Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Det finns rätt mycket med detta som man skulle kunna korrigera. För det första vill jag inte ge Socialdemokraterna äran för arbetskraftsinvandringen, utan det var faktiskt en mycket bra borgerlig och liberal alliansreform som ledamotens partis samarbetspartier genomförde tillsammans med Centerpartiet. Det var det första.

Det andra handlar om ekonomiska migranter. Man trycker ned en grupp som kommer till Sverige och arbetar, som går upp på morgonen, går till jobbet, betalar skatt och bidrar till vår svenska välfärd och till vår bnp.

Det finns många grupper och branscher som kommer att beröras av ett höjt lönegolv. Det som kom i dag var, om man ska lyssna på regeringen, ett första steg i en tvåstegsraket. Tvåstegsraketen kommer att innebära att lönegolvet framöver kommer att ligga någonstans runt 33 000 kronor, och det kommer ju att drabba de så kallade kvalificerade yrken som ledamoten säger sig vilja värna. Det kommer att drabba de gröna näringarna. Det kommer att drabba it-tekniker och it-ingenjörer.

Jag undrar också över att ledamoten säger sig vilja stävja brott och fusk. Jag tror att vi alla är överens om att det inte hör hemma i någon del av samhället, så inte heller inom arbetskraftsinvandringen. Men den utredning som presenterade det förslag som regeringen i dag baserar sitt nya lönegolv på landade själv i att ett höjt lönegolv inte motverkar fusk och brottslighet. Jag undrar varför regeringen och Sverigedemokraterna gör en annan bedömning än den utredning man baserar sitt eget förslag på.

Fru talman! Vi är helt överens om att fusk, oegentligheter och kriminalitet inte hör hemma i någon del av samhället - så inte heller inom arbetskraftsinvandringen. Men det är ju så att den utredare som presenterat förslaget själv säger att ett höjt lönegolv inte motverkar kriminalitet eller fusk. I praktiken ser det nämligen ut så att man kan skriva en lön på papperet och betala en annan i verkligheten.

Därför behövs det andra förslag om man säger sig vilja motverka fusk, oegentligheter och kriminalitet. Därför undrar jag om det finns andra bevekelsegrunder för regeringen, för man vill uppenbarligen inte motverka fusk och oegentligheter. Eller är det så att man tycker att utredaren har gjort en dålig utredning? I så fall tycker jag att det är konstigt att man baserar sitt lönegolv på just den utredningen.

Nej, det är inte ett lönegolv på 26 500 som införs. Den som vill komma hit och arbeta för 26 500 skulle få avslag, för det är 26 660 kronor som är lönegolvet. Ni som lyssnar kanske tycker att det är lite onödigt att lyfta upp dessa 160 kronor, men det handlar just om att detta är en godtyckligt satt lön som man har kommit överens mellan Tidöpartierna. Jag kan undra varför man landade på just 26 500 och inte på 28 000 eller 24 000. Det hade varit intressant att veta.

När det gäller en lön på 13 000 kronor är det väldigt få som ligger på den nivån. Det framgår av utredningen. Det är kollektivavtalsmässiga och branschmässiga löner som ska gälla för arbetskraftsinvandringen, och jag tycker att det är viktigt att vi värnar den svenska modellen - att det är parterna själva som sätter lönerna på svensk arbetsmarknad, inte de fyra Tidöpartierna.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom alla våra motioner men att jag för enkelhetens skull yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet.

Det råder ingen tvekan om att vi som land behöver få hit den kompetens vi saknar. Sverige behöver ett regelverk som möter företagens behov av arbetskraft från andra länder, och arbetskraftsinvandring kan hjälpa företag att växa och utvecklas när det inte går att hitta rätt kompetens här i Sverige.

Avskaffandet av arbetsmarknadsprövningen har lett till en omfattande arbetskraftsinvandring, ofta inom lågkvalificerade yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft, samtidigt som allt fler människor blir arbetslösa i Sverige. Det är också inom dessa yrken som de flesta problem med missbruk av systemet och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare förekommer. Fackföreningsrörelsen, arbetsgivarorganisationer och myndigheter har slagit larm om att lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att den enkelt kan utnyttjas av organiserad brottslighet.

Fru talman! Vi måste komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och ett system som bidrar till otrygga villkor och lönedumpning. En viktig utmaning de kommande åren är att fortsätta pressa ned arbetslösheten, särskilt bland nyanlända och långtidsarbetslösa, och vi socialdemokrater föreslår att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige.

Fru talman! Jobben ska i första hand gå till arbetslösa personer i Sverige, och vi ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Att människor söker sig till Sverige för att jobba här är i grunden ett styrkebesked för vårt land och för vår ekonomi. Med rätt reglering bidrar arbetskraftsinvandring till en bättre fungerande arbetsmarknad, tillväxt och fler nya jobb.

Dagens system, som infördes år 2008, bröt dock med den balanserade modell som hade tjänat Sverige väl under många år. Systemet är utformat för att ge mesta möjliga flexibilitet för arbetsgivaren, till priset av att all osäkerhet bärs av den enskilda arbetaren. Det har blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk medan seriösa företag riskerar att konkurreras ut.

Erfarenheten från snart 15 år med OECD:s mest liberala arbetskraftsinvandring visar tydligt att ett fungerande regelverk inte kan ersättas av bevakning och kontroll i efterhand, även om sådan naturligtvis också måste finnas och vara effektiv.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde ett antal förbättringar under föregående mandatperiod som förbättrar skyddet för arbetstagarna, bland annat krav på bindande anställningsavtal, krav på att arbetsgivaren anmäler försämrade arbetsvillkor och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Men mer behöver göras. Vi måste sluta att lappa och laga. Det är hög tid att sätta stopp för det missbruk, bidragsfusk och utnyttjande som både drabbar enskilda och göder den grova brottsligheten. Det är hög tid för ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Personer som har fått skydd i Sverige har ännu inte kommit i arbete, samtidigt som personer från andra länder utnyttjas här. Det påbörjade reformarbetet behöver fortsätta, och ytterligare sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken införs.

