Mauricio Rojas (L) svarade Annika Hirvonen i en replik om Arbetskraftsinvandring i debatten ”Protokoll 2022/23:103 Torsdagen den 4 maj” den 4 maj 2023.
Annika HirvonenMP· i sitt anförandeSverige och svensk välfärd är helt beroende av att människor från andra länder jobbar i vårt land. Det gäller alla utrikes födda som i dag arbetar i äldreomsorgen, i sjukvården, i barnomsorgen och i näringslivet. Vi har…Fru talman! Sverige och svensk välfärd är helt beroende av att människor från andra länder jobbar i vårt land. Det gäller alla utrikes födda som i dag arbetar i äldreomsorgen, i sjukvården, i barnomsorgen och i näringslivet.
Vi har enorm brist på arbetskraft. När jag under förra mandatperioden satt i utbildningsutskottet fick jag inbjudningar till att prata med bransch efter bransch om deras utmaningar med att hitta kompetent personal. Deras budskap då var: Ni politiker måste säkerställa att fler får den utbildning som de behöver för att klara av att ta de lediga jobb som finns.
Det är jätteviktigt att vi rustar dem som i dag är arbetslösa med kompetens för att de ska kunna ta de lediga jobben. Men, fru talman, även om varenda person som är arbetslös i Sverige i dag fick ett jobb skulle vi inte klara av att möta det behov av kompetensförsörjning vi står inför.
Nyligen besöktes Miljöpartiets riksdagsgrupp av chefsekonomen hos Sveriges Kommuner och Regioner. Hon hade ett mycket pedagogiskt diagram där hon visade hur många lärare vi kommer att behöva i framtiden, hur mycket polisen ska växa enligt riksdagens önskemål och hur mycket försvaret och andra delar av den offentliga sektorn ska växa. Redan där talar vi om så många människor att det inte skulle finnas människor kvar att anställa för alla de företag som också säger att de behöver mer kompetens för att växa så mycket som de skulle vilja och kunna.
Fru talman! Även om vi lyckades med den viktiga uppgiften att rusta varenda arbetslös med den utbildning som krävs för att ta lediga jobb skulle vi fortfarande ha stort behov av arbetskraftsinvandring till vårt land. Sverige ligger i det här avseendet trots allt inte lika illa till som övriga Europa. Vi har en stor utmaning i hela vårt närområde.
En allt äldre befolkning - något som i grunden är väldigt positivt eftersom det handlar om att vi alla lever längre, eller förväntas göra det och kan hoppas på det - leder till ökat behov av människor i arbetsför ålder, alltså människor som kan fylla behoven i äldreomsorgen som kommer att växa runt om i hela Europa men förstås också i resten av samhället.
Det här betyder att vi i Sverige inte heller kan lösa vårt behov av arbetskraftsinvandring bara inom EU. Vi behöver tillsammans med våra grannländer och övriga EU också vara attraktiva för människor från andra delar av världen som söker arbete. Det är den delen av kompetensförsörjningen som debatteras i dag: arbetskraftsinvandringen.
Ur Miljöpartiets perspektiv är det väldigt positivt att företagen, eller för den delen myndigheterna eller välfärden, kan hitta kompetens som de behöver även utanför EU. Det är positivt att människor som har kompetens och vill bidra och arbeta i Sverige kan komma hit och göra det. Den kombinationen är positiv.
Vi tycker att det är olyckligt att man från regeringens och Sverigedemokraternas sida nu basunerar ut att man vill minska all invandring - även den som handlar om att människor vill komma hit och arbeta enligt de villkor som gäller i Sverige, svenska kollektivavtalsnivåer och alla villkor som följer av kollektivavtalen. Även det vill man begränsa, bland annat med det lönegolv som man har aviserat i dag. 26 500 kronor är högre än de kollektivavtalade nivåerna i många av de yrken där det är brist i dag.
Bara häromdagen kunde vi höra om hur en hel äldreomsorgsavdelnings personal i Boden blivit utvisad. Konsekvenserna av en politik som går ut på att utvisa människor som arbetar i Sverige, har jobb, betalar skatt, försörjer sig och bidrar till välfärden kommer att märkas. De kommer att märkas i Boden i äldreomsorgen när fler dementa ska skötas av färre undersköterskor.
Konsekvenserna kommer också att märkas i företag där man i dag har personer som exempelvis tjänar 24 000 kronor i månaden - helt i enlighet med kollektivavtal - för med regeringens nya lönegolv är det deras personal som blir utslängd ur Sverige. Vi i Miljöpartiet motsätter oss starkt den här sortens politik. Det är dåligt för Sverige att genomföra den sortens förslag, och man säger att det bara är första steget. Man vill försämra för ännu fler.
