fabriker där tikarna tvingas para sig för konstant valpning. Man tar valparna från tiken så att de går miste om anknytningen, och man har inte koll på att valparna mår bra. Sjukdomar och parasiter förekommer. Rabies, som vi har varit förskonade från i Sverige, förekommer. Valparna säljs sedan avsevärt billigare, med falska papper och falska identiteter.
Denna rätts- och omsorgsosäkerhet är oerhört allvarlig. Det är självklart att vi måste hantera det här nu. Polisen gör sitt, och tulltjänstemän gör sitt. Men jag vill vädja till svenska folket: Var uppmärksam på de hundvalpar ni köper! Så länge det finns en marknad i Sverige för de här hundvalparna kommer nämligen hundfabrikerna att finnas utomlands. Man ska vara uppmärksam på om det är ett lägre pris på hunden. Är det en etablerad kennel? Kan säljarna visa upp äkta papper på vaccination? Har personerna som säljer hunden varit skrivna länge på den adress där man hämtar hunden? Alla dessa saker kan vara varningsklockor som borde göra att man drar öronen åt sig när man ska köpa en hund.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Fru talman! Det är viktigt att Sverige stärker de lagar som är till för att skydda djur och att vi värderar djuren högt. Djur kan inte yttra sig mer än genom att exempelvis gnälla, eller möjligtvis skrika, när någon är elak mot dem. Valpar som är i dåligt skick kan inte ens göra det.
Slutligen: Vi behöver se till att våra lagar skyddar de djur som finns i Sverige. Vi behöver också ha lagar som skyddar djur utanför Sverige. Vi behöver på olika sätt se till att lagarna efterlevs genom att det finns god tillgång till exempelvis veterinärer, djurvårdare och djursjukvårdare, liksom tulltjänstemän. Vi behöver därtill se till att det finns resurser som kan ta fast brottslingar som inte sköter sig och inte följer lagen.
Vi gör mycket bra i Sverige, och vi ska känna oss stolta över den djurvälfärd vi har. Den sticker nämligen ut. Men som alltid finns det brister och hål i skyddsnätet. Just de hålen ska vi jobba tillsammans för att täta, och det tror jag att alla partier här i kammaren är överens om. Jag vet att vår regering prioriterar och jobbar aktivt med detta.
Sverige har det väldigt bra i och med att de flesta tar hand om sina djur på ett bra sätt, vare sig det gäller smådjur eller lantbruksdjur. Vi har superduktiga veterinärer och annan djurhälsovård som kämpar dygnet runt för att tillgodose djurens behov. Till dem vill jag säga: En eloge till er alla! Det arbete ni gör uppskattas. Vi ser också att det behövs mer, och vi gör allt för att klara av den utmaningen.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för ett intressant anförande.
I morse kunde vi höra på nyheterna att närmare 22 000 djur ska avlivas efter ett fågelinfluensautbrott i Kävlinge. Utbrottet upptäcktes efter provtagning på en avelsanläggning med föräldradjur till slaktkycklingar. Viruset i det aktuella fallet är en variant som har cirkulerat i Europa och Sverige sedan 2020, och smittan misstänks ha kommit in i anläggningen via spridning från vilda djur. Vilda och tama djur utsätts ju för samma virus som människor.
Detta virus har börjat spridas även till däggdjur - inte minst till minkar. I oktober 2020 drabbades en minkfarm i Spanien av ett stort virusutbrott. Forskarna trodde först att det rörde sig om covid-19, men det visade sig vara fågelinfluensa som muterat så att det kan spridas snabbare mellan däggdjur.
Att viruset smittat just minkar är det som oroar forskarna mest. Det är ingen slump att Danmark avlivade alla minkar i panik under coronapandemin; minkfarmer där minkar föds upp och slaktas för att sedan bli päls som till största delen säljs till Kina har länge beskrivits som potentiella virusfabriker. Min fråga till Marléne Lund Kopparklint är därför: När tänker ni i regeringen avveckla pälsdjursfarmerna i Sverige?
