Annika Hirvonen (MP) svarade Magnus Resare i en replik om Arbetskraftsinvandring i debatten ”Protokoll 2022/23:103 Torsdagen den 4 maj” den 4 maj 2023.
Magnus ResareM· i sitt anförandeDet är glädjande att följa regeringens arbete med att förbättra reglerna för arbetstillstånd. Vi moderater tycker alltid att det är bra och viktigt med människor som arbetar. Att människor arbetar lägger grunden för vårt…Fru talman! Det är glädjande att följa regeringens arbete med att förbättra reglerna för arbetstillstånd. Vi moderater tycker alltid att det är bra och viktigt med människor som arbetar. Att människor arbetar lägger grunden för vårt samhälle och för vår välfärd. Varje arbetad timme i vårt land är en timme som bidrar till allt som är bra med Sverige.
Jag vill också redan inledningsvis poängtera att många utrikes födda bidrar på ett jättebra sätt till vårt samhälle genom att arbeta. Det ska vi vara noga med att komma ihåg. Jag hoppas såklart att det ska fortsätta vara så även i framtiden.
Debatten ska inte handla om att det är ett problem med människor som vill jobba.
Fru talman! Däremot har vi ett problem i Sverige i dag med människor som inte arbetar. Detta är värt att prata om, för det är ett problem.
År efter år har inte minst socialdemokratiska företrädare stått i just denna talarstol och förklarat vikten av en extrem migration, ett extremt mottagande, och försvarat det med att vi behöver arbetskraft som kan arbeta inom välfärden. Alla vi som växte upp under 90-talet och det tidiga 2000-talet skolades att tro att utan invandring skulle välfärdsstaten kollapsa. Vem ska då arbeta på våra äldreboenden, sa man. Allt med invandring var bra, och att tycka något annat var rasism. Ju fler människor Sverige tog in, desto rikare skulle vårt land bli. Så påstods det verkligen.
Fru talman! Blev det så? Blev invandringen verkligen den kassako som utlovades när jag växte upp? Sverige har i dag över 700 000 utrikes födda som inte är självförsörjande. Totalt är över 1,3 miljoner människor i landet inte självförsörjande. Ändå står vi här och debatterar arbetskraftsinvandring. Jag tycker att det är lite konstigt.
Att i detta läge upprätthålla ett system som gör att människor som redan är här fortsätter att stå utanför arbetsmarknaden för att jobben går till människor från andra sidan jordklotet är orimligt.
Vi vet att människor i Sverige tackar nej till arbeten för att bidrag ger mer än lön eller i varje fall lika mycket som lön. Vi kan nog vara ganska säkra på att många utan lojalitet till den svenska välfärdsstaten därför missbrukar våra system.
Det är därför skönt att veta att begränsningen av möjlighet att ta hit arbetskraft till lågbetalda jobb sker samtidigt som vi kommer att införa ett bidragstak. Det kan vara bra att veta för dem som i dag utnyttjar och missbrukar välfärdssystemen att vi tänker sätta stopp för det. Kan du arbeta ska du arbeta. Då och bara då kan vi upprätthålla den svenska välfärden.
Fru talman! Svensk arbetsmarknad ska i första hand besättas av människor som redan bor i landet. Vi vet också att en massa människor inget hellre vill än att få ett arbete. Dem ska vi hjälpa.
När det kommer till arbeten som inte ställer krav på språk eller utbildning ska vi politiker reformera de system som behövs för att få ut människor som redan är här i landet till dessa arbeten. Det handlar bland annat om att minska möjligheten att missbruka bidrag.
När det kommer till arbeten som ställer högre krav ska vi möjliggöra en kompetensförsörjning genom det svenska utbildningssystemet. Det är viktigt. Men att kompetensförsörjning kan ta tid förstår vi, och därför höjer vi försörjningskravet rejält, men inte oändligt, för att nödvändig kompetens fortfarande ska kunna hämtas till Sverige. Det är oerhört viktigt att svenska företag kan konkurrera på en internationell marknad.
Det vore naivt att tro att de 700 000 utomeuropeiskt födda som i dag inte är självförsörjande skulle kunna hoppa in som ingenjörer på Scania eller som it-utvecklare.
Vi ser det också som positivt att regeringen öppnar upp och möjliggör för vissa undantag från lönegolvet, eller försörjningskravet. I första hand gäller det vissa säsongsarbeten där vi i dag ser att företagen annars inte kan försörjas med relevant personal. Men låt detta vara undantag och ingenting annat.