Fru talman! Det finns brister. Det finns kriminella som utnyttjar människor. Det finns luckor att täppa till. Vi behöver skärpa sanktionerna. Det måste kosta mer för dem som utnyttjar. Det måste bli svårare att komma undan och lättare att upptäcka missbruk.
Vi behöver säkerställa att de som kommer hit och arbetar får en sjyst lön - inte bara på papperet utan faktiskt också utbetalad i lönekuvertet. Den typen av åtgärder motverkar det som många har talat om i dag. De generella lösningarna kommer att göra Sverige fattigare när vi utvisar människor som får sjysta löner, betalar skatt och arbetar i vårt land. Konsekvenserna av den här politiken kommer också att drabba många fler. Barn som går i skolan rycks upp för att föräldern tjänar 24 000 kronor i lön.
Fru talman! Med de orden vill jag yrka bifall till Miljöpartiets och Centerpartiets gemensamma reservation 2.
Fru talman! Under denna mandatperiod kommer lönekravet för arbetskraftsinvandrare att höjas från dagens 13 000 kronor och minst fördubblas. Men Miljöpartiet vill enligt sin reservation behålla det regelverk som finns i dag, där det räcker med att en utlänning tjänar 13 000 kronor för att den ska få komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare.
Jag måste fråga: Tror ledamoten på fullaste allvar att en arbetsför person i dagens Sverige kommer att nöja sig med en lön på 13 000 kronor eller ens klara sig på den? Då ska ledamoten också ha i åtanke effekterna av inflationen.
Medianlönen för en diskare i Sverige är ungefär 16 000 kronor efter skatt. Varför ska man behålla ett lönekrav som leder till att människor kan komma till Sverige och arbeta för omänskligt låga löner? Problemet är att det inte slutar där. Får man dessa låga löner - eller ibland inga löner alls, som vissa arbetskraftsinvandrare - vänder man sig till den illegala ekonomin. Det leder i sin tur till inkomstkällor för kriminella organisationer. Varför vill Miljöpartiet behålla ett lönekrav som på ett mycket uppenbart sätt leder till lidande, inte endast för enskilda människor utan för hela samhället?
Fru talman! Dagens regelverk säger att man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Det är de regler som vi tillsammans med de tidigare allianspartierna har ställt oss bakom och vill upprätthålla.
Man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Den nivån har av domstolarna tolkats på ett sätt. Jag håller med om att man absolut kan ifrågasätta - inte minst i ljuset av en skenande inflation - om det verkligen är den rätta lönenivån. Men det är ännu lättare att ifrågasätta den mycket godtyckligt satta nivån 26 500 kronor, för med den säger man ju att väldigt många människor som i dag har lägre lön per definition inte kan försörja sig. Det förstår jag inte vad man har för grund för.
Regelverket bör vara att om man har ett arbete med sjysta villkor i nivå med svenska kollektivavtal, en lön som man kan försörja sig på och ett arbete som är utlyst i enlighet med de regelverk som finns ska man också få arbetstillstånd och få arbeta i Sverige.
Jag tycker inte att vi ska kasta ut människor - och deras familjer - som arbetar här i dag och som kan försörja sig på sin lön. Det gör Sverige fattigare, och det är fel mot dessa människor.
Fru talman! Det här låter lite märkligt, för ledamoten Hirvonen vill ju inte höja lönekravet på 13 000 kronor som nu ska höjas. Ledamoten talar om rimliga löner fastän hon inte vill se sådana. 26 500 kronor låter som en rimlig lön, medan 13 000 kronor, som Miljöpartiet ställer sig bakom, är ingen rimlig lön. Ingen kan överleva på det i dagens Sverige.
Det är därför märkligt att man å ena sidan är emot fattigdom och barnfattigdom, men å andra sidan vill ha ett lönekrav för arbetskraftsinvandrare på 13 000 kronor. Det går inte ihop. Varför ska man över huvud taget ta hit någon från andra sidan jorden för att denne ska arbeta för 13 000 kronor? Det är inte rimligt över huvud taget.
Jag tror att ledamoten Hirvonen måste förklara varför hon stöder ett sådant lågt lönekrav. Som jag sa innan leder det till att människor inte kan leva på sin lön, utan de vänder sig till den illegala ekonomin, vilket blir en inkomstkälla för kriminella organisationer.
Om ledamoten Hirvonen inte ställer sig bakom en höjning av lönekraven måste hon förklara hur människor ska kunna leva på 13 000 kronor, för det är detta lönekrav som Miljöpartiet står bakom. Om man nu är emot fattigdom och inte vill att arbetskraftsinvandringen ska gynna kriminella undrar jag hur man kan ställa sig bakom ett lönekrav på 13 000 kronor.