Fru talman! Regeringen bör skyndsamt återkomma i detta, för det behövs också ett nytt system för arbetskraftsinvandring som fokuserar på de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. Det är en rimlig ordning att de jobb som finns i första hand ska gå till människor som redan finns i Sverige och saknar arbete.

Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall där det inte går att hitta någon i Sverige som kan ta jobbet. Samtidigt ska det också vara lätt att rekrytera från andra länder när kompetensen saknas.

En arbetsmarknadsprövning för arbetstillstånd behöver därför införas. Men nu slopar Sverigedemokraterna och regeringen utredningen gällande arbetsmarknadsprövningen. De vill i stället utreda åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, bland annat genom att föreslå regleringar, krav på en heltäckande sjukförsäkring och en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper.

Dagens besked från regeringen om ett försörjningskrav på 26 560 kronor i månaden, som ska räcka till uppehälle, mat och heltäckande sjukförsäkring, borgar för att den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen inte kommer att minska. Här ingår även att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

Utredningstiden förlängs, och uppdraget ska i stället redovisas i sin helhet senast den 31 januari 2024. Denna strategi skapar ett system där regeringen själv kan besluta om vilka yrken som ska utsättas för lönedumping. Den förlängda tiden innebär att det dröjer ytterligare ett och ett halvt år innan de eventuella förbättringar som detta innebär kan komma till. Till dess råder helt öppen arbetskraftsinvandring.

Regeringen missar målet. Det finns en enklare lösning, och det är behovsprövning. Att den slopades har lett till att tusentals och åter tusentals arbetskraftsinvandrare i yrken med inga eller låga krav på tidigare yrkeskunskaper har lurats, utnyttjats och exploaterats den senaste 15 åren.

De nya direktiv som utredningen har fått gör inte systemet enklare - tvärtom. Att en utredare ska lämna förslag på lönegolv med en mängd olika undantag leder till ett ännu snårigare och ännu mer komplicerat regelverk för både arbetskraftsinvandrarna och företagen.

Så här kan vi inte ha det. Det måste bli ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi behöver få fart på Sveriges tillväxt. En okontrollerad arbetsmarknad i Sverige leder aldrig till något positivt.

Det pågår en nyindustrialisering och en grön omställning. Utveckling av ny teknik sker ständigt. Vi har en välfärd där det aldrig blir lågkonjunktur. Vårt samhälle går inte runt när tryggheten på arbetsplatserna brister och där konkurrensen mellan företagen sker till priset av sämre arbetsmiljö och villkor.

Vi vet att andelen personer i Sverige i arbetsför ålder kommer att minska närmaste åren. Samtidigt som det råder arbetslöshet lyser investeringarna i utbildning och omställningsstöd med sin frånvaro.

Det är inte rätt väg att gå. Sverige behöver en regering som klarar av att upprätthålla en arbetsmarknad som gynnar Sverige och som inte abdikerar från sitt ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för reflektionerna och frågan!

Visst kan jag stå här och beskriva socialdemokratisk politik, men i dag är det ni som är stödparti till regeringen, och svenska folket har rätt att veta vad ni vill.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har bland annat fattat beslut om åtgärder mot arbetskriminalitet. Vi har ställt krav på anställningsavtal och bättre kontroller och samverkan mellan myndigheter. Vi har lämnat ett kommittédirektiv om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Vi har också bjudit in till krissamtal för breda överenskommelser med regeringen, men det har regeringen tackat nej till. Det är så ni vill ha det.

För att återgå till ledamotens reflektioner: I debatten i kammaren i april i fjol angående skärpta och förbättra regler för arbetskraftsinvandring går det att ta del av detta: "För det sjätte behövs en riktig, myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning så att det offentliga faktiskt kan utöva viss kontroll över vilka yrken som kan tillsättas genom arbetskraftsinvandring och vilka vakanser som bör gå att fylla med personer som redan finns här. Det är helt enkelt inte rimligt att vi hämtar hit snabbmatspersonal, kallskänkor eller bärplockare samtidigt som nästan 700 000 personer med utländsk bakgrund redan finns här och inte klarar sin egen försörjning. Det finns gott om personal till de här jobben i Sverige."

Det sa ledamoten Aspling. Den där sista pusselbiten fattades, alltså en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring. Jag undrar, fru talman, hur ledamoten ställer sig till det här i dag.

Fru talman! Ledamoten pratade mycket om människor i Sverige som inte jobbar och att man ska jobba om man kan jobba. Min fundering är att vi fortfarande har bristyrken i Sverige och att vi historiskt sett har haft en arbetskraftsinvandring som har tjänat Sverige väl, både när det gäller samhällsnytta och ekonomiskt.

Hur man än vrider och vänder på det finns det bristyrken i Sverige där det skulle behövas en arbetskraftsinvandring. Där har jag en kort fråga. Jag undrar hur det kommer sig att Moderaterna inte kan se att en regelrätt myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning skulle kunna vara lösningen, i kombination med kollektivavtal och arbetsmarknadens parter, där det också kan finnas ett säkerhetssystem för att stabilisera arbetsmiljön och trygga arbetstagare på marknaden - för att ha en motpart mot arbetslivskriminalitet och kunna möta upp det. Hur ser Moderaterna på en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning med tanke på att vi har bristyrken i Sverige och även fortsättningsvis kommer att ha det?

Fru talman! Jag reagerade på att Magnus Resare i sitt anförande upprepade en siffra på vilka människor i Sverige som inte är självförsörjande. Det är en siffra som jag tycker att vi måste ifrågasätta användningen av. Siffran 700 000 kommer som jag förstår det från en rapport som Moderaterna har beställt och som svarar på frågan hur många personer som tjänar mindre än 15 500 kronor i månaden. Rapporten tar inte hänsyn till om de faktiskt försörjer sig på dessa 15 500 kronor i månaden. Siffran 700 000 inkluderar till exempel studenter.