Fru talman! Låt oss vara överens om att det ska råda ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Genom reformerna tror vi oss få bukt med mycket av det missbruk vi vet har förekommit med ibland direkt kriminella upplägg där människor köpt ett arbetstillstånd, inte för att de i första hand vill komma hit och arbeta utan för att få tillgång till Sverige. Egentligen är det en dold asylinvandring för människor utan asylskäl.
Genom att höja försörjningskravet och i övrigt skärpa regelverken försvårar vi för att sådant här fortsätter. Men givetvis går det aldrig att bli helt fri från missbruk av systemet.
Fru talman! Jag vill särskilt framhålla det goda samarbetet med de regeringsbärande partierna i denna fråga. Våra kompisar i Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna samarbetar konstruktivt med oss för att lägga om Sveriges kurs och riktning i denna fråga liksom i många andra. Det är givetvis mycket enklare att få till en bra politik när alla identifierar samma problem och gemensamt resonerar fram lösningar på dem. Det är också glädjande att se att Socialdemokraterna i så stor utsträckning hänger på regeringen i migrationsfrågorna. I och för sig är det kanske ett lite sent och yrvaket uppvaknande hos Socialdemokraterna i dessa frågor, men ändå. Det är bra med bred enighet i de stora samhällsfrågorna.
Socialdemokraterna lämnar efter sig ett kaos på migrationsområdet. Det kommer man inte ifrån. Fast det kanske inte bara är de som ska beskyllas för detta, även om de såklart är ytterst ansvariga för de senaste åtta årens utveckling. Socialdemokraterna verkar förresten verkligen vilja göra avbön efter sitt migrationshaveri. Titta bara på Anders Ygemans utspel häromdagen när han fick feeling och drog igång som en propeller och presenterade ett eget ygemanskt lönegolv, eller vad man ska kalla det. Det var helt uppenbart baserat på Tidöpartiernas förslag och politik, men det kanske inte riktigt kom fram på presskonferensen.
Den moderatledda regeringen presenterade i dag ett eget förslag på ett höjt försörjningskrav. Det är ett förslag som är förankrat i riksdagen, till skillnad från den ygemanska kopian. Vi säger i det här läget att lönegolvet, eller försörjningskravet, ska vara strax över 26 500 kronor. Det är 80 procent av medianlönen, och det kommer sedan öka till över 32 000 kronor i nästa steg. Vi är överens bland Tidöpartierna om att det steget ska tas.
Fru talman! Ibland kan jag ändå känna en viss sympati för Socialdemokraterna, kanske inte för deras parti men i alla fall för deras tidigare situation. Man måste ändå ha med sig att de har varit tvungna att bedriva sin politik med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och det tidigare borgerliga partiet men numera röda stödhjulspartiet Centerpartiet. Med den konstellationen kan det nog inte gå så mycket annat än rätt dåligt i de här frågorna. Väljarna måste ha med sig att detta faktiskt är alternativet som kommer pressa Socialdemokraterna framför sig om det skulle bli ett regeringsskifte. Centerpartiet verkar förresten använda arbetskraftsinvandringen som ytterligare ett loophole för att fortsätta sin kamp för öppna gränser. Det kan enkelt konstateras om man ser till deras motioner som vi nu föreslår avslås. Så hur ska sossarna få igenom sin politik? Jag tror att det blir som vanligt: Migrationsfrågorna är det första man förhandlar bort när man vill komma åt makten. Så tror jag att det blir.
I övrigt motionerar oppositionen ganska mycket i linje med regeringens politik och föreslår framför allt sådant som regeringen redan arbetar med. Som moderat tycker jag därför att det är glädjande att Socialdemokraterna och flera av de andra oppositionspartierna nu ändå verkar medge att vi är svaren på de stora samhällsfrågorna.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten pratade mycket om människor i Sverige som inte jobbar och att man ska jobba om man kan jobba. Min fundering är att vi fortfarande har bristyrken i Sverige och att vi historiskt sett har haft en arbetskraftsinvandring som har tjänat Sverige väl, både när det gäller samhällsnytta och ekonomiskt.