Fru talman! Jag tror att man här måste skilja på regelverket å ena sidan och den tolkning som domstolarna har gjort av kraven å andra sidan. Kravet är att man ska ha en lön som man kan försörja sig på. Det ställer vi oss bakom. Vi tycker inte att politiker i regering ska ställa godtyckliga lönekrav som är mycket högre än vad vi normalt anser är vad man kan försörja sig på i Sverige.
Fru talman! Ledamoten tog själv upp Boden och uppsägningen av en hel vårdavdelning där. Det känns inte särskilt bra i magen att höra en sådan beskrivning; det kan vi nog alla instämma i.
Vi i Tidöavtalets gäng går nu fram med en politik där man ska kunna göra undantag från försörjningskravsreglerna. Det har inte funnits undantag i regelverket tidigare.
Den nya regeringens politik har dock inte trätt i kraft än, vilket innebär att konsekvenserna uppe i Boden är en följd av den gamla regeringens politik. Det var den regering som ledamotens parti var en del av. Jag måste därför få fråga: Är uppsägningarna i Boden en konsekvens av er politik eller den politik som den nya regeringen för?
Fru talman! Jag har faktiskt tänkt höra av mig till dem och fråga, eftersom en grupp som ofta riskerar att hamna i denna situation är ensamkommande som har fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och som uppfyller kravet på att ha ett fast jobb i dag. Väldigt många av dem jobbar inom just äldreomsorgen.
En ny praxis från Migrationsöverdomstolen har ändrat vid vilken tidpunkt kraven ska vara uppfyllda: från dagen när man prövar ärendet till både den dagen och en dag för länge sedan, när ens tidsbegränsade uppehållstillstånd för att söka jobb löpte ut. Eftersom jag inte har hunnit undersöka exemplet kan jag inte svara på om orsaken är oviljan hos Moderaterna med flera att rätta till det här eller om det beror på helt andra saker.
Anledningen till att jag tog upp exemplet var att det vi nu ser i Boden kommer med er politik att hända på arbetsplats efter arbetsplats i Sverige. Människor som kanske har jobbat i Sverige under många år och som kan försörja sig på sin lön kommer med ert förslag om lönegolv på 26 500 att bli av med sin rätt att jobba i Sverige. De kommer att bli av med sitt jobb. Företagen blir av med sin arbetskraft. Jag tycker att det är ett jätteproblem.
Fru talman! Det låter som om ledamoten blandar ihop korten rejält. Vi har här en diskussion om arbetskraftsinvandring, och vi har lagt fram ett förslag om ett försörjningskrav på 26 500 kronor. Sedan kommer ledamoten med argument om att en hel avdelning blivit uppsagd i Boden, vilket man i och för sig kan tycka låter förödande för denna verksamhet. Men då kan man inte blanda in att det handlar om helt andra än arbetskraftsinvandrade personer som skulle ha blivit uppsagda på grund av den nya regeringens regelverk som presenterades i dag klockan elva.
Frågan kvarstår. Är det vårt fel om de blivit uppsagda som arbetskraftsinvandrare eller är det den tidigare regeringens, som Miljöpartiet var en del av?
Fru talman! Vad jag vill är att Sverige inte ska utvisa människor som jobbar här. Människor som försörjer sig på sin lön ska få rätt att stanna här. Vi kommer att tala mer om det om några veckor när vi ska diskutera spårbyte, som handlar om personer som kanske först kom till Sverige för att söka asyl och sedan har skaffat sig arbete här och försörjer sig genom det.
I dag har de under vissa omständigheter möjlighet att söka arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av arbete. Det är något positivt. Vi i Miljöpartiet vill förhindra att människor som arbetar här i dag utvisas, vilket kommer att ske både genom att man försämrar möjligheterna till spårbyte och genom att man inför godtyckliga politiskt satta lönegolv. Det kommer inte bara att göra det svårare att rekrytera folk i framtiden, utan det kommer också att slå mot en massa människor som arbetar och försörjer sig i Sverige i dag.
Fru talman! Det finns många bostadsområden i Sverige där inte ens hälften av de vuxna i arbetsför ålder som bor där arbetar och är sysselsatta. Bland kvinnorna, inte minst invandrade kvinnor, är läget mycket, mycket värre. Denna situation, tycker i alla fall jag, kan inte tolereras.