När man använder sig av en sådan siffra och påstår att så många utrikesfödda inte kan försörja sig själva, när detta i själva verket inte är vad siffran visar, menar jag att man bidrar till ett svartmålande och en mer negativ bild av utrikes födda människor i Sverige som grupp än vad som är motiverat.

Jag tycker att det är viktigt att riksdagsledamöter är sakliga i kammaren. Speciellt när vi pratar om människor som redan i dag utsätts för en hel del rasism är det viktigt att vara tydlig med vad man pratar om.

Jag har en fråga till Magnus Resare om de studenter, föräldralediga och sjukpensionärer som finns bland de 700 000: Menar han att man helt enkelt inte vill ha dessa personer i Sverige? Tycker man inte att det är okej att studenter har den inkomst som studenter i Sverige har i dag?

Fru talman! Detta hörde och förstod jag. Jag tycker att det är jättebra att Magnus Resare lyfter fram de många invandrare som lever i Sverige och som arbetar och bidrar i olika sektorer på ett sätt som vi inte skulle klara oss utan.

Jag tycker ändå att vi behöver prata om siffran. Man påstår att en person som är student och som lever på samma ersättning som studenter gör, vilket inte är mycket pengar, inte är självförsörjande, och på det sättet drar man in en ganska stor grupp människor i en diskussion om arbetslöshet - en grupp som både är sysselsatt genom studier, vilket vi i Miljöpartiet tycker är bra, och lever på sin inkomst.

På det sättet blåser man upp siffrorna för hur många utrikesfödda som inte är självförsörjande, och detta tycker jag är problematiskt, speciellt i en tid när invandrare både svartmålas av andra politiker som sitter i riksdagen, inte minst från Sverigedemokraterna, och utsätts för mycket rasism i samhället.

Jag har också en fråga. I den rapport som Moderaterna själva har använt sig av har man satt gränsen för självförsörjning till 15 500 kronor. I dag har man bestämt att gränsen för vad som ska anses vara självförsörjning för arbetskraftsinvandrare ska vara 10 000 kronor mer än det. Jag undrar hur detta går ihop.

Fru talman! Regeringen har i dag haft pressträff om arbetskraftsinvandringen. Ledamoten från Moderaterna hade kunnat prata mycket om man vad man vill som parti och som regering. Det är sorgligt att ett parti som säger sig vara statsbärande, ta ansvar för Sverige och vara samlande lägger tid i sitt anförande på att sätta etiketter på oppositionen i stället för att presentera vad man själv vill.

"Företagens behov kan aldrig avgöras genom ett politiskt beslutat regelverk. Politiken ska ju underlätta för företagen." "Det är en lönegräns som är långt över kollektivavtalet i många bristyrken." Detta är citat från Svenskt Näringslivs vice vd om det lönegolv på 33 200 kronor som Maria Malmer Stenergard i dag sa att man ska införa nästa år.

Jag som inte är röd, som inte delar Socialdemokraternas syn på arbetskraftsinvandring och som står på företagens sida blir orolig när jag tar del av vad Svenskt Näringsliv, Almega, Gröna Näringar och många andra där ute känner just nu. Jag undrar: Delar ledamoten och Moderaterna den oro som Svenskt Näringsliv och många andra företagare och branschorganisationer just nu känner inför de tuffa tider som många företag står inför?

Fru talman! Jag tycker fortfarande att frågetecknen är många utifrån beskeden både på dagens pressträff och nu här i kammaren. När det gäller gapet mellan dagens lönegolv och det lönegolv som ni ska införa, Magnus Resare, troligtvis nästa år, vilka yrken avser ni inte att göra undantag för? Vilka yrken är det som ligger på 31 500 kronor och där det inte är okej att man kommer till Sverige, arbetar, bidrar och betalar skatt?

Ni har förstått att jag gillar citat, och nu tänkte jag citera ledamoten. Han har sagt att man inte vill slå undan benen för företagare, men det är ju precis det man gör med dessa förslag.

Jag har ytterligare ett citat från Svenskt Näringsliv: "Lönegolvet kommer ytterligare förvärra kompetensbristen i näringslivet." Med andra ord säger den största arbetsgivarorganisationen i Sverige - Svenskt Näringsliv - att det är ett direkt företagarfientligt förslag.

Jag vet att Moderaterna vill framstå som företagarvänliga. Man säger en sak, men det man presenterar i dag är något helt annat. Och jag tycker att man blir svaret skyldig. Vilka branscher ska inte undantas? I vilka branscher är det inte okej att man kommer hit och tjänar 31 500 kronor?

Det här är en tvåstegsraket. Någonstans är man rädd för vart den ska ta vägen. I min värld är dagens besked ett större besked, nämligen ett besked om att Moderaterna inte längre står på företagarens sida.

Fru talman! Frågan om arbetskraftsinvandring till Sverige från tredjeland har behandlats oerhört illa i svensk politik. År 2008 införde Alliansen och Miljöpartiet en extrem lagstiftning som gav arbetsgivaren fritt utrymme att styra över arbetskraftsinvandringen med utnyttjande och utsatthet som följd. Därefter har vissa förbättringar genomförts, men grundproblemet kvarstår, nämligen att det fortfarande är arbetsgivaren som styr.

Vänsterpartiet anser att det bör vara arbetsmarknadens behov som ska styra arbetskraftsinvandringen, inte enskilda arbetsgivares behov av lågbetald arbetskraft eller önskan att pressa ned villkor och löner på den svenska arbetsmarknaden. Vi har därför länge drivit kravet på att återinföra arbetsmarknadsprövningen ända sedan den avskaffades av den forna Alliansen 2008.

Frågan om brist och påföljande arbetskraftsbehov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter, och arbetstillstånd ska endast ges till de branscher där det råder arbetskraftsbrist.

Under våren 2022 fanns det en majoritet i riksdagen för att lägga fram ett sådant förslag då det också fanns ett remissbehandlat utredningsförslag från Jämlikhetskommissionen. Den S-ledda regeringen valde dock att inte lägga fram något förslag utan tillsatte i stället ytterligare en utredning. Därefter hann Sverigedemokraterna byta fot, och nu står vi återigen utan en majoritet för att återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Vänsterpartiet beklagar detta.

