Herr talman! I dag ska vi debattera Riksrevisionens rapport Nödnumret 112 - statens och SOS Alarms hantering av larm.

112 är hela svenska folkets nödnummer, och vi lär barnen i tidig ålder sätt att komma ihåg det. Numret är en avgörande pusselbit i vår krisberedskap och för att hantera olyckor och kriser i Sverige.

Riksrevisionen har i sin rapport riktat mycket tung kritik mot bolaget SOS Alarm. Den övergripande slutsatsen är att staten och bolaget inte ser till att larm till nödnumret hanteras effektivt. Riksrevisionen bedömer att det delvis beror på att regeringen inte i tillräcklig omfattning har utnyttjat sin möjlighet att följa upp och styra bolaget.

I sitt svar på rapporten svarar regeringen att man har vidtagit vissa åtgärder och att fler ska komma. Det tycker vi socialdemokrater är bra. Regeringen har i nuläget valt att inte gå vidare med att göra en författningsreglering. Det hade vi gärna varit med och diskuterat, men vi kommer inte att göra några yrkanden om det i dag. Vi är dock ganska oroliga över den kritik som har kommit och har därför lämnat ett särskilt yttrande.

Den allvarligaste kritiken i rapporten gäller att larmnumret inte fungerar jämlikt över hela landet och att svarstiden är alldeles för lång. Detta måste man komma till rätta med. Det är vi alla överens om.

Uppdraget i fråga om 112 är mycket komplext. Jag har flera gånger suttit på medhörning med en operatör, och jag imponeras av professionaliteten och hur många olika ärenden som hanteras. Jag imponeras också av hur man hanterar alla de fel som uppstår. Det handlar om felringningar och andra materiella saker som kan bli fel. Larmoperatörerna tar emot över 4 miljoner samtal om året på 80 olika språk.

Vi socialdemokrater har frågat regionerna över hela landet hur de upplever att larmnumret fungerar, om de har avtal och hur de ser på det. Det finns väldigt spridda och olika uppfattningar, alltifrån dem som är mycket nöjda till dem som har lämnat avtalet och löser det i egen regi. Vi vill därför att det ska göras en större analys av detta. Vi vill följa det arbetet och se till att svarstiden förkortas.

Vi säger också att det inte är säkert att denna livsviktiga uppgift som SOS Alarm har hör hemma i ett vinstdrivande bolag. Vi är inte rädda för att återkomma med andra förslag. I tider av kris och otrygghet är det extra viktigt att ha kontroll på hela svenska folkets larmnummer och att hela svenska folket känner förtroende för det.

I dagsläget ställer vi oss ändå bakom regeringens förslag att Riksrevisionens rapport ska vara slutbehandlad, men vi avser alltså att följa upp och möjligen återkomma om styrningen av bolaget.

Herr talman! Vad härligt att få vara i kammaren en måndag! Det händer inte så ofta. Solen skiner och här är vi.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande FöU9.

Vi är här för att tala om Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 - statens och SOS Alarms hantering av larm. Jag är ett stort fan av Riksrevisionens granskningar. Jag tycker att det oftast är bra rapporter som kan bidra till förbättring. Om jag inte visste hur mycket som förbättrats hos SOS Alarm det senaste året hade jag varit allvarligt bekymrad då denna rapport visar på väldigt stora brister.

Den övergripande slutsatsen är att staten och bolaget SOS Alarm inte ser till att larm till nödnumret 112 hanteras effektivt. Det är viktigt att målet på högst 8 sekunders medelsvarstid för nödnumret 112 uppfylls. Regeringen har höjt ersättningen till bolaget just i syfte att stärka och säkra verksamheten.

Rapporten är avgränsad till tiden fram till den 1 oktober 2023. Det var precis i den vevan som SOS Alarm genom hårt och idogt arbete lyckades trycka tillbaka och minska svarstiderna till 8 sekunder. SOS Alarm hanterade förra året 4,1 miljoner samtal till nödnumret 112. Det är fler samtal än någonsin, och samtidigt har svarstiderna minskat med 57 procent. Det är fantastiskt.

Krig i vårt närområde, eskalerande gängkonflikter, översvämningar och extremväder är några exempel på de händelser som berörde 112-verksamheten under 2023. Samtidigt som trycket har varit högre än någonsin har SOS Alarm genomfört ett omfattande förändringsarbete som givit kraftigt förbättrade svarstider. Bolaget ligger sedan september 2023 under det nationella målet på 8 sekunder i svarstid och har i dag rekordhög medarbetarstolthet, 97 procent.