Hur man än vrider och vänder på det finns det bristyrken i Sverige där det skulle behövas en arbetskraftsinvandring. Där har jag en kort fråga. Jag undrar hur det kommer sig att Moderaterna inte kan se att en regelrätt myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning skulle kunna vara lösningen, i kombination med kollektivavtal och arbetsmarknadens parter, där det också kan finnas ett säkerhetssystem för att stabilisera arbetsmiljön och trygga arbetstagare på marknaden - för att ha en motpart mot arbetslivskriminalitet och kunna möta upp det. Hur ser Moderaterna på en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning med tanke på att vi har bristyrken i Sverige och även fortsättningsvis kommer att ha det?
Fru talman! Vi tycker också att det är viktigt att framhålla att det ska finnas undantag från de försörjningskrav som vi nu inför.
Vi har en akut problematik att lösa, nämligen att vi har haft ett försörjningskrav på 13 000 kronor. Så kan vi inte ha det. Det verkar rätt många partier här vara rörande överens om. Vi måste höja det. Därför tar vi nu steg ett och höjer det till 26 500 för att utvärdera och i lugn och ro titta på var vi behöver göra undantag, var vi har ett behov som vi inte kan täcka genom den svenska arbetslöshetspoolen med människor.
Vi är rörande överens om att vi kommer att ha behov av arbetskraftsinvandring även i framtiden. Vi har nog bara lite olika syn på hur vi ska lösa den. Vi medger att det ska finnas möjlighet för undantag, för i vissa branscher och yrken kommer vi att behöva det. Vi vill inte slå undan benen på en enda företagare genom att genomföra detta. Vi vill slå undan benen på dem som missbrukar och utnyttjar systemet, och vi vill hjälpa människor som i dag står utanför arbetsmarknaden och som redan är i vårt land att komma ut på arbetsmarknaden om de har möjlighet att jobba. Jag tror att det är viktigt för alla människor i det här landet som inte har ett jobb och som vill ha ett jobb att de har möjlighet att få ett jobb och att de inte blir utkonkurrerade av någon som är på andra sidan planeten.
Fru talman! Det jag uppfattar av ledamotens svar är att det fortfarande inte är brist inom bristyrkena som kommer att styra, utan det är ett ekonomiskt golv. Om det är 13 000 eller 100 procent eller 80 procent av medianlönen har jag inte så mycket att säga om.
Men jag känner inte att jag får svar. Det kommer att finnas bristyrken. Hur ska man matcha det? Hur ska man möta upp det? Hur ska man kunna identifiera dem? Vi kommer att fortsätta att ha en arbetsbrist i Sverige. En regelrätt arbetsmarknadsprövning följer ju den svenska modellen, och den svenska modellen är något som har tjänat Sverige väl - det tycker både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer - i stället för att politiken går in och dikterar löner på arbetsmarknaden.
Fru talman! Jag upplever inte att vi på något sätt dikterar några löner eller villkor på arbetsmarknaden.
Vi är inte klara med den här frågan. Regeringen hade en presskonferens i dag där vi presenterade vad vårt försörjningskrav ska vara: 26 500 kronor. Nu sätter vi detta i ett första steg, och sedan arbetar vi med det. Vi vill se över vilka yrken det finns behov av i framtiden, var vi ska göra undantag och var vi ska lägga medianlönen. 32 000 har vi sagt är vårt mål i framtiden. Vi kommer att komma dit, det är vi överens om, men vissa undantag kommer att behöva göras. Där vi är nu på 80 procent slår det rätt hårt ungefär på den nivå där alla kockar ligger, och vi vet att det finns ett oerhört behov av att få hit kockar från andra delar av världen. Det vet kanske ledamoten själv, som jag vet har en bakgrund i yrket. Vi ser detta, och då kanske vi inte bör sätta golvet på 32 000 just nu, utan vi avvaktar och utreder saken.
Men det var ett akut behov av att sätta någon form av försörjningskrav så att vi inte fortsätter att ha 13 000 kronors-anställningar som någon form av lägstanivå i Sverige. Det var inte ett hållbart system, och det verkar vi vara rörande överens om i kammaren. Vi är på väg åt rätt håll, det är min absoluta uppfattning.
Fru talman! Jag reagerade på att Magnus Resare i sitt anförande upprepade en siffra på vilka människor i Sverige som inte är självförsörjande. Det är en siffra som jag tycker att vi måste ifrågasätta användningen av. Siffran 700 000 kommer som jag förstår det från en rapport som Moderaterna har beställt och som svarar på frågan hur många personer som tjänar mindre än 15 500 kronor i månaden. Rapporten tar inte hänsyn till om de faktiskt försörjer sig på dessa 15 500 kronor i månaden. Siffran 700 000 inkluderar till exempel studenter.