Sverige är ett land som aldrig har kunnat bära vårt samhälle utan arbetskraft som har sökt sig hit. Vi kommer inte heller att kunna göra det i framtiden. Hela vårt välfärdssystem är bemannat av människor med utländsk bakgrund. Det är de som tar hand om våra äldre och om våra barn på förskolan, transporterar oss till jobb, skola och fritidsaktiviteter med kollektivtrafik samt jobbar på golvet inom industrin. Arbetskraftsinvandring har varit positivt för Sverige och bidragit till vårt lands utveckling. Denna typ av invandring kan även fortsättningsvis tillföra mycket både på arbetsmarknaden och för Sveriges ekonomi, men det kräver ett rättvist system för arbetskraftsinvandring.

Fru talman! Det nya direktivet från högerregeringen gör att utredningen inte längre ska föreslå ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövningen vid arbetskraftsinvandring. I stället ska det tas fram ett förslag på en viss lönenivå för att bevilja arbetstillstånd. Det är en tydlig markering om att regeringen vill strama åt invandringen även om det ska finnas undantag och avsteg från lönenivåerna.

Med regeringens nya direktiv kommer inte behovet av arbetskraft att vara det som ska styra. I stället ska förbestämda lönenivåer avgöra möjligheterna till uppehållstillstånd. Det blir ett krångligt och stelbent system som inte löser de viktiga problemen, till exempel den destruktiva balansen som finns på arbetsmarknaden mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Att återinföra arbetsmarknadsprövningen ligger i linje med den svenska modellen. Politiken ska inte sätta löner, utan lönerna ska sättas av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal. Att införa ett lönegolv är ett tydligt avsteg från den svenska modellen. Ingående anställningsavtal med lön och villkor borde ligga i linje med kollektivavtal.

Vänsterpartiet vill se ett rättvist system för arbetskraftsinvandring, och här ligger våra huvudkrav fast. Vi ska återinföra myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning i samråd med arbetsmarknadens parter, heltidsanställning som krav för arbetstillstånd och vandelsprövning av arbetsgivare som söker arbetstillstånd för utländska arbetstagare innan arbetstillståndet beviljas. Arbetskraftsinvandrare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivare ska få stanna tillståndstiden ut och ges möjlighet att söka ny anställning. Straff ska utdömas för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare och skadestånd ges till de arbetstagare som drabbats.

Branscher där det är vanligt med arbetskraftsinvandring är också de branscher där det frekvent förekommer arbetslivskriminalitet, och arbetslivskriminalitet har inte uppstått i ett vakuum. Det kommer alltid att finnas arbetsgivare som väljer att utnyttja människor i utsatthet och beroendeställning.

Fru talman! Vänsterpartiet tror inte heller att förbudet mot spårbyte är rätt väg att gå för att motverka fusket. Det behövs andra skärpningar av lagen för att skapa ett rättvist system. Fokus ska ligga på att motverka utnyttjandet och exploateringen, inte begränsa invandringen till Sverige.

Systemet som regeringen föreslår är dessutom krångligt, det vill säga att lägga sig på en hög lönenivå samtidigt som det ska finnas undantag. Inom vilka branscher ska ett lägre lönegolv accepteras? För Vänsterpartiet är det tydligt att en bättre väg att gå är att kräva kollektivavtalsenlig lön för aktuella branscher i kombination med en arbetsmarknadsprövning. Sverige kan dra nytta av den arbetskraftsinvandring som historiskt har varit positiv för Sverige, som har varit nödvändig för uppbyggnaden av samhället och kommer att vara så även i framtiden.

Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 3 från Vänsterpartiet.

Lite för skojs skull vill jag här i kammaren berätta att jag har jobbat som kock i 17 år, och jag konstaterar att det nya försörjningsgolvet som regeringen presenterade i dag ligger exakt 118 kronor över ingångslönen för en kock. Det kan vara så att det är ett beställningsjobb.

(Applåder)

Fru talman! Kristdemokraterna har inte gjort det till någon hemlighet att man vill vara landsbygdens röst. Man har till och med förärats med den viktiga landsbygdsministerposten.

Lantbruket och de gröna näringarna är otroligt viktiga för hela Sverige, inte minst för vår landsbygd. Men landsbygden förtjänar så mycket mer än ett parti som tar lite bilder när man är ute och jagar. Landsbygden behöver en politik som alltid står på lantbrukarnas och de gröna näringarnas sida. Många lantbrukare och företagare i de gröna näringarna har ofta otroligt små marginaler, inte minst i dessa tider. Varje krona gör verkligen skillnad.

Lönerna för dem som arbetar som djurskötare, drängar eller traktorförare är ofta låga. Dessa arbeten kräver sällan någon specifik utbildning. Många gånger räcker det med erfarenhet och inte minst drivkraft. Varför tycker Kristdemokraterna att det är ett problem att en person som arbetar exempelvis som dräng, tjänar 25 000 kronor, bidrar och betalar skatt ska få fortsätta arbeta i Sverige? Varför vill Kristdemokraterna att den som nu arbetar som traktorförare och tjänar 25 000 kronor ska få beslut om utvisning i stället för bifall vid ansökan om förlängning?

Fru talman! Det är just det som är poängen. Det är varken jag eller ledamoten som ska sätta lönerna, inte heller migrationsministern. Det gör de svenska parterna enligt den svenska modellen.

Jag tycker att det är bra att regeringen ska göra undantag, även om jag hade önskat att de inte behövts. Men nu pratar vi om dem som berörs av dagens besked, det vill säga de som har en snittlön på under 26 560 kronor, vilket många gånger är fallet, inte minst för dem som arbetar som drängar och traktorförare. Man borde i stället från regeringens sida presentera lösningar för att göra villkoren bättre, så att lönerna kan höjas för dem som arbetar i våra gröna näringar. Det man i stället gör med dagens besked är att slå undan benen för lantbrukare och gröna näringar med arbetskraft från tredjeland som nu kör traktor eller arbetar som drängar på gårdarna.