Det vi gör i dag och det vi kommer att göra i framtiden genom lönegolvet är att sända en mycket mäktig signal till arbetsgivarna i det offentliga och i den privata sektorn att de nu måste ta till vara den reserv vi har i Sverige. De ska inte kunna ta den enkla vägen att importera människor som ska göra de jobb som dessa personer med rätt utbildning skulle kunna göra om vi satsar på dem.
Vad tycker ledamoten om att sända den mäktiga signalen att det är dags att på riktigt integrera dessa tiotusentals människor som finns i utanförskap i dagens Sverige?
Fru talman! Jag drömmer om och jag skulle verkligen välkomna om regeringen gjorde en massiv satsning på att motverka bostadssegregationen och lyfta utrikesfödda kvinnor genom utbildning så att fler kommer i jobb. Det tycker jag vore otroligt bra.
Utvisning av folk som i dag arbetar i Sverige och försörjer sig själva leder ju inte till det, utan det leder till att företag och andra arbetsgivare förlorar personal som ibland faktiskt är nödvändig för att man ska kunna anställa personer med lägre utbildning. På Svenskt Näringslivs företagardagar träffade jag ett sådant företag, som sa följande: För varje arbetskraftsinvandrad expert som sköter de maskiner företaget har i sina fabriker kan de anställa tio personer i Sverige som inte har särskilt lång utbildning. Men de måste kunna importera dessa operatörer genom arbetskraftsinvandring, för vi har inte tillräckligt många i Sverige.
Det finns ingen motsättning mellan arbetskraftsinvandring och att skapa jobb för dem som redan är här; ibland är det precis tvärtom. Ibland är det precis så att det är genom att vi får hit vissa nyckelkompetenser som det blir möjligt att anställa fler med lägre utbildning.
Jag tror att vi måste storsatsa på utbildning för framför allt utrikes födda kvinnor. Även om utrikes födda kvinnor jobbar lika mycket som kvinnor i Europa generellt vill vi i Miljöpartiet att utrikes födda kvinnor ska jobba lika mycket som svenskfödda.
Fru talman! Jag tycker precis som ledamoten att viss arbetskraft - det gäller till exempel specialiserade arbetare och tekniker, alltså nyckelpersonerna, som de nyss definierades som - är mycket viktig för att vi ska kunna anställa många till. Men dessa många till behöver i dag inte komma från Afrika, Asien eller Latinamerika, för de finns redan här.
Vi har haft en politik av likgiltighet. Vi har utvisat människor här i landet till utanförskap. Redan 2004 gjorde vi en utanförskapskarta. Då var det ungefär 480 000 personer som bodde i det vi då kallade - och som alla i dag kallar - utanförskapsområden. Det har blivit värre och värre. Det måste ta slut, och för att det ska ta slut måste vi satsa på utbildning, på arbetslinjen och på att göra det lönsamt att arbeta.
Vi måste också skapa incitament för arbetsgivarna att se de här människorna. Vi behöver förstå att vi inte kommer att ha den arbetskraft vi nu kan importera. Det skulle göra väldigt mycket nytta - inte bara för företagarna, som säkerligen skulle få mycket bra arbetskraft, utan framför allt för Sverige. Sverige orkar nämligen inte med det utanförskap vi har. Vi har låtit det växa. Det är dags att förändra det och stoppa utanförskapet.
Fru talman! Jag och Mauricio Rojas håller verkligen med varandra om mycket här, till exempel att vi behöver få stopp på den stora segregation vi har vad gäller boende.
Vi är också överens om att vi behöver se till att alla får tillgång till svenskundervisning. Vi behöver se till att förbättra sfi, till exempel genom möjligheten att kombinera 15 timmar sfi med praktik eller yrkesutbildning, så att människor kan antingen studera på heltid eller arbeta och använda det svenska språket samtidigt som de läser på sfi. Jag tror att det är några reformer som skulle rusta fler så att de snabbare kom i arbete. Det finns en hel del hinder inte minst för kvinnor, till exempel svårigheterna att få tillgång till sfi samtidigt som man är föräldraledig. Det finns mycket som behöver göras.
Jag tycker att det är väldigt problematiskt att en hel del av det systematiska arbetet mot segregation som gjordes av den myndighet som var specialiserad på detta, Delmos, lades ned. Där hade man nämligen en helt ny, systematisk approach. Tidigare har det varit mycket mer projektbaserat, och det har inte varit uthålligt. Vi måste i stället jobba systematiskt inom skolan, vuxenutbildningen och svenskundervisningen - och förstås genom matchning mot arbetsmarknaden.
Men inget av dessa problem löses av att vi kastar ut människor som i dag arbetar på den svenska arbetsmarknaden och försörjer sig själva. Det är inte så vi löser utanförskapet. Det gör bara Sverige fattigare.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 10 maj.)
