Ingemar Kihlström (KD) svarade Jonny Cato i en replik om Arbetskraftsinvandring i debatten ”Protokoll 2022/23:103 Torsdagen den 4 maj” den 4 maj 2023.
Jonny CatoC· i en replikKristdemokraterna har inte gjort det till någon hemlighet att man vill vara landsbygdens röst. Man har till och med förärats med den viktiga landsbygdsministerposten. Lantbruket och de gröna näringarna är otroligt…Fru talman! Sverige behöver fler företag som växer, startar och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft.
Vi kristdemokrater vill främja invandring av kvalificerad arbetskraft. Vi vill också stoppa kompetensutvisningarna och samtidigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. En metod för att göra detta är att införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandring. Men vi anser att det behöver kombineras med undantag för bristyrken.
Fru talman! Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, har Sverige accepterat alla oavsett utbildning och yrke. Arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjlighet att via eget arbete etablera sig i Sverige.
Vi vill att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är just denna invandring nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna ser att arbetskraftsinvandringen är viktig för en dynamisk svensk ekonomi. Systemet har gett många människor chansen att pröva lyckan i Sverige och gett viktiga bidrag till vårt land.
Samtidigt har vi också sett att antalet arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige ökat kraftigt. Detta skifte har ägt rum samtidigt som vi i Sverige tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, vilket har gjort att många fortfarande har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandringen utgör i dag en stor del av invandringen till Sverige.
Fru talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet behöver reformeras, stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det är orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft när vi har en egen hög strukturell arbetslöshet. Det gäller grupper som bör komma i fråga för denna typ av arbeten. Arbetslösa i Sverige behöver prioriteras.
Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde; det är även ett hot mot en sund konkurrens.
Ett av de krav som finns i dag är att lönen ska uppgå till minst 13 000 kronor per månad. Detta behöver höjas. Även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket kommer det ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till betydligt lägre lön än vad en svensk arbetstagare skulle få. Vi tror också att förändringarna öppnar nya möjligheter för arbete för dem som är arbetslösa i vårt land i dag.
Fru talman! Tidöavtalet angav en kurs för förändring där beslut om arbetskraftsinvandring skulle innebära skärpning av reglerna. Den lagändring som beslutades med stöd av en stor del av denna riksdag i november i fjol öppnade upp för att förändra kraven för arbetskraftsinvandring. Dock angav inte denna proposition någon specifik lönenivå, utan det skulle i stället definieras i en regeringsförordning.
I dag på förmiddagen har regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat det första steget för att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring. Vi har presenterat ett förslag som innebär ett lönegolv på 80 procent av medianlönen just nu, det vill säga ett lönegolv på 26 560 kronor. Detta gör att utnyttjandet av arbetskraft motverkas och att möjligheterna att få de invånare i arbete som i dag saknar arbete ökas genom att fler arbeten som har lägre krav på kompetens och utbildning finns att tillgå.
Naturligtvis gör ett lönegolv i sig självt inte hela resan för dem som står utanför arbetsmarknaden. Det behöver kompletteras med utbildningsinsatser och naturligtvis bidragstak för att fler i Sverige ska komma i arbete. Detta första steg, som vi nu har remitterat och som det ska fattas beslut om under våren, kommer att kompletteras med ett andra steg som just nu är under utredning. Utredningen inriktas på att lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen i Sverige men också analysera vilka yrkeskategorier som behöver undantag för att säkerställa verksamheter och företagsamhet som är viktiga för Sverige. Denna utredning ska redovisas i januari 2024.
Fru talman! Kristdemokraterna yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och de avslag på motionsyrkanden som detta innebär. Som jag redovisat sker det nu förändringar förankrade i regeringsunderlaget vilka i flera steg skärper kraven på arbetskraftsinvandrare. Förslagen syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
(Applåder)
Fru talman! Kristdemokraterna har inte gjort det till någon hemlighet att man vill vara landsbygdens röst. Man har till och med förärats med den viktiga landsbygdsministerposten.
Lantbruket och de gröna näringarna är otroligt viktiga för hela Sverige, inte minst för vår landsbygd. Men landsbygden förtjänar så mycket mer än ett parti som tar lite bilder när man är ute och jagar. Landsbygden behöver en politik som alltid står på lantbrukarnas och de gröna näringarnas sida. Många lantbrukare och företagare i de gröna näringarna har ofta otroligt små marginaler, inte minst i dessa tider. Varje krona gör verkligen skillnad.
Lönerna för dem som arbetar som djurskötare, drängar eller traktorförare är ofta låga. Dessa arbeten kräver sällan någon specifik utbildning. Många gånger räcker det med erfarenhet och inte minst drivkraft. Varför tycker Kristdemokraterna att det är ett problem att en person som arbetar exempelvis som dräng, tjänar 25 000 kronor, bidrar och betalar skatt ska få fortsätta arbeta i Sverige? Varför vill Kristdemokraterna att den som nu arbetar som traktorförare och tjänar 25 000 kronor ska få beslut om utvisning i stället för bifall vid ansökan om förlängning?