Återigen hör vi Kristdemokraternas landsbygdspolitik. Man säger att det är Centerpartiets fel, och så pratar man om vad man vill. Men sedan gör man något helt annat i praktiken.

Det är faktiskt det man gör i dag. Man försvårar för många av de företagare på landsbygden som kämpar för att vi härinne ska få god svenskproducerad mat när vi äter lunch eller middag.

Jag har mycket inlevelse. Det här är för mig på riktigt en viktig fråga. Jag är stolt över att tillhöra ett riktigt landsbygdsparti som står på lantbrukarnas och de gröna näringarnas sida.

Det är okej att säga att 25 000 kronor kanske inte är en hög lön. Men det är många som väljer att göra det arbetet för att vi ska få bra svenskproducerad mat på våra tallrikar i kväll och på lunchen i morgon.

Fru talman! Fler svenskar ska ha ett arbete att gå till. Fler unga pojkar och flickor ska se sina föräldrar gå till arbetet varje morgon. Alla som kan jobba ska jobba. För det behövs en företagarvänlig politik, en företagspolitik i världsklass. Där är en politik där företagens behov går före politikens behov om stora rubriker i medier och många nyhetsflashar i telefonen.

En av de absolut största utmaningarna med att driva företag i Sverige i dag är att hitta den personal som man söker. Ett av många viktiga verktyg för det är arbetskraft från andra länder. Arbetskraftsinvandringen behövs i många branscher, i företags olika skeden och framför allt i hela landet.

Det handlar om det lilla startup-företaget här mitt inne i Stockholms innerstad och om det stora it-företaget nere i mina hemtrakter i Helsingborg. Det handlar om potatisodlaren i Kalmar eller jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök. Det handlar om restaurangerna som ska servera ramslöken eller potatisen.

Det finns problem med arbetskraftsinvandring, men arbetskraftsinvandringen i sig är inget problem. Den är tvärtom något väldigt, väldigt bra. Som ett litet land i en global värld behöver vi ha en öppen ekonomi mot omvärlden.

Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandringen och i förlängningen på näringslivet och företagande är djupt olycklig. Låt mig citera migrationsministern: I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.

För arbetsgivaren är det givetvis både enklare, mindre administrationskrävande och i många fall även billigare att anställa personer som redan bor i Sverige. Företag och arbetsgivare använder sig just av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige.

Majoriteten av arbetskraftsinvandringen sker inom bristyrken. Det är därför ett väldigt förenklat resonemang som vi tidigare har hört av migrationsministern och av många ledamöter här i dag i kammaren.

Fru talman! Regeringen har i dag presenterat nya förslag för arbetskraftsinvandring. Det är en direkt företagarfientlig politik. Dagens lönegolv som regeringen presenterade ska ligga på 26 560 kronor. Det kommer att slå undan benen för många branscher och företag att använda arbetskraftsinvandringen som ett viktigt verktyg för att hitta de medarbetare som man många gånger är i så stort behov av.

Ett par tusen personer som i dag går till arbetet, som är en viktig resurs för sina arbetsgivare och som bidrar och betalar skatt, kommer vid ansökan om förlängning av uppehållstillstånd att utvisas. Vi talar om hederliga personer som i dag arbetar i vårt land som med Moderaternas nya arbetslinje inte längre ska få arbeta i Sverige.

Givetvis är 26 560 kronor bättre än 33 200 kronor. Men tyvärr är detta bara ett första steg, eller som migrationsministern själv sa i dag: Detta är en tvåstegsraket. Lönegolvet ska upp ytterligare. Lönegolvet ska enligt regeringen slå mot fler företag, fler branscher och fler som är här i dag och arbetar och bidrar.

För många är 33 200 kronor en hög lön. Det finns många yrken som har en medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns en genuint stor oro i många branscher och bland enskilda företag för vad ett lönegolv på 33 200 kronor kommer att innebära.

Jag ska ärligt säga att jag var lite orolig inför dagens pressträff. Jag trodde att Sverigedemokraterna hade fått igenom sitt efterlängtade förslag om arbetsmarknadsprövning. Det tror jag kommer att komma förr eller senare.

Det är bra att regeringen just nu inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning. Det innebär att statliga myndigheter såsom exempelvis Arbetsförmedlingen ska bedöma vilka personer som företag ska få anställa.

Tyvärr verkar vi få en arbetsmarknadsprövning, men den blir politisk i stället, om jag inte misstolkar dagens pressträff. Regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det en förhandling mellan Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som avgör vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.

Jag är genuint övertygad om att arbetsgivare och företagare själva vet vilken kompetens de behöver utan inblandning från Statsrådsberedningen och Tidöpartiernas samordningskansli.

Centerpartiet delar inte Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas syn på att den som kommer hit, arbetar och betalar skatt är en belastning. Men en sak är vi överens om. Det finns problem med systemet, problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet kopplat till arbetskraftsinvandring.

Låt oss hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet. Centerpartiet har kritiserats inte minst av ledande moderater - bland annat utskottets ordförande, som tyvärr inte är här - för att vi inte ser att fusk och brottslighet finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på största allvar. Men vi väljer en annan väg. Vi väljer förslag som på riktigt gör ont för den som fuskar, utnyttjar och begår brott i stället för att förstöra för de företag som vill gott och gör rätt för sig.

Låt mig lyfta tre konkreta förslag på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande.

För det första: Inför en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet!

För det andra: Gör det lättare att återkalla uppehållstillstånd genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete!

För det tredje: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd för någon som medvetet har uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information!

Detta, fru talman, är några av de många specifika lösningar som Centerpartiet presenterade för två år sedan som på riktigt skulle göra att man kommer åt fusk och organiserad brottslighet.

Regeringen envisas i stället med att införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv har utretts, så sent som för ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av såväl människor som system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk genom att man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan lön.

Vi behöver träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det hela på det sätt som jag nu har gjort, följer debatten och tar del av regeringens förslag kan jag bara komma till en slutsats: Detta handlar i grunden inte om att komma åt fusk. Detta handlar om att sätta bilden av att Moderaterna har gjort en omvälvning av migrationspolitiken. Men tyvärr blir det näringslivet och företagarna som hamnar i kläm.