Ett problem är dock, herr talman, att av de ungefär 4,1 miljoner samtal som inkom 2023 kom 1,3 miljoner från personer utan hjälpbehov; det var alltså felringningar. Ytterligare en halv miljon samtal inkom i form av fickringningar eller andra typer av anrop där inringaren lagt på innan man svarade. Felringningar till det nationella nödnumret är tyvärr ett växande problem. Eftersom de också läggs i den vanliga kön blir telefonkön såklart längre. Detta blir ett problem i nödsituationer, då det är akut fara för liv, egendom eller miljö.

Jag passar därför på att lyfta upp och påminna om vikten av att ringa rätt nummer när olyckan är framme. Nödnumret 112 används i akuta situationer då det är fara för liv, egendom eller miljö. Annars är det 113 13 för att få eller lämna information vid allvarliga olyckor och kriser eller 114 14 för att få kontakt med polisen gällande anmälan, tips eller upplysningar. Vid sjukdom är det 1177.

Tillbaka till Riksrevisionens granskning. Utifrån de brister de sett rekommenderar de ett antal förslag på förbättringar, inte minst vad gäller styrning och ledning. Regeringen bedömer i likhet med Riksrevisionen att tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas. Detta kan ske dels inom ramen för MSB:s nuvarande uppdrag, dels genom regeringens löpande uppföljning av verksamheten. Regeringen delar dock inte Riksrevisionens bedömning att MSB bör få möjlighet att utkräva åtgärder av SOS Alarm vid konstaterade brister. Det bör enligt regeringen även fortsättningsvis vara regeringen som beslutar om eventuella åtgärder med anledning av brister som framkommer vid MSB:s tillsyn och kontroll av bolaget.

SOS Alarm ska enligt målet i ägaranvisningen ha en medelsvarstid på högst 8 sekunder för nödnumret 112. Det är oerhört viktigt, och regeringen framhåller att detta mål är en viktig fråga för regeringen, som följs upp löpande och som används som resultatindikator i budgetpropositionen. Jag tror att vi över partigränserna är överens om att detta är viktigt och att vi gemensamt kommer att följa upp det löpande även i utskottet.

Tioårsperioden fram till 2019 präglades av svårigheter att uppnå målet för medelsvarstiden. När covid-19-pandemins första smittvåg nådde Sverige i februari 2020 medförde det såklart mycket stora påfrestningar för hela samhället. Antalet samtal till SOS Alarm ökade kraftigt samtidigt som sjukfrånvaron hos bolagets larmoperatörer steg. Arbetssituationen för den operativa personalen i tjänst blev mycket ansträngd, med resultatet att personalomsättningen ökade. Då måste man naturligtvis utbilda ny personal, och det tar tid.

Man lämnade vid flera tillfällen en begäran till regeringen om ökad ersättning från staten för att kunna rekrytera och utbilda fler larmoperatörer. Med anledning av detta tillfördes SOS Alarm 15 miljoner kronor 2020, 15 miljoner 2021 och 20 miljoner i extra ersättning 2022 för att bolaget skulle kunna vidta åtgärder i det exceptionella läget. Mot bakgrund av det drastiskt försämrade säkerhetspolitiska läget har man dessutom fått 25 miljoner extra under 2022. För 2023 ökades ersättningen med 45 miljoner per år för att SOS Alarm ska kunna upprätthålla verksamhet och förmåga. Detta visar verkligen att vi tycker att SOS Alarm är viktigt.

Arbetet med att rekrytera och utbilda nya larmoperatörer i syfte att sänka svarstiderna för 112-samtal har även efter pandemin lett till ökade kostnader för SOS Alarm, och bolaget tillfördes därför 37,5 miljoner i höständringsbudgeten 2023.

I september fick bolaget en ny vd, och man har också under 2022-2023 förändrat organisationen. Man har haft ett utvecklingsarbete under den nya ledningen. Vi kan se att vidtagna åtgärder började ge effekt under 2023, och den 5 februari i år, 2024, var årets ackumulerade medelsvarstid 5,8 sekunder. Med nuvarande utveckling bör bolaget enligt regeringen kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024.

Herr talman! Riksrevisionen har i sin rapport inte redovisat uppgifter efter den 1 oktober 2023, men den positiva utveckling som skett efter den tiden borde egentligen inkluderas i den övergripande bedömningen. De problem som har varit med svarstiderna har i stor utsträckning sin förklaring i pandemins effekter både på samhället i stort och på bolagets verksamheter.

Om jag från början var bekymrad när jag läste rapporten har jag nu både sett andra rapporter och varit på studiebesök hos SOS Alarm, och jag ser att man är på väg åt rätt håll. Jag känner mig trygg i detta och vill i dag passa på att tacka alla larmoperatörer runt om i Sverige för det fantastiska jobb de gör.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 maj.)