När man använder sig av en sådan siffra och påstår att så många utrikesfödda inte kan försörja sig själva, när detta i själva verket inte är vad siffran visar, menar jag att man bidrar till ett svartmålande och en mer negativ bild av utrikes födda människor i Sverige som grupp än vad som är motiverat.
Jag tycker att det är viktigt att riksdagsledamöter är sakliga i kammaren. Speciellt när vi pratar om människor som redan i dag utsätts för en hel del rasism är det viktigt att vara tydlig med vad man pratar om.
Jag har en fråga till Magnus Resare om de studenter, föräldralediga och sjukpensionärer som finns bland de 700 000: Menar han att man helt enkelt inte vill ha dessa personer i Sverige? Tycker man inte att det är okej att studenter har den inkomst som studenter i Sverige har i dag?
Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att påpeka att det är viktigt att komma ihåg att många utomeuropeiskt födda och utrikes födda arbetar och bidrar till samhället. Jag glömmer inte bort dessa människor och deras insatser.
Som jag också nämnde har vi 1,3 miljoner människor i landet som inte är självförsörjande, och av dessa är 700 000 utomeuropeiskt födda. Jag upplever att detta är ett problem som vi ska ta på allvar, och jag upplever att mitt anförande handlar om att det är dessa människor som vi ska hjälpa ut i försörjning.
Jag förstår att inte alla dessa 700 000 kan arbeta. Jag förstår att dessa 1,3 miljoner människor inte kan eller bör arbeta därför att de är i studier, har en funktionsnedsättning eller vad det kan vara som gör att de inte står till arbetsmarknadens förfogande. Men man måste ändå konstatera att av de 1,3 miljoner människor i Sverige som inte är självförsörjande är det en hel del människor som säkert drömmer om att få ett arbete. Jag menar att vi har ett system i dag som gör att vi konkurrerar ut dessa personer från den svenska arbetsmarknaden genom att låta människor från andra sidan planeten åka hit och arbeta.
Jag upplever att vi på allvar bör fundera på om den arbetskraftsinvandring som vi har haft och tillämpat i detta land har varit av godo för de människor som redan är här eller om den faktiskt har hjälpt till att sätta dem i utanförskap. Detta är ett stort problem, och vi vill skapa förutsättningar för dessa människor att få ett jobb. Jag tror att en stor del av dessa människor vill komma in på arbetsmarknaden.
Fru talman! Detta hörde och förstod jag. Jag tycker att det är jättebra att Magnus Resare lyfter fram de många invandrare som lever i Sverige och som arbetar och bidrar i olika sektorer på ett sätt som vi inte skulle klara oss utan.
Jag tycker ändå att vi behöver prata om siffran. Man påstår att en person som är student och som lever på samma ersättning som studenter gör, vilket inte är mycket pengar, inte är självförsörjande, och på det sättet drar man in en ganska stor grupp människor i en diskussion om arbetslöshet - en grupp som både är sysselsatt genom studier, vilket vi i Miljöpartiet tycker är bra, och lever på sin inkomst.
På det sättet blåser man upp siffrorna för hur många utrikesfödda som inte är självförsörjande, och detta tycker jag är problematiskt, speciellt i en tid när invandrare både svartmålas av andra politiker som sitter i riksdagen, inte minst från Sverigedemokraterna, och utsätts för mycket rasism i samhället.
Jag har också en fråga. I den rapport som Moderaterna själva har använt sig av har man satt gränsen för självförsörjning till 15 500 kronor. I dag har man bestämt att gränsen för vad som ska anses vara självförsörjning för arbetskraftsinvandrare ska vara 10 000 kronor mer än det. Jag undrar hur detta går ihop.
Fru talman! Till att börja med är det önskvärt att ledamoten själv presenterar någon form av siffror som ledamoten tycker är mer rimliga och relevanta. Vi kanske kan återkomma till det i en senare debatt. Siffran 700 000 utomeuropeiskt födda som inte är självförsörjande står jag fast vid tills ledamoten överbevisar mig.
Vad gäller dagens försörjningskrav har vi sagt att 80 procent av medianlönen är ett bra första steg. Då slår vi inte undan benen för företagare som fortfarande har ett behov av att ta hit personal. Till exempel ligger utomeuropeiska kockar som hämtats hit för att arbeta ungefär där i snittlön. Vi tror att detta är en rimlig siffra i ett första steg, och sedan vill vi se över det.