Fru talman! Låt oss prata klarspråk. Utan arbetskraftsinvandring kommer vissa företag att ha svårt att finnas kvar. På lång sikt riskerar detta att slå ut hela branscher i det svenska näringslivet. Det handlar om de gröna näringarna, många gånger på landsbygden, runt om i hela vårt land.

Fru talman! Jag vill be om ursäkt för att jag drog över min talartid, men när jag började planera dagens debatt och skrev mitt anförande kunde jag ju inte veta att Tidöpartierna skulle ha en pressträff på morgonen.

Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 2.

Fru talman! Jag vet inte om ledamoten hörde mitt anförande, men jag var väldigt tydlig med att det finns fusk, oegentligheter och brottslighet kopplat till arbetskraftsinvandring. Jag gav till och med tre konkreta förslag på hur man kan stävja just fusk, kriminalitet och oegentligheter inom arbetskraftsinvandringen. Det är tre konkreta förslag som gör skillnad på riktigt.

Ledamoten säger att många bedömare framför kritik och att det finns oegentligheter, fusk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandringen. Det håller jag med om. Men jag undrar om ledamoten kan ge mig besked om vilka bedömare, experter och tyckare som menar att ett lönegolv motverkar kriminalitet. För det enda svar jag har fått av bland annat den utredning som ni i dag grundar ert förslag på är att ett höjt lönegolv inte motverkar fusk, kriminalitet och oegentligheter.

Man kan värna dagens system där människor kommer hit, arbetar och betalar skatt samtidigt som man får bort problemen inom ramen för arbetskraftsinvandring. Men man gör det inte med lönegolv - inte enligt en enda bedömare gör man det med lönegolv. Man gör det med andra förslag, exempelvis genom att införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Det hade varit bättre.

Vi vill se specifika lösningar på specifika problem i stället för att slå undan benen för människor som är här och arbetar, bidrar och betalar skatt.

Fru talman! Jag måste säga att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Men jag kan väl börja med det där om att vi, Socialdemokraterna och Centerpartiet, inte gjorde någonting. Den utredning som ni i dag presenterade tilläggsdirektiv till är den utredning som vi tillsatte och som ska titta på fusk, brottslighet och oegentligheter. Jag börjar med detta, för det var den första lögnen.

Den andra lögnen var att det inte är några arbetskraftsinvandrare från tredjeland som jobbar på landsbygden. Det stämmer inte. Det finns statistik över detta. Ledamoten från Kristdemokraterna var till och med uppe och pratade om medellönen för dessa grupper.

Jag bor själv på landsbygden, och jag vet att det finns många företagare på landsbygden som är beroende av arbetskraft från tredjeland. Det är sanningen.

Vi behöver inte ha samma bild av eller samma syn på landsbygden, men det är klart att man kan värna de människor som gör rätt för sig och de företag som gör rätt för sig, på landsbygden och inne i Malmö, Helsingborg och Stockholm, samtidigt som man kommer åt fusk, oegentligheter och kriminalitet. Men det gör man som sagt med specifika lösningar på specifika problem.

Utredningen som Tidöpartierna grundar sitt lönegolv på slår fast att ett lönegolv inte motverkar fusk, oegentligheter och brottslighet. Då blir det för mig helt obegripligt hur man kan säga att man gör detta för att motverka fusk, oegentligheter och brottslighet.

Det här handlar om något helt annat. Det handlar om att ni inte vill att människor från andra länder ska komma hit och arbeta, betala skatt och bidra. Jag har inga problem med det. Det är bra för Sverige och för svenska företag. Det är bra för hela Sverige, även för landsbygden.

Fru talman! Det var mycket att svara på. Vi kan börja med de 13 000 kronorna.

Centerpartiet tycker att vi ska värna den svenska modellen. Det är parterna på arbetsmarknaden som ska sätta lönerna. Det ska vara branschmässiga och kollektivavtalsmässiga löner som gäller.

Nej, vi har varit tydliga med, och var tidigare också ute med, att 13 000 är en låg lön och att vi kan tänka oss att höja den. Men det är ett väldigt stort steg att gå från 13 000 till 33 000.

Vem ska få stanna? Vem ska ta arbetet? Man kan vända på det: Är det Arbetsförmedlingen, är det Moderaterna eller är det företagen själva som vet vem som är bäst lämpad att utföra det arbete som man vill anställa någon för att utföra? Jag tror att det är företagen själva.

Fru talman! Detta är min tredje debatt på tre veckor. Detta är tredje gången på tre veckor som jag får en replik av någon från regeringsunderlaget där man vill prata om oppositionen, hur vi ska få ihop vårt underlag och ifall vi är röda eller inte.

Ofta vill man ju flytta fokus när man själv har det väldigt tufft, och det förstår jag att man har på Tidöpartiernas sida. Det har varit abortfrågan, och i helgen blev regeringsunderlaget här i kammaren svagare. Låt oss ha fokus på politiken, inte på vem som är röd, vem som är rasist eller vem som ska samarbeta med vem efter nästa val.

Jag förstår att ni är oroliga för hur ni ska lyckas hålla ihop den här mandatperioden och därför vill flytta fokus till vad som ska hända sedan. Men låt oss fokusera på det som händer här och nu, och det som händer här och nu är att ni gör det svårare för företag att hitta den kompetens man behöver.

Fru talman! Jag börjar undra om de nya ledamöterna i SfU har läst hela utredningen. Det är väldigt få som har en lön på 33 000 kronor, näst intill ingen. Men jag förstår att det passar retoriken.

Centerpartiet tycker att det är arbetsmarknadens parter som ska bestämma den svenska lönebildningen. Vi kan tänka oss att införa ett lönegolv som är högre än 33 000 men som inte slår undan benen för de företagare som gör rätt för sig. Den exakta nivån tycker jag att det är viktigt att en utredare i så fall tittar på. Det är bättre än att göra som regeringen gjorde i dag, det vill säga killgissa lite - ursäkta min engelska, fru talman - och säga att i dag landar vi på 26 560 kronor men nästa år vill vi höja till 33 200 kronor, tror vi, för vissa i alla fall, men vi kan inte säga vilka vi vill undanta.