Fru talman! Jag tackar Jonny Cato så mycket för inlevelsen.
Vi kristdemokrater såg att det fanns ett behov av att ha ett riktigt landsbygdsparti i riksdagen. Vi kan väl konstatera att den regering som Centern stödde inte direkt tog steg för att möta de behov vi ser på landsbygden. De behoven är stora. Vi ser i dagens situation att vi både säkerhetsmässigt och naturligtvis försörjningsmässigt behöver ha en svensk matproduktion. Vi behöver också se till att uppfödare har möjlighet att bedriva sin verksamhet utan att det är alltför många vargar som äter upp lammen och fåren på våra åkrar.
Vi ska se på vilka behov som finns på landsbygden, och vi lovar att vi kommer att kämpa för att tillgodose dem. Men jag kan inte se att vi möter landsbygdens problematik eller de behov som finns på landsbygden genom att tillåta en låg lönenivå för tredjelandsinvånare som kommer hit och utför arbeten som - precis som Jonny Cato säger - kanske har lite lägre krav på utbildning. Det är naturligtvis så att vi ska se till vilka behov som finns.
Med det beslut som vi har fattat i dag om en lönenivå på 26 560 kronor lägger vi en första nivå för att se till att arbetstagare inte utnyttjas. Jag anar någonstans i repliken frågan: Vad är en lämplig lön för en traktorförare? Ska det vara 25 000, eller kanske 22 000? Vi fattar beslut fortlöpande, och det är naturligtvis så att vi analyserar och utreder vilka behov det finns hos näringar och företag. Vi har landat i ett högre tak, men det kan komma att göras undantag. Jag fick en direkt fråga om detta i samband med presskonferensen, och de gröna näringarna kan för mig personligen vara ett sådant område. Men vi får se vad utredningen visar.
Fru talman! Det är just det som är poängen. Det är varken jag eller ledamoten som ska sätta lönerna, inte heller migrationsministern. Det gör de svenska parterna enligt den svenska modellen.
Jag tycker att det är bra att regeringen ska göra undantag, även om jag hade önskat att de inte behövts. Men nu pratar vi om dem som berörs av dagens besked, det vill säga de som har en snittlön på under 26 560 kronor, vilket många gånger är fallet, inte minst för dem som arbetar som drängar och traktorförare. Man borde i stället från regeringens sida presentera lösningar för att göra villkoren bättre, så att lönerna kan höjas för dem som arbetar i våra gröna näringar. Det man i stället gör med dagens besked är att slå undan benen för lantbrukare och gröna näringar med arbetskraft från tredjeland som nu kör traktor eller arbetar som drängar på gårdarna.
Återigen hör vi Kristdemokraternas landsbygdspolitik. Man säger att det är Centerpartiets fel, och så pratar man om vad man vill. Men sedan gör man något helt annat i praktiken.
Det är faktiskt det man gör i dag. Man försvårar för många av de företagare på landsbygden som kämpar för att vi härinne ska få god svenskproducerad mat när vi äter lunch eller middag.
Jag har mycket inlevelse. Det här är för mig på riktigt en viktig fråga. Jag är stolt över att tillhöra ett riktigt landsbygdsparti som står på lantbrukarnas och de gröna näringarnas sida.
Det är okej att säga att 25 000 kronor kanske inte är en hög lön. Men det är många som väljer att göra det arbetet för att vi ska få bra svenskproducerad mat på våra tallrikar i kväll och på lunchen i morgon.
Fru talman! Vi kan konstatera att vi är många som brinner för landsbygdens behov. Centerpartiet är väldigt välkommet att ansluta till den nya regeringen. Jag tror att det finns en större chans att få igenom en landsbygdsvänlig politik i den konstellation som nu har regeringsmakten.
Jag tycker också att de gröna näringarna är viktiga. Vi ser att det finns behov av personal inom jordbruk, trädgård och skogsarbete. Jag kan bara konstatera att i den statistik vi har som underlag till beslutet ser vi till exempel att medellönen för de 923 skogsarbetare som fick arbetstillstånd under förra året var 28 000 kronor.
De 621 arbetstillstånd som gick till dem som var växtodlare och hjälpte till inom jordbruk och trädgård visar att medellönen var 25 700-27 600 kronor, naturligtvis beroende på var de jobbar.
Det visar att vi ligger rätt. Vi lägger en lönenivå som förhindrar att tredjelandsmedborgare utnyttjas, inte av jordbrukare men på andra områden, för att fylla de arbetskraftsbehov som finns i Sverige.
Vi kommer att se över detta. Utredningen kommer att ge oss ett antal inriktningar som jag är helt säker på kommer att säkerställa jordbrukets behov och tillfredsställa Jonny Cato. Det är skönt att vi är fler som brinner för jordbruket.