Fru talman! Det var lite rörigt i ledamoten Kajsa Fredholms inlägg. Jag tror och tolkar det som att ledamoten ville ställa en fråga om fågelinfluensan. Det är ju ett utbrett problem och har varit det tidvis, och det är en fråga man är medveten om från myndigheternas sida. Man gör där ett gediget arbete genom forskning och förebyggande insatser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
När det gäller fågelinfluensan ser vi hur den sprids. Vi är väl medvetna om hur det går till. Det görs också riktade insatser för att förebygga där man går ut med information till djurägare om hur detta ska hanteras. Med jämna mellanrum, när detta uppkommer, går det ut varningar. Jag tycker att man har ett gott arbete med förebyggande insatser kring detta. Man ser också till att människor får den information de behöver. Jag vet att regeringen tar detta på största allvar och tittar på hur arbetet ska utvecklas vidare.
Jag känner mig alltså trygg i hur det fungerar i dag, och jag vet också att man tittar vidare på det. Jag hoppas att det är ett tillräckligt bra svar för ledamoten.
Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för svaret, men jag är inte riktigt nöjd med det.
Minkfarmer är en grogrund för nästa pandemi. Som jag sa förut utsätts vilda och tama djur för samma virus som människor. Den här frågan har diskuterats förut, och vi har sett det i medierna. Minkfarmer borde stängas ned lika mycket av folkhälsoskäl som av djurrättsskäl. Vi i Vänsterpartiet vill att Sverige ska införa ett stopp för pälsdjursfarmning senast år 2025, och vi vill att regeringen presenterar en plan för utfasningens genomförande.
Hela åtta av tio svenskar anser att det inte bör vara tillåtet att föda upp djur i bur för pälsens skull, men nu har vi också en brinnande folkhälsofråga. Det är ju inte så att covidpandemin är den enda pandemi vi kommer att råka ut för, utan vi vet att vi kommer att drabbas av fler pandemier. Där är fågelinfluensan ett allvarligt virus. Det känns lite passivt att man inte kan agera proaktivt i frågan.
Fru talman! Som jag sa i mitt anförande stiftar vi i riksdagen lagar, och vi ska se till att det finns en djurskyddslag som ser till att djur slipper onödigt lidande. Vi har också kontrollfunktioner som följer upp hur man hanterar lantbruksdjur och olika ställen där man har dessa djur.
Jag känner mig trygg med det arbete som regeringen har när det gäller fågelinfluensan, som ledamoten var inne på. Jag känner mig också trygg med de kontrollfunktioner som myndigheterna har när det gäller att se till att djurskyddslagstiftningen följs.
Fru talman! Tack, Marléne, för din föredragning här! Det var glädjande att höra att hundsmugglingen är en prioriterad fråga för regeringen, för det är det även för oss socialdemokrater. Jag har själv skickat in en skriftlig fråga på det temat för ett par veckor sedan. Jätteglädjande att höra att så är fallet!
Nu när jag har en regeringsföreträdare på plats skulle jag vilja passa på att ställa några frågor om den nyligen tillsatta utredningen om att stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare och då särskilt frågan som gäller förprövning av djurstallar. Den frågan var uppe här i riksdagen för ett antal år sedan och var då föremål för omröstning gällande att den skulle avskaffas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Fru talman! Jag tror inte att det här är rätt väg att gå eftersom förprövningen är en garant för att de djurstallar som byggs lever upp till de krav som ställs, även vad gäller ombyggnationer. Det säkrar djurvälfärden samtidigt som djurhållaren kan känna sig trygg med att ha godkänts av kontrollmyndigheten, i det här fallet länsstyrelsen.
Utan den här förprövningen tror vi att det finns stor risk att djurägarna drabbas negativt. Det kommer att bidra till ökade kostnader om man bygger felaktiga stallar som måste ändras i efterhand. Det kan också innebära risk för försämrad arbetsmiljö på grund av bristande ventilation och annat. Även brandskyddssynpunkten är viktig i det avseendet.
Därför skulle jag vilja höra på vilket sätt ledamoten anser att ett borttagande av förprövningen skulle hjälpa lantbrukare att stärka konkurrenskraften. Jag såg i utredningsdirektivet att man ska analysera konsekvenserna av ett upphävande, så det skulle vara jättebra om jag kunde få svar på den frågan.
Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Sofia Skönnbrink! Det känns tryggt att ledamoten delar uppfattningen att hundsmuggling är en prioriterad fråga.
När det gäller det som ledamoten pratar om beslutade regeringen den 9 februari att tillsätta en utredning med syfte att stärka konkurrenskraften för livsmedelsproducenter och upprätthålla ett starkt djurskydd.
Vi har en hög standard i Sverige som gör att vi behöver titta på den här frågan. Vi kan se att det finns en vinn-vinnsituation i att stärka konkurrenskraften men samtidigt kunna bibehålla det goda djurskydd som vi har.
Som jag sa i tidigare inlägg känner jag mig trygg med att regeringen prioriterar djurvälfärden i Sverige och vill bibehålla den. Vi har också en stark kontrollfunktion, där vi kommer att se till att man gör prover och titta på hur det fungerar framåt. Oavsett vad det landar i finns de här kontrollfunktionerna, och vi ska bibehålla djurvälfärden och den väldigt höga standard som vi har i dag.
Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för svaret! Jag tycker dock inte att ledamoten riktigt svarar på min fråga vad gäller just förprövning.
I utredningsdirektivet finns ett avsnitt om att utreda konsekvensen av ett eventuellt upphävande av förprövningen. Anledningen till att jag väljer att ta upp just den här frågan är att djurskyddet i Sverige bygger mycket på förebyggande arbete. Det är det som gör att vi har en sådan himla bra djurvälfärd i Sverige.
Det är sällan de här förprövningarna godkänns utan villkor eller kompletteringar vad gäller till exempel byggnadsmått, ventilation eller brandskydd, som jag sa tidigare. Som ledamoten säger har vi en hög standard i Sverige, och vi ska självklart göra allt vi kan för att behålla den.
Det är inte så att vi tror att lantbrukare med avsikt gör fel i en byggnadsprocess när det gäller att ta fram djurstallar. Däremot är det ganska tufft att kräva att våra lantbrukare ska ha expertkompetens på alla områden, och det här med tolkning och tillämpning av lagar är väldigt komplext.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
I stället för att diskutera eller utreda ett borttagande av förprövningen tänker vi att det vore lämpligare att undersöka på vilket sätt den kan utvecklas och effektiviseras så att man kan driva igenom fler förprövningar. Då blir inte väntetiden så lång, vilket har framförts som ett problem i dag.
Min fråga till ledamoten Marléne Lund Kopparklint är om inte hon också anser att det vore lämpligare att tillskjuta mer medel till länsstyrelserna så att förprövningar kan effektiviseras och förenklas.
Fru talman! Ledamoten är själv inne på det. Det här är en utredning som vi kommer att titta på, och vi kommer att undersöka möjliga åtgärder inklusive regelförenklingar för att bibehålla högt ställda djurhållningskrav och stärka konkurrenskraften för till exempel den svenska livsmedelsproduktionen.
Vi kommer att analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU.
Vi kommer att undersöka möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet, inte bara här i Sverige, men också bibehålla det vi har i dag. Då kommer vi att titta på alla de områden som ledamoten är inne på, så jag får be om att man väntar tills det resultatet är framme.
Vi känner oss trygga med att vi redan i dag jobbar med de här frågorna. Vi tittar som sagt på djurvälfärden och hur man jobbar med konkurrenskraften och tillsynen som jag pratade om för att se till att djurskyddslagen följs.
Fru talman! Stort tack till ledamoten Marléne Lund Kopparklint för anförandet! Det belyser flera viktiga frågor.
Också i förra mandatperiodens sista debatt om djurskyddsfrågor var hundfrågan uppe. Riksdagen behandlade detta med ett tydligt tillkännagivande till regeringen som följd, och vi var flera partier som verkligen jobbade för att det här ska lyftas på olika sätt.
Vi är båda hundägare och berörs djupt av frågorna om att välfärd för djuren ska finnas i alla bemärkelser. Jag tycker att det är positivt att Marléne Lund Kopparklint lyfter fram både polisens och Tullverkets betydelse men också belyser att svenska folket har ett viktigt ansvar att inte köpa smugglade hundar.
Jag har tagit del av Svenska Kennelklubbens artikel som kom nyligen som handlar om förväntningar från svenska hundföreträdare att också den här regeringen tar stort ansvar för att följa upp tillkännagivandet.
Min fråga till Marléne Lund Kopparklint, med tanke på att ledamoten företräder det största regeringspartiet i trepartikonstellationen och att det snart har gått ett halvår, är vilka åtgärder regeringen planerar för att ta tag i och leverera på det tillkännagivande som riksdagen och partier som nu företräder regeringen var med och drev igenom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Fru talman! Det här är en prioriterad fråga, och vi tittar på den. Det finns som sagt ett tillkännagivande, som ledamoten var inne på. Det som behöver tittas på, och som vi också kommer att titta på, är att stärka upp rättssystemet när det gäller de här frågorna.
Som jag var inne på i mitt inlägg handlar det även om att det finns en god tillgång på veterinärer. När tulltjänstemän tar fast hundsmugglarna måste veterinärer tillkallas på plats för att se hur skicket är på hundvalparna. Om det inte kommer någon veterinär måste, i allra värsta fall, tulltjänstemännen släppa hundsmugglarna, som sedan tar en annan väg in i Sverige.
Därför är det en lång kedja av insatser som regeringen kommer att se över. En mandatperiod är fyra år, men det här är en prioriterad fråga i och med att djuren som hamnar i detta lider. Jag kommer personligen att bevaka frågan; det kan jag lova ledamoten.
Som svar på frågan handlar det om de delar som ledamoten själv är inne på: polis och tulltjänstemän men också rättssystemet. När frågorna hamnar i rätten och ska bedömas är det viktigt att det finns en hel rättskedja som håller och att det framför allt finns resurser.
De här personerna tar sig in i Sverige, vilket vi ser på antalet hundar som tullen har fått fatt i. Det har varken minskat eller ökat markant, utan det ligger kvar på den nivå som det har legat på. Det visar att vi verkligen måste jobba mot det här.
Fru talman! I det här läget är frågan oerhört akut. Det är ett väldigt allvarligt läge. Jag kan förstå att det delvis handlar om tillgång till veterinärer, men i det här fallet finns det ett tydligt tillkännagivande där det handlar om att befogenheterna för veterinärerna behöver ändras så att de lättare ska kunna anmäla just förekomsten av misstänkt smuggling.
I det perspektivet är inte svaret om en mandatperiod tillräckligt, utan det är här och nu regeringen behöver återkomma med ett svar på hur tillkännagivandet ska få praktisk effekt. Hur ska regeringen få stopp på denna gigantiska kriminella verksamhet som försätter väldigt många hundar i svåra situationer?
Frågan går ytterligare ett varv. Vad är regeringens inte bara prioriteringar utan faktiska åtgärdsplan för att ta tag i detta i år? Det är här och nu problematiken finns i svensk kontext.
När kommer vi att kunna se resultat? Och vilka målsättningar finns konkret från regeringens sida för att verkligen ta tag i problematiken?
Fru talman! Om jag bara kunde knäppa med fingrarna och få slut på det här skulle jag göra det. Men ledamoten vet också att man under en mandatperiod kan vidta flera åtgärder. Och det går inte att förändra situationen över en natt, även om man skulle önska det.
Jag känner mig trygg med att regeringen prioriterar frågan med hundsmugglingen. Det är flera insatser som behövs för att stärka skyddet och för att förebygga att det här blir en fortsatt marknad i Sverige. Då måste det finnas tulltjänstemän, poliser och åklagare som driver frågan framåt. Som ledamoten sa måste det också finnas veterinärer på plats som har befogenheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Men framför allt måste vi vara noga med att uppmana svenska folket att inte köpa dessa valpar. Vi måste jobba proaktivt för att se till att upplysa om vilka varningstecken som finns. Ledamoten har alldeles rätt i att det måste till insatser och åtgärder. Jag har räknat upp flera åtgärder för ledamoten som handlar om hur vi ska hantera och kommer att hantera frågan. Det här kommer säkerligen att vara en fråga som följer oss under mandatperioden eftersom det har blivit en organiserad brottslighet kring hundsmugglingen.
