Robert Stenkvist (SD) om (forts. från prot. 42) Utbildning och universitetsforskning (forts. UbU1)

Herr talman! Äntligen står vi här. Vi började debatten i måndags och avslutar den på onsdagen. Som vi har längtat.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi står bakom denna budget. Men just på områden som högre utbildning och forskning skiljer sig de olika blocken inte så jättemycket åt budgetmässigt. Jag hörde här tidigare att skillnaden är marginell och har i princip alltid varit det. Det handlar mer om ideologiska skiljelinjer mellan blocken, och denna debatt blir väl därefter.

Jag hoppas att det under mandatperioden kommer en rad efterlängtade förslag med inriktning främst på mer kvalitet än kvantitet, som vi har tjatat så mycket om i denna kammare. Om jag uppfattar signalerna rätt har regeringen denna inriktning.

Varför är det så viktigt att satsa på kvalitet? De som kommer in på en utbildning på våra högskolor ska ha tillräckliga förkunskaper för att klara utbildningen. Annars får högskolorna sänka kraven, vilket har skett. Efter en tid har hela utbildningsstandarden sänkts, och studenterna får svårt att få jobb. Företagen kräver en viss grad av kvalitet på utbildningen. Framför allt halkar vi efter internationellt, om inte andra nationer gör på samma sätt. Och det gör många nationer inte. Därför är det viktigt att upprätthålla kvaliteten.

I budgeten får rymdforskningen ett ökat anslag på 70 miljoner kronor. Det är välkommet. Man kan kanske tycka att det skulle vara större. Men då ska man ta i beaktande att rymdforskningen har fått ökade anslag i en rad budgetar. Detta är viktigt för att vi ska kunna delta i internationella samarbeten - i västvärlden, EU och Europa. Det driver på den tekniska utvecklingen, det driver på kompetensen, det stimulerar ekonomin i Sverige och det är bra för oss alla, för ekonomin och för Sverige. Det ger så kallade spinoffeffekter. Om jag har förstått budgeten rätt ingår en utbyggnad av Esrange i denna satsning.

Vi har unika förutsättningar i Sverige att bygga Europas främsta uppskjutningsplats för satelliter och annat. Vi har ytor och områden som övriga nationer inte är i närheten av att ha. Vi har ett klimat som de andra nationerna inte har. Jag tycker att vi ska satsa på att bli västvärldens främsta - bortsett från USA, som vi inte kan tävla med - uppskjutningsplats för satelliter, en uppskjutningsbas i toppklass. Det skulle öka Sveriges anseende inom EU och i hela västvärlden.

Statsrådet Mats Persson har sjösatt en utredning om cancelkulturen. Det tycker jag är mycket välkommet. Jag hörde dock en debatt mellan Persson och en genusvetare från Lunds universitet, och jag kan inte låta bli att nämna det. Genusvetaren hävdade bestämt att en sådan utredning är helt onödig. Hon menade att man bekämpar denna osunda kultur själv inom akademin om den över huvud taget förekommer. Om den över huvud taget inte förekommer kommer en opartisk och förutsättningslös utredning att visa det. Jag tycker att alla utredningar ska vara ärliga och förutsättningslösa. Nu är det inte så. Men det är vad jag tycker i alla fall. Nu tror jag att det kommer att visa sig att denna genusforskare har fel.

Vi minns debaclet på Konstfack för ett tag sedan som handlade om rummet Vita havet. Och det finns en rad andra exempel. Men detta ligger väl närmast till hands.

Förresten: För ett par veckor sedan hörde jag att de hade stängt en hel institution vid Lunds universitet på grund av arbetsmiljöproblem. Så, nej, akademin klarar inte av detta helt själv även om det är traditionen, så att säga.

Jag önskar Mats Persson lycka till med utredningen.

Det är också viktigt att vi tar tag i missbruket av uppehållstillstånd för studier bland utländska studenter. Efter ett kort tag tar de enklare svartjobb, struntar i studierna och flyttar till annan ort. Detta rör sig om ganska många studenter men från ett fåtal länder. Jag ska också nämna att detta är en viktig och välkommen punkt i Tidöavtalet. Men detta är ett problem som borde ha åtgärdats för länge sedan. Detta är ingen raketforskning à la Esrange. Detta kan man skruva på ganska enkelt för att minska missbruket. Vi har experter av en orsak, och de ska helt enkelt göra sitt jobb. Detta hoppas vi att regeringen snarast tar tag i. Det behövs ingen jättestor utredning.

Däremot måste vi ge utländska forskare rimliga möjligheter att verka i Sverige. Jag har förstått att handläggningstiderna för uppehållstillstånd är ett stort problem. Utländska forskare som vill forska i Sverige och ha en anställning på något universitet här borde ha en speciell snabbfil på Migrationsverket. Det är inte rimligt att de ska ställa sig i en kö som alla andra. Detta är människor som ska ha en tidsbegränsad anställning. Deras ansökningar skiljer sig väldigt mycket från de övriga ansökningarna. Här borde det faktiskt inrättas en snabbfil på Migrationsverket.

Det borde också stiftas en speciell lag i utlänningslagen för forskare. Och jag måste erkänna att jag har ändrat mig lite grann på denna punkt. Utlänningslagens paragrafer är helt enkelt inte relevanta för just forskare och doktorander. Det måste vi inse. Lagstiftningen riktas bara till arbetssökande. Det finns ingen relevans för just forskare och människor som ska jobba på ett universitet. Nu borde det stiftas en lag som inte kan missbrukas av 2 000 personer veckan efter att den har trätt i kraft. Detta måste gå att göra.

Däremot tycker vi att försörjningskraven på utländska forskare som forskar i Sverige måste vara kvar. Det är rimligt att man försörjer sig själv och sina närmaste. Det gäller både forskare och alla andra. Vi förutsätter att regeringen snarast tar tag i detta problem och kommer med adekvata förslag. Detta är egentligen inte heller någon raketforskning.

Självklart ska all verksamhet inom högskoleväsendet vila på vetenskaplig grund. Det har framförts i medierna att vi, SD, inte skulle stå för ett sådant synsätt. Jag tänker speciellt på en artikel. Och det är lite löjligt att jag ska behöva stå här och deklarera det. I denna artikel nämndes att vi inte skulle stå bakom evolutionsteorin. Den är vetenskapligt belagd, och det är den som vetenskapen arbetar utifrån och ska arbeta utifrån. Jag hoppas att jag var tydlig nu.

Även det som är vetenskapligt belagt inom klimatvetenskapen ska accepteras som just den vetenskap som den är - självklart. Vad vi sedan gör åt problemen är en annan sak. Det är en politisk fråga. Dessa saker måste man skilja på, vilket inte alltid görs. Om vi till exempel ska sluta att köra bil när kineserna bygger ett nytt kolkraftverk i veckan är en politisk fråga. Jag tycker inte det.

Herr talman! Avslutningsvis förutsätter jag att klimatvetenskap, genusvetenskap och evolutionsläran bedrivs enligt strikt vetenskapliga principer eller enligt beprövad erfarenhet och sunt förnuft. Jag hoppas att vi alla, oavsett partifärg, kan enas om detta.

Herr talman! Jag ska säga några ord om de debattregler som har införts. Det är välkommet att man försöker vitalisera debatterna. Men om vi har en debatt på måndagen och får avsluta den på onsdagen kanske debattreglerna ändå behöver reformeras en gång till. Jag tror mig veta att det är herr talmannen själv som står bakom debattreglerna. Jag vet inte om det är sant. Men jag personligen tycker att man ska tänka över dessa debattregler.

Med detta vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Vi tog makten på grund av att väljarna röstade på oss, helt enkelt. Det kallas demokrati. Det röda blocket förlorade valet - med ganska liten marginal, men ändock. Vi har alltså inte på något sätt tagit makten så som man gör i diktaturer.

När det gäller regeringens satsningar på skolan står vi bakom budgeten. Den innehåller en satsning på 6 extra miljarder. Som ledamoten Westling själv har sagt, fru talman, är det kommunerna som har ansvar för skolan. Jag var emot den kommunalisering som Göran Persson genomdrev, men nu är det kommunerna som har ansvar. De får 6 miljarder, och det är inga småpengar i den verkliga världen utanför de här väggarna. Det är människor som arbetar ihop de pengarna. Det är ett välkommet bidrag.

Som en tidigare talare sa här försöker Vänsterpartiet lösa alla problem med mer pengar. Jag kommer själv från en ganska fattig kommun. Den är inte liten, men det är en ganska fattig kommun. Jag ser behovet av annat än bara mer pengar.

Det krävs en annan pedagogik i skolan, för elevernas skull. Det är inte för vår skull utan för elevernas skull; de behöver bättre styrning och ett fastare grepp. Lärare ska vara lärare, inte kompisar med elever, vilket är en åsikt som jag tycker att många vänsterpartister ger uttryck för. Det är för elevernas och deras inlärnings skull. Det är inget att skratta åt, Samuel Gonzalez Westling. Det är väldigt allvarligt, tycker jag.

Skattesänkningen är som sagt ingen skattesänkning, utan det är en automatisk uppräkning på grund av inflationen.

Fru talman! Detta är en automatisk uppräkning på grund av inflationen, och vi har stått bakom uppräkningen. Vi har inte tagit något beslut om att avskaffa den, därför att även skattehöjningar och höga skatter har negativa effekter. Jag är för en rimlig skattenivå. Jag är inte för något nyliberalt lågskattesamhälle - det har jag aldrig varit - men det är som alltid en balansgång.

Höjer man skatterna minskar man företagandet och skatteinkomsterna i samhället. Det finns någonting som kallas Armeykurvan, som visar att skatteinkomsterna till staten minskar om skatterna går över en viss gräns därför att arbetslivets aktivitet helt enkelt minskar. Det är alltså en balansgång. Vi står bakom detta. Nu är vi inne i en ekonomisk kris, men det första vi gör är ju inte att ta bort de regler och reformer vi tidigare har stått bakom.

När det gäller att kommuner inte ska få någon hjälp står vi bakom de 6 miljarderna till kommunerna. Det är väl inga småpengar? Dessutom skickar vi pengar genom det som behandlas i UbU16. Det är en massa reformer och bidrag, vilket har räknats upp här tidigare. Det är en hel del pengar som går till kommunerna, och vi tycker att kommunerna ska ha den hjälpen och de pengarna i den situation som råder i dag.

Hade vi råd med mer skulle vi säkert skicka mer, men vi anser nog att samhällets resurser någonstans är begränsade. De växer inte på träd. Som jag brukar säga: Det är inga monopolpengar vi skickar ut, utan det är riktiga pengar.

Fru talman! Vi har väl hyllat deras immigrationspolitik, möjligtvis. Men Fidesz är inget systerparti till oss. Det har de aldrig varit.

Jag kan börja med relationen mellan politiken och högskolornas akademiska frihet. Friheten ska inte vara mindre än vad den är i dag utan snarare större.

De strategiska forskningsanslagen innebär i dag en politisk styrning. Det sker en politisk styrning om man till exempel ser på hur Vetenskapsrådet fördelar sina anslag. Jag har läst om deras anslag varje år, och jag har läst en del regleringsbrev. Det finns en politisk styrning. Jag tycker att den bör minska snarare än öka. Men det kommer alltid att finnas en politisk styrning. Det är skattebetalarna som finansierar hela kalaset, och det gör att det alltid kommer att styras på något sätt. Det ska vi vara ärliga med att säga.

Ledamoten Ådahl har rätt i att en ökad andel forskare som forskar i Sverige i dag och i framtiden nog kommer att få stanna här. Det blir förmodligen ganska få, men jag tror att andelen kan öka en del.

Jag skulle ha velat säga ytterligare något om Ungern, men jag avstår. Vi kan ta den diskussionen en annan gång.

Fru talman! Jag läste igenom budgetsatsningarna när jag satt i min bänk nyss. Det handlar om väldigt små sänkningar, måste jag säga.

Tolv lärosäten får mindre bidrag, men det är väldigt lite. En hel del högskolor får höjda bidrag. Jag vet inte exakt varför de tolv får denna ganska marginella sänkning, men jag är säker på att det inte påverkar utbildningskapaciteten på något sätt. Vi har dessutom inflation. I framtiden får anslagen höjas i enlighet med inflationen - det tar jag åtminstone för givet.

Jag började som politisk sekreterare här 2010. Högskolorna har i princip fått en linjär uppräkning i varenda budget sedan 2010. Att tolv lärosäten nu får en marginell sänkning är faktiskt en väldigt liten justering.

Där samhället har behov av kompetens, där måste det helt enkelt satsas i framtiden. Det här är ju en första budget på den här mandatperioden, och jag tror att det kommer att ske djupare analyser framöver. SD tillhör inte regeringen - vi är ett stödparti - men jag är säker på och har hört att det kommer att ske djupare analyser. Där det finns samhällsbehov, där ska det också satsas. Det är jätteviktigt.

Fru talman! Yrkesutbildningar och praktiska utbildningar är inte riktigt mitt bord, men jag har ju hört debatten här tidigare och att regeringen anklagas för en sänkning. Regeringen säger däremot att de satsar på andra håll. Generellt kan jag säga att inför framtiden tror jag att en satsning på praktiska utbildningar är viktigare än fler högskoleplatser.

Socialdemokraterna satsar en summa på fler utbildningsplatser, om jag såg rätt. Jag tror att en satsning på fler praktiska yrkesutbildningar är bättre, för det är vad arbetsmarknaden skriker efter, och det är där den största bristen råder. Många som är praktiskt lagda går teoretiska högskoleutbildningar. Det har jag sagt förut i den här talarstolen.

I Tidöavtalet signaleras det att en ökad satsning på yrkeshögskolan kommer att ske under kommande år, om jag har läst avtalet rätt. Det är mycket välkommet.

När det gäller högskolan håller jag inte riktigt med Socialdemokraterna. Nu är vi i en krissituation med lågkonjunktur, och då är det tradition att man satsar på utbildning - det stämmer. Men inom universitetsutbildningen och den teoretiska högskoleutbildningen måste vi ha mer inriktning på kvalitet och inte bara ta fram fler utbildningsplatser. När det gäller andel av befolkningen som går en teoretisk högskoleutbildning ligger vi redan i världsklass. Det är kvaliteten som har sjunkit de senaste åren. Jag har sagt det många gånger tidigare i den här talarstolen, och jag hade faktiskt tänkt avstå från att säga det i dag - jag tänkte att alla skulle uppskatta det.