Det är rätt magstarkt att stå här och säga att vi inte vet vad vi vill när ni efter den sexmånadersperiod som regeringen haft som provanställning och som nu löpt ut inte kan ge ett enda svar på om ni vill undanta de gröna näringarna eller inte. Den enda gången jag faktiskt hört en sådan viljeinriktning var när den kristdemokratiske ledamoten talade i dag. Det blev jag glad för. Men vi vet alla att det är Sverigedemokraterna som bestämmer, så jag hoppas att de delar Kristdemokraternas bild att även de gröna näringarna ska undantas.

Fru talman! Sverige och svensk välfärd är helt beroende av att människor från andra länder jobbar i vårt land. Det gäller alla utrikes födda som i dag arbetar i äldreomsorgen, i sjukvården, i barnomsorgen och i näringslivet.

Vi har enorm brist på arbetskraft. När jag under förra mandatperioden satt i utbildningsutskottet fick jag inbjudningar till att prata med bransch efter bransch om deras utmaningar med att hitta kompetent personal. Deras budskap då var: Ni politiker måste säkerställa att fler får den utbildning som de behöver för att klara av att ta de lediga jobb som finns.

Det är jätteviktigt att vi rustar dem som i dag är arbetslösa med kompetens för att de ska kunna ta de lediga jobben. Men, fru talman, även om varenda person som är arbetslös i Sverige i dag fick ett jobb skulle vi inte klara av att möta det behov av kompetensförsörjning vi står inför.

Nyligen besöktes Miljöpartiets riksdagsgrupp av chefsekonomen hos Sveriges Kommuner och Regioner. Hon hade ett mycket pedagogiskt diagram där hon visade hur många lärare vi kommer att behöva i framtiden, hur mycket polisen ska växa enligt riksdagens önskemål och hur mycket försvaret och andra delar av den offentliga sektorn ska växa. Redan där talar vi om så många människor att det inte skulle finnas människor kvar att anställa för alla de företag som också säger att de behöver mer kompetens för att växa så mycket som de skulle vilja och kunna.

Fru talman! Även om vi lyckades med den viktiga uppgiften att rusta varenda arbetslös med den utbildning som krävs för att ta lediga jobb skulle vi fortfarande ha stort behov av arbetskraftsinvandring till vårt land. Sverige ligger i det här avseendet trots allt inte lika illa till som övriga Europa. Vi har en stor utmaning i hela vårt närområde.

En allt äldre befolkning - något som i grunden är väldigt positivt eftersom det handlar om att vi alla lever längre, eller förväntas göra det och kan hoppas på det - leder till ökat behov av människor i arbetsför ålder, alltså människor som kan fylla behoven i äldreomsorgen som kommer att växa runt om i hela Europa men förstås också i resten av samhället.

Det här betyder att vi i Sverige inte heller kan lösa vårt behov av arbetskraftsinvandring bara inom EU. Vi behöver tillsammans med våra grannländer och övriga EU också vara attraktiva för människor från andra delar av världen som söker arbete. Det är den delen av kompetensförsörjningen som debatteras i dag: arbetskraftsinvandringen.

Ur Miljöpartiets perspektiv är det väldigt positivt att företagen, eller för den delen myndigheterna eller välfärden, kan hitta kompetens som de behöver även utanför EU. Det är positivt att människor som har kompetens och vill bidra och arbeta i Sverige kan komma hit och göra det. Den kombinationen är positiv.

Vi tycker att det är olyckligt att man från regeringens och Sverigedemokraternas sida nu basunerar ut att man vill minska all invandring - även den som handlar om att människor vill komma hit och arbeta enligt de villkor som gäller i Sverige, svenska kollektivavtalsnivåer och alla villkor som följer av kollektivavtalen. Även det vill man begränsa, bland annat med det lönegolv som man har aviserat i dag. 26 500 kronor är högre än de kollektivavtalade nivåerna i många av de yrken där det är brist i dag.

Bara häromdagen kunde vi höra om hur en hel äldreomsorgsavdelnings personal i Boden blivit utvisad. Konsekvenserna av en politik som går ut på att utvisa människor som arbetar i Sverige, har jobb, betalar skatt, försörjer sig och bidrar till välfärden kommer att märkas. De kommer att märkas i Boden i äldreomsorgen när fler dementa ska skötas av färre undersköterskor.

Konsekvenserna kommer också att märkas i företag där man i dag har personer som exempelvis tjänar 24 000 kronor i månaden - helt i enlighet med kollektivavtal - för med regeringens nya lönegolv är det deras personal som blir utslängd ur Sverige. Vi i Miljöpartiet motsätter oss starkt den här sortens politik. Det är dåligt för Sverige att genomföra den sortens förslag, och man säger att det bara är första steget. Man vill försämra för ännu fler.

Fru talman! Det finns brister. Det finns kriminella som utnyttjar människor. Det finns luckor att täppa till. Vi behöver skärpa sanktionerna. Det måste kosta mer för dem som utnyttjar. Det måste bli svårare att komma undan och lättare att upptäcka missbruk.

Vi behöver säkerställa att de som kommer hit och arbetar får en sjyst lön - inte bara på papperet utan faktiskt också utbetalad i lönekuvertet. Den typen av åtgärder motverkar det som många har talat om i dag. De generella lösningarna kommer att göra Sverige fattigare när vi utvisar människor som får sjysta löner, betalar skatt och arbetar i vårt land. Konsekvenserna av den här politiken kommer också att drabba många fler. Barn som går i skolan rycks upp för att föräldern tjänar 24 000 kronor i lön.

Fru talman! Med de orden vill jag yrka bifall till Miljöpartiets och Centerpartiets gemensamma reservation 2.

Fru talman! Dagens regelverk säger att man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Det är de regler som vi tillsammans med de tidigare allianspartierna har ställt oss bakom och vill upprätthålla.

Man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Den nivån har av domstolarna tolkats på ett sätt. Jag håller med om att man absolut kan ifrågasätta - inte minst i ljuset av en skenande inflation - om det verkligen är den rätta lönenivån. Men det är ännu lättare att ifrågasätta den mycket godtyckligt satta nivån 26 500 kronor, för med den säger man ju att väldigt många människor som i dag har lägre lön per definition inte kan försörja sig. Det förstår jag inte vad man har för grund för.

Regelverket bör vara att om man har ett arbete med sjysta villkor i nivå med svenska kollektivavtal, en lön som man kan försörja sig på och ett arbete som är utlyst i enlighet med de regelverk som finns ska man också få arbetstillstånd och få arbeta i Sverige.

Jag tycker inte att vi ska kasta ut människor - och deras familjer - som arbetar här i dag och som kan försörja sig på sin lön. Det gör Sverige fattigare, och det är fel mot dessa människor.

Fru talman! Jag har faktiskt tänkt höra av mig till dem och fråga, eftersom en grupp som ofta riskerar att hamna i denna situation är ensamkommande som har fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och som uppfyller kravet på att ha ett fast jobb i dag. Väldigt många av dem jobbar inom just äldreomsorgen.

En ny praxis från Migrationsöverdomstolen har ändrat vid vilken tidpunkt kraven ska vara uppfyllda: från dagen när man prövar ärendet till både den dagen och en dag för länge sedan, när ens tidsbegränsade uppehållstillstånd för att söka jobb löpte ut. Eftersom jag inte har hunnit undersöka exemplet kan jag inte svara på om orsaken är oviljan hos Moderaterna med flera att rätta till det här eller om det beror på helt andra saker.

Anledningen till att jag tog upp exemplet var att det vi nu ser i Boden kommer med er politik att hända på arbetsplats efter arbetsplats i Sverige. Människor som kanske har jobbat i Sverige under många år och som kan försörja sig på sin lön kommer med ert förslag om lönegolv på 26 500 att bli av med sin rätt att jobba i Sverige. De kommer att bli av med sitt jobb. Företagen blir av med sin arbetskraft. Jag tycker att det är ett jätteproblem.

Fru talman! Vad jag vill är att Sverige inte ska utvisa människor som jobbar här. Människor som försörjer sig på sin lön ska få rätt att stanna här. Vi kommer att tala mer om det om några veckor när vi ska diskutera spårbyte, som handlar om personer som kanske först kom till Sverige för att söka asyl och sedan har skaffat sig arbete här och försörjer sig genom det.

I dag har de under vissa omständigheter möjlighet att söka arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av arbete. Det är något positivt. Vi i Miljöpartiet vill förhindra att människor som arbetar här i dag utvisas, vilket kommer att ske både genom att man försämrar möjligheterna till spårbyte och genom att man inför godtyckliga politiskt satta lönegolv. Det kommer inte bara att göra det svårare att rekrytera folk i framtiden, utan det kommer också att slå mot en massa människor som arbetar och försörjer sig i Sverige i dag.

Fru talman! Jag drömmer om och jag skulle verkligen välkomna om regeringen gjorde en massiv satsning på att motverka bostadssegregationen och lyfta utrikesfödda kvinnor genom utbildning så att fler kommer i jobb. Det tycker jag vore otroligt bra.

Utvisning av folk som i dag arbetar i Sverige och försörjer sig själva leder ju inte till det, utan det leder till att företag och andra arbetsgivare förlorar personal som ibland faktiskt är nödvändig för att man ska kunna anställa personer med lägre utbildning. På Svenskt Näringslivs företagardagar träffade jag ett sådant företag, som sa följande: För varje arbetskraftsinvandrad expert som sköter de maskiner företaget har i sina fabriker kan de anställa tio personer i Sverige som inte har särskilt lång utbildning. Men de måste kunna importera dessa operatörer genom arbetskraftsinvandring, för vi har inte tillräckligt många i Sverige.

Det finns ingen motsättning mellan arbetskraftsinvandring och att skapa jobb för dem som redan är här; ibland är det precis tvärtom. Ibland är det precis så att det är genom att vi får hit vissa nyckelkompetenser som det blir möjligt att anställa fler med lägre utbildning.

Jag tror att vi måste storsatsa på utbildning för framför allt utrikes födda kvinnor. Även om utrikes födda kvinnor jobbar lika mycket som kvinnor i Europa generellt vill vi i Miljöpartiet att utrikes födda kvinnor ska jobba lika mycket som svenskfödda.

Fru talman! Jag och Mauricio Rojas håller verkligen med varandra om mycket här, till exempel att vi behöver få stopp på den stora segregation vi har vad gäller boende.

Vi är också överens om att vi behöver se till att alla får tillgång till svenskundervisning. Vi behöver se till att förbättra sfi, till exempel genom möjligheten att kombinera 15 timmar sfi med praktik eller yrkesutbildning, så att människor kan antingen studera på heltid eller arbeta och använda det svenska språket samtidigt som de läser på sfi. Jag tror att det är några reformer som skulle rusta fler så att de snabbare kom i arbete. Det finns en hel del hinder inte minst för kvinnor, till exempel svårigheterna att få tillgång till sfi samtidigt som man är föräldraledig. Det finns mycket som behöver göras.

Jag tycker att det är väldigt problematiskt att en hel del av det systematiska arbetet mot segregation som gjordes av den myndighet som var specialiserad på detta, Delmos, lades ned. Där hade man nämligen en helt ny, systematisk approach. Tidigare har det varit mycket mer projektbaserat, och det har inte varit uthålligt. Vi måste i stället jobba systematiskt inom skolan, vuxenutbildningen och svenskundervisningen - och förstås genom matchning mot arbetsmarknaden.

Men inget av dessa problem löses av att vi kastar ut människor som i dag arbetar på den svenska arbetsmarknaden och försörjer sig själva. Det är inte så vi löser utanförskapet. Det gör bara Sverige fattigare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)