Vi tycker att det är viktigt att svenska jobb i första hand går till människor som finns i detta land, oavsett ursprung.
Fru talman! Regeringen har i dag haft pressträff om arbetskraftsinvandringen. Ledamoten från Moderaterna hade kunnat prata mycket om man vad man vill som parti och som regering. Det är sorgligt att ett parti som säger sig vara statsbärande, ta ansvar för Sverige och vara samlande lägger tid i sitt anförande på att sätta etiketter på oppositionen i stället för att presentera vad man själv vill.
"Företagens behov kan aldrig avgöras genom ett politiskt beslutat regelverk. Politiken ska ju underlätta för företagen." "Det är en lönegräns som är långt över kollektivavtalet i många bristyrken." Detta är citat från Svenskt Näringslivs vice vd om det lönegolv på 33 200 kronor som Maria Malmer Stenergard i dag sa att man ska införa nästa år.
Jag som inte är röd, som inte delar Socialdemokraternas syn på arbetskraftsinvandring och som står på företagens sida blir orolig när jag tar del av vad Svenskt Näringsliv, Almega, Gröna Näringar och många andra där ute känner just nu. Jag undrar: Delar ledamoten och Moderaterna den oro som Svenskt Näringsliv och många andra företagare och branschorganisationer just nu känner inför de tuffa tider som många företag står inför?
Fru talman! Vi identifierar samma problem som ledamoten, och det var också därför jag tyckte att det var viktigt att nämna i mitt anförande att vi vill möjliggöra undantag från regelverket. Vi tycker att det är en oerhört viktig skillnad jämfört med den lagstiftning som tidigare har rått. Även om försörjningskravet då var lägre fanns inte undantagsregler. Detta vill vi införa därför att vi identifierar samma problem och därför att vi inte vill sätta företagen i en dålig situation.
Fru talman! Jag tycker fortfarande att frågetecknen är många utifrån beskeden både på dagens pressträff och nu här i kammaren. När det gäller gapet mellan dagens lönegolv och det lönegolv som ni ska införa, Magnus Resare, troligtvis nästa år, vilka yrken avser ni inte att göra undantag för? Vilka yrken är det som ligger på 31 500 kronor och där det inte är okej att man kommer till Sverige, arbetar, bidrar och betalar skatt?
Ni har förstått att jag gillar citat, och nu tänkte jag citera ledamoten. Han har sagt att man inte vill slå undan benen för företagare, men det är ju precis det man gör med dessa förslag.
Jag har ytterligare ett citat från Svenskt Näringsliv: "Lönegolvet kommer ytterligare förvärra kompetensbristen i näringslivet." Med andra ord säger den största arbetsgivarorganisationen i Sverige - Svenskt Näringsliv - att det är ett direkt företagarfientligt förslag.
Jag vet att Moderaterna vill framstå som företagarvänliga. Man säger en sak, men det man presenterar i dag är något helt annat. Och jag tycker att man blir svaret skyldig. Vilka branscher ska inte undantas? I vilka branscher är det inte okej att man kommer hit och tjänar 31 500 kronor?
Det här är en tvåstegsraket. Någonstans är man rädd för vart den ska ta vägen. I min värld är dagens besked ett större besked, nämligen ett besked om att Moderaterna inte längre står på företagarens sida.
Fru talman! Där har vi väsentligt olika uppfattning.
Vi står alltid på företagarens sida, och vi tycker att det är viktigt att företagande fungerar i det här landet. Företagare skapar jobb. Arbetande människor är de som ser till att det finns fungerande välfärd och ett fungerande samhälle.
Därför säger vi att i första steget är det fråga om ungefär 26 500 kronor, för att i nästa steg gå vidare med det som kommer att vara vår förda politik för lång tid framåt. Vi måste sätta stopp för det som har varit med 13 000 kronor som försörjningskrav. Det har ju inte fungerat, utan det har bara skapat en kriminell svart arbetsmarknad - och en sådan vill vi inte ha.
Nu har vi tagit det första klivet, och sedan kommer vi säkerligen att återkomma till exakt vilka branscher som kommer att få undantag. Ledamoten och intresseorganisationer kan vara säkra på att Moderaterna kommer att se till att det blir